du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
5678 351 - 372 of 372
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Sundström, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Religionsundervisning och värdegrundsarbetet i kristna konfessionella skolor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this paper was to investigate how the subject of religious studies was portrayed by teachers when it comes to selection and implementation of the subject in Christian confessional schools. Also how the schools and teachers depicted how religion permeated their daily activities. Another aspect which was investigated was how ethics within the religious subject was portrayed and how the work regarding the schools ethic values was executed.

    The questions raised were the following; what does a teacher at a Christian school incorporate into his/her teachings of the subject, and how does the teacher incorporate other religions into the subject? How do the teachers present Christianity during the religious studies classes and other activities? How does the confessional school work with values and ethics?

    The teachers who were interviewed were, Henrik, Oskar and Bertil. Henrik feels the need for a Christian school to exist because it provides a sanctuary for children with a certain faith and allows them to study and be part of a school which is permeated by Christian values. Oskar says that the reason they established the school in the first place was because of the atmosphere at the time. Christian confessional schools had just been permitted and there were strong protests throughout society that Christian studies had been removed from the curriculum in 1969. Bertil believes that a Christian school was needed to meet the specific demands at the time.

    When it comes to results, all of the above mentioned teachers say that they mainly work with the five world religions and alternative religions. Within Christianity and ethics/morals the three teachers focus on practically the same aspects and work in similar ways. The schools resemble each other when it comes to working with values, especially regarding the topics of bullying, equal rights and their methods of working. The only teacher who differed from the others was Oskar. This was because he taught Christianity to a much greater extent that the other two. The presence of Christianity in the schools was made apparent through morning assemblies which reminded of each other regarding content and length. The schools also each had an extra lesson of Christian studies. In addition to this, Broskolan also had a school service once a week.

  • 352.
    Swahn, Kristoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    I valfrihetens spår: En undersökning av friskolereformens effekter ur ett rättviseperspektiv2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 353.
    Thiel, Alexandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Tillämpas skolans värdegrund genom lärarens yrkesetik?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 354.
    Thorsberg, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Sex, normer, roller och ideal: En komparativ textanalys om mäns och kvinnors sexualitet inom islam2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som syfte att undersöka hur mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal inom en muslimsk kontext ser ut. Detta gjordes genom en analys av tre olika böcker, vilka hade tre olika perspektiv och var producerade under tre olika tidsperioder. Böckerna var Den doftande trädgården från år 1966, vilket var det orientalistiska perspektivet, The muslim marriage guide från år 1995, vilket var det neo-traditionella perspektivet samt Sexual Ethics and Islam från år 2006, vilket var det feministiska perspektivet. För att kunna undersöka dessa böcker analyserades dem utifrån verktyg från lingvistisk och visuell textanalys samt kategoriserades och komparerades. Resultatet blev att böckerna både hade likheter och skillnader gällande mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal. Kvinnor framställdes genom feminina egenskaper som omsorgsfull, hemmafru, vacker och sexuell tillgänglighet, medan män framställdes genom maskulina egenskaper som ledare, styrka, ansvarsfull och sexuell skicklighet. Män kunde också oftare ses som önskvärda deltagare och utföra fler handlingar än kvinnor. I vissa delar av materialet förekom även orientalistiska framställningar.

  • 355.
    Thörnlund Persson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Identitet i religionskunskapsämnet: Olika tolkningar och dess implikationer i förhållande till styrdokumenten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien är att göra en begreppsanalys av begreppet identitet samt att diskutera detta i relation till styrdokumenten för religionskunskapsämnet i åk 7-9 och gymnasiet. Detta har gjorts utifrån fyra frågeställningar. Vilka olika innebörder, synonymer och asymmetriska motbegrepp kan identifieras i primärkällorna? Vilka andra begrepp finns i samma semantiska fält som begreppet identitet i primärkällorna? Hur har författarna i samtida forskning använt begreppet identitet i sin forskning? Vad implicerar de olika tolkningarna och användningarna av begreppet identitet i förhållande till aktuella styrdokument? Metoden för undersökningen har varit begreppsanalys där både samtida forskning och deras primärkällor har analyserats. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism och essentialism. Undersökningen visar att en essentialistisk tolkning av identitet är problematisk som utgångspunkt för lärare i religionskunskapsämnet.

  • 356.
    Thörnlund Persson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Kunskaper om idealbilder eller levd religion ireligionskunskapsundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen har varit att identifiera strategier som utvecklats av religionskunskapslärare som har en medveten strävan att motverka en statisk tolkning av identitet(er) i sin undervisning. Eftersom att sådana tolkningar av identitet kan bidra till att diskriminerande strukturer i samhället rekonstrueras. Detta har gjorts utifrån en övergripande frågeställning; Hur närmar sig religionskunskapslärarna i min studie frågan om hur de kan förebygga och motverka de problem som en essentialistisk tolkning av identitet kan medföra? Den övergripande frågeställningen förgrenar sig i tre olika frågor. Varför menar lärarna att en essentialistisk tolkning är ett problem i religionskunskapsämnet? Vilken förståelse för identiteter vill lärarna förmedla till eleverna? Vilka konflikter uppfattar lärarna finnas mellan styrdokumenten och deras yrkesutövning? För att besvara frågorna har religionskunskapslärare med ett särskilt intresse för de här frågorna eftersökts, eftersom att de antas besitta särskild kompetens som är värdefull. Lärarna har träffats i gruppintervjuer som därefter följts upp av enskilda intervjuer. Analysmetoden har utgjorts av innehållsanalys med inslag av idéanalys. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism, postkolonialt perspektiv och normkritiskt perspektiv. Analysen har resulterat i att fem nyckelbegrepp har identifierats utifrån vad lärarna anser är viktiga delar av deras undervisning för att förklara och problematisera identiteter. Undersökningen visar att religionskunskapslärare menar att generaliseringar kan vara nödvändiga för att förklara religion men att dessa samtidigt är problematiska på många olika sätt. Istället för att religionskunskapsundervisning ska förmedla idealbilder av hur en religiös människa ska vara menar de att deras uppdrag är att berätta om hur människor formas av religion på ett för varje människa unikt sätt som anpassas till deras liv.

  • 357.
    Torsman, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Sexualetik2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 358.
    Tägt, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    "Jag tror inte att det är så många som överhuvudtaget frågar om det här.": Fyra prästers förhållande till Uppenbarelseboken2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utgår från att det blir problematiskt att få Svenska kyrkans värderingar att gå ihop med de värderingar Uppenbarelseboken ger uttryck för, om man läser Uppenbarelseboken ordagrant. Utifrån denna problemställning syftar denna uppsats till att undersöka fyra prästers förhållande till de delar av Uppenbarelseboken som kan tolkas som fientliga gentemot icke-kristna. För att besvara syftet har följande frågor ställts: På vilket sätt kan Uppenbarelseboken upplevas som problematisk för prästerna och vilka uttryck tar det sig? Hur tolkar prästerna de delar av Uppenbarelseboken som kan tolkas som fientliga mot icke-kristna? Hur ser prästerna själva på icke-kristna?

    Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har skett med hjälp av Steinar Kvales intervjumetod kallad semi-structured life-world interview. Uppsatsens resultat visar att ingen av prästerna är negativt inställda till människor av en annan eller ingen tro och att de inte tolkar Uppenbarelseboken som ett argument för att kristendomen skulle förespråka våld eller nedvärdera människor av en annan eller ingen tro. Utifrån Joel Coopers teori om kognitiv dissonans har slutsatsen dragits att prästerna blir tvungna att tolka Uppenbarelseboken på detta sätt för att motverka den dissonans de annars skulle känna inför det faktum att en annan tolkning (enligt prästerna) skulle leda till negativa konsekvenser vilka de själva skulle vara ansvariga för.

  • 359.
    Törnegren, Gull
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Religionsvetenskap.
    Ethical Values in European Societies: Evaluation of a Comenius School Project2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 360.
    Törnegren, Gull
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Moraliskt och politiskt signifikanta livsberättelser2015Inngår i: Med livsberättelser som forskningsansats: En rapport från den 6:e livsberättelsekonferensen i Karlstad / [ed] Löfgren, Håkan, Karlsson, Marie och Pérez Prieto, Héctor, Karlstad: Karlstads universitet, 2015, s. 47-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 361.
    Törnegren, Gull
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap. Uppsala universitet, Teologiska institutionen.
    Utmaningen från andra berättelser: En studie om moraliskt omdöme, utvidgat tänkande och kritiskt reflekterande berättelser i dialogbaserad feministisk etik2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The present study has a threefold aim: First, the theoretical aim is to give a contribution to refinement of the theory of dialogue based feminist ethics, concerning the understanding of judgment and narration within such an ethics.  The study also has an empirical aim, defined as to clarify what kind of knowledge, relevant to the moral judgment of an engaged outsider actor, can be received from dialogical interpretation and analysis of a limited selection of critically reflecting life stories. Third, a methodological aim is defined as to develop an approach to interpretation and analysis of reflecting life stories, which renders the storyteller visible as a reflecting moral subject, and makes the story accessible as a source of knowledge for the moral judgment of an engaged outsider actor.

    The thesis combines philosophical reflection and argumentation, with a narrative-hermeneutic method for interpretation of life stories, relating the two to each other in a hermeneutic process.  The theoretical reflection draws on Seyla Benhabibs theory of communicative ethics. A dialogue based model for moral justification and a likewise dialogue based model for political legitimacy are at the heart of this universalistic theory, although in combination with a conception of a narratively and hermeneutically constituted context sensitive moral judgment, based on Hannah Arendt’s concept “enlarged thought”.

    In the reflection, this model is related to other feminist theorizing within the tradition of dialogue based feminist ethics, as found in the works of Iris M. Young, Georgia Warnke and Shari Stone-Mediatore. The empirical study draws on three critically reflecting life stories from Israeli-Palestinian women activists for a just peace. The methodology for interpretation and analysis that is worked out combines dialogical interpretation as presented in Arthur W. Frank’s socio-narratology with a method for structural analysis derived from Shari Stone-Mediatores theory of storytelling as an expression of political resistance struggle.

    The results show that some stories drawing on marginalized experiences have a potential­ to stimulate further public debate through their capacity to enable a stereoscopic seeing, elucidating a tension between ideologically structured discourse and non-linguistic experience; implying that narrative-hermeneutic competence should be considered crucial for public debate.  

  • 362.
    Uka, Besa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Hur ställer sig mansidealet gentemot det kvinnliga inom det kyrkliga prästämbetet?: Ett arbete som synliggör en del uppsättning av normer ur ett genusperspektiv – fokus på den manliga normen.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar diskursen om maskulinitet. Syftet med denna studie är att kritiskt granska argumentationer av föreställningar om manlighet och ledarskap genom att granska de diskurser som förekommer inom två kyrkliga grupper. Huvudmaterialet för denna studie är två mailintervjuer, och där ena intervjun består av en kompletterande telefonintervju. Som metod har jag valt att använda mig av tre välkända teoretiker, R W Connell professor i sociologi, Judith Butler – en politisk filosof som väckt debatt i både den offentliga sfären och i den vetenskapliga sfären med hennes texter om genusvetenskap, samt Michel Foucault professor – en inflytelserik tänkare av samhälleliga institutioner och dess maktutövning.

    I huvudresultatet framkommer att det finns olika diskurser som framställer olika maskulina föreställningar. De maskulina föreställningar som förekommer är diskurser såsom Herren, mannens särskilda tjänst- leda och undervisa, faderskapsgestalten.

  • 363.
    Velander, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Relationer mellan utomjordingar och människor, skapelseberättelser samt influenser från kristendomen: En jämförelse mellan Heaven´s Gate, Unarius och Raeliska rörelsen.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom att göra en kvalitativ textanalys med komparativ karaktär kommer jag att jämföra tre olika UFO-religioner för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan dom i tre olika aspekter. De tre UFO-religionerna som kommer jämföras är Heaven´s Gate, Unarius och Raeliska rörelsen. Dessa rörelser går alla tre under begrepp som, Nya religiösa rörelser (NRR) och UFO-religioner. Ett gemensamt framträdande drag av alla tre rörelserna är att ledargestalterna är karismatiska och har på olika sätt kontakt med utomjordingar.

    Heaven´s Gate startades av Marshall Herff Applewhite och Bonnie W Nettles i början av 1970-talet. Deras ideologi går ut på att utomjordingarna planterat frö av medvetande hos människorna för flera miljoner år sedan. De tror även på återfödelse och menar att det enda sättet att slippa konstant reinkarnation är att undkomma jordens förgiftade atmosfär. För att undkomma reinkarnationen så tror de på att rymdskepp ska plocka upp de mest andligt utvecklade människorna. Heaven´s Gate menar att Jesus var utomjordingarnas sändebud men att hans uppdrag gick fel och istället skickade utomjordingarna Applewhite och Nettles.

    Unarius startades av Ernest Norman och Ruth Norman, 1954. Det som kännetecknar Unarius mest är nog deras profetior om hur utomjordingarna ska landa på jorden och föra med sig teknologi som ska rena luften och göra jorden hel igen. Rörelsen arbetar även mycket utifrån erfarenheten från tidigare liv som måste bearbetas så att människan kan läka. För att kunna nå nästa steg i livet så måste människan förstå tidigare liv. Rörelsen drar paralleller till kristendomen genom att Ernest Norman menar att han var Jesus i ett tidigare liv.

    Den Raeliska rörelsen grundades av Claude Vorilhon, som senare bytte namn till Rael. Han hade fysisk kontakt med utomjordingarna som skickade meddelanden till mänskligheten genom honom. Enligt Raeliska rörelsen så är människorasen ett experiment som utomjordingarna har laborerat fram. Utomjordingarna beskrivs som snarlika människor i utseendet men som i princip är odödliga på grund av deras framsteg inom vetenskap, speciellt kloning. Raeliska rörelsen använder sig mycket av Bibeln för att stryka sina påståenden om att utomjordingar har varit på besök tidigare.

  • 364.
    Westin, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Erkännande, identitet och autenticitet i läroplanen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med arbetet är att göra en innehållsanalys av skolans styrdokument: "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011", vari jag ser till delen innehållande skolans värdegrund och uppdrag för den obligatoriska skolan utifrån teorin om identitet, erkännande och autenticitet baserat på filosoferna Axel Honneth och Charles Taylor. Filosoferna presenteras som komplementära.

    Jag försöker se om och hur innebörden i begreppen identitet, erkännande och autenticitet finns närvarande i skolans värdegrund och uppdrag.

    Elever spenderar en stor del av sin dag i skolan. Det är därför rimligt att påstå att lärare och andra elever kommer att spela roll i identitetsformeringen för den enskilda eleven, detta genom att eleverna får erkännande, misserkännande eller en frånvaro av erkännande.

    Jag kommer fram till att innebörden i begreppen identitet, erkännande och autenticitet delvis finns med i läroplanen, detta genom några ord och fraser som kan argumenteras ha en koppling till erkännandebegreppet, men att ett stycke som direkt berör skapandet av identiteten bör skrivas in i läroplanen. Detta då skolplikten föreligger och identitetsformeringen är beroende av erkännande från andra.

  • 365.
    Wilhelmsson, Lotta
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    De mänskliga rättigheternas framtid: En studie av kritik riktad mot de mänskliga rättigheterna2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 366.
    Winge, Emmelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Livsfrågor- ett mångtydigt begrepp: En litteraturstudie om religionsdidaktisk syn på begreppet livsfrågor och närliggande begrepp2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Litteraturstudien undersöker olika forskares tolkningar av begreppet livsfrågor samt närliggande begrepp så som existentiella frågor och livsåskådning. Syftet är att undersöka vad religionsdidaktisk forskning anser att livsfrågor är, och hur man kan koppla dessa tolkningar till läroplanen för grundskolan 2011, utifrån de didaktiska frågorna vad och varför? Detta examensarbete är en kvalitativ litteraturstudie, med en systematisk metod när det kommer till sökningsprocessen, vilket innebär att samla in information från vetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar som berör det valda området.

    Materialet som valdes ut till denna studie var, Falkevall (2010), Livsfrågor och religionskunskap- en belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik, Gunnarsson (2009), Livsfrågor och livsåskådning, Grönlien Zetterqvist (2009), En vidlyftig begreppsflora? Närläsning av en sjuttiontalsdialog, samt Axelson (2008), Film och mening- en receptionstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor.

    Resultatet är indelat efter forskarnas/författarnas namn. Fokus i resultatet är att redovisa varje forskares/författares tolkningar och resonemang kring begreppet livsfrågor och närliggande begrepp, där framgår det att en del resonemang är likartade men att det finns olika uppfattningar kring begreppen. I den jämförande analysen är fokus på att se likheter och/eller skillnader i författarnas resonemang, vilket visar att tolkningar kan göras för att se mer likheter i forskarnas/ författarnas tankar och resonemang kring begreppen. Diskussionen berör hur kopplingar till läroplanen och dess begreppsflora tolkas med utgångspunkt i den sammanfattande bilden av forskarnas/författarnas bild av begreppen.

  • 367.
    Winge, Emmelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    UNDERVISA OM LIVSFRÅGOR: Livsfrågornas roll i skolan2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare i samhällsorienterade ämnen mellan årskurserna 6-9, ser på begreppet livsfrågor samt hur undervisning bedrivs rörande livsfrågor. Undersökningsmetoderna för studien var en enkät som skickades ut till 68 stycken lärare, varav 21 stycken deltog i undersökningen samt intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visade att de flesta lärarna ansåg att livsfrågor är ett brett begrepp som kan innefatta personliga frågor till mera öppna frågor som berör mer på en gruppnivå i samhället och som kanske är mer beroende av vilken kontext man lever i. Begreppet är starkt knutet enligt de flesta i studien till etik och moral, moraliska ideal, människosyn, värderingar och att försöka förstå hur andra människor lever och tänker. Vad som även blev synligt var att undervisning i ämnet inte sker separat utan blir en del i andra delar inom religionskunskap, men även att livsfrågor inte bara är något som rör bara religionskunskapsämnet utan även de andra samhällsorienterande ämnena. Diskussion är det främsta verktyget lärarna använde sig av i undervisning rörande livsfrågor, men populärkultur är även något man använder sig av liksom läroböcker och internetsidor avsedda för SO-undervisning. En slutsats kan vara att livsfrågor är inget som man undervisar om separat, då undervisningen bör ha ett mål, något att bedöma vilket blir svårt om eleverna enbart ska utgå från sina egna livsfrågor. Därför menar några lärare i studien att livsfrågor blir som en röd tråd som går igenom alla de samhällsorienterande ämnena för att olika synsätt ska bli synliga.

  • 368.
    Åslund, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Lekmännens roll i framtidens Svenska kyrka: Fyra prästers bedömningar och önskningar för framtiden2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Svenska kyrkan har prästerna i nära femhundra år varit församlingens företrädare inför Gud. Hur uppfattar prästen lekmännens roll i den församling han representerar? I uppsatsen Lekmännens roll i framtidens Svenska Kyrka är mitt syfte är att ta reda på hur några präster i dagens Svenska kyrka föreställer sig framtidens roll för lekmännen.

    Prästerna har fritt talat utifrån perspektivet lekmännens roll i församlingen förr och nu och i framtiden och om sina önskningar för framtiden. Det framkom att prästerna har en likartad uppfattning av att ämbetsmännen skötte verksamheten förr. De nämner prästfrun, syföreningarna och körerna som undantag. I dag strävar församlingarna efter större delaktighet från lekmännens sida. Prästerna upplevde att de anställda ibland utgör ett hinder för att uppnå detta. Ekonomi och medlemsantal påverkar inte verksamheten än. Erfarenheter från andra evangelisk-lutherska kyrkor inverkar på hur man ser på lekmännens roll i framtiden. Prästerna uttrycker att gudstjänster med aktiva lekmän, kommer att öka. En präst tror att kyrkobyggnaderna kommer att skötas av lekmän och att kyrkorna mer kommer att användas som en helig plats för privata andakter oavsett religion. I tolkningen av begreppet det allmänna prästadömet betydelse för synen på lekmännens roll ger alla fyra olika svar. Tre präster har en framtidsvision av en aktiv levande kyrka i samhället.

    Min slutsats är att prästerna föreställer sig att lekmannaengagemanget både i gudstjänst och i övrig verksamhet kommer att öka i framtiden. Därmed är syftet med denna undersökning uppnått.

  • 369.
    Östberg, Elisabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Healingspells för Ghemit: En studie om onlineritualer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 370.
    Österholm, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Coaching i vineyardrörelsen: Att ställa de rätta frågorna2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att analysera boken

    Coaching church planters – A manual for church planters and those who coach them för att reda ut vad coaching inom vineyardrörelsen syftar till och består av samt på sättet denna liknar eller skiljer sig från coaching i andra sammanhang.

    Genom undersökningen verkade syftet med coaching inom vineyardrörelsen vara att dels lokalisera nya kyrkoplanterare och dels se till att de lyckades med att plantera nya kyrkor. Metoderna som rörelsen använder sig av, det vill säga vad coachingen består av, var svårare att urskilja men verkade bottna i en serie frågor vilka är tänka sätta igång diverse tankeprocesser hos de som coachas.

    Flera likheter med coaching i andra sammanhang gick att urskilja samtidigt som skillnaden bestod i referenser och rättfärdigande med hjälp av religion samt ett nedvärderande av andra yrkesgrupper och dess metoder, som andra typer av coacher inte verkar ägna sig åt.

  • 371.
    Övermalm, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Religionsvetenskap.
    Lärares gemensamma etiska reflektion2003Inngår i: Gemensamma värden. Dokumentation av en konferens, Stockholm, 2003, s. 135-149Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 372.
    Övermalm, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Religionsvetenskap.
    Lärares gemensamma etiska reflektion2004Rapport (Annet vitenskapelig)
5678 351 - 372 of 372
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf