Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 1726
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Busk, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sigfrids, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av vård i livet slut på somatisk vårdavdelning – En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 302.
    Butkute Steponavicius, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hur sjuksköterskan kan motivera vuxna patienter med Diabetes Mellitus typ II att ändra sin livsstil genom kost- och motionsvanor: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ II diabetes är en sjukdom som kan påverkas av vissa livsstilsfaktorer, till

    exempel rökning, fysisk inaktivitet, fel kost, övervikt, stort alkoholintag och högt blodtryck.

    Behandling för Diabetes Mellitus typ II börjar med förändring av sin livsstil, det vill säga

    icke-farmakologiskt behandling genom att framförallt förändra sina kost- och motionsvanor.

    Att motivera patienter med Diabetes Mellitus typ II till att förändra sin livsstil, är en viktig

    uppgift för sjuksköterskan.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera vuxna

    patienter med Diabetes typ II att ändra sin livsstil genom kost- och motionsvanor.

    Metod: Studie genomfördes som litteraturöversikt med sexton vetenskapliga artiklar, där sju

    av artiklarna hade kvalitativ ansats och nio hade en kvantitativ ansats. Datainsamlingen

    skedde via databaserna CINAHL, PubMed och Science Direct med samma sökord.

    Huvudresultat: De olika studierna i resultatet visar att sjuksköterskan spelar en viktig roll

    vad gäller att motivera patienter med Diabetes Mellitus typ II att förändra sin livsstil genom

    kost- och motionsvanor. Avgörande faktorer för att motivera patienter att göra

    livsstilsförändringar var sjuksköterskans bemötande av patienter, att understödja patienter och under denna förändringsprocess skapa en god relation mellan patient och sjuksköterska. Ytterliggare viktiga faktorer var att sjuksköterska hade kunskap inom området och en förmåga att undervisa, ge råd individuellt och i grupp.

  • 303.
    Bygg, Erika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Morelius, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    KOL-patienters nutrition och sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Malnutrition är vanligt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Malnutrition hos patienter med KOL kan orsaka nedsatt immunförsvar, ökad dyspné, minskad livskvalité samt att KOL-sjukdomen riskerar att öka i allvarlighetsgrad samt ha ett snabbare sjukdomsförlopp. År 2030 bedöms KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap i vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid malnutrition hos KOL-patienter.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa KOL-patienters upplevda problem vid nutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta vid malnutrition.

    Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Det fanns många olika problem som KOL-patienter upplevde i samband med nutrition. Dessa faktorer kunde vara både fysiska och psykiska. Sjuksköterskan kunde som omvårdnadsåtgärd upprätta kontakt med dietist för individuella råd och åtgärder till patienten. Som sjuksköterska var den stödjande samt kunskapsförmedlande rollen viktig, likväl att ge egenvårdsråd utifrån patientens önskemål samt förutsättningar.

    Slutsats: Den problematik som KOL-patienter upplevde i relation till nutrition var individuell. Nutrition hos KOL-patienter var ett komplext område då det innefattade både fysiska och psykiska bekymmer. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat vid vård av KOL-patienter då patienterna upplever olika problemområden i samband med nutrition, detta för att ge en god och säker vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 304.
    Byhlin, Saga
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Winge, Wilma
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn: Litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Sjuksköterskor är den vårdprofession som arbetar närmast familjerna och har de därmed en viktig roll i kontakten med familjer som har ett svårt sjukt barn. Att arbeta nära familjer till barn som vårdas palliativt kan även vara känslomässigt påfrestande för sjuksköterskor, och kräver mycket kunskap. Därför är det viktigt att ta reda på hur sjuksköterskor upplever den palliativa vården av barn och vad de behöver för att känna sig trygga i att utföra vården för såväl barnen som de närstående.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till barn.

    Metod Litteraturöversikten baserades på två kvantitativa och åtta kvalitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och CINAHL. De tio valda artiklarna har analyserats utifrånen manifest innehållsanalys.

    Resultat Sjuksköterskor upplevde en trygghet om de hade god kunskap om palliativ vård av barn, dock var denna kunskap ofta var bristfällig. I resultatet skapades tre huvudkategorier -emotioner, kunskapens betydelse och professionellt förhållningssätt. Därefter kunde sju underkatogerier formuleras – känsla av otillräcklighet, svårigheter att hantera sina egna känslor, att uppleva behov av kunskap, vikten av samverkan inom teamet, vikten av kommunikation, visa empati gentemot barnet samt vikten av att finnas för de närstående.

    Slutsats Kunskap om palliativ vård och utbildning i det är något som ger sjuksköterskorna en trygghet. Att utbyta erfarenheter med kollegor ger sjuksköterskorna stöd i det svåra och utvecklar styrka i att kunna hantera det kommande dödsfallet. Att ha en god kommunikation och relation med familjerna upplevdes positivt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Bylund, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fjällborg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. En litteraturöversikt.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    :

    Långvarig ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till kontakt med primärvården. Långvarig ryggsmärta medför stora samhällsekonomiska kostnader, men också kostnader i form av mänskligt lidande. Långvarig ryggsmärta går inte alltid att förklara utifrån patofysiologi och kliniska fynd. Detta leder många gånger till uteblivna diagnoser och försämrade förutsättningar till behandling och hanteringsstrategier. Med den här litteraturöversikten avsågs att skapa en djupare förståelse för helheten genom att fånga upp individuella erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta.

    Syfte

    : Att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta.

    Metod

    : Litteraturöversikt

    Resulta

    t Fem huvudkategorier framkom i resultatet; fysisk påverkan, psykisk påverkan, sociala aspekter, religiösa och kulturella aspekter, samt erfarenheter kring bemötandet av sjukvården. Fysisk påverkan utgjorde hinder för vardagssysslor och livet blev tvunget att formas och anpassas efter smärtan. Anpassningen kunde leda till förändrad självbild och möjligheterna till socialt umgänge begränsades. Psykisk ohälsa var den erfarenhet som i störst utsträckning återfanns i resultatet, och då främst i form av depression och ångest. Familj, arbetsplats och religiös övertygelse visade sig ha ett stort inflytande över hur möjligheterna till att hantera smärtan påverkades. Känslan av att inte bli betrodd stärkte den psykiska ohälsan och bidrog till försämrade möjligheter att hantera smärtan.

    Slutsats:

    Lidande bör bemötas, bekräftas och förstås utifrån sin helhet. Resultatet från den här studien skulle kunna bidra med en ökad förståelse och ge en djupare insikt i hur drabbade patienter upplever sin smärta, situation och omgivning. Kunskapen skulle kunna gagna sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 306. Byqvist Nilsson, Christina
    et al.
    Gammel, Camilla
    Specialistsjuksköterskors upplevelser av vårdandet av patienter med samsjuklighet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård upplever vårdandet av patienter som lider av både psykisk ohälsa och missbruksproblematik.

    Metod: Empirisk kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Fem specialistsjuksköterskor deltog i studien.

    Resultat: Ur analysen av intervjuerna framkom två kategorier Vilja väl och Känna vanmakt. Dessutom resulterade det i fem underkategorier Följa patienten, Viljan att handla, Känna maktlöshet, Känna motstånd och Brista i sin kompetens.

    Slutsats: Specialistsjuksköterskorna i studien ger uttryck för att ha goda intentioner och vill väl. Hoppet för att det ska gå bra för patienten finns där. På grund av att de brister i sin kompetens upplever de ett motstånd till vårdandet av patienterna med samsjuklighet. Detta skapar en upplevelse av vanmakt. Trots att de är vidareutbildade upplever specialistsjuksköterskorna sig inte ha kunskap att vårda patienter med samsjuklighet. Ytterligare utbildning och handledning skulle kanske kunna öka möjligheten för specialistsjuksköterskorna att ge ett vårdande som patienten är i behov.

  • 307.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ahrne, Malin
    Small, Rhonda
    Andersson, Ewa
    Essen, Birgitta
    Adan, Aisha
    Ahmed, Fardosa Hassen
    Tesser, Karin
    Åhman-Berndtsson, Anna
    Schytt, Erica
    Rationale, development and feasibility of group antenatal care for immigrant women in Sweden: a study protocol for the Hooyo Project2019Inngår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 7, artikkel-id e030314Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Somali-born women comprise a large group of immigrant women of childbearing age in Sweden, with increased risks for perinatal morbidity and mortality and poor experiences of care, despite the goal of providing equitable healthcare for the entire population. Rethinking how care is provided may help to improve outcomes.

    OVERALL AIM: To develop and test the acceptability, feasibility and immediate impacts of group antenatal care for Somali-born immigrant women, in an effort to improve experiences of antenatal care, knowledge about childbearing and the Swedish healthcare system, emotional well-being and ultimately, pregnancy outcomes. This protocol describes the rationale, planning and development of the study.

    METHODS AND ANALYSIS: An intervention development and feasibility study. Phase I includes needs assessment and development of contextual understanding using focus group discussions. In phase II, the intervention and evaluation tools, based on core values for quality care and person-centred care, are developed. Phase III includes the historically controlled evaluation in which relevant outcome measures are compared for women receiving individual care (2016-2018) and women receiving group antenatal care (2018-2019): care satisfaction (Migrant Friendly Maternity Care Questionnaire), emotional well-being (Edinburgh Postnatal Depression Scale), social support, childbirth fear, knowledge of Swedish maternity care, delivery outcomes. Phase IV includes the process evaluation, investigate process, feasibility and mechanisms of impact using field notes, observations, interviews and questionnaires. All phases are conducted in collaboration with a stakeholder reference group.

    ETHICS AND DISSEMINATION: The study is approved by the Regional Ethical Review Board, Stockholm, Sweden. Participants receive information about the study and their right to decline/withdraw without consequences. Consent is given prior to enrolment. Findings will be disseminated at antenatal care units, national/international conferences, through publications in peer-reviewed journals, seminars involving stakeholders, practitioners, community and via the project website. Participating women will receive a summary of results in their language.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Bytyqi, Liridona
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Flickors berättelser om vaccination mot humantpapillomvirus under användning med och utan Guided Imagery: En kvalitativ studie2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vaccination är idag den vanligaste formen av en behandling/åtgärd som kan upplevas som smärtsam inom hälso- och sjukvården. Forskning har påvisat att en negativ upplevelse kan uppstå hos barn om deras smärta, oro och rädsla inte lindras i samband med vaccinering.Syfte: Syftet med studien var att, utifrån berättelser, belysa skolflickors upplevelser av att vaccineras mot Humant papillomvirus med respektive utan distraktionsmetoden Guided Imagery.Metod: Denna empiriska studie genomfördes med en kvalitativ narrativ design. Data insamlades med hjälp av skrivna berättelser. Datamaterial hämtades från en interventionsstudie och bestod av 84 berättelser, om HPV-vaccinationen, skrivna av 35 skolflickor från årskurs 5 till 6. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra domäner och 14 kategorier.Resultat: Skolflickor som erhöll GI under HPV-vaccinationen upplevde att smärta och distraktionen från sprutan varierade i olika grad. Deltagare tyckte vaccinationen kändes bra och att det var skönt att dagdrömma. Medan andra tyckte tvärtom och att standardvård föredrogs istället.Slutsats: Studien visar att smärta vid vaccination är centralt för många barn. Vid vaccinationer kunde distraktionsmetoden GI upplevas som lugnande och kunde lindra smärtupplevelsen, dock kunde även standardvård hjälpa barn vid vaccination. Hur vaccinationen upplevdes bland barnen verkade vara väldigt individuellt.

  • 309.
    Bäckar, Sara
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Vad vårdnadshavare uppfattar som viktigt i mötet med sjuksköterskor i samband med palliativ vård av deras barn: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: World Health Organisations (2018) principer är de riktlinjer gällande pediatrisk palliativ vård som tillämpas i Sverige. Där den palliativa vården för barn ska ha ett personcentrerat fokus, barnet står i centrum och vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga i samtliga moment. Syfte: Att beskriva vårdnadshavares uppfattning om vad som är viktigt i mötet med sjuksköterskan i samband med palliativ vård av deras barn. Metod: Metoden är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var PubMed samt CINAHL. I arbetet användes en integrerad analys där artiklar samlas i en översikt där sedan jämförelser kan göras artiklar emellan utifrån olika variabler. Nio artiklar användes. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier. Familjefokus med underkategorierna Individanpassad omvårdnad samt Ses som en del i teamet. Kommunikation med underkategorierna Information vid rätt tidpunkt, Individanpassad kommunikation samt Rak och tydlig kommunikation. Trygghet med underkategorierna Praktiskt stöd samt Emotionellt stöd. Slutsats: Vårdnadshavares önskan om ett individanpassat fokus och ett medmänskligt engagerat bemötande i mötet med sjuksköterskan i ett sammanhang där den medicinska aspekten, ofta baserade på standardiserade vårdprogram utgjorde ett stort utrymme. Kommunikation uppskattades vara tydlig, rak, finkänslig och given vid rätt tidpunkt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 310.
    Bäcke, Camilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Ekström, Emelie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors förutsättningar att identifiera sepsis inom akutsjukvård: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att snabbt identifiera och behandla sepsis är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskor inom akutsjukvården spelar en central roll i identifiering av sepsis då de är den profession som gör den initiala bedömningen och övervakningen av patienterna.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors förutsättningar att identifiera sepsis inom akutsjukvård.

    Metod: Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Litteraturöversikten består av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL och PubMed och artiklarna var publicerade mellan 2014 och 2024.

    Resultat: Omfattar de två huvudkategorierna kompetens och organisation med de fyra underkategorierna vikten av utbildning, vikten av erfarenhet, teamsamverkan samt rutiner och resurser.

    Slutsats: Sjuksköterskorna hade återkommande upplevelser av kunskapsbrist vid identifieringen av tecken på sepsis, något som sjuksköterskorna upplevde skulle kunna förbättras med utbildningsinsatser. Vikten av erfarenhet, samverkan i team och screeningverktyg ansågs stötta sjuksköterskorna i deras bedömningar. Organisatoriska faktorer kunde påverka sjuksköterskorna både positivt och negativt och organisationerna tycks ha svårigheter att tillhandahålla utbildning och träning om sepsis. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 311. Bäcklin, Jessica
    et al.
    Rapp, Ida
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Beskriva vad som påverkar sjuksköterskans upplevelse i omvårdnaden av vuxna patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

    Metod: En litteraturstudie. Resultat: Tillgängligheten av stöd och samarbete påverkar sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad. När stöd erhölls upplevde sjuksköterskan ökad komfort samt en känsla av kompetens. Sjuksköterskan hade otillräckligt med kunskap för att kunna identifiera, bedöma, informera och behandla patienter med psykisk sjukdom. Grundutbildningen ansågs inte vara tillräcklig för att förbereda sjuksköterskan, och många uppgav att de hade fått lite eller ingen utbildning i vård, behandling och bedömning av patienter med psykisk sjukdom. Otillräcklig erfarenhet påverkade sjuksköterskans upplevelse vid vård av patienter med psykisk ohälsa.

    Slutsats: Litteraturstudien belyser vikten av kunskap, utbildning och färdighet för att ge en god vård till en utsatt patientgrupp. Mer utbildning krävs inom psykiatri, redan i grundutbildningen, så att sjuksköterskan känner sig tryggare i sin roll. Sjuksköterskan inom somatisk vård bör även regelbundet erbjudas utbildning inom ämnet. Något som efterfrågades var mer stöd från ledning och kompetent personal inom området psykiatri, och detta ansåg sjuksköterskorna skulle leda till en bättre och säkrare vård.

  • 312.
    Bäckström, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Edén, Malin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Personcentrerat arbetssätt inom geriatrisk slutenvård - ur sjuksköterskeperspektiv: En intervjustudie2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 313.
    Böhlmark, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Herde, Karolina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter av sjukvårdens bemötande vid endometrios: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, uppskattningsvis drabbas var tionde kvinna globalt sett. Sjukdomen har troligen funnits i alla tider, men är trots detta fortfarande en relativt okänd sjukdom både för gemene man och för sjukvården. Endometrios ger framförallt symtom av svår smärta i bäckenområdet, som kommer cykliskt vid menstruation eller som är konstant.

    Syfte

    Att beskriva kvinnors erfarenheter av sjukvårdens bemötande vid endometrios.

    Metod

    En litteraturöversikt baserad på elva insamlade artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultat

    Resultatet delades upp i fem kategorier; "att bli misstrodd", "att bli bekräftad och sedd", "kunskap och information", "fördröjd diagnostisering" och "kroppslig och själslig exponering". Resultatet visade att kvinnors erfarenheter från sjukvårdens bemötande var både positivt och negativt. De negativa erfarenheterna kantades av misstro, negligering och att inte bli tagna på allvar. De upplevde en utsatt situation då de skulle prata om privata symtom tillhörande menstruation och dessutom genomgå gynekologiska undersökningar. Det framkom att kvinnorna upplevde stor kunskapsbrist från sjukvårdens sida och att det var en bidragande orsak till varför de inte fick den hjälp och stöd de behövde. Kvinnorna upplevde även att sjukvårdspersonalens kunskapsbrist och negligering av deras symtom bidrog till försenad diagnos. Positivt bemötande från sjukvårdspersonal kännetecknades av att bli lyssnad på, tagen på allvar och visad respekt, dessa upplevelser av bemötandet ökade kvinnornas självkänsla.

    Slutsats

    Kunskapsbrist från sjukvårdens sida är nära kopplat med erfarenheter av dåligt bemötande för kvinnor med endometrios. Det framkom även att orsakerna till varför diagnostisering försenades hade flera olika orsaker, som okunskap och normalisering av sjukdomssymtom. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera kvinnor med endometrios och ge dem stöd så de känner sig sedda och bekräftade.

  • 314.
    Börjes-Andersson, Erica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fjärdsmans, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av delaktighet i omvårdnad: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning har patienten en laglig rätt att vara delaktig i

    sin vård. Detta betyder också att sjuksköterskan har en skyldighet gentemot

    patienten att göra hen delaktig. Trots denna rättighet upplever patienter att de

    ibland inte ges möjlighet till att vara delaktiga.

    Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva patientdelaktighet och

    sjuksköterskans möjlighet att främja respektive hindra patientens upplevelse av

    delaktighet.

    Metod: Studien är en litteraturöversikt vars resultat är baserat på tio vetenskapliga

    artiklar som publicerats mellan åren 2005-2016.

    Resultat: Patienten anser att det är viktigt att sjuksköterskan ger möjlighet för

    patienten att uttrycka sig och tilldelas information om vårdsituationen. Genom

    detta gavs patienten möjlighet till att vara delaktig. Patienten vill bli sedd och hörd

    samt ses som en jämlik partner i vården. För detta behövs en etablerad relation

    mellan sjuksköterska och patient.

    Konklusion: Studier visar att patienten upplever att det finns hinder för att

    upprätthålla patientdelaktighet samt att sjuksköterskans förhållningssätt har

    betydelse för patientens upplevelse av delaktighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 315.
    C Brodén, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    L Sandgren, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse och värdering av vårdkvalitet - En jämförelse före och efter kommunalisering av hemsjukvården: En enkätstudie med kvantitativ ansats2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Undersöka hur hemsjukvårdspatienter och patienter med regelbundna hembesök

    upplever och värderar vårdkvalitet i kommunal hemsjukvård, identifiera förbättringsområden

    ur patientens perspektiv samt jämföra resultatet med motsvarande studie gällande

    landstingsansluten hemsjukvård från 2012.

    Metod: Studien var en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats,

    datainsamling skedde i form av en enkät. Studien var en replikering av magisteruppsatsen

    ”Hemsjukvårdens kvalitet ur patientperspektiv”.

    Resultat: Patienternas upplevelse av kvalitet i hemsjukvården varierar, många delar upplevs

    ha mycket god kvalitet, andra delar upplevs som mindre bra. Resultatet stämde väl överens

    med resultatet från den replikerade studien.

    De påståenden som patienterna instämde med i hög grad gällde bemötande av patient och

    anhöriga, väntetid för hembesök, möjligheten att få telefonkontakt eller att få hembesök samt

    tillgång till hjälpmedel. De områden där patienterna upplevde brister handlade till stor del om

    patientinformation, symtomkontroll, patientens möjlighet till delaktighet och möjlighet att

    styra den egna vården snarare än att vården styrs av personalens rutiner.

    Slutsats: Förändringen av huvudmannaskapet hade inte förändrat patienternas värdering av

    kvalitet i hemsjukvården. Genom en tydligare personcentrering kan patientens upplevelse av

    vårdkvaliteten sannolikt öka för de områden där patienterna uppgav brister. Detta ställer krav

    på att alla inblandade: patient, vårdpersonal, chefer och politiker, arbetar för samma mål.

  • 316.
    Cahenzli, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hjort, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård- en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt.

    Syfte:

    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

    Metod:

    En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter.

    Resultat:

    Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön.

    Slutsats:

    Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 317.
    Calder, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Åberg, Jejja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Familjers upplevelser av den fysiska vårdmiljön på pediatrisk vårdavdelning – en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan vara en traumatisk upplevelse där inte enbart sjukdom orsakar lidande utan även den främmande fysiska vårdmiljön. När ett barn drabbas av sjukdom drabbas hela familjen vilket gör att föräldrarnas hälsa och upplevelser spelar stor roll för barnets återhämtning. Barn som själva varit patienter upplever att tillgång till familjen är en viktig faktor som stärker den egna hälsan. Det är därför viktigt att skapa en fysisk vårdmiljö som främjar en familjecentrerad vård, där föräldrarollen kan upprätthållas och föräldrarna kan bli en del av vårdteamet.  Syfte: Att belysa upplevelsen av den fysiska vårdmiljön hos familjer med sjuka barn som vårdas under långvarig sjukhusvård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar utfördes systematiskt genom att använda specifikt utformade sökord i databaserna PubMed samt Cinahl. Utvalda artiklar analyserades sedan i en artikelmatris och innehållet kondenserades ner till teman där likheter och skillnader identifierades.  Resultat: I analysprocessen växte ett huvudtema fram; en främmande miljö. Detta huvudtema fick i sin tur fem underteman; medicinsk apparatur på gott och ont, avsaknad av avskildhet, tillfällig frihet från sjukhusmiljön, ljud, belysning och temperatur samt bekvämlighet. Slutsats: Familjers upplevelser av den fysiska vårdmiljön har en direkt påverkan på såväl familjers hälsa som den familjecentrerande vården. Vidare kan anpassningar i den fysiska vårdmiljön både minska vårdlidande och främja föräldrars delaktighet. Sjuksköterskan har även en viktig uppgift i att informera och instruera föräldrar om den fysiska vårdmiljön för främja den familjecentrerade vården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 318.
    Callenstad, Gunilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vestberg, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med patienter med psykisk sjukdom: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk sjukdom ger en sämre kognitiv funktion och en lägre förmåga till att förvärva, förstå och använda information om sin hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose en god och säker vård på lika villkor efter personens egna förutsättningar. Tidvattenmodellen har använts i den här litteraturöversikten som referensram om hur viktig relationen är mellan sjuksköterskan och personen med psykisk sjukdom.  Syfte:  Syftet var att beskriva sjuksköterskans förhållningssätt, och faktorer som kan påverka förhållningssättet, i vårdmötet med patienter med psykisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 17 vetenskapliga artiklar av olika design som har sökts fram i databaserna PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet visade på tre teman där det första innebar att sjuksköterskan med rätt kompetens hade ett Empatiskt och personcenterat förhållningssätt i vårdmötet med patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskan visade då förståelse, lyhördhet och satte patientens vårdbehov i fokus. Vidare påvisade resultatet i ett andra tema att sjuksköterskan som inte hade rätt kompetens visade ett Oempatiskt och distanserat förhållningssätt där sjuksköterskan också kunde visa frustration i vård av patienter med psykisk sjukdom. Det tredje temat visade att sjuksköterskan kunde ha ett Stigmatiserande förhållningssätt i olika grad mot patienter med psykisk sjukdom vilket kunde medföra en negativ upplevelse. Slutsats: För att sjuksköterskans förhållningssätt och bemötande av personen med psykisk sjukdom ska bli respektfullt och korrekt behöver de olika identifierade problemområdena korrigeras. Det behövs mer kunskap både om psykisk sjukdom och om bemötande av dessa personer. Det behövs också mer kunskap kring stigmatisering och hur vi kan arbeta för att undvika det.

  • 319.
    Calvin, Amanda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Cina, Sarah
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Women´s experiences of their sexuality when in menopause and the support offered to them by healthcare providers: A meta-synthesis2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Women express a lack of knowledge of symptoms and available treatments connected to sexuality during menopause. Women's issues are less prioritized when it comes to research and limited funds are invested in female sexuality. Stigmas around menopause and female sexuality also make women less inclined to seek healthcare for symptoms connected to sexuality during menopause.

    Aim: Describe women's experiences of their sexuality in menopause and the support offered to them by the healthcare systems.

    Methodology: The meta-synthesis methodology was chosen to get a deeper understanding of the phenomenon of interest. PubMed, CINAHL and PsycInfo were used for data collection. 21 qualitative research articles coming from Lebanon, Iran, Sweden/Chile, Spain, UK, Ireland, Thailand, Singapore, Australia/Macedonia, US, China, Malaysia and Taiwan, with a total of 610 participants expressing their experiences of sexuality during the menopausal transition were synthesized. This work was informed by an intersectional feminist perspective.

    Result: Women expressed a variety of experiences connected to sexuality during their menopausal transition. A woman’s ambition for a continued active sex-life through her transition was influenced by her relationship, her sexual autonomy, and her views on menopause. Many women expressed a lack of support, knowledge, and possible treatments.

    Conclusion: Women’s sexual autonomy is essential, and so is increasing menopausal knowledge and healthcare support to enable positive sexual experiences during the menopausal transition.

  • 320.
    Camsund, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Corrigox, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt kan vara ett påfrestande tillstånd och är vanligt bland den

    äldre befolkningen. Behandlingen består utöver medicinska åtgärder till stor del av

    egenvård för den drabbade. Personen måste därför ta mycket eget ansvar, vara väl

    informerad och ha bra stöd ifrån vården, vilket kräver att vården måste vara

    personcentrerad.

    Syfte: Att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att leva med hjärtsvikt

    och hur det påverkar livskvaliteten.

    Metod: En Litteraturöversikt med litteratur hämtad från databaserna CINAHL,

    PubMed, PsycINFO och Web of Science.

    Resultat: Personerna med hjärtsvikt upplevde många olika besvär, både fysiska,

    psykiska och sociala som påverkade deras dagliga liv i olika omfattning.

    Situationen gick att lära sig leva med och det var möjligt att uppleva livskvalitet.

    Många ville lära sig mer men en del var inte medvetna om att de hade hjärtsvikt..

    Slutsats: Livet med hjärtsvikt kan innebära stora påfrestningar och påtvingade

    förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Men det finns möjlighet att leva ett

    tillfredsställande liv och känna god livskvalitet. Kontakten med sjukvården är både

    en tillgång såväl som en källa till frustration. Upplevelserna bör beaktas för att

    sjuksköterskan ska kunna ge både vård och stöd som är individanpassad och som

    främjar personens egna resurser samt egenvårdsförmåga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 321.
    Cardenström, Ebba
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Glaving, Sandra
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Vårdmiljöns betydelse för personer meddemenssjukdom på särskilt boende sett urvårdpersonalens perspektiv. - En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Begreppet miljö innefattar både den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön innebär den omkringliggande miljön, medan den sociala miljön handlar om hur det är att befinna sig i den. För en person med demenssjukdom är det centralt att miljön utstrålar trygghet. Det bör finnas möjlighet till avskildhet och samtidigt trivsamma gemensamma ytor att socialisera i. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal olika funktionella och kognitiva sjukdomar som alla påverkar hjärnans funktioner.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdmiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende, utifrån vårdpersonalens upplevelser.

    Metod: Detta är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa originalartiklar. Kvalitativ forskning används för att beskriva personers upplevelser och uppfattningar av ett visst fenomen.

    Resultat: Huvudfynden i kategorin Fysisk Miljö visar att den fysiska miljön på boendet såsom en hemlik miljö med ljus, ljud, temperatur och dofter underlättar igenkänning av miljön, funktionsförmågan samt trygghetskänslan. Huvudfynden i kategorin Social Miljö visar att musikens betydelse för personer med demenssjukdom samt aktivitet, måltid, kommunikation och relationer mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom har en positiv inverkan på välbefinnandet.

    Slutsats: En hemlik miljö har stor betydelse för personer med demens då tillhörigheter som fotografier och personlig inredning ger en ökad trygghetskänsla. Ljus, ljud, temperatur, dofter och färg minskar agitation hos de boende. Välbekanta dofter har en positiv inverkan på orienteringsförmågan. Musikaktiviteter ger en ökad uppmärksamhet. Traditionell mat har en positiv inverkan på personer med demens då minnen väcks till liv och personerna blir mer öppna och sociala. En väl fungerande kommunikation och en god relation mellan vårdpersonal och den boende ger trygghet, välmående och livskvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Carlson, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderström, Monica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Diabetes mellitus kommer att vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030 och i dagsläget lever omkring 422 miljoner vuxna i världen med diabetes. Den vanligaste formen är diabetes typ 2 och risken att utveckla allvarliga komplikationer är hög. Eftersom livsstilsförändringar är en central del av behandlingen läggs stor vikt vid patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskans ansvar är att ge god omvårdnad, vilket innebär att samla in information gällande patientens behov samt stärka patientens egenvårdsförmåga.

    Syfte

    : Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2.

    Metod:

    En litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts.

    Resultat:

    Personernas upplevelse av diabetes typ 2 har sammanställts i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De emotionella aspekterna av sjukdomen var starkt framträdande och många upplevde svårigheter med att anpassa sig till en ny livsstil. Även relationer påverkades och stödet från omgivningen var viktigt.

    Slutsats:

    Att leva med diabetes typ 2 är förknippat med emotionella upplevelser och att göra livsstilsförändringar är för många en kamp. Stödet från närstående är viktigt och det är även av stor betydelse att läkare och sjuksköterskor ger individuell feedback, information och stöd i egenvården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 323.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som bidrar till ett stabilare mående hos patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning i heldygnsvård: en kvalitativ intervjustudie ur ett patientperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en

    svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring

    bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika

    ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen.

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter

    med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård.

    Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades

    på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil

    personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt.

    Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det

    framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla

    aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor.

    Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få

    vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående.

    Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå

    rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet

    och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 324. Carlsson, Eva
    et al.
    Ehnfors, Margareta
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet, Örebro university.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Accuracy and continuity in discharge information for patients wtih eating difficulties after stroke2012Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 21, nr 2, s. 21-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the accuracy and continuity of discharge information for patients with eating difficulties after stroke. Design. Prospective, descriptive. 

    Methods. The study investigated a sample of 15 triads, each including one patient with stroke along with his patient record and discharge summary and two nursing staff in the municipal care to whom the patient was discharged. Data were collected by observations of patients' eating, record audits and interviews with nurses. Data were analysed using content analysis and descriptive statistics. 

    Results. Accuracy of recorded information on patients' eating difficulties and informational continuity were poor, as was accuracy in the transferred information according to nursing staff's perceptions. All patients were at risk of undernutrition and in too poor a state to receive rehabilitation. Nevertheless, patients' eating difficulties were described in a vague and unspecific language in the patient records. Co-ordinated care planning and management continuity related to eating difficulties were largely lacking in the documentation. Despite their important role in caring for patients with eating difficulties, little information on eating difficulties seemed to reach licensed practical nurses in the municipalities. 

    Conclusions. Comprehensiveness in the documentation of eating difficulties and accuracy of transferred information were poor based on record audits and as perceived by the municipal nursing staff. Although all patients were at risk of undernutrition, had multiple eating difficulties and were in too poor a state for rehabilitation, explicit care plans for nutritional problems were lacking. Relevance to clinical practice. Lack of accuracy and continuity in discharge information on eating difficulties may increase risk of undernutrition and related complications for patients in continuous stroke care. Therefore, the discharge process must be based on comprehensive and accurate documentation.

  • 325.
    Carlsson, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Harnisch, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fallförebyggande teamarbete för den äldre personen inom kommunal vård: En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Carlstedt, Kimberly
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Thepthida, Nimit
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse från utbildning till anställning: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efter avslutad sjuksköterskeutbildning kan en legitimation ansökas om från socialstyrelsen som garanterar tillräcklig kompetens och färdigheter för yrket. Sjuksköterskeutbildningen är i konstant behov av korrigering till följd av sjukvårdens kontinuerliga kunskapsutveckling samt stora krav på kvalité och effektivitet som samhället ställer. Gapet mellan verksamhetens krav och den förberedande kunskapen från utbildningen medför en stor omställning vid övergången.

    Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från utbildning till yrkesverksam.

    Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt innehållande 18 artiklar med kvalitativa och kvantitativa data samt mixad metod. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat: I resultatet framkom flertalet olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under övergångsperioden. Tre huvudtema uppdagades: utbildning, övergång och arbetsmiljö med respektive underteman. Huvudresultatet visade att gapet mellan utbildning och praxis, brist på handledarskap samt dålig arbetsmiljö var tre av de mest framträdande tillkortakommanden som bidrog till upplevelsen av övergångschock.

    Konklusion: Övergångsperioden är en komplex process med flertalet bakomliggande påverkbara faktorer. Det krävs en djupare förståelse från utbildningsansvariga, yrkesverksamheten och andra nyckelaktörer för att kunna skapa förutsättningar för en lyckad och tillfredsställande övergång till yrkesrollen för nyutexaminerade sjuksköterskor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 327.
    Carstensen, Gunilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Rosberg, Birgitta
    Uppsala University Hospital.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Åberg, Anna Cristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap. Uppsala University.
    Before evening falls: Perspectives of a good old age and healthy ageing among oldest-old Swedish men2019Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 82, s. 35-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The late life experiences of men in the oldest-old age group have been under-researched, and their perspectives on ageing successfully neglected. This study explored the perspectives of oldest-old Swedish men on what a ‘good old age’ and ageing successfully meant to them. A purposive sample of 17 men, aged 85-90 years, was drawn from the Uppsala Longitudinal Study of Adult Men. An interview guide explored participants’ perspectives on their ageing experiences and how they viewed ageing successfully. Participants were interviewed twice, with 1–2 weeks between interviews, and both interviews were recorded and transcribed. Content analysis identified four themes: i) Adaptation, concerning the ability to adapt to growing old with increasing limitations; ii) Sustaining Independence, related to financial resources and good health as the foundation for independence; iii) Belongingness, representing close relationships, established friendships, and the significance of the spouse; and iv) Perspectives of Time, also a common thread in all themes, in which past life experiences create an existential link between the past, the present and the future, establishing continuity of the self and enhancing life satisfaction. The participants presented themselves as active agents involved in maintaining meaning and achieving life satisfaction; a process related to the ability to manage changes in life. Our findings have resonance with models of healthy or successful ageing, but also diverge in important ways, since such models do not consider the significance of an individual’s life history for their present well-being, and primarily conceptualise health as an outcome, rather than as a resource.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 328.
    Cato, Cristin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ödman, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenhet av förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring: - En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Det finns ett fastställt samband mellan undernäring och

    trycksårsutveckling. Förekomsten av undernäring bland patienter inom slutenvården

    har ökat de senaste åren trots att riskbedömningsinstrument finns i organisationerna.

    Trycksår är fortsatt en av de vanligaste vårdskadorna med en bristande

    patientsäkerhet och en negativ påverkan på patientens livskvalitet.

    Syfte

    : Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors arbete med förebyggande

    omvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring.

    Metod

    : Studien har genomförts som en litteraturöversikt genom att sammanställa

    befintligt forskningsresultat för att få en överblick över det aktuella forskningsläget.

    Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och Pubmed publicerade

    mellan år 2008

    –2018. 19 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och

    sammanställdes till resultatet.

    Resultat

    : Sjuksköterskor förefaller ha en positiv attityd till förebyggande åtgärder

    mot trycksår och undernäring medan kunskapsnivån var generellt låg.

    Sjuksköterskorna skattade den egna kliniska bedömningen högt och upplevde att

    tidsbrist, hög arbetsbelastning och svårt sjuka patienter utgjorde hinder för fullgod

    tillämpning av förebyggande åtgärder. Det framkom organisatoriska brister för ett

    adekvat nyttjande och implementering av riskbedömningsinstrument. Avsaknaden

    av riktlinjer och rutiner för det förebyggande arbetet kunde resultera till en bristande

    patientsäkerhet med onödigt lidande och förlängd vårdtid.

    Slutsats

    : I resultatet framgår att majoriteten av sjuksköterskorna värderar

    nutritionen högt i det förebyggande och behandlande trycksårsarbetet men

    kunskapsnivån och tillämpningen av åtgärder var generellt låg. Införande av

    behandlingsriktlinjer kan leda till en ökad kunskap och implementering av

    trycksårsbehandling och nutritionsvård i det kliniska arbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 329.
    Cerny, Jonna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Karlsson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personer med HIV och/eller AIDS upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    HIV är ett retrovirus och i likhet med många andra retrovirus har HIV ett eget enzym. HIV utvecklas till AIDS om inte antiretrovirala läkemedel sätts in. I dagsläget uppskattas 36,7 miljoner av världens befolkning leva med sjukdomen och den övervägande spridningen sker via oskyddat sexuellt umgänge. Personer som får beskedet om att de är HIV-positiva upplever ofta en krisreaktion. Det är viktigt att den som är smittad möts av förståelse och empati, samt får extra stöd från vårdpersonalen. Det är vanligt att vården av HIV-infekterade personer blir lidande på grund av de rädslor personalen har över att bli smittade.

    Syfte:

    Att beskriva hur personer med HIV och/eller AIDS upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt och resultatet har baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna har utförts i Cinahl och PubMed. Två av artiklarna hittades via sekundärsökning.

    Resultat:

    Denna litteraturöversikt beskriver hur personer med HIV och/eller AIDS upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet presenteras i sex stycken huvudkategorier: behov av stöd i samband med diagnos, fördomar, diskriminering och stigmatisering, bemötande, konfidentialitet, förtroende för vårdgivare samt delaktighet.

    Slutsats:

    Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande mot personer som lever med HIV och/eller AIDS är bristfällig. De får ofta utstå fördomar, stigmatisering och diskriminering, vilket bidrar till onödigt vårdlidande för dessa personer. Det krävs mer kunskap och utbildning hos hälso- och sjukvårdspersonalen för att de ska kunna förbättra sitt bemötande och ge en trygg och likvärdig vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 330.
    Chakma, Krishna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Chakma, Sumana
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Social barriers for midwives to provide quality midwifery care in Bangladesh: A focus group discussion study with Midwifery Students2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Midwifery is central in addressing maternal and newborn health. Social barriers may prevent midwives from providing midwifery care with quality, which in the end can lead to, besides poor maternal and newborn health, burnout and midwives leaving the profession. Midwifery students are placed in the intersection between theory and practice, and their perspectives are vital when identifying these barriers in Bangladesh where the midwifery profession is newly established.

    Aim:

    To describe midwifery students’ perceptions on midwives realities in Bangladesh from social perspectives.

    Methods:

    A qualitative design in which deductive focus group discussions are held with 67 participants and analyzed with qualitative content analysis.

    Results:

    Several social factors that affected quality midwifery care were identified; gender inequality, physical and emotional violence, lack of safety and security, the role of tradition and the importance of education. Gender inequality was a major barrier that affected Bangladeshi midwives possibilities to provide quality midwifery care both directly and indirectly.

    Conclusion:

    In this male dominated society, women are disadvantaged in relation to men and feel insecure due to violence, particularly in rural areas, which affect the provision of quality midwifery care. To improve this, it is necessary to pay attention to all barriers, specially gender inequality and traditional and religious beliefs and practice.

    Clinical application:

    This result can be useful to design effective strategies to improve quality midwifery care which can reduce maternal mortality in the future. The study suggests that further studies should evaluate the effects of education of women to reduce barriers and improve quality midwifery care.

  • 331.
    Chiragli, Nigar
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp: En intervjustudie om hur yrkesverksamma barnmorskor i Sverige främjar kvinnors rätt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den svenska barnmorskan arbetar enligt internationell standard och på bred front hälsofrämjande. I uppdraget ingår att främja kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. Hur barnmorskor uppfattar arbetet med att främja kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp i Sverige idag beskrivs utifrån barnmorskors eget perspektiv i den aktuella studien.

    Syftet med studien var att beskriva hur barnmorskor i Sverige uppfattar att de i sin yrkesutövning främjar kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma inom barnmorskans olika verksamhetsområden. Materialet analyserades inspirerat av Martons fenomenografiska ansats där barnmorskornas varierande uppfattningar om hur de i sin yrkesutövning främjar kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp utgör centrum för analysen.

    Resultat: Barnmorskornas uppfattning om hur de i sitt yrkesutövande främjar kvinnornas rätt att bestämma över sin egen kropp redovisades i beskrivningskategorierna Barnmorskor stärker kvinnor i beslut och Barnmorskor stöder kvinnor i att få tillgång till sina rättigheter. Fyra kollektiva uppfattningar beskrivs: 1) individualiserar vården, 2) medvetandegöra kvinnor om deras rättigheter, 3) värna kvinnors självbestämmande och 4) utmanar heteronormativitet.

    Slutsats: Svenska barnmorskor intar en hållning i sitt dagliga arbete som inkluderar att främja kvinnors rätt. De balanserar samhällets och familjens ojämlika normsättning för kvinnor och individualiserar vården utifrån kvinnans perspektiv. De stärker ambivalenta kvinnor och stöder kvinnor som tycks omedvetna om sina rättigheter, allt med grund i lagar och riktlinjer som finns för barnmorskans yrkesutövning. Den svenska barnmorskan förefaller med utgångspunkt i den aktuella studien rustad för att i sitt praktiska arbete främja kvinnors rätt genom att individualisera vården, medvetandegöra kvinnor om deras rättigheter, värna kvinnors självbestämmande och utmana heteronormativitet.

    Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas i den kliniska verksamheten för att belysa och explicit lyfta fram den svenska barnmorskans roll i främjandet av kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. Barnmorskornas profession och dess innebörd kan uppmärksammas ytterligare nationellt och globalt mot bakgrund av att den svenska barnmorskan har en särställning i världen när det gäller att främja kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.

  • 332.
    Chitu, Andreea-Raluca
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Ibrahim Hatim, Fathima
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter med annan kulturell bakgrund: en litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Sverige blir för varje dag mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen lämnar sitt hemland för att de tvingas, på grund av krig, eller för att de helt enkelt söker ett bättre liv. Det mångkulturella samhället speglar sig även i vården. Sjuksköterskan möter patienter med invandrarbakgrund dagligen. För att minimera kulturella utmaningar och skillnader är det viktigt att sjuksköterskor har en kulturkompetens.

    Syfte Syftet är att sammanställa forskningsbaserad litteratur för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad.

    Metod Data samlas in genom en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav åtta är kvalitativa, fem är kvantitativa och två är blandad vetenskaplig metod.

    Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor varje dag möter svårigheter när de vårdar patienter med en annan kultur och ett annat språk än hens egen. Det visades att med hjälp av utbildning, användning av resurser som tolk, bilder, översättning med hjälp av telefon/datorprogram går det att övervinna dessa utmaningar och konflikter och sjuksköterskor kan ge adekvat och likvärdig vård till alla patienter.

    Slutsats Sjuksköterskorna i litteraturöversikten uppger att varje gång de möter och vårdar patienter med annan kulturell bakgrund uppstår känslor av stress, trötthet och oro. Det går åt energi och tid för att kunna kommunicera med denna patientgrupp. För att säkerställa en högkvalitativ omvårdnad måste sjuksköterskorna ha en kontinuerlig utveckling kring transkulturell sjukvård och förbättra sina kommunikationsstrategier, både verbala och icke-verbala.

  • 333.
    Christiansen, Emilia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Eriksson, Josefine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Patienters erfarenheter av bemötande på akutmottagning – en litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att söka vård på en akutmottagning kan innebära en stor påfrestning för en människa och ett positivt bemötande från vårdpersonalen är viktigt för att underlätta situationen. Belastningen är hög på akutmottagningarna runt om i världen vilket kan påverka arbetsmiljön och patientbemötandet negativt. Sjuksköterskor har ett ansvar att individanpassa vården för att kunna ge ett positivt bemötande till patienterna, men upplever detta som en utmaning då de ofta arbetar under hård belastning med begränsad tid.Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande på akutmottagning.Metod: Litteraturöversikt inkluderande fyra kvantitativa och 13 kvalitativa artiklar publicerade från år 2010 som sökts fram via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas kvalitet har värderats med hjälp granskningsmallar. Analys av data har genomförts i fyra steg med hjälp av en analysmodell.Resultat: Resultatet visar att patienternas erfarenheter av bemötande på akutmottagning är både positiva och negativa. Bidragande negativa orsaker är långa väntetider, bristfällig information från vårdpersonalen och en stressig miljö. Patienterna upplever ett positivt bemötande då de får möjlighet att vara delaktiga i den egna vården och när vårdpersonalen visar dem uppmärksamhet och ett genuint intresse.Slutsats: Patienterna har både positiva och negativa erfarenheter av bemötande på akutmottagning. Hög arbetsbelastning bidrar till bristande information och kommunikation från vårdpersonalen och kan ge erfarenhet av ett negativt bemötande. När vårdpersonalen har mer tid för patientmötet finns det möjlighet att göra patienten delaktig i vården samt skapa känslan av trygghet och förtroende, vilket ger positiva erfarenheter av bemötandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 334.
    Christine Amoran, Folake
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mekonnen, Aklilu
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    God munhälsa och munvård hos äldre personer på särskilt boende; kunskap, attityd och utbildning bland vårdpersonal: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I takt med det normala åldrandet försämras kroppens funktion, vilket gör att flera äldre behöver hjälp och stöd med sin dagliga omvårdnad såsom munvård. Studier har visat att munvård hos äldre på särskilt boende är ofta bristfällig, med munhälsoproblem till följd, därför behöver kunskap och attityd kring munhälsa sammanställas.

    Syfte:

    Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa vårdpersonalens kunskap och attityd kring munhälsa på särskilt boende för äldre samt vilka åtgärder som anges kring förbättring av munvård.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet är baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav n=8 kvantitativ och n=7 kvalitativ. Artikelsökning ansats har genomförts i databaser CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Resultatet i denna litteraturöversikt visade kunskapsbrist i munvård bland vårdpersonal samt faktorer som påverkar vårdpersonalens attityd av att utföra god munvård. Munvård utbildningsprogram och munvårdsbedömning visade förbättringar i vårdtagarens munstatus samt ökad vårdpersonalens kunskap kring munvård.

    Slutsats:

    Vårdpersonalens kunskap och attityd till munvård var de största bidragande faktorerna till att munvård inte utförs effektivt. Däremot har munvårdsutbildning visat positivt resultat hos vårdtagaren

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 335. Conte, Helen
    et al.
    Wihlborg, Jonas
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Lindström, Veronica
    Developing new possibilities for interprofessional learning- students’ experience of learning together in the ambulance service2022Inngår i: BMC Medical Education, E-ISSN 1472-6920, Vol. 22, nr 1, artikkel-id 192Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: It is known that setting and context matters, and contextual factors influence interprofessional education (IPE). Activities developed in a new setting should therefore be evaluated to determine students’ experiences and learning. IPE in the ambulance service may present a new setting for interprofessional learning (IPL). Aim: The aim of this study was to explore undergraduate students’ experiences of collaboration and learning together during their clinical rotation in the ambulance service.Study design and method: A mixed convergent parallel design was used to describe nursing and medical students’ experiences of collaboration and learning together during their clinical rotation in the ambulance service during autumn 2019. Two group interviews with nursing students (n = 20; response rate 80%) were conducted and the medical students (n = 40; response rate 72.5%) answered a self-assessment questionnaire regarding their IPE. The groupdiscussions were analysed using an inductive thematic analysis and descriptive statistics were used to describe the medical students’ self-assessed experiences and competencies in interprofessional collaboration. Results: In the context of the ambulance service, some of the challenges included, the team vary daily, a context that can be unpredictable, and the team being required to make decisions in various situations with limited support. The context presented good opportunities to learn together, since they faced a broad variety of situations and had opportunities to follow patients through the chain of care. Conclusion: The students’ experiences show that the ambulance service offers possibilities for IPL. The ambulance service enhanced the students’ learning in an unfamiliar environment, encouraging them to develop collaborative learning strategies and situational leadership regardless of established hierarchical structures and stereotypes that are sometimes present in other parts of the health care service.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 336. Craftman, ÅG.
    et al.
    Swall, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Båkman, K.
    Grundberg, Å.
    Hagelin, C. L.
    Caring for older people with dementia reliving past trauma2020Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 27, nr 2, s. 621-633Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 337.
    Craftman, Åsa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Marmstål Hammar, Lena
    Mälardalens högskola.
    von Strauss, Eva
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Westerbotn, Margareta
    Sophiahemmet Högskola.
    Unlicensed personnel administering medications to older persons living at home: a challenge for social and care services2015Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 10, nr 3, s. 201-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Administration of medication to care recipients is delegated to home-care assistants working in the municipal social care, alongside responsibility for providing personal assistance for older people. Home-care assistants have practical administration skills, but lack formal medical knowledge.

    AIM: The aim of this study was to explore how home-care assistants perceive administration of medication to older people living at home, as delegated to them in the context of social care.

    METHODS: Four focus groups consisting of 19 home-care assistants were conducted. Data were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: According to home-care assistants, health and social care depends on delegation arrangements to function effectively, but in the first place it relieves a burden for district nurses. Even when the delegation had expired, administration of medication continued, placing the statutes of regulation in a subordinate position. There was low awareness among home-care assistants about the content of the statutes of delegation. Accepting delegation to administer medications has become an implicit prerequisite for social care work in the municipality.

    CONCLUSIONS: Accepting the delegation to administer medication was inevitable and routine. In practice, the regulating statute is made subordinate and consequently patient safety can be threatened. The organisation of health and social care relies on the delegation arrangement to meet the needs of a growing number of older home-care recipients.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: This is a crucial task which management within both the healthcare professions and municipal social care needs to address, to bridge the gap between statutes and practice, to create arenas for mutual collaboration in the care recipients' best interest and to ensure patient safety.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 338.
    Craftman, Åsa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Westerbotn, Margareta
    Sophiahemmet Högskola.
    von Strauss, Eva
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Marmstål Hammar, Lena
    Mälardalens högskola.
    Older people's experience of utilisation and administration of medicines in a health- and social care context2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 4, s. 760-768Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: People living at home who lack ability to manage their medicine are entitled to assistance to improve adherence provided by a home care assistant employed by social care.

    AIM: The aim was to describe how older people with chronic diseases, living at home, experience the use and assistance of administration of medicines in the context of social care.

    DESIGN: A qualitative descriptive study.

    METHODS: Ten participants (age 65+) living at home were interviewed in the participants' own homes. Latent content analysis was used.

    FINDINGS: The assistance eases daily life with regard to practical matters and increases adherence to a medicine regimen. There were mixed feelings about being dependent on assistance; it interferes with self-sufficiency at a time of health transition. Participants were balancing empowerment and a dubious perception of the home care assistants' knowledge of medicine and safety. Physicians' and district nurses' professional knowledge was a safety guarantee for the medicine process.

    CONCLUSIONS: Assistance eases daily life and medicine regimen adherence. Dependence on assistance may affect self-sufficiency. Perceived safety varied relating to home care assistants' knowledge of medicine.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A well-functioning medicine assistance is crucial to enable older people to remain at home. A person-centred approach to health- and social care delivery is efficient and improve outcome for the recipient of care.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 339.
    Crona, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Bengtsson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskor och undersköterskors behov av stöd vid möten med föräldrar som föder barn som inte lever: En kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Enligt studier kan möten med föräldrar som föder barn som inte lever framkalla sorg, skuld och stress hos vårdpersonal och stöd är något som efterfrågas. Trots behovet finns begränsad forskning om vilket typ av stöd som behövs.

    Syfte:

    Syftet med studien var att identifiera barnmorskors och undersköterskors behov av stöd samt vilket typ av stöd de behöver vid möten med föräldrar som föder barn som inte lever.

    Metod:

    Åtta barnmorskor och fem undersköterskor fördelade i tre fokusgrupper intervjuades på en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Semistrukturerade frågor ställdes utifrån en intervjuguide. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:

    Ett tema och fem kategorier identifierades. Temat var: Viljan att göra gott. Kategorierna var: Kollegialt stöd, Verksamhetsstöd, Utbildning, Handledning och Reflektion samt Att vara oerfaren.

    Slutsats:

    Behovet av stöd varierade men samtliga deltagare ansåg att de fanns för varandra som stöd samt upplevde behov av kontinuitet i möten med föräldrarna och någon typ av utbildning. Fasta handledningstillfällen där deltagarna kunde träffas tvärprofessionellt önskades. Deltagare med lång erfarenhet av förlossningsvård kände sig tryggare i möten med föräldrar som föder barn som inte lever, än de med kortare erfarenhet.

    Klinisk tillämpbarhet:

    Studien skulle kunna leda till att stöd implementeras i verksamheten, vilket på sikt kan leda till att drabbade föräldrar får ett bättre bemötande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 340. Cummings, Greta G
    et al.
    Estabrooks, Carole A
    Midodzi, William K
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Hayduk, Leslie
    Influence of organizational characteristics and context on research utilization2007Inngår i: Nursing Research, ISSN 0029-6562, E-ISSN 1538-9847, Vol. 56, nr 4 Suppl, s. 24-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Despite three decades of empirical investigation into research utilization and a renewed emphasis on evidence-based medicine and evidence-based practice in the past decade, understanding of factors influencing research uptake in nursing remains limited. There is, however, increased awareness that organizational influences are important.

    OBJECTIVES: To develop and test a theoretical model of organizational influences that predict research utilization by nurses and to assess the influence of varying degrees of context, based on the Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS) framework, on research utilization and other variables.

    METHODS: The study sample was drawn from a census of registered nurses working in acute care hospitals in Alberta, Canada, accessed through their professional licensing body (n = 6,526 nurses; 52.8% response rate). Three variables that measured PARIHS dimensions of context (culture, leadership, and evaluation) were used to sort cases into one of four mutually exclusive data sets that reflected less positive to more positive context. Then, a theoretical model of hospital- and unit-level influences on research utilization was developed and tested, using structural equation modeling, and 300 cases were randomly selected from each of the four data sets.

    RESULTS: Model test results were as follows--low context: chi2= 124.5, df = 80, p <. 001; partially low: chi2= 144.2, p <. 001, df = 80; partially high: chi2= 157.3, df = 80, p <. 001; and partially low: chi2= 146.0, df = 80, p <. 001. Hospital characteristics that positively influenced research utilization by nurses were staff development, opportunity for nurse-to-nurse collaboration, and staffing and support services. Increased emotional exhaustion led to less reported research utilization and higher rates of patient and nurse adverse events. Nurses working in contexts with more positive culture, leadership, and evaluation also reported significantly more research utilization, staff development, and lower rates of patient and staff adverse events than did nurses working in less positive contexts (i.e., those that lacked positive culture, leadership, or evaluation).

    CONCLUSION: The findings highlight the combined importance of culture, leadership, and evaluation to increase research utilization and improve patient safety. The findings may serve to strengthen the PARIHS framework and to suggest that, although it is not fully developed, the framework is an appropriate guide to implement research into practice.

  • 341.
    Curvale Fribing, Lisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Asklöf, Nina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Den äldre personens upplevelse av omhändertagandet vid ambulanssjukvård: En kvalitativ intervjustudie utförd på särskilt boende2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Majoriteten av de personer som vårdas av ambulanssjukvården är över 65 år. Under 2020-talet kommer den äldre befolkningen fortsätta att öka. Detta har gjort att efterfrågan på ambulanssjukvård och akutsjukvård vuxit och kommer att växa. Ambulanssjukvårdspersonal behöver därför ha bred kompetens även inom äldreperspektivet för att kunna bemöta och hantera detta. 

    Syfte 

    Syftet med studien var att belysa upplevelsen av omhändertagandet vid ambulanssjukvård hos äldre personer boende på särskilt boende. 

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer om äldre personers upplevelser och analyserades med en manifest och latent innehållsanalys. 

    Resultat

    I studiens resultat visades temat: Skapandet av en relation mellan patient och ambulanssjukvård är prioriterad i en akut vårdsituation med kategorierna: Professionellt vårdande ambulanssjukvård, Personcentrerat omhändertagande och Bemötandet var centralt i en utsatt situation. 

    Slutsats 

    De äldre personerna i den här studien beskriver att de kände sig sedda och upplevde att ambulanssjukvården var säker, korrekt och enligt regelboken. Ett gott bemötande och tydlig information ökar förtroendet för ambulanssjukvårdspersonalen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Custerson, Ann-Louise
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer: Systematisk litteraturstudie med empiriskt tillägg2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil. Av resultatet framkom att i större delen av studierna har massage/beröring en positiv effekt på välmående hos äldre dementa och icke dementa människor. Särskilt kunde noteras att massage kunde vara en metod att minska agiterat beteende och vandrande hos dementa personer. Personalens inställning till massage/beröring sågs som positiv i den bemärkelsen att massage/beröring gynnade patientens välmående och att personalen kunde interagera med patienten på ett mer positivt sätt. I det empiriska tillägget var huvudfyndet att massage/ beröring hade bättre effekt för sömnen för dementa än för icke dementa. Uttryckt i Martinsens omvårdnadsteoretiska termer måste omvårdnaden ha som utgångspunkt den andres bästa. För att komma fram till vad som är bäst för den andre måste man vara öppen och närvarande hos honom samt sträva efter att tolka hans situation och behov. Föreliggande studies resultat bidrar till kunskap om massage/beröring som metod för äldre med särskild betoning på demens.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 343.
    Dahir, Gallad
    et al.
    Somali National University, Mogadishu, Somalia.
    Kulane, Asli
    Karolinska Institutet.
    Omar, Bakar
    Somali National University, Mogadishu, Somalia.
    Osman, Fatumo
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Somali National University, Mogadishu, Somalia.
    We have almost accepted child spacing. Let's wait on family planning and limiting children': Focus group discussions among young people with tertiary education in Somalia2023Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 35, artikkel-id 100828Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Somalia has high rates of maternal mortality, fertility and pregnancy among young women. Factors contributing to this situation are a lack of knowledge regarding sexual and reproductive health, early marriages, cultural norms and the unmet need for or use of contraceptives. This study aimed to explore the perceptions of family planning among young men and women with tertiary education in Mogadishu.

    METHODS: A purposeful and convenience strategy using snowballing was used to recruit participants. Four focus group discussions were held online with 26 young women and men aged 19-25 years old. All participants were studying at five different universities in Mogadishu, and only one participant was married. The data were analysed using thematic analysis.

    FINDINGS: The findings showed that participants objected to the concept of family planning but supported the concept of child spacing. They highlighted that people of their generation with tertiary education practise child spacing to combine careers with family life. Although all the participants knew of the benefits of child spacing, they had different opinions on whether modern contraceptive methods were an option for them. They were more comfortable with traditional contraceptive methods and believed that the quality of the modern contraceptive medicine available in the country was unreliable.

    CONCLUSION: Our findings suggest that it is crucial not only to include young people in family planning awareness initiatives and implementation but also to give them a voice to advocate family planning and start dialogues within their own communities.

  • 344.
    Dahl, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gabrielsson, Josefine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Dysfagi till följd av stroke – Sjuksköterskans kunskap om symtom, tecken och omvårdnadsåtgärder: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas 25 000 - 30 000 människor i Sverige av stroke. Två tredjedelar av patienterna i det akuta stadiet av stroke får dysfagi vilket innebär en ökad risk för komplikationer. Nationella riktlinjer rekommenderar att patienter med stroke vårdas på en strokeenhet med kompetent multidisciplinärt stroke-team, vilket ökar patientens chans att återhämta sig och minskar förekomsten av komplikationer. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och arbeta förebyggande baserat på bästa tillgängliga evidens för att säkerställa god omvårdnad och säker vård. Trots detta upplever patienter med dysfagi brist på stöd från sjuksköterskor. Syfte: Studien syftar till att beskriva sjuksköterskans kunskap om dysfagi till följd av stroke.  Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt som grundas på 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ- (n=10) och kvalitativ ansats (n= 2) samt mixed metod-studier (n=2). Datasökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Två teman och tre subteman identifierades och presenterades i resultatet som beskriver sjuksköterskans kunskap om dysfagi till följd av stroke. Resultatens två teman är: Kunskap om symtom och tecken samt Kunskap om omvårdnadsåtgärder med subteman - bedömning av sväljningsförmåga, nutrition och munvård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning som intervention för att öka kunskapen om omvårdnad kring dysfagi till följd av stroke. Detta skapar förutsättningar för sjuksköterskan att kunna ge en god och säker vård som grundas på evidens och därmed förebyggs komplikationer samt lidande för personer med dysfagi till följd av stroke.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 345. Dahl, Kari Elisabeth
    et al.
    Wang, Nina J.
    Skau, Irene
    Öhrn, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa.
    Oral health-related quality of life and associated factors in Norwegian adults2011Inngår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 69, nr 4, s. 208-214Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective. To investigate associations between oral health-related quality of life assessed with the Oral Health Impact Profile (OHIP)-14 and demographic factors, number of teeth present, dental visits, dental health behaviour and self-rated oral health in a representative sample of 20-80-year-old Norwegians.

    Material and methods. The study was conducted in a stratified random sample of 3538 individuals. Questionnaires including questions on demographic factors, number of remaining teeth, dental visits, dental health behaviour, self-rated oral health and OHIP-14 were mailed to the sample. Bivariate and multivariate analyses were performed.

    Results. The response rate was 69%. The mean OHIP-14 score was 4.1 (standard deviation = 6.2). No problem was reported by 35% of the respondents. The most frequently reported problems were: physical pain (56%), psychological discomfort (39%) and psychological disability (30%). When the effect of all independent variables was analysed in multivariate analysis, self-rated oral health, frequency of dental visits, number of teeth, age and sex were significantly (P < 0.05) associated with the prevalence of having problems and frequent problems. Self-rated oral health had the strongest association with having problems [ odds ratio (OR) 4.5; 95% confidence interval (CI) 3.4-6.0] and with having frequent problems (OR 4.0; 95% CI 2.7-5.8). Dental health behaviour, use of floss and toothpicks and oral rinsing were not associated with having problems related to oral quality of life in multivariate analyses.

    Conclusion. In this Norwegian adult sample, self-rated oral health, frequency of dental visits, number of teeth, age and sex were associated with having problems as estimated using the OHIP-14.

  • 346. Dahl, KE
    et al.
    Wang, N
    Öhrn, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa.
    Does oral health matter in people’s daily life?: Oral health-related quality of life in adults 35–47 years of age in Norway2012Inngår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 10, nr 1, s. 15-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to assess the effect of oral health on aspects of daily life measured by the Dental Impact Profile (DIP) in 35- to 47-year-old individuals in Norway, and to study associations between reported effects and demographic variables, subjectively assessed oral health, general health, oral health behaviour and clinical oral health.

    Material and methods: A stratified randomized sample of 249 individuals received a questionnaire regarding demographic questions, dental visits, oral hygiene behaviour, self-rated oral health and general health and satisfaction with oral health. The DIP measured the effects of oral health on daily life. Teeth present and caries experience were registered by clinical examination. Bi- and multivariate analyses and factor analysis were used.

    Results: Items most frequently reported to be positively or negatively influenced by oral health were chewing and biting, eating, smiling and laughing, feeling comfortable and appearance. Only 1% reported no effects of oral health. Individuals with fewer than two decayed teeth, individuals who rated their oral health as good or practised good oral health habits reported more positive effects than others on oral quality of life (P = 0.05). When the variables were included in multivariate analysis, none was statistically significant. The subscales of the DIP were somewhat different from the originally suggested subscales.

    Conclusions: This study showed that most adults reported oral health to be important for masticatory functions and confirmed that oral health also had impacts on other aspects of life.

  • 347.
    Dahlberg Larsson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Svensson, Simon
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer: En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige, vars symtom och behandling kan ha negativa följder i det dagliga livet och medföra nedsatt livskvalité, vilket ställer stora krav på sjuksköterskan att uppmärksamma nuvarande och potentiella kort- och långsiktiga behov. Genom ökad kunskap och förståelse för personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer kan sjuksköterskan främja deras egenvård och därmed deras livskvalité.Syfte: Studien syftar till att beskriva personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datasökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som beskriver personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer: Upplevelse av att leva ett begränsat liv och Upplevelse av egenvårdsstöd.Slutsats: Att leva med kolorektal cancer medför sociala begränsningar och känslomässiga reaktioner till följd av förändrade avföringsvanor, stomi, fatigue och sexuell dysfunktion, där socialt stöd i vardagen har betydelse för egenvård och hantering av dessa begränsningar. Genom att tillämpa ett salutogent och holistiskt förhållningssätt kan sjuksköterskan få kunskap och uppfattning om personens upplevda begräsningar och egenvårdsbehov för att kunna erbjuda stöd som främjar den enskilda personens egenvårdsförmåga och livskvalité.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 348.
    Dahlberg, Råger
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Spets, Ewa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erfarenheter och upplevelser av hypoglykemi hos vuxna med diabetes mellitus: En kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring en tredjedel av personer med diabetessjukdom drabbas någon gång av hypoglykemi med medvetslöshet som följd. Upplevelsen av hypoglykemi var obehaglig och försökte undvikas vilket ofta resulterade i högre plasmaglukosvärden. Omvårdnaden kunde innebära att hjälpa personer att hantera obehagliga upplevelser av hypoglykemi i det dagliga livet.

    Syfte: Att beskriva vuxnas erfarenheter och upplevelser av hypoglykemi vid diabetes mellitus, samt vilka konsekvenser hypoglykemi leder till i det dagliga livet.

    Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Studien har genomförts som en sekundäranalys av semistrukturerade intervjuer. Antalet informanter var totalt 29 varav 15 med diabetes typ 1 och 14 med diabetes typ 2.

    Resultat: Temat som framkom var Hypoglykemi är ständigt närvarande och gestaltar sig olika med följande kategorier: Symtom av hypoglykemi kunde komma som en blixt från en klar himmel, Kunskapen kom genom livets erfarenheter, Träning och motion idag – konsekvenser i morgon, Egenvård kunde upplevas som att inte vara fri, Omgivningens stöd – en trygghet vid sjukdom.

    Konklusion: Förekomsten av hypoglykemi var vanligt och upplevdes som obehagligt och orsakade rädsla. Underbehandling sågs som en konsekvens. Bättre stöd, hjälp och information från specialistsjuksköterskor efterfrågades. Kunskap och information, även till anhöriga, ansågs viktigt för att minska rädsla och obehag av hypoglykemi.

  • 349. Dahlgren, Anna
    et al.
    Tucker, Philip
    Gustavsson, Petter
    Rudman, Ann
    Karolinska Institutet.
    Quick returns and night work as predictors of sleep quality, fatigue, work-family balance and satisfaction with work hours.2016Inngår i: Chronobiology International, ISSN 0742-0528, E-ISSN 1525-6073, Vol. 33, nr 6, s. 759-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Quick returns (intervals of <11 h between the end of one shift and the start of the next) are associated with short sleeps and fatigue on the subsequent shift. Recent evidence suggests that shift workers regard quick returns as being more problematic than night work. The current study explored quick returns and night work in terms of their impact on sleep, unwinding, recovery, exhaustion, satisfaction with work hours and work-family interference. Data from the 2006 cohort of Swedish nursing students within the national Longitudinal Analysis of Nursing Education (LANE) study were analysed (N = 1459). Respondents completed a questionnaire prior to graduation (response rate 69.2%) and 3 years after graduation (65.9%). The analyses examined associations between frequency of quick returns and night work and measures taken in year three, while adjusting for confounding factors (in year three and prior graduation). Frequency of quick returns was a significant predictor of poor sleep quality, short sleeps, unwinding, exhaustion, satisfaction with work hours and work-to-family interference, with higher frequency predicting more negative outcomes. Quick returns did not predict recovery after rest days. Frequency of night work did not predict any of the outcomes. In conclusion, quick returns were an important determinant of sleep, recovery and wellbeing, whereas night work did not show such an association.

  • 350.
    Dahlgren, Ellen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sivsdotter, Matilda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Faktorer som påverkar existentiellt välbefinnande hos patienter som vårdas palliativt: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Den existentiella dimensionen av omvårdnad kan uppfattas som svår att både definiera, studera och utöva. I den palliativa vården, när livets slut blir en realitet, är de existentiella frågorna mer aktuella än någonsin och sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta de behov som uppstår.

    Syfte Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa aktuell forskning kring faktorer som påverkar existentiellt välbefinnande hos patienter som vårdas palliativt.

    Metod Arbetet utfördes som en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar undersöktes genom innehållsanalys. Artiklarna valdes ut genom systematiska databassökningar. Artiklar med kvalitativ, kvantitativ, samt mixad metod inkluderades.

    Resultat De mest betydelsefulla faktorerna för att främja existentiellt välbefinnande hos patienter som vårdas palliativt innefattar andligt stöd, religiös tro, förmåga att känna mening, fungerande copingstrategier, bibehållen känsla av kontroll och sociala relationer.

    Slutsats Bland de faktorer som påverkar existentiellt välbefinnande hos patienter som vårdas palliativt är både inre och yttre resurser representerade. Bland de yttre resurserna utmärkte sig goda nära relationer som en viktig skyddsfaktor. Inre resurser såsom andlighet, religiös tro, inre styrka, acceptans, samt förmåga att skapa mening, emotionell balans och harmoni, kunde alla bidra till ökat existentiellt välbefinnande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 of 1726
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf