du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678 301 - 350 av 365
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Rauhala, Kajza
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    TV--‐programmet Bullens brevfilmer 1988--‐2000: En undersökning av frågor rörande ungdomar och identitet i tv--‐mediet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att undersöka tv-programmet Bullens brevfilmer och på

    vilket sätt dessa presenterar och bearbetar frågor rörande ungdomars

    livsomständigheter och identitet under perioden 1988-2000. För att kunna urskilja

    eventuella skillnader över tid är materialet i undersökningen är uppdelat på åren 1988-

    1990 samt 1998-2000.

  • 302.
    Raz, Mohamad
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    En studie om ökad förståelse mellan olika folkgrupper i Sundsvalls kommun år 1984-19932015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om hur Sundsvalls kommun informerat och introducerat boende i Sundsvall om

    invandrarna som kom till kommunen och hur kommunen agerade för att integrera invandrare till

    kommunen, mellan år 1984-1993. Undersökning är fokuserad på följande frågeställningar: hur

    anställda inom Sundsvalls kommun arbetade för ökad interaktion mellan invandrarna och infödda

    svenskar med stöd av den kommunala policyn, hur elever i främst grundskolan blev undervisade i

    orsaker och verkan med invandring och varför människor emigrerade från sina hemländer, och hur

    lärare blev informerade i att undervisa eleverna. I undersökningen ingår vidare på vilket sätt

    kommunen använde sig av kultur och fritid för att skapa integration mellan invandrarna och infödda

    svenskar i Sundsvall, samt hur anställda inom kommunen och landsting blev informerade om

    invandrarna. Uppsatsens undersökningsdel består av en analys av protokoll från Invandrarnämndens

    arbetsutskott, Kulturnämnden, Invandrarservice, Invandrarrådet, Flyktingutskottet, Invandrarutskottet,

    Landstinget, Idrottsföreningar och Media. Resultatet visar att med hjälp av utbildningar, festivaler,

    föreläsningar, studieplaner, filmvisning, kulturell gemenskap, kvinnlig gemenskap och projekt

    arbetades i kommunen för ökad integration.

  • 303.
    Reinholdsson, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    "Läraren och kallet"2009Ingår i: Fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen, Uppsala, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Reinholdsson, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Recension av Martin Berntsons bok "Mässan och armborstet : Uppror och reformation i Sverige 1525-1544"2011Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 305.
    Reinholdsson, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Siljanskolan - dess aktörer och inspiratörer2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 306.
    Reinholdsson, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Siljanskolan och dess grundare2017Ingår i: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, ISSN 0346-8461, Vol. 222, s. 9-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 307.
    Risberg, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Striden om folkskolans sekularisering: -En undersökning av Svensk läraretidning och Folkskolans vän årgång 1903 och 19092007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

  • 308.
    Romlid, Christina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    »Måtte också våra kapitalister vakna upp…« Svenska exportproblem i relation till marknaderna i Södra Afrika 1894–19082016Ingår i: Kulturell reproduktion i skola och nation: En vänbok till Lars Petterson / [ed] Urban Claesson & Dick Åhman, Möklinta: Gidlunds förlag, 2016, s. 77-99Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De svenska exportsträvandena kring sekelskiftet 1900 har belysts i några studier. Trots det vet vi lite om hur de svenska varorna mottogs och vilka problem som uppstod när Sverige på allvar gav sig ut på den globala marknaden. Denna artikel syftar till att avhjälpa denna brist genom att lyfta fram svenska exportproblem i relation till marknaderna i Södra Afrika vid sekelskiftet 1900. Det huvudsakliga materialet i artikeln består av 27 rapporter som skrevs av en exportagent och fem handelsstipendiater. Vad berättade de om problemen och hur reagerade man i samtiden på vad de berättade?

    I rapporterna från Södra Afrika beskrivs en rad utmaningar som den svenska exportsektorn var tvungen att övervinna för att kunna konkurrera på marknaderna. Dessa utmaningar har i artikeln sorterats in i tre olika kategorier. Varje kategori består av ett större problemkomplex som utgår från orsaker respektive lösningar på problemen. De tre kategorierna är de marknadsekonomiska problemen, de organisatoriskaproblemen och de nationella varumärkesrelateradeproblemen. Under perioden 1894-1908 skedde det en viss förskjutning från att bara marknadsekonomiska problem betonas till att de organisatoriska och nationellt varumärkesrelaterade problemen framträder. Denna förskjutning sammanfaller med det ”nationella uppvaknandet” i Sverige och framväxten av en ny nationalism fokuserad på industrialisering och modern teknologi.

    I artikeln framkommer det även att de problem och lösningar som lyftes fram i rapporterna från Södra Afrika inte var unika på något vis. I tidskriften Svensk Export, som gavs ut av Sveriges Allmänna Exportförening, publicerades det många artiklar och rapporter – både svenska och utländska - i vilka likartade problem och lösningar presenterades. Det handlade till exempel om att rätta sig efter efterfrågan, att skicka kunniga personer som kunde undersöka marknaderna, att göra reklam, att trycka kataloger på försäljningsmarknadens språk, att förbättra exportorganisationen och att industriidkare borde slå sig samman och arbeta tillsammans i form av handelsbolag.

  • 309.
    Rooth, Marcus
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Köpmännens sunda handel: En fallstudie utifrån köpmannen Thunströms kvarlämnade räkenskap i Falun, perioden 1906-1914 och 1918-19222006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 310.
    Roskvist, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Historieämnet och den nya tekniken: En studie av verksamma och blivande lärares erfarenheter av nya tekniska verktyg i historieämnet.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att närmare studera vilka erfarenheter historielärare och lärarstudenter i historia har av de nya tekniska verktyg som finns tillgängliga i och utanför klassrummet. Förhoppningen var dels att ta reda på vilka förutsätt-ningar lärarna har fått och får nu, från sina utbildningar, och dels att se lite närmare på om och i så fall hur lärarrollen kan komma att förändras i och med dessa nya verktyg. Detta gjordes genom att intervjua lärare, aktiva på mellanstadiet och hög-stadiet, samt blivande lärare på högstadiet och gymnasiet.

    Resultatet visar att samtliga informanter är positiva till att använda tekniken i historieundervisningen, men att samtliga är självlärda i

    hur de kan använda den på bästa sätt. Det finns också en önskan om att få en bredare grund att stå på från lä-rarhögskola och skolledningars sida när det gäller att lära ut i historieämnet med hjälp av den nya tekniken, och inte bara få teknisk information kring verktygen vilket de får idag.

  • 311.
    Roskvist, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Historieämnet och den nya tekniken: En studie av verksamma och blivande lärares erfarenheter av nya tekniska verktyg i historieämnet.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att närmare studera vilka erfarenheter historielärare och lärarstudenter i historia har av de nya tekniska verktyg som finns tillgängliga i och utanför klassrummet. Förhoppningen var dels att ta reda på vilka förutsätt-ningar lärarna har fått och får nu, från sina utbildningar, och dels att se lite närmare på om och i så fall hur lärarrollen kan komma att förändras i och med dessa nya verktyg. Detta gjordes genom att intervjua lärare, aktiva på mellanstadiet och hög-stadiet, samt blivande lärare på högstadiet och gymnasiet.

    Resultatet visar att samtliga informanter är positiva till att använda tekniken i historieundervisningen, men att samtliga är självlärda i

    hur de kan använda den på bästa sätt. Det finns också en önskan om att få en bredare grund att stå på från lä-rarhögskola och skolledningars sida när det gäller att lära ut i historieämnet med hjälp av den nya tekniken, och inte bara få teknisk information kring verktygen vilket de får idag.

  • 312.
    Rundberg, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Själens bestraffning: Regler, disciplinbrott och åtgärder vid Gävle länscellfängelse 1918-19252015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka ordningen rörande, förekomsten av samt åtgärderna i fråga om disciplinbrott vid Gävle länscellfängelse mellan åren 1918-1925. Materialet till undersökningen bygger på arkivmaterial i form av grundligt utformade regelverk vid fängelset. Materialet som undersökts består av fång- och straffrullor, pm och notiser. Resultatet visar att reglerna vid fängelset var minutiöst utformade och stark disciplin rådde. Mellan de undersökta åren förekom 73 dokumenterade fall av överträdelser som i undersökningsdelen inordnas i stigande grad från ringa till grova överträdelser. Vilka åtgärder som vidtogs vid dessa disciplinbrott redogörs också för. Det mildaste straffet var minskning av mat, det strängaste straffet var hårt nattläger eller vistelse i mörk isoleringscell.

  • 313.
    Saliari, Ioanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    “Somali Past, Dutch Future”?: Dialogues With And About Somali Youth In Dutch Refugee Schools2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines the reconstruction of identity of first generation Somali refugeeyouth in the context of refugee education in the Netherlands within the theoretical frameworkof acculturation. It gives an account of the Somali youth’s educational past and of refugeeeducation in the Netherlands. Somali past and Dutch future are pursuing factors in the youth’sidentity. By using Bennett’s Developmental Model of Intercultural Sensitivity this thesisdemonstrates the answer of the Somali youth to these claims; the individual is the keynegotiator and final determiner and their decision is formed after evaluation of the context andsubject of each claim.

  • 314.
    Salo, Jacek
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Att vara förmyndare: En studie om förmyndarskap i Trosa kommun 1875 - 18912010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.

  • 315.
    Sandberg Offesson, Erika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Gustafsbergs barnhusinrättning: en internatskola för mindre bemedlade pojkar under perioden 1865-18852010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan. För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv. Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier. Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.

  • 316.
    Sandström, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Att välja döden: en komparativ självmordsundersökning för Kyrkefalla och Linköping under åren 1800-19212011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att studera självmordet komparativt mellan Kyrkefalla i Västra Götaland och staden Linköping mellan åren 1800-1921. Den här tidsperioden var en mist sagt händelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. Självmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler självmord uppmärksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den här studien att självmordens frekvens tenderar att öka under tidens gång, både i Kyrkefalla och i Linköping. Det är under den här tidsperioden mestadels män som självaväljer att avsluta sina liv. För Kyrkefallas del 94% medan det för Linköping handlar om 86,5%. Majoriteten av de som väljer den här vägen för sig själva tillhörde den så kallade arbetarklassen och de vanligaste metoderna för detta ändamål var at antingen hänga sig eller dränka sig. Män valde oftast det första alternativet medan kvinnor föredrog det andra.

  • 317.
    Schütt Olsson, Lid Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    "Vi hava nu lykligt kommit hit i Norrland": en gårdfarihandlarfamiljs handelsverksamhet och gårdshushåll i Månsta by, Älvdalens socken åren1865 -18862006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gårdfarihandlarfamiljen på Tommosgården i Älvdalens socken i norra Dalarna organiserade sin handelsverksamhet och sitt gårdshushåll under 1800-talets andra hälft. Ett särskilt fokus riktas mot de hemmavarande kvinnornas roll i verksamhet och hushåll. Undersökningen baseras på en familjebrevväxling, skriven mellan åren 1865-1886. Gårdfarihandeln var då en historiskt och traditionellt förankrad, populär utkomstmöjlighet för många älvdalsbor. Tommosfamiljen organiserade sin rörliga och fasta handelsverksamhet och sitt gårdsliv med jord- och skogsbruk i en familjedriven rörelse beroende av de hemmavarande kvinnorna. Männen ägnade sig åt handel långa perioder årligen då deras hustrur skötte gårdshushållet. Männen engagerade sig i arbetet på gården via brevväxlingen. Familjerörelsen organiserades med hjälp av en fungerande postgång. Den väl inarbetade genusarbetsdelningen i gårdshushållet var en konsekvens av familjens rörliga handelsverksamhet och verkar förändras mellan generationer

  • 318.
    Scro, Sergio
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Economic Development is Angola: Has the presence of China fuelled a resource curse in Angola?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper analyses the rampant economic development in Angola that has been occurring in the last couple of decades simultaneously with many other sub-Saharan countries. More specifically, this thesis highlights the role of China in Angola. Chinese and Angolan economic cooperation often been called a south-south cooperation has helped the war torn sub-Saharan country to rise from the ashes of a never ending civil war that lasted for a quarter of a century. The cooperation has been mutual. Angolan abundance of primary resources such as oil, timber and diamonds have fuelled the Chinese economy and Chinese cash and investments have helped Angola to become one of the fastest growing economies in the world.

    However, the issues that this paper analyses deal with a resource curse, whether Angola can be affected. A natural resource rich country such as Angola which receives billion of US dollars from Chinese investments and cooperation is still having difficulties of getting out of poverty. Most people in Angola live beyond the poverty line, illiteracy has not gone down, fatal illnesses and disease have not yet been tackled properly, yet the country’s GDP is growing at a pace fastest than that of any other sub-Saharan countries. It is in this regard that I will argue that Angola could possibly be a victim of a resource curse. Whether the resource curse is fuelled by China’s economic and financial aid is unclear. I will analyse whether Angola is suffering from a resource curse and if this curse has been fuelled or aggravated by the influence of China in the country.

  • 319.
    Segoete Bernsköld, Linn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    En okänd svensk folkrörelse: Svenska Skolornas Fredsförenings fredsarbete 1922-19292013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer. Genom att respektera och leva efter kristna, jämlika och demokratiska ideal, menade SSF att krig skulle gå att förhindra.

     

  • 320.
    Selmane, Fabian
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    En jämförelse mellan ogifta mödrar och andra utsatta kvinnogrupper inom Gudmundrå socken 1931-1936.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att undersöka hur de ogifta mödrarna i Gudmundrås socken mellan åren 1931-1936 behandlades jämfört med andra kvinnogrupper inom fattigvården, samt vilka ärenden de förekommer i. Det material som har använts har hämtats från fattigvårdens egna protokollsböcker, vilka går att finna i Kramfors kommunala arkiv.

    Resultatet tyder på att de ogifta mödrarna inom Gudmundrås socken ofta behandlades på ett annorlunda sätt jämfört med de övriga kvinnogrupper som finns representerade under denna tidsperiod mellan 1931-1936. I de ärenden som finns beskrivna mellan 1931-1936 kan man utläsa att de ogifta mödrarna är den kvinnogrupp som är störst jämfört med de övriga utsatta kvinnogrupperna. Deras bifallna ärenden tyder också på att de först och främst fick hjälp med mat åt barnet jämfört med de andra kvinnogrupperna.

  • 321.
    Selstam, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Bereden (beredskaps)väg för kvinnorna Lärarinneförbundet i krigets skugga. : En studie i folkskollärarinnornas fackliga och politiska aktivitet under be-redskapsåren 1940-1945 2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.

    Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.

    De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade.

    Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor

  • 322.
    Serck-Hanssen, Emil
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Bakom stängsel och vakttorn: En komparativ textanalys av berättelser från icke-judiska koncentrationslägerfångar under andra världskriget2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Sjölin, Christer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Döden i Falun 1750 till 1770: Gruvhanteringen och miljön i ett jämförande perspektiv2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader

  • 324.
    Skansens, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Det gick an?: Variationer i föräktenskaplig sexuell aktivitet och sedlighet i Nås socken kring mitten av 1700-talet2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika näringsområden i Nås socken, under perioden 1744-1764, skapade olika mönster i föräktenskaplig sexualitet och sedlighet. Materialet som undersökningen grundar sig på är domstolsprotokoll, lysnings- och vigselböcker och födelse- och dopböcker, för Nås socken och Säfsnäs församling. De undersökta områdena är Nås finnmark, vilken befolkades vid en senare tid än det andra undersökningsområdet, Nås svenskbygd, som bestod av självägande små¬bönder vilka varit boende i området under en mycket längre tid än finnmarkens in¬vånare. Resultatet uppvisar en högre frekvens av sedlighetsbrott i finnmarksområdet. Kvinnorna på finnmarken hade även oftare haft föräktenskapliga förbindelser, vilket har visat sig genom att de oftare hade ett utomäktenskapligt barn vid giftermålet. Föräktenskapliga relationer förekom inom båda områdena, vilket undersökningen om kvinnorna var gravida vid vigseln visar. De föräktenskapliga förbindelserna synes dock inte ha varit någon ka¬tastrof så till vida kvinnan och mannen gifte sig. Analysen visar att olikheterna i sexu¬ell aktivitet och sedlighet mellan de båda områdena har sina förklaringar i sociala och ekonomiska aspekter, och kan även ses som kulturellt och etniskt betingade.

  • 325.
    Skoog, Roger
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Baptiströrelsen i Piteå: En studie av baptismens framväxt och utbildning mellan 1850 och 19102010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån. En orsak till detta var gynnsamma samhällsförhållanden där läsar- och separatiströrelsen skapat en grogrund för baptisternas missionssträvanden under den första hälften av 1800-talet. I Piteå och Norrbotten etableras rörelsen i slutet av 1850-talet. Som förklaring till baptismens utveckling och förändring på lokal nivå har jag funnit att Piteå under perioden till övervägande del varit ett jordbrukssamhälle, vilket skapat en relativt låg grad av social rörlighet bland de unga anhängare som framför allt hämtades ur arbetarklassen. Utifrån tidigare studier av baptismen kan Piteå sägas vara ett exempel på ett samhälle där lojaliteten mot den äldre kyrkliga gemenskapen troligen levde kvar under perioden. Samtidigt hade församlingens idémässiga tankegods som folkrörelse en viktig social och ideologisk betydelse för individen, trots församlingens relativt små numerära framgångar.

  • 326.
    Sohlén, Gwendolyn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Hur man döljer det korta håret: Kvinna i hus och hem i Bonniers Veckotidning 1924 - 19252013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning. Undersökningen utförs med underrubrikerna Utseendet, Moderskapet och äktenskapet och Kvinnan i hem och hus. Bonniers Veckotidning visar sig innehålla en röd tråd gällande hur kvinnan som mamma och husmoder ska vara, hon ska vara händig, ständigt närvarande, naturlig och alltid sätta familjen i första rummet. Kvinnor som inte prioriterar familj och hem ses som något exotiskt och inte helt rumsrent. Att kvinnan som läser Bonniers Veckotidning är mamma och hustru framstår i tidningen som helt självklart, det speglas i både artiklar och reklam. Kvinnan ska alltså vara en fokuserad hustru och mamma, vara naturlig och rar, vara duktig på att laga mat och ordna saker i hemmet.

  • 327.
    Sonesson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Snöåkullor: 15 kvinnor berättar om när de gick på Snöå lanthushållsskola i Dala-Järna 1936-19892009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig. Under 1970- och 1980-talet blev antalet skoltrötta som sökte sig till Snöån större, och skolan tycks ha blivit en nödlösning och ett andrahandsval. Samtliga minns snöåtiden som en mycket rolig och lärorik tid, och många av dem fick väninnor för livet.

  • 328.
    Steinrud, Jonna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    En rörelse formas: bildandet av Dalarnas mejeriförening 1931-19332008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp av frågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hur organisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening och Kopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnas mejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering i linje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på en regelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på en värdeorienterad tolkning av desamma. Rörelsens mobiliseringsstruktur var god på grund av en fördelaktig politisk möjlighetsstruktur och framgångsrika nätverksrelationer både inom rörelsen men också mellan rörelsen och andra jordbruksorganisationer.

  • 329.
    Steinrud, Jonna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Kula hem och kula vall: Fallstudier över fäbodbrukets tillämpning i Rättviks kommun 1998 och 20062007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vad innehav och drift av fäbodbruk innebär för fäbod¬brukare och på vilket sätt fäbodbrukets kulturarv är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna. I uppsatsen har det ställts ett antar frågor för att bättre kunna undersöka syftet. Dessa frågor är länkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhåll¬ningssättslänkat tema inom fäbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier från 1998 och 2006. Uppsatsen är avgränsad till att handla om det nutida fäbodbruket i Rättviks kom¬mun. Resultatet av undersökningen är att innehav och drift av fäbodbruk framför allt innebär per¬sonlig glädje men också arbete och svårigheter för fäbodbrukarna. Fäbodbrukets historiebruk är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna eftersom de delar av historiekultu¬ren som fäbodbrukarna reproducerar i det nutida fäbodbruket skapar en kontext till nutiden och en länk till historien.

  • 330.
    Strandman, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Alltjämt i skuggan av mannen?: En genusbaserad diskursanalys av läromedlet Perspektiv på historien 1b2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a. beskriver i Genus - om det stabilas föränderliga former, (2001) Två avhandlingar som också haft betydelse för min studie är Ambjörnssons, I en klass för sig: Ge-nus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, (2004) samt Bergs, Självets Garderobiär: Självreflexiva genusle-kar och queer socialpsykologi, (2008). Även kvinnohistorikern Ohlander med bl.a. hennes och Ström-bergs bok Tusen svenska kvinnoår: Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, (2008), och genus forskaren Gemzöe och hennes bok Feminism(2008), har varit betydelsefulla för denna studie. Studien utvisar att kursplanen förespråkar ett genusperspektiv om än inte direkt uttalat och Per-spektiv på historien 1b, har också ett visst inslag av genusperspektiv men inte genomgående, det finns däremot mer av ett jämställdhetsperspektiv i boken, då boken lyfter fram skillnader och orättvisor mellan män och kvinnor i historien, men långt ifrån alltid problematiserar detta.

  • 331.
    Strandman, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Förklaringar till Förintelsen?: En historiedidaktisk studie som undersöker de olika förklaringar till Förintelsen som man kan eventuellt kan finna i ...om detta må ni berätta...2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken …om detta må ni berätta…, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen. Dessa författare är Zygmunt Bauman och hans bok Auschwitz och det moderna samhället (1989). Yehuda Bauer i boken rethinking the holocaust (2001), Harald Welzer, och hans bok Gärningsmän (2007), slutligen Saul Friedländer och hans bokverk, Förföljelsens år 1933-1939, Utrotningens år 1939-1945. Analysens verktyg består av en indelning i sju, olika förklaringsmodeller, som förekommer och som dessa författare också, representerar eller lyfter fram. Resultatet är slutligen att jag fann den ideologiska förklaringsmodellen framträdande i boken …om detta må ni berätta…, men också beskrivningen av en antisemitism, med rötter långt bak i tiden, är framträdande i denna text. Studien utvisar också att det finns inslag även från andra förklaringsmodeller.

  • 332.
    Strömqvist, Patrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    I Fängelset: Regler och disciplinära åtgärder mot internerna på Falu fångvårdsanstalt under 1900-1905 och 1950-19552007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna C-uppsats är att se vilka förändringar som ägde rum på Falu fångvårdsanstalt mellan två skilda perioder. Fokus ligger på de disciplinära åtgärder som vidtogs mot fångar som på något vis misskött sig på anstalten. Ena perioden är mellan 1900-1905 och den andra perioden är mellan 1950-1955. Under 1946 ägde en reformering av Svenska fångvården rum. Före detta år satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken träffa eller språka med någon annan fånge under sin fängelsevistelse. Efter 1946 trädde reglementeringen i kraft där fångarna fick träffa varandra och samtala. Interner erhöll mer frihet än innan och den strikta ordning som funnits innan avtog så smått. Frågan som ställs i arbetet är vilka förändringar som går att finna före och efter 1946 års reglementering. Fången fick mer frihet efter detta år, men paradoxalt nog ökade skötsamhetsöverträdelserna efter 1946. De disciplinära åtgärderna fördubblades nästan i jämförelse med tidigare period. Det ökade förtroendet för internerna renderade i en högre grad av oordning på Falu fängelse och resultatet av undersökningen visar att det förekom fler förseelser 1950-1955 än 1900-1905. Källmaterialet till undersökningen består i huvudsak av förhörsprotokoll och straffjournaler från Falu fängelse för angiven tid, vilka har studerats på landsarkivet i Uppsala.

  • 333.
    Svensson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    No River can return to Its source, yet all rivers must have a beginning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    No River can return to Its source, yet all rivers must have a beginning

    En studie av förändringen av synen på barn och deras kultur i kanadensiska

    residential schools, 1905-1976.

    Under 1900-talet genomgick det kanadensiska utbildningssystemet stora

    förändringar vad gäller utbildningen för barn från ursprungsbefolkningarna.

    I studien undersöks utvecklingen av synen på skolbarnen och deras kultur

    genom att studera fotografier tagna i residential schools under 1900-

    talet. I studien undersöks även om denna utveckling följer den politiska

    och skolpolitiska utvecklingen i samma tid.

    Undersökningen visar på en tydlig utveckling i bilderna där barnen och deras

    kultur blir allt mer accepterad och framställs mer positiv i de senare

    bilderna. Utvecklingen följer den politiska och skolpolitiska utvecklingen

    från att barnen och den inhemska kulturen ska anpassas till övriga samhället

    till att bli accepterade som en del av den kanadensiska kulturen och

    identiteten.

  • 334.
    Swahn, Kristoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Tingens dragningskraft: En undersökning i hur samlare brukar historia2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas. Med utvecklingen av samlandet utvidgas den sociala dimensionen av samlandet tillsammans med den historiska kunskapen och erfarenhetsbaserade banken av kunskap kring tingen man samlar på. Som samlare aktiverar man en mängd olika historiska källor som bidrar till att bygga en historisk väv kring tinget, i denna kunskapsorienterade handling kan samlaren finna samband över tid och utveckla ett historiemedvetande. Samlandet på historiska ting är det praktiska historiemedvetandet i handling och erbjuder möjligheten att skapa mening och trygghet för individen.

  • 335.
    Tallqvist, Olov
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Olycksfall i arbetet: En kartläggning över olycksfall vid Falu Koppargruva 1906-1915 samt åtgärder för en säkrare arbetsmiljö2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar. Krosskador, kontusioner, sårskador och ögonskador var de vanligaste följderna av olyckorna. Händer och fötter var de mest utsatta kroppsdelarna, och de flesta olyckorna var följden av fallande stenar eller olyckor i samband med användandet av maskiner och verktyg. Under den undersökta perioden inträffade fyra dödsfall, där tre var direkt arbetsrelaterade medan ett skedde under eftervården av en olycka. De vanligast förekommande skyddsåtgärderna var att installera någon form av skydd kring maskiner eller att mana till försiktighet vid riskabla arbetsmoment.

  • 336.
    Terranova, Francesco
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Post Colonial School Poilcies in Kenia and Tanzania2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The reason why historians analyze the development of education models is that they are interested in understanding at what extent it influences the quality of life of a given population.

    I decided to analyze the relationship between political models and education models in Tanzania and Kenya, looking at the results achieved by these two countries above all in adult literation, to see what kind of relation exists between their different political choices and their school policies.

    I discovered that not only the political model is important to forge educational policies that work, but also how steady is a government in implementing its policies without changing them through time.

  • 337. Thorp, Robert
    et al.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    On historical thinking and the history educational challenge2020Ingår i: Educational Philosophy and Theory, ISSN 0013-1857, E-ISSN 1469-5812, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The notion of historical thinking has in recent years become popular in research on history education, particularly so in North America, the UK and Australia. The aim of this paper is to discuss the cognitive competencies related to historical thinking, as expressed by some influential Canadian researchers, as an history educational notion from two aspects: what is historical thinking and what does it mean in an educational context, and what are the consequences of historical thinking for history education? Our discussion will focus on possible implications of this approach to history education regarding what should be taught in history classrooms and why. By focusing on the notion of historicity, we want to argue that while a focus on a more disciplinary approach to history education is welcome, we think that more attention should be given to what could qualify as a disciplinary approach. We further argue historical thinking and the history educational challenge should be understood as wider and more complex than what history education informed by historical thinking entails.

  • 338.
    Thorstensson, Björn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Verksamhet och företagsparadigm: En fallstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen. Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960. Den första är Sandvikens arbetarkommun som får stå som representant för de maktorienterade rörelserna. Den andre är Sandvikens hälsofrämjande, som representerar de kulturorienterade motsvarigheterna. Verksamheten hos de bägge rörelserna analyseras efter sju frågeställningar, vars svar även korreleras med varandra. Resultaten av svaren jämförs avslutningsvis med den teoretiska modellen. Resultatet blev att Joachim Ratschkes modell, i detta fall, mycket väl stämde överrens med verkligheten. Arbetarkommunens verksamhet var närmast en avskrift av Martin Stolares presentation av den maktorienterade idealtypen, medan hälsofrämjandet i sin tur svarade på alla kriterier som krävdes för att kunna beskrivas som kulturorienterad organisation. Nyckelord: Förändringsstrategi, Ämnesövergripande studier, Sandvikens arbetarkommun och Sandvikens hälsofrämjande.

  • 339.
    Tillander, Elisabet
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Den hvita stadens tjänare: En studie över fackligt arbete och arbetsvilkor bland mentalskötare vid Säters sjukhus åren 1912 till 19522005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952. Metod: en kvalitativ textläsning Syfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv. Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens. Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter. Sjukhuset var starkt uppdelat i en manlig och en kvinnlig del, där fackföreningen var en övervägande manlig aktivitet.

  • 340.
    Torty, Livinus
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    The Impact of Transnational Conflicts on Christian-Muslim Relations in Nigeria (2001-2006)2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This Master’s Thesis examines transnational conflicts and Christian-Muslim relations in Nigeria between the years 2001 and 2006. It focuses on two major transnational conflicts: The September 11, 2001 attacks in the United States and the Danish cartoon controversy of 2005/2006. It discusses the impact of these transnational conflicts on Christian-Muslim relations in Nigeria in the light of the implementation of the Sharia Law in some northern Nigerian states and the improved access to the broadcast media and mobile telephone communication in Nigeria. By underscoring the relationship between transnational conflicts and the local context, this study provides a new perspective for understanding Christian-Muslim relations in Nigeria

  • 341.
    Ullén, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Elevinflytande och ämnesförståelse i historia: Ett problematiskt samband mellan två aspekter i skolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 342.
    Viklund, Annmarie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Hemgården i Gävle: En studie om Hemgårdens verksamhet åren 1934–19442019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att utreda varför den engelska settlementrörelsen kom att etableras i Sverige, och vilket samband det hade med industrialiseringsprocessen. Settlementrörelsen uppstod bland annat som en reaktion mot industrisamhällets exploatering av arbetarklassen och ledde till krav om en fritid efter arbetet. Sverige drabbades av liknande problem när urbaniseringen av landsbygden innebar att stora delar av bondesamhället upplöstes. Industrialiseringen resulterade i att människor fick nya behov och utvecklade nya sätt att umgås. I och med uppkomsten av fritiden, blev det också vitalt att fylla den med betydelsefulla aktiviteter och ingå i sociala gemenskaper. Denna studie har därmed fokuserat på hur settlementrörelsen utformades till en svensk hemgårdsrörelse samt de hemgårdar som bildades i samband med det.

    Hemgården i Gävle som grundades 1934 har varit utgångsläget för studien. Hemgården startades för att sysselsätta arbetslösa industriarbetare, främst kvinnor. Gävle drabbades likt övriga Sverige av den stora arbetslöshetskrisen under 1920- och 1930-talen vilket ledde till att många hemgårdar bildades. Hemgårdens verksamhet kom att förändras genom åren och erbjöd såväl bildningsverksamhet som social verksamhet för båda könen. Rörelsen välkomnade alla och höll sig ständigt uppdaterad med de olika samhällsfrågorna som rådde under sin samtid. Hemgården brukades och besöktes av människor från hela landet och från olika samhällsklasser. Verksamheten kom att genomgå påtagliga förändringar under de första arbetsåren 1934–1944. Organisationen förändrades i takt med det svenska samhällets förändringar men också av det Andra världskriget. Källmaterialet som har använts i undersökningen har bestått av protokollsanteckningar, årsredogörelser samt stadgar, producerade av Hemgårdens styrelse.

  • 343.
    Viklund, Annmarie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Hemgården i Gävle: En studie om Hemgårdens verksamhet åren 1934–19442018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att utreda varför den engelska settlementrörelsen kom att etableras i Sverige, och vilket samband det hade med industrialiseringsprocessen. Settlementrörelsen uppstod bland annat som en reaktion mot industrisamhällets exploatering av arbetarklassen och ledde till krav om en fritid efter arbetet. Sverige drabbades av liknande problem när urbaniseringen av landsbygden innebar att stora delar av bondesamhället upplöstes. Industrialiseringen resulterade i att människor fick nya behov och utvecklade nya sätt att umgås. I och med uppkomsten av fritiden, blev det också vitalt att fylla den med betydelsefulla aktiviteter och ingå i sociala gemenskaper. Denna studie har därmed fokuserat på hur settlementrörelsen utformades till en svensk hemgårdsrörelse samt de hemgårdar som bildades i samband med det.  Hemgården i Gävle som grundades 1934 har varit utgångsläget för studien. Hemgården startades för att sysselsätta arbetslösa industriarbetare, främst kvinnor. Gävle drabbades likt övriga Sverige av den stora arbetslöshetskrisen under 1920- och 1930-talen vilket ledde till att många hemgårdar bildades. Hemgårdens verksamhet kom att förändras genom åren och erbjöd såväl bildningsverksamhet som social verksamhet för båda könen. Rörelsen välkomnade alla och höll sig ständigt uppdaterad med de olika samhällsfrågorna som rådde under sin samtid. Hemgården brukades och besöktes av människor från hela landet och från olika samhällsklasser. Verksamheten kom att genomgå påtagliga förändringar under de första arbetsåren 1934–1944. Organisationen förändrades i takt med det svenska samhällets förändringar men också av det Andra världskriget. Källmaterialet som har använts i undersökningen har bestått av protokollsanteckningar, årsredogörelser samt stadgar, producerade av Hemgårdens styrelse.

  • 344.
    Vikström, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Spanska sjukan i Kalix 1918-1920: En studie av epidemins omfattning och karaktär vid en ort i norra Sverige2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 345.
    Vinkele, Ulla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Semester, vila, avkoppling: En studie om Arbetarkvinnornas semesterhem i Dalarna 1934 - 19502005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med denna uppsats är att göra en undersökning kring Runnvika semesterhems grundande och verksamhet och kartlägga hur semesterhemmet verkade mellan åren 1934 och 1950. I denna uppsats ges en bild över Runnvika semesterhems tillkomst och utveckling. Det använda källmaterialet är protokoll och andra arkivhandlingar för ekonomiska föreningen Arbetarkvinnornas semesterhem i Dalarna, statliga utredningar och samtida lokaltidningar. Resultatet visar att hemmet var öppet för alla husmödrar. De kommunala myndigheterna började så småningom intressera sig för husmoderssemester och hjälpte med anslag för de husmödrar som var i behov av vila, men inte själva kunde ha råd att skaffa sig den. Husmödrarna hade roliga dagar på semesterhemmet om det vittnar deras anteckningar i gästböckerna. Fler och fler var intresserade att få komma till Runnvika semesterhemmet under åren. Verksamheten växte. Husmödrarna insåg själva behovet av en tids vila. Om det vittnar ett allt större intresse för att få komma till semesterhemmet. Antalet gäster ökade från 11 gäster år 1935 till 212 gäster år 1950. Även semesterlängden ökade genom åren från en vecka år 1934 till två veckor år 1949. Undersökningen visar att Runnvika semesterhem fyllde den stora uppgiften att bereda semester åt husmödrar från Dalarna och övriga landet.

  • 346.
    Walander, Evelina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Fången och fri – i dagböcker och skönlitteratur: En tematisk jämförelse mellan borgerliga kvinnors dagböcker och samtida skönlitteratur under tidsperioden 1880-1889 avseende fam-iljeliv, yrkesarbete och kreativitet/konstnärskap2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utgör en tematisk jämförelse mellan borgerliga kvinnors dagböcker och samtida skönlitteratur under tidsperioden 1880-1889 avseende familjeliv, yrkesarbete och kreativ-itet/konstnärskap.

    Syftet är undersöka 1880-talets borgerliga kvinnors erfarenheter av familjeliv, yrkesarbete och kreativitet så som de framstår i samtida dagböcker och att jämföra denna skildring med den som framträder i den samtida kvinnliga svenska skönlitteraturen i avsikt att se om de olika bilderna skiljer sig åt. För en översikt av den samtida skönlitteraturen används Eva Hegge-stads litteratursociologiska doktorsavhandling Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet.

    Resultatet visar på stora tematiska likheter mellan dagböckerna och den samtida kvinnliga skönlitteraturen. Vissa avvikande detaljer förekommer dock. Dagboksmaterialet uppvisar en mer prosaisk inställning till äktenskapet och förhållandet mellan män och kvinnor. Skönlitt-eraturen uppvisar en mer idealiserad bild av yrkesarbetet och en mer komplicerad bild av vad valet av konstnärskapet innebar för kvinnans ställning i samhället. Detta tyder på det finns en skillnad mellan hur familjeliv, yrkesarbete och kreativitet/konstnärskap framställs i dagböcker respektive skönlitteratur och att skönlitteraturen kanske inte kan användas som enda källa för att beskriva det privata idéklimatet.

  • 347.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 1, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 348.
    Weiss, Holger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Against Japanese and Italian Imperialism: The Anti-War Campaigns of Communist International Trade Union Organizations, 1931 – 19362018Ingår i: Moving the social. Journal of social history and the history of social movements, ISSN 2197-0386, E-ISSN 2197-0394, Vol. 60, s. 121-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay discusses the international anti-war campaigns of the International of Seamen and Harbour Workers (ISH) and the International Trade Union Committee of Negro Workers(ITUCNW) against Japanese imperialism in Manchuria and Italian imperialism in Ethiopia during the first half of the 1930s. Both crises propelled international campaigns, ‘Hands off China’ and ‘Hands off Abyssinia’, that were orchestrated by the Third (Communist) International or the Comintern and the Red International of Labour Unions (Profintern) and their affiliated organisations such as the ISH and ITUCNW. Comintern / Profintern anti-war campaigns were organized under the banner of the prevailing ‘class-against-class’ strategy. In practice, this meant that the campaigns were both calls for international solidarity and at the same time attempts to position communist activities against those of the ‘social fascists’, i.e., socialist, social democratic, reformist and / or syndicalist controlled parties and trade unions.

  • 349.
    Weiss, Holger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    From West Africa to the Caribbean: The Making of a Radical African Atlantic2018Ingår i: Globale Räume für radikale transnationale Solidarität: Beiträge zum Ersten Internationalen Willi-Münzenberg-Kongress 2015 in Berlin / [ed] Bernhard H. Bayerlein, Kasper Braskén und Uwe Sonnenberg, Berlin, 2018, s. 404-416Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 350.
    Weiss, Holger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    “Negro Workers, Defend the Soviet Union and the Chinese Revolution!”: The International Trade Union Committee of Negro Workers and the Political Rhetoric of The Negro Worker2018Ingår i: Viewpoint Magazine, Vol. 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
45678 301 - 350 av 365
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf