du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
4567 301 - 347 av 347
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Scro, Sergio
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Economic Development is Angola: Has the presence of China fuelled a resource curse in Angola?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper analyses the rampant economic development in Angola that has been occurring in the last couple of decades simultaneously with many other sub-Saharan countries. More specifically, this thesis highlights the role of China in Angola. Chinese and Angolan economic cooperation often been called a south-south cooperation has helped the war torn sub-Saharan country to rise from the ashes of a never ending civil war that lasted for a quarter of a century. The cooperation has been mutual. Angolan abundance of primary resources such as oil, timber and diamonds have fuelled the Chinese economy and Chinese cash and investments have helped Angola to become one of the fastest growing economies in the world.

    However, the issues that this paper analyses deal with a resource curse, whether Angola can be affected. A natural resource rich country such as Angola which receives billion of US dollars from Chinese investments and cooperation is still having difficulties of getting out of poverty. Most people in Angola live beyond the poverty line, illiteracy has not gone down, fatal illnesses and disease have not yet been tackled properly, yet the country’s GDP is growing at a pace fastest than that of any other sub-Saharan countries. It is in this regard that I will argue that Angola could possibly be a victim of a resource curse. Whether the resource curse is fuelled by China’s economic and financial aid is unclear. I will analyse whether Angola is suffering from a resource curse and if this curse has been fuelled or aggravated by the influence of China in the country.

  • 302.
    Segoete Bernsköld, Linn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    En okänd svensk folkrörelse: Svenska Skolornas Fredsförenings fredsarbete 1922-19292013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer. Genom att respektera och leva efter kristna, jämlika och demokratiska ideal, menade SSF att krig skulle gå att förhindra.

     

  • 303.
    Selmane, Fabian
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    En jämförelse mellan ogifta mödrar och andra utsatta kvinnogrupper inom Gudmundrå socken 1931-1936.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att undersöka hur de ogifta mödrarna i Gudmundrås socken mellan åren 1931-1936 behandlades jämfört med andra kvinnogrupper inom fattigvården, samt vilka ärenden de förekommer i. Det material som har använts har hämtats från fattigvårdens egna protokollsböcker, vilka går att finna i Kramfors kommunala arkiv.

    Resultatet tyder på att de ogifta mödrarna inom Gudmundrås socken ofta behandlades på ett annorlunda sätt jämfört med de övriga kvinnogrupper som finns representerade under denna tidsperiod mellan 1931-1936. I de ärenden som finns beskrivna mellan 1931-1936 kan man utläsa att de ogifta mödrarna är den kvinnogrupp som är störst jämfört med de övriga utsatta kvinnogrupperna. Deras bifallna ärenden tyder också på att de först och främst fick hjälp med mat åt barnet jämfört med de andra kvinnogrupperna.

  • 304.
    Selstam, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Bereden (beredskaps)väg för kvinnorna Lärarinneförbundet i krigets skugga. : En studie i folkskollärarinnornas fackliga och politiska aktivitet under be-redskapsåren 1940-1945 2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.

    Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.

    De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade.

    Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor

  • 305.
    Serck-Hanssen, Emil
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Bakom stängsel och vakttorn: En komparativ textanalys av berättelser från icke-judiska koncentrationslägerfångar under andra världskriget2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 306.
    Sjölin, Christer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Döden i Falun 1750 till 1770: Gruvhanteringen och miljön i ett jämförande perspektiv2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader

  • 307.
    Skansens, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Det gick an?: Variationer i föräktenskaplig sexuell aktivitet och sedlighet i Nås socken kring mitten av 1700-talet2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika näringsområden i Nås socken, under perioden 1744-1764, skapade olika mönster i föräktenskaplig sexualitet och sedlighet. Materialet som undersökningen grundar sig på är domstolsprotokoll, lysnings- och vigselböcker och födelse- och dopböcker, för Nås socken och Säfsnäs församling. De undersökta områdena är Nås finnmark, vilken befolkades vid en senare tid än det andra undersökningsområdet, Nås svenskbygd, som bestod av självägande små¬bönder vilka varit boende i området under en mycket längre tid än finnmarkens in¬vånare. Resultatet uppvisar en högre frekvens av sedlighetsbrott i finnmarksområdet. Kvinnorna på finnmarken hade även oftare haft föräktenskapliga förbindelser, vilket har visat sig genom att de oftare hade ett utomäktenskapligt barn vid giftermålet. Föräktenskapliga relationer förekom inom båda områdena, vilket undersökningen om kvinnorna var gravida vid vigseln visar. De föräktenskapliga förbindelserna synes dock inte ha varit någon ka¬tastrof så till vida kvinnan och mannen gifte sig. Analysen visar att olikheterna i sexu¬ell aktivitet och sedlighet mellan de båda områdena har sina förklaringar i sociala och ekonomiska aspekter, och kan även ses som kulturellt och etniskt betingade.

  • 308.
    Skoog, Roger
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Baptiströrelsen i Piteå: En studie av baptismens framväxt och utbildning mellan 1850 och 19102010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån. En orsak till detta var gynnsamma samhällsförhållanden där läsar- och separatiströrelsen skapat en grogrund för baptisternas missionssträvanden under den första hälften av 1800-talet. I Piteå och Norrbotten etableras rörelsen i slutet av 1850-talet. Som förklaring till baptismens utveckling och förändring på lokal nivå har jag funnit att Piteå under perioden till övervägande del varit ett jordbrukssamhälle, vilket skapat en relativt låg grad av social rörlighet bland de unga anhängare som framför allt hämtades ur arbetarklassen. Utifrån tidigare studier av baptismen kan Piteå sägas vara ett exempel på ett samhälle där lojaliteten mot den äldre kyrkliga gemenskapen troligen levde kvar under perioden. Samtidigt hade församlingens idémässiga tankegods som folkrörelse en viktig social och ideologisk betydelse för individen, trots församlingens relativt små numerära framgångar.

  • 309.
    Sohlén, Gwendolyn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Hur man döljer det korta håret: Kvinna i hus och hem i Bonniers Veckotidning 1924 - 19252013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning. Undersökningen utförs med underrubrikerna Utseendet, Moderskapet och äktenskapet och Kvinnan i hem och hus. Bonniers Veckotidning visar sig innehålla en röd tråd gällande hur kvinnan som mamma och husmoder ska vara, hon ska vara händig, ständigt närvarande, naturlig och alltid sätta familjen i första rummet. Kvinnor som inte prioriterar familj och hem ses som något exotiskt och inte helt rumsrent. Att kvinnan som läser Bonniers Veckotidning är mamma och hustru framstår i tidningen som helt självklart, det speglas i både artiklar och reklam. Kvinnan ska alltså vara en fokuserad hustru och mamma, vara naturlig och rar, vara duktig på att laga mat och ordna saker i hemmet.

  • 310.
    Sonesson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Snöåkullor: 15 kvinnor berättar om när de gick på Snöå lanthushållsskola i Dala-Järna 1936-19892009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig. Under 1970- och 1980-talet blev antalet skoltrötta som sökte sig till Snöån större, och skolan tycks ha blivit en nödlösning och ett andrahandsval. Samtliga minns snöåtiden som en mycket rolig och lärorik tid, och många av dem fick väninnor för livet.

  • 311.
    Steinrud, Jonna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    En rörelse formas: bildandet av Dalarnas mejeriförening 1931-19332008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp av frågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hur organisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening och Kopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnas mejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering i linje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på en regelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på en värdeorienterad tolkning av desamma. Rörelsens mobiliseringsstruktur var god på grund av en fördelaktig politisk möjlighetsstruktur och framgångsrika nätverksrelationer både inom rörelsen men också mellan rörelsen och andra jordbruksorganisationer.

  • 312.
    Steinrud, Jonna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Kula hem och kula vall: Fallstudier över fäbodbrukets tillämpning i Rättviks kommun 1998 och 20062007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vad innehav och drift av fäbodbruk innebär för fäbod¬brukare och på vilket sätt fäbodbrukets kulturarv är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna. I uppsatsen har det ställts ett antar frågor för att bättre kunna undersöka syftet. Dessa frågor är länkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhåll¬ningssättslänkat tema inom fäbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier från 1998 och 2006. Uppsatsen är avgränsad till att handla om det nutida fäbodbruket i Rättviks kom¬mun. Resultatet av undersökningen är att innehav och drift av fäbodbruk framför allt innebär per¬sonlig glädje men också arbete och svårigheter för fäbodbrukarna. Fäbodbrukets historiebruk är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna eftersom de delar av historiekultu¬ren som fäbodbrukarna reproducerar i det nutida fäbodbruket skapar en kontext till nutiden och en länk till historien.

  • 313.
    Strandman, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Alltjämt i skuggan av mannen?: En genusbaserad diskursanalys av läromedlet Perspektiv på historien 1b2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a. beskriver i Genus - om det stabilas föränderliga former, (2001) Två avhandlingar som också haft betydelse för min studie är Ambjörnssons, I en klass för sig: Ge-nus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, (2004) samt Bergs, Självets Garderobiär: Självreflexiva genusle-kar och queer socialpsykologi, (2008). Även kvinnohistorikern Ohlander med bl.a. hennes och Ström-bergs bok Tusen svenska kvinnoår: Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, (2008), och genus forskaren Gemzöe och hennes bok Feminism(2008), har varit betydelsefulla för denna studie. Studien utvisar att kursplanen förespråkar ett genusperspektiv om än inte direkt uttalat och Per-spektiv på historien 1b, har också ett visst inslag av genusperspektiv men inte genomgående, det finns däremot mer av ett jämställdhetsperspektiv i boken, då boken lyfter fram skillnader och orättvisor mellan män och kvinnor i historien, men långt ifrån alltid problematiserar detta.

  • 314.
    Strandman, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Förklaringar till Förintelsen?: En historiedidaktisk studie som undersöker de olika förklaringar till Förintelsen som man kan eventuellt kan finna i ...om detta må ni berätta...2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken …om detta må ni berätta…, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen. Dessa författare är Zygmunt Bauman och hans bok Auschwitz och det moderna samhället (1989). Yehuda Bauer i boken rethinking the holocaust (2001), Harald Welzer, och hans bok Gärningsmän (2007), slutligen Saul Friedländer och hans bokverk, Förföljelsens år 1933-1939, Utrotningens år 1939-1945. Analysens verktyg består av en indelning i sju, olika förklaringsmodeller, som förekommer och som dessa författare också, representerar eller lyfter fram. Resultatet är slutligen att jag fann den ideologiska förklaringsmodellen framträdande i boken …om detta må ni berätta…, men också beskrivningen av en antisemitism, med rötter långt bak i tiden, är framträdande i denna text. Studien utvisar också att det finns inslag även från andra förklaringsmodeller.

  • 315.
    Strömqvist, Patrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    I Fängelset: Regler och disciplinära åtgärder mot internerna på Falu fångvårdsanstalt under 1900-1905 och 1950-19552007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna C-uppsats är att se vilka förändringar som ägde rum på Falu fångvårdsanstalt mellan två skilda perioder. Fokus ligger på de disciplinära åtgärder som vidtogs mot fångar som på något vis misskött sig på anstalten. Ena perioden är mellan 1900-1905 och den andra perioden är mellan 1950-1955. Under 1946 ägde en reformering av Svenska fångvården rum. Före detta år satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken träffa eller språka med någon annan fånge under sin fängelsevistelse. Efter 1946 trädde reglementeringen i kraft där fångarna fick träffa varandra och samtala. Interner erhöll mer frihet än innan och den strikta ordning som funnits innan avtog så smått. Frågan som ställs i arbetet är vilka förändringar som går att finna före och efter 1946 års reglementering. Fången fick mer frihet efter detta år, men paradoxalt nog ökade skötsamhetsöverträdelserna efter 1946. De disciplinära åtgärderna fördubblades nästan i jämförelse med tidigare period. Det ökade förtroendet för internerna renderade i en högre grad av oordning på Falu fängelse och resultatet av undersökningen visar att det förekom fler förseelser 1950-1955 än 1900-1905. Källmaterialet till undersökningen består i huvudsak av förhörsprotokoll och straffjournaler från Falu fängelse för angiven tid, vilka har studerats på landsarkivet i Uppsala.

  • 316.
    Svensson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    No River can return to Its source, yet all rivers must have a beginning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    No River can return to Its source, yet all rivers must have a beginning

    En studie av förändringen av synen på barn och deras kultur i kanadensiska

    residential schools, 1905-1976.

    Under 1900-talet genomgick det kanadensiska utbildningssystemet stora

    förändringar vad gäller utbildningen för barn från ursprungsbefolkningarna.

    I studien undersöks utvecklingen av synen på skolbarnen och deras kultur

    genom att studera fotografier tagna i residential schools under 1900-

    talet. I studien undersöks även om denna utveckling följer den politiska

    och skolpolitiska utvecklingen i samma tid.

    Undersökningen visar på en tydlig utveckling i bilderna där barnen och deras

    kultur blir allt mer accepterad och framställs mer positiv i de senare

    bilderna. Utvecklingen följer den politiska och skolpolitiska utvecklingen

    från att barnen och den inhemska kulturen ska anpassas till övriga samhället

    till att bli accepterade som en del av den kanadensiska kulturen och

    identiteten.

  • 317.
    Swahn, Kristoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Tingens dragningskraft: En undersökning i hur samlare brukar historia2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas. Med utvecklingen av samlandet utvidgas den sociala dimensionen av samlandet tillsammans med den historiska kunskapen och erfarenhetsbaserade banken av kunskap kring tingen man samlar på. Som samlare aktiverar man en mängd olika historiska källor som bidrar till att bygga en historisk väv kring tinget, i denna kunskapsorienterade handling kan samlaren finna samband över tid och utveckla ett historiemedvetande. Samlandet på historiska ting är det praktiska historiemedvetandet i handling och erbjuder möjligheten att skapa mening och trygghet för individen.

  • 318.
    Tallqvist, Olov
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Olycksfall i arbetet: En kartläggning över olycksfall vid Falu Koppargruva 1906-1915 samt åtgärder för en säkrare arbetsmiljö2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar. Krosskador, kontusioner, sårskador och ögonskador var de vanligaste följderna av olyckorna. Händer och fötter var de mest utsatta kroppsdelarna, och de flesta olyckorna var följden av fallande stenar eller olyckor i samband med användandet av maskiner och verktyg. Under den undersökta perioden inträffade fyra dödsfall, där tre var direkt arbetsrelaterade medan ett skedde under eftervården av en olycka. De vanligast förekommande skyddsåtgärderna var att installera någon form av skydd kring maskiner eller att mana till försiktighet vid riskabla arbetsmoment.

  • 319.
    Terranova, Francesco
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Post Colonial School Poilcies in Kenia and Tanzania2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The reason why historians analyze the development of education models is that they are interested in understanding at what extent it influences the quality of life of a given population.

    I decided to analyze the relationship between political models and education models in Tanzania and Kenya, looking at the results achieved by these two countries above all in adult literation, to see what kind of relation exists between their different political choices and their school policies.

    I discovered that not only the political model is important to forge educational policies that work, but also how steady is a government in implementing its policies without changing them through time.

  • 320.
    Thorstensson, Björn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Verksamhet och företagsparadigm: En fallstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen. Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960. Den första är Sandvikens arbetarkommun som får stå som representant för de maktorienterade rörelserna. Den andre är Sandvikens hälsofrämjande, som representerar de kulturorienterade motsvarigheterna. Verksamheten hos de bägge rörelserna analyseras efter sju frågeställningar, vars svar även korreleras med varandra. Resultaten av svaren jämförs avslutningsvis med den teoretiska modellen. Resultatet blev att Joachim Ratschkes modell, i detta fall, mycket väl stämde överrens med verkligheten. Arbetarkommunens verksamhet var närmast en avskrift av Martin Stolares presentation av den maktorienterade idealtypen, medan hälsofrämjandet i sin tur svarade på alla kriterier som krävdes för att kunna beskrivas som kulturorienterad organisation. Nyckelord: Förändringsstrategi, Ämnesövergripande studier, Sandvikens arbetarkommun och Sandvikens hälsofrämjande.

  • 321.
    Tillander, Elisabet
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Den hvita stadens tjänare: En studie över fackligt arbete och arbetsvilkor bland mentalskötare vid Säters sjukhus åren 1912 till 19522005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952. Metod: en kvalitativ textläsning Syfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv. Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens. Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter. Sjukhuset var starkt uppdelat i en manlig och en kvinnlig del, där fackföreningen var en övervägande manlig aktivitet.

  • 322.
    Torty, Livinus
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    The Impact of Transnational Conflicts on Christian-Muslim Relations in Nigeria (2001-2006)2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This Master’s Thesis examines transnational conflicts and Christian-Muslim relations in Nigeria between the years 2001 and 2006. It focuses on two major transnational conflicts: The September 11, 2001 attacks in the United States and the Danish cartoon controversy of 2005/2006. It discusses the impact of these transnational conflicts on Christian-Muslim relations in Nigeria in the light of the implementation of the Sharia Law in some northern Nigerian states and the improved access to the broadcast media and mobile telephone communication in Nigeria. By underscoring the relationship between transnational conflicts and the local context, this study provides a new perspective for understanding Christian-Muslim relations in Nigeria

  • 323.
    Ullén, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Elevinflytande och ämnesförståelse i historia: Ett problematiskt samband mellan två aspekter i skolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 324.
    Viklund, Annmarie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Hemgården i Gävle: En studie om Hemgårdens verksamhet åren 1934–19442019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att utreda varför den engelska settlementrörelsen kom att etableras i Sverige, och vilket samband det hade med industrialiseringsprocessen. Settlementrörelsen uppstod bland annat som en reaktion mot industrisamhällets exploatering av arbetarklassen och ledde till krav om en fritid efter arbetet. Sverige drabbades av liknande problem när urbaniseringen av landsbygden innebar att stora delar av bondesamhället upplöstes. Industrialiseringen resulterade i att människor fick nya behov och utvecklade nya sätt att umgås. I och med uppkomsten av fritiden, blev det också vitalt att fylla den med betydelsefulla aktiviteter och ingå i sociala gemenskaper. Denna studie har därmed fokuserat på hur settlementrörelsen utformades till en svensk hemgårdsrörelse samt de hemgårdar som bildades i samband med det.

    Hemgården i Gävle som grundades 1934 har varit utgångsläget för studien. Hemgården startades för att sysselsätta arbetslösa industriarbetare, främst kvinnor. Gävle drabbades likt övriga Sverige av den stora arbetslöshetskrisen under 1920- och 1930-talen vilket ledde till att många hemgårdar bildades. Hemgårdens verksamhet kom att förändras genom åren och erbjöd såväl bildningsverksamhet som social verksamhet för båda könen. Rörelsen välkomnade alla och höll sig ständigt uppdaterad med de olika samhällsfrågorna som rådde under sin samtid. Hemgården brukades och besöktes av människor från hela landet och från olika samhällsklasser. Verksamheten kom att genomgå påtagliga förändringar under de första arbetsåren 1934–1944. Organisationen förändrades i takt med det svenska samhällets förändringar men också av det Andra världskriget. Källmaterialet som har använts i undersökningen har bestått av protokollsanteckningar, årsredogörelser samt stadgar, producerade av Hemgårdens styrelse.

  • 325.
    Viklund, Annmarie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Hemgården i Gävle: En studie om Hemgårdens verksamhet åren 1934–19442018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att utreda varför den engelska settlementrörelsen kom att etableras i Sverige, och vilket samband det hade med industrialiseringsprocessen. Settlementrörelsen uppstod bland annat som en reaktion mot industrisamhällets exploatering av arbetarklassen och ledde till krav om en fritid efter arbetet. Sverige drabbades av liknande problem när urbaniseringen av landsbygden innebar att stora delar av bondesamhället upplöstes. Industrialiseringen resulterade i att människor fick nya behov och utvecklade nya sätt att umgås. I och med uppkomsten av fritiden, blev det också vitalt att fylla den med betydelsefulla aktiviteter och ingå i sociala gemenskaper. Denna studie har därmed fokuserat på hur settlementrörelsen utformades till en svensk hemgårdsrörelse samt de hemgårdar som bildades i samband med det.  Hemgården i Gävle som grundades 1934 har varit utgångsläget för studien. Hemgården startades för att sysselsätta arbetslösa industriarbetare, främst kvinnor. Gävle drabbades likt övriga Sverige av den stora arbetslöshetskrisen under 1920- och 1930-talen vilket ledde till att många hemgårdar bildades. Hemgårdens verksamhet kom att förändras genom åren och erbjöd såväl bildningsverksamhet som social verksamhet för båda könen. Rörelsen välkomnade alla och höll sig ständigt uppdaterad med de olika samhällsfrågorna som rådde under sin samtid. Hemgården brukades och besöktes av människor från hela landet och från olika samhällsklasser. Verksamheten kom att genomgå påtagliga förändringar under de första arbetsåren 1934–1944. Organisationen förändrades i takt med det svenska samhällets förändringar men också av det Andra världskriget. Källmaterialet som har använts i undersökningen har bestått av protokollsanteckningar, årsredogörelser samt stadgar, producerade av Hemgårdens styrelse.

  • 326.
    Vikström, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Spanska sjukan i Kalix 1918-1920: En studie av epidemins omfattning och karaktär vid en ort i norra Sverige2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 327.
    Vinkele, Ulla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Semester, vila, avkoppling: En studie om Arbetarkvinnornas semesterhem i Dalarna 1934 - 19502005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med denna uppsats är att göra en undersökning kring Runnvika semesterhems grundande och verksamhet och kartlägga hur semesterhemmet verkade mellan åren 1934 och 1950. I denna uppsats ges en bild över Runnvika semesterhems tillkomst och utveckling. Det använda källmaterialet är protokoll och andra arkivhandlingar för ekonomiska föreningen Arbetarkvinnornas semesterhem i Dalarna, statliga utredningar och samtida lokaltidningar. Resultatet visar att hemmet var öppet för alla husmödrar. De kommunala myndigheterna började så småningom intressera sig för husmoderssemester och hjälpte med anslag för de husmödrar som var i behov av vila, men inte själva kunde ha råd att skaffa sig den. Husmödrarna hade roliga dagar på semesterhemmet om det vittnar deras anteckningar i gästböckerna. Fler och fler var intresserade att få komma till Runnvika semesterhemmet under åren. Verksamheten växte. Husmödrarna insåg själva behovet av en tids vila. Om det vittnar ett allt större intresse för att få komma till semesterhemmet. Antalet gäster ökade från 11 gäster år 1935 till 212 gäster år 1950. Även semesterlängden ökade genom åren från en vecka år 1934 till två veckor år 1949. Undersökningen visar att Runnvika semesterhem fyllde den stora uppgiften att bereda semester åt husmödrar från Dalarna och övriga landet.

  • 328.
    Walander, Evelina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Fången och fri – i dagböcker och skönlitteratur: En tematisk jämförelse mellan borgerliga kvinnors dagböcker och samtida skönlitteratur under tidsperioden 1880-1889 avseende fam-iljeliv, yrkesarbete och kreativitet/konstnärskap2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utgör en tematisk jämförelse mellan borgerliga kvinnors dagböcker och samtida skönlitteratur under tidsperioden 1880-1889 avseende familjeliv, yrkesarbete och kreativ-itet/konstnärskap.

    Syftet är undersöka 1880-talets borgerliga kvinnors erfarenheter av familjeliv, yrkesarbete och kreativitet så som de framstår i samtida dagböcker och att jämföra denna skildring med den som framträder i den samtida kvinnliga svenska skönlitteraturen i avsikt att se om de olika bilderna skiljer sig åt. För en översikt av den samtida skönlitteraturen används Eva Hegge-stads litteratursociologiska doktorsavhandling Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet.

    Resultatet visar på stora tematiska likheter mellan dagböckerna och den samtida kvinnliga skönlitteraturen. Vissa avvikande detaljer förekommer dock. Dagboksmaterialet uppvisar en mer prosaisk inställning till äktenskapet och förhållandet mellan män och kvinnor. Skönlitt-eraturen uppvisar en mer idealiserad bild av yrkesarbetet och en mer komplicerad bild av vad valet av konstnärskapet innebar för kvinnans ställning i samhället. Detta tyder på det finns en skillnad mellan hur familjeliv, yrkesarbete och kreativitet/konstnärskap framställs i dagböcker respektive skönlitteratur och att skönlitteraturen kanske inte kan användas som enda källa för att beskriva det privata idéklimatet.

  • 329.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 1, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 330.
    Weiss, Holger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Against Japanese and Italian Imperialism: The Anti-War Campaigns of Communist International Trade Union Organizations, 1931 – 19362018Ingår i: Moving the social. Journal of social history and the history of social movements, ISSN 2197-0386, E-ISSN 2197-0394, Vol. 60, s. 121-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay discusses the international anti-war campaigns of the International of Seamen and Harbour Workers (ISH) and the International Trade Union Committee of Negro Workers(ITUCNW) against Japanese imperialism in Manchuria and Italian imperialism in Ethiopia during the first half of the 1930s. Both crises propelled international campaigns, ‘Hands off China’ and ‘Hands off Abyssinia’, that were orchestrated by the Third (Communist) International or the Comintern and the Red International of Labour Unions (Profintern) and their affiliated organisations such as the ISH and ITUCNW. Comintern / Profintern anti-war campaigns were organized under the banner of the prevailing ‘class-against-class’ strategy. In practice, this meant that the campaigns were both calls for international solidarity and at the same time attempts to position communist activities against those of the ‘social fascists’, i.e., socialist, social democratic, reformist and / or syndicalist controlled parties and trade unions.

  • 331.
    Weiss, Holger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    From West Africa to the Caribbean: The Making of a Radical African Atlantic2018Ingår i: Globale Räume für radikale transnationale Solidarität: Beiträge zum Ersten Internationalen Willi-Münzenberg-Kongress 2015 in Berlin / [ed] Bernhard H. Bayerlein, Kasper Braskén und Uwe Sonnenberg, Berlin, 2018, s. 404-416Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 332.
    Weiss, Holger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    “Negro Workers, Defend the Soviet Union and the Chinese Revolution!”: The International Trade Union Committee of Negro Workers and the Political Rhetoric of The Negro Worker2018Ingår i: Viewpoint Magazine, Vol. 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 333.
    Weiss, Holger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Tanskalaiset alusmaat Länsi-Afrikassa ylirajaisena tilana2018Ingår i: Pohjola, Atlantti, Maailma: Ylirajaisen vuorovaikutuksen historiaa 1600-1900-luvillla / [ed] Kalle Kananoja & Lauri Tähtinen, Helsinki: Suomen Kirjallisuuden Seura , 2018, s. 142-177Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 334.
    Weiss, Holger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Åbo akademi.
    The European and Eurafrican population of the danish forts on the Eighteenth-Century gold coast2018Ingår i: African Economic History, ISSN 0145-2258, E-ISSN 2163-9108, Vol. 46, nr 1, s. 36-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay focuses on the demographic consequences of entanglement in the Danish possessions on the Gold Coast in West Africa. Two sets of data will be analyzed, one on the European composition of the Danish enclaves and discusses demographic trends and ruptures, the other on the Eurafrican population in the Danish enclaves. The first part of the study focusses on the survival of the European personnel in the Danish possessions on the Gold Coast. Similar to the experience of other European trading nations in West Africa, the Guinea Coast was a "White Man's Grave" for the Danish personnel as about half of the newly arrived staff members died within the first year on the coast. The second part deals with the employment and careers of the Eurafricans, i.e., the children of Danish fathers and local African or Eurafrican women. While the Danish authorities enlisted some of the Eurafrican boys as military staff members, the fate of the Eurafrican girls was unclear. In contrast to the Europeans, the Eurafrican population seldom succumbed to the coastal climate. Instead, demographic data suggests that their life expectancy was relatively high, at least compared to that of the European personnel. 

  • 335.
    Weiss, Holger
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Hollsten, Laura
    Norrgård, Stefan
    Cotton and Salt: Swedish Colonial Aspirations and the Transformation of Saint Barthélemy in the Eighteenth Century2018Ingår i: Environment and History, ISSN 0967-3407, E-ISSN 1752-7023Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The environmental history of the Caribbean has been strongly associated with the consequences of sugar cane agriculture and extreme weather phenomena. Consequently, other aspects of environmental change at play in the Caribbean region have remained less known. However, islands such as Anguilla, Barbuda, and Saint Barthélemy had no or very few sugar plantations. The fact that non-sugar producing islands had to find other ways of supporting themselves shaped their environmental history in ways that differed from that of the sugar islands. These alternative environmental histories deserve to be highlighted when presenting the historiography of the Caribbean. In this article, the island of Saint Barthélemy serves as a case study of an island where sugar cane agriculture was absent and tropical storms and hurricanes were of lesser consequence. In outlining the environmental history of Saint Barthélemy during the first decades of Swedish colonial rule, in the late eighteenth and early nineteenth century, the article shows that the Swedish takeover resulted in environmental changes. Sweden’s ambitions and expectations concerning the improvement of the island were initially high and much effort was put into the development of the economy. The rationale for the Swedish plans was to exploit the few and scarce resources of the island, but it was the harbour that became the most successful endeavour.

  • 336.
    Wernerman, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Att tala till väggen: Studie av inre kommunikation på Centralfängelset Långholmen och Centralfängelset Norrmalm 1880-18902017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att visa det mänskliga behovet av att kommunicera med varandra. Fokus i uppsatsen är fångarnas kommunikation för att se i vilken utsträckning de manliga och kvinn-liga fångarna kommunicerade med varandra.

    Källmaterialet består till största del av

    förhörsprotokoll, straffjournaler och dagrapporter från Centralfängelset Långholmen och Centralfängelset Norrmalm som har gått att undersöka på Stockholms stadsarkiv i Stockholm.

    De manliga fångarna hade ett större behov av att kommunicera med varandra än kvinnorna. Fångarna på Långholmen satt inspärrade i ensamceller och hade mycket liten kontakt med övriga cellfångar. Sättet att kommunicera med varandra via knackningar förekom uteslutande bland de manliga fångar som satt på Långholmen. Kvinnornas behov av umgänge övervägde behovet av att kommunicera med sina cellkamrater. De hade större möjlighet till kommuni-kation då de sov i salar med andra kvinnor

  • 337.
    Westerblom, Brittany
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    The Vietnam Draft: In Their Own Words: Draft Motivated Enlistees-Why did they enlist and serve?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay examines why Vietnam veterans, who were draft motivated enlistees, enlisted when drafted or threatened with the draft. Data is taken from 63 oral history interviews conducted by The Vietnam Archive Oral History Project at Texas Tech University and is analyzed using the phenomenological research approach. The background of this paper briefly explains the Vietnam Draft and the draft avoidance options available to those men who were drafted. The results section utilizes quotes from the oral history interviews to show the main themes of why men chose to enlist when faced with the draft. The discussion section discusses these themes in a wider context and brings up areas for further research.

  • 338.
    Wijk, Adam
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Brobergs IF, bandyn och Söderhamn: Förutsättningar och utveckling 1961-19842015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att undersöka vilka mål eller målsättningar bandyföreningen Brobergs IF hade gällande den sportsliga verksamheten och organiseringen omkring denna mellan åren 1961-1984. Materialet som använts till undersökning har hämtats från Brobergs IF:s egna arkiv. I arkivet finns årsberättelser, styrelseprotokoll, korrespondens och ekonomiska redovisningar.

    Resultatet visar att styrelsen i Brobergs IF fokuserade på frågor som handlade om den arena de själva ägde mellan åren 1930-1976 och det var ovanligt att styrelsen diskuterade satsningar som handlade om bandylaget. Under den undersökta perioden ökade föreningens omsättning med mer än det dubbla vilket tyder på att bandyn gick mot en professionaliserad idrott. Undersökningen visar också att Brobergs IF hade ett samarbetet med Söderhamns kommun där kommunen givit bidrag till Brobergs IF, oftast för driften av arenan och i gengäld fick kommunens ungdomar utnyttja arenan.

  • 339.
    Witasp, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Dyrbara experimenter: Införandet av modernare gatubelysning i Falu stad 1863-18882005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi. Flera olika metoder av gatubelysning har sedan dess tillämpats och ännu fler metoder har diskuterats men aldrig kommit till stånd. Denna uppsats rör också anledningarna till gatubelysning i Falun vilka var flera utöver att få gatorna belysta för nattvandrarna. Stävjandet av brottsligheten var en av dem, estetiken en annan men även ett självändamål tycks också skönjbart. Byggandet av den moderna staden krävde moderna metoder och material. Elektriciteten som metod för belysning av gator var i högsta grad modernt och Falun var bland de första städerna som antog elektrisk gatubelysning i Sverige.

  • 340.
    Yari, Koresh
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Jag är kurd: En undersökning av kurders historiebruk kring Anfal-kampanjen och dess betydelse för sex kurdiska individer Författare:2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks kurders historiebruk kring Anfal-kampanjen och dess betydelse för sex kurdiska individer. De intervjuade består av ett mindre urval av kurder som lever i Sverige. För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsansats tagits som utgått från Steinar, Brinkmann och Kvales kvalitativa forskningsintervju. Forskningsintervjun är halvstrukturerad.

    Studiens resultat har vidare analyserats utifrån teorierna om historiebruk. Teorin om historiebruk förklarar hur historien används för att bland annat fylla existentiella, vetenskapliga, moraliska och ideologiska syften. De olika topologierna användas som ett analysinstrument för att förstå hur kurderna, med samma bakgrunder, och olika mål och intressen, använder sig av historia. Samtidigt som de olika formerna av historiebruk kan användas för att precisera och analysera särskilda former av historiebruk kan de, då de brukas av individer, gå in i varandra och i enstaka fall utesluta varandra.

    Studiens resultat visar att de intervjuade främst använder den kurdiska historien för att fylla ett existentiellt syfte. På så sätt använder de historien för att orientera sig i nuet och att förstå sig själva. Resultatet visar även de intervjuade använder historien för att stärka sin identitet, inte glömma sina rötter, den förflutna händelsen av Anfal-kampanjen och skapa en känsla av stabilitet i den.

  • 341.
    Ålstig, Nathalie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Vems historia ska jag berätta?: En lärar-studie om innebörden av mångkultur i grundskolans historieundervisning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka vilken innebörd några av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum kan ha för några grundskolelärare i historia. Studien utgår ifrån två fallbeskrivningar om utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum. Den ena utmaningen rör en klassrumssituation där en lärare och elev inte förstår varandras sätt att tolka händelsen utifrån sin förförståelse. Den andra beskrivningen handlar om en elev som ber att få läsa om sitt hemland och läraren blir stressad då detta faller utanför ordinarie undervisningsinnehåll.Metoden som används är ostrukturerade intervjuer med sju lärare, som arbetar vid fyra olika skolor på två olika orter i Sverige.Studien utgår från en existensfilosofisk teori. Där lärarnas tolkning och hantering av de situationer som uppstår i fallbeskrivningarna står i fokus. Till detta får lärarna även beskriva vad de eftersträvar i sin undervisning. Med hjälp av de teoretiska begreppen bearbetas resultaten med avsikten att ge en djupare förståelse för innebörden av utmaningarna för läraren.Studien visar att innebörden av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt samhälle skiljer sig åt för de intervjuade lärarna. En betydande faktor för innebörden är lärarnas tolkning av läroplanens styrning och vad de själva eftersträvar. För de lärare som menar att det eftersträvansvärda hindras av läroplanens styrning innebär utmaningarna ett problem. För de lärare som tolkar läroplanen som möjliggörande för det dom vill uppnå, innebär inte situationerna ett hinder. De upplever snarare situationerna som en möjlighet och ett medel till att uppnå det eftersträvansvärda.

  • 342.
    Åsbrink, Particia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Orsa skoltidning, nationell skolutveckling på lokal nivå2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla. Många gånger också en ambivalent längtan efter att både vilja omfamna de nya idéerna och samtidigt behålla de traditionella värdena. Genom att systematisk söka igenom valda återkommande inslag i skoltidningen har jag försökt skapa en bild av denna utveckling. Jag har också slutligen placerat uppsatsens resultat i ljuset av den rådande vetenskapliga debatten kring skolans didaktiska utveckling. Det råder olika uppfattningar om hur stort inflytande de politiska reformerna egentligen hade på skolans inre utveckling. Denna uppsats bidrar i detta avseende med en inblick i huruvida just Orsa skoltidning verkar ha agerat styrt eller autonomt i skolpolitiska, didaktiska och pedagogiska frågor.

  • 343.
    Åslund, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Vilka är det som stryker omkring?: En studie av lösdriveriet i Östersund 1885-18992010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige. Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare. Studien visar att den geografiska spridningen av lösdrivarna mantalsskrivningsort var stor och nästintill alla Sveriges län finns representerade.

  • 344.
    Åström, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Fostransanspråk: En studie om Tunabygdens lärarklubbs fostransanspråk i samhälleliga fält mellan åren 1930-19532010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka lärares yrkesidentitet i Tunabygdens lärarklubb mellan åren 1930-1953, och se om deras självuppfattningar och föreställningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhälleliga fält har förändrats under klubbens verksamhetshistoria. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har varit: Vad anses i Tunabygdens lärarklubb vara lärarens angelägenheter i sin roll som fostrare, vad ingår i lärarens fält? Hur reflekterar lärarna i Tunabygdens lärarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhälleliga fälten? Samt, sker det någon förändring under klubbens verksamhetshistoria gällande vad som uppfattas vara lärares angelägenheter i sin roll som fostrare, samt hur lärarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om så är fallet, vad kan detta bero på? Ett flertal slutsatser kan dras utifrån det berörda källmaterialet. En slutsats är att lärarnas fostransanspråk på samhälleliga fält grundar sig bland annat på en funktionell syn på läraryrket och skolan, där skolan och lärarna förväntas tillgodose vissa samhällsbehov. Ytterliga slutsatser är att lärarnas självreflektion kring den egna fostrande rollen påverkas i hög grad av samhällets utveckling.

  • 345.
    Östberg, Elisabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Konsumtionsmönster i hemkunskapsböcker: En studie om konsumtionsmönster i hemkunskapsböcker från 1958, 1995 och 20162017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to shed light on the view of consumption patterns in course litterature of home economics. The material consists of three books distributed in 1958, 1995 and 2016 to show how consumers are created at different times in history. This is done by using a combination of discourse analysis and semiotic-didactic analysis and shows that the view on consumption have shifted over the years. In 1958 it was important to be a thrifty consumer for the sake of society, in 1995 it was more important to pay attention to the enviroment and get the paycheck to last all month and in 2016 it was even more important to take the environment in to account when consuming and be aware of all the individual needs, that might not be possible to fullfill, in the household.

  • 346.
    Östberg, Elisabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Könsnormer i hemkunskapen genom tiderna: En litteraturstudie om elevernas fostran utifrån ett genusperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 347.
    Österberg, Magnus
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Kyrkorum och status: En studie om bänkplacering i 1700-talets Falun2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka bänkrummets betydelse för vidmakthållandet av hierarkier och status i 1700-talets Falun. Materialet som används för att uppfylla detta syfte består främst av kyrkorådsprotokoll ifrån Kristine församling i Falun mellan 1744-1784. Utöver dessa kyrkorådsprotokoll används stundtals biografier för att kunna ge en djupare bild av vissa individer. Resultatet visar att det under den undersökta perioden råder en strikt uppdelning av kyrko-rummet. Det mest uppenbara är uppdelningen mellan kvinnor och män. Uppdelningen av kyr-korummet följer emellertid inte bara könstillhörighet utan även ett mönster för över- och un-derordning. Inflytelserika personer satt långt fram i kyrkan och detta gällde både på manssi-dan som kvinnosidan i kyrkan. Ju längre bak i kyrkan man satt desto lägre social status hade man. Att sitta utmed en vägg verkar inte heller ha varit förknippat med hög status i Falun. Bänkplaceringen i kyrkan blev ett sätt att upprätthålla skillnad mellan människor, dock inte helt utan utmaningar och undantag.

4567 301 - 347 av 347
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf