du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
6789101112 401 - 450 of 931
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401. Göras, Camilla
    et al.
    Nilsson, Ulrica
    Unbeck, Maria
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Safety climate in Swedish operating rooms: A cross sectional survey2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 402.
    Götesdotter, Annica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Holmström, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienter smittade med MRSA och deras upplevelse av att vårdas på sjukhus – en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus (MRSA), är en

    multiresistent bakterie som ökar i omfattning i hela världen. MRSA är ett av sjukvårdens största hygienrelaterade problem som ökar världen över. Smittspridning sker via direkt och indirekt kontaktsmitta. Vid omvårdnad av MRSA-positiva patienter så finns särskilda riktlinjer om vårdhygieniska rutiner vilket innebär bland annat att patienten isoleras från övriga patienter och att kontakt med vårdpersonal blir begränsad.

    Syfte:

    Syftet är att beskriva hur patienter som är smittade med MRSA upplever att vårdas på sjukhus.

    Metod:

    Tolv kvalitativa artiklar, en med mixad metod och två kvantitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt.

    Resultat:

    Återkommande upplevelser hos patienterna var att de kände sig smutsiga och smittsamma. I samband med dessa känslor förekom också skuld- och skamkänslor. I kontakt med vården upplevde patienterna känslor av stigmatisering och att hälso- och sjukvårdspersonalen behandlade dem som om de var pestsmittade. Brister i information om MRSA och avsaknad av kunskap och förståelse hos personalen var också återkommande upplevelser hos patienterna.

    Slutsats:

    Det finns brister i kunskapen om MRSA både hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kan få effekter på hur patienter smittade med MRSA blir bemötta när de söker sjukvård. Detta kan komma att påverka patienternas psykiska mående.

  • 403.
    Hagberg, Larissa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gegia, Nannie Minasian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid dysfagi hos äldre: A Literatur Review2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa vid vård

    av äldre personer med dysfagi inom vården.

    Metod: Artiklarna som används hade sökts på Högskolan Dalarnas biblioteks

    databaser CINAHL och PubMed och granskades efter två granskningsmönster

    modifierade efter förlagor av Forsberg och Wengström (2008) och Willman, Stoltz

    och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar.

    Denna studie genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och omfattade en

    sammanställning av 18 kvantitativa artiklar.

    Resultat: Huvudresultatet manifesterade i omvårdnadsåtgärder inom fem

    områden: utbildning och läkemedelhantering, screening, träning av funktioner och

    reflexer, munvård och nutritionsstöd. Resultatet diskuterades utgående från

    Erikssons omvårdnadsteoretiska referensram.

    Slutsats: Omvårdnadsåtgärder som utbildning till patienter och personalen, korrekt

    läkemedelhantering, ge nutritionsstöd, träning av sväljningsfunktioner och reflexer

    samt munvård kan vara användbarr för sjuksköterskor som vårdar äldre personer

    som lider av dysfagi.

  • 404.
    Haglund, Evelina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lundgren, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors behov av stöd vid bröstcancer: - En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor över hela världen. De

    som drabbas av bröstcancer har olika förutsättningar att hantera sin situation.

    Många av kvinnorna upplever en emotionell kris i samband med diagnosen och

    med hjälp av stöd från sjukvården kan patienten finna mening i sin situation.

    Syfte

    Syftet är att sammanställa aktuell forskning om bröstcancerdrabbade kvinnors

    effekter av stöd under diagnosperioden.

    Metod

    En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda

    omvårdnadsområdet.

    Resultat

    I resultatet framkom att kvinnorna behöver ett stöd i form av kommunikation,

    information samt ett emotionellt stöd från vårdpersonal. Stödet ska utformas efter

    patientens unika situation och när sjukvården är tillgänglig för patienterna minskas

    deras stress. Patienterna upplevde stöd under diagnosperioden då sjuksköterskan

    erhöll god förmåga att bemöta och kommunicera på ett adekvat sätt.

    Slutsats

    Studien visar att det krävs en god relation mellan bröstcancer drabbade kvinnor

    och vårdaren för att kvinnorna ska känna stöd.

  • 405.
    Haglöf, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Haglöf, Ulrica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Orsaker till stress och utmattningssyndrom hossjuksköterskor och förebyggande åtgärder på enakutmottagning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva faktorer som kan orsaka stress och utmattningssyndrom blandsjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och identifiera förebyggandeåtgärder.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt ingick 19 artiklar iresultatet, kvantitativa, kvalitativa och mixad design. Artiklarna till studien söktes iCINAHL, Pub Med, Web of Science och Swe Med+.Resultat: Orsakerna till stress på en akutmottagning är många och det finnsmycket som kan göras för att förebygga stress. I den här litteraturöversikten harresultatet delats upp i åtta kategorier som beskriver faktorer som kan orsakastress/utmattningssyndrom och förebyggande åtgärder: Hot och våld, Livshotandeoch akuta händelser, Kunskapsbrist, Medicinsk teknisk utrustning,Arbetsmiljö/organisation, Arbetsbörda, Stöd på arbetsplatsen och Förebyggandeåtgärder.Slutsats: Att arbeta på en akutmottagning innebär alltid en viss stress, det ärdärför viktigt att förhindra de negativa effekterna av långvarig stress som resulterai utmattningssyndrom.

  • 406.
    Haglöf, Felicia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Effekten av reminiscens- och musikterapi hos deprimerade äldre på äldreboende: en litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet Att undersöka vilken effekt reminiscens- och musikterapi har på äldre deprimerade personer på äldreboende. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna CHINAL, Medline, Psycinfo samt Scopus. Till grund för resultatet valdes n=13 artiklar med kvantitativ design. Urvalet av artiklarna till resultatet har utförts med hjälp av inklusionskriterier, relevant abstract och publicerade mellan 2000-2013. Artiklarna skulle motsvara syfte och frågeställningar samt uppfylla hög eller medelpoäng i kvalitetsgranskningen. Resultat: Reminiscensterapi kunde reducera och minska depressiva symtom hos äldre personer på äldreboende. Musikterapi kunde också vara en effektiv åtgärd för att minska depression hos äldre personer på äldreboende. Ett annat resultat som framkom var att sömnen kan förbättras av musikterapi. Slutsats: Reminiscens- och musikterapi kunde minska depression hos äldre personer som bor på äldreboende, genom att musik stimulerar limbiska systemet och reminiscensterapin låter de äldre att återberätta och leva på nytt genom sina minnen. Det kan vara värdefullt för de äldre att vårdgivare på äldreboende lär sig grunder för reminiscens och musikterapi för att kunna använda det i den dagliga vården av de äldre för att minska depression men även som en förebyggande åtgärd.  

  • 407.
    Hagström, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Stenberg, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser kring palliativ vård i hemmet: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt för att främja livskvalitén hos patienter och närstående vid obotlig sjukdom för att de ska få ett värdigt slut. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att tillgodose patientens alla behov så som det fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Att vårda patienter som erhåller palliativ vård i hemmet kan vara en utmaning för sjuksköterskan och en viss kompetens kan behövas.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring palliativ vård i hemmet.

    Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades vid databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Datainsamlingen analyserades systematiskt innan de bearbetades in i resultatet.

    Resultat: Fyra kategorier identifierades av vad sjuksköterskor upplevde kring att ge palliativ vård i hemmet. Dessa var; Samarbete och kommunikation, Kompetens och kunskap och Relation till patient och närstående samt Känslomässiga upplevelser.

    Slutsats: Sjuksköterskor upplevde pendlande känslor när de arbetade med palliativ vård i hemmet och stöd från kollegor ansågs därför vara en viktig del i arbetet. Stöd och kunskapsutveckling ansågs dock vara otillräcklig för sjuksköterskor och önskan av mer stöd samt utbildning var märkbart. Trots detta så bidrog den palliativa vården med en personlig utveckling hos sjuksköterskan. En god relation med patienter och närstående skapade även en tillfredställning för sjuksköterskan.

  • 408.
    Hagström, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av delaktighet i den prehospitala omvårdnaden: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som kan bidra till att patienter upplever

    delaktighet i den prehospitala omvårdnaden. Metod: Examensarbetet genomfördes som en

    litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

    Datainsamlingen av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat: Det som bidrog till att patienter i prehospital omvårdnad upplevde delaktighet: att

    känna trygghet, att känna tillit, att känna sig involverad, att känna sig respekterad och att

    känna sig bekräftad. Slutsats: För att patienter ska uppleva delaktighet i den prehospital

    omvårdnaden bör de känna trygghet, tillit, att de är involverad, respekterade och att de känner

    sig bekräftade. När detta finns med i omvårdnaden kan objektifieringen reduceras och därmed

    känslan av utsatthet och sårbarhet minskas för den prehospitala patienten. Detta möjliggör att

    patienten kan känna sig medskapande och delaktig av sin omvårdnad och behandling.

  • 409.
    Hakim, Anowara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akter, Hasina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sarker, Swarnalata
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Professional barriers for midwives to provide quality midwifery care in Bangladesh: A focus group discussion study with Midwifery students2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Midwifery is central in addressing maternal and newborn health. Professional barriers may prevent midwives from providing midwifery care with quality, which in the end can lead to, besides poor maternal and newborn health, burnout and midwives leaving the profession. Midwifery students are placed in the intersection between theory and practice and their perspectives are vital when identifying these barriers in Bangladesh where the midwifery profession is newly established.

    Aim:

    To describe midwifery students’ perceptions on midwives realities in Bangladesh from a professional perspective.

    Methods:

    A qualitative design in which deductive focus group discussions were held with 67 participants and analyzed with qualitative content analysis.

    Results:

    In policy making level midwives have little role and they lack knowledge regarding their rights and limitations as midwives. Restrictions of practice limit midwives ability to show their skills leading to disrespect from clients and obstetricians. Shortage of medicine and equipment supply in hospitals and sub-centres, limits the possibilities to provide quality of care and give rise to distrust with midwives and clients.

    Conclusion and clinical implication:

    Professional barrier in midwifery service hampers the quality of midwifery care. It is important to take some initiative to prevent professional barrier such as absence from police dialogue, restriction from practice, and shortage of supply and equipment are the obstacle to providing quality of midwifery care. Study result can be used to overcome the professional barrier and can used as a base line data to conduct further research to identify public perception regarding midwives and midwifery profession.

  • 410.
    Hallberg, Amelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wessling, Stina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelser av möjliga arbetsrelaterade stressfaktorer på vårdavdelning på sjukhus - en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Sjuksköterskors arbetsmiljö är enligt tidigare forskning ansträngd. Hög arbetsbelastning och stress påverkar patientsäkerheten och leder till ohälsa och sjukskrivningar hos personal. Stress definieras som ett tillstånd där människor reagerar på någon aktivitet, händelse eller liknande. Ofta beror stressreaktionen på att en uppgift upplevs inneha höga krav utan tillräckliga tillgångar för att klara uppgiften.

    SYFTE:

    Är att belysa sjuksköterskors upplevelser av möjliga arbetsrelaterade stressfaktorer på vårdavdelningar på sjukhus.

    METOD:

    Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar från Cinahl, PubMed och Psycinfo varav 13 var kvalitativa, en var kvantitativ och en var mixad metod.

    RESULTAT:

    Resultatet visade åtta faktorer i arbetsmiljön som orsakade stress hos sjuksköterskor. Dessa var: hög arbetsbelastning, etisk stress, bristande samarbete och hierarki i arbetslaget, patienter och anhöriga, våld och trakasserier, förväntningar på sjuksköterskor, låg lön, parkeringsplatser och personalrum.

    SLUTSATS:

    Sjuksköterskor på vårdavdelningar på sjukhus upplever många olika faktorer till stress. Stress hos sjuksköterskor orsakar lidande både för sjuksköterskor, patienter och anhöriga. För att sjuksköterskor ska uppleva mindre stress krävs en god relation och ömsesidig respekt i samarbetet med arbetsledning och kollegor, en hanterbar arbetsbelastning, en trygg arbetsmiljö och en rimlig lön.

  • 411.
    Hallberg, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Welamsson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Livskvalitet bland kvinnor med metastaserad bröstcancer - en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnos som kvinnor världen över drabbas av. Metastaserad bröstcancer (MBC) innebär att bröstcancern har bildat dottertumörer. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar livskvalitet som individens uppfattning av sin livssituation i relation till rådande kultur och normer, och i förhållande till sina egna mål, förväntningar, värderingar och intressen. För att mäta livskvaliteten används mätinstrument i forma av enkäter och skalor som innehåller frågor som är indelade i olika områden som påverkar livskvaliteten. Enligt Erikssons omvårdnadsteori är hälso- och sjukvårdens huvudsakliga uppgift att lindra lidandet hos den lidande människan som lever med en sjukdom. Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor skriv med metastaserad bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Kvinnor som har metastaserad bröstcancer har en lägre livskvalitet jämfört med kvinnor som har en annan form av bröstcancer. Faktorer som påverkar livskvaliteten kan beskrivas utifrån fyra kategorier; livskvalitet relaterat till typ av metastasdiagnos, livskvalitet relaterat till sjukdomstid, livskvalitet relaterat till behandling och livskvalitet relaterat till kvinnans rollfunktion med underkategorin livskvalitet relaterat till kvinnans ålder.  Konklusion: Resultatet visar en majoritet av kvinnorna upplever en lägre livskvalitet efter besked om sin MBC-diagnos. Den minskade livskvaliteten resulterar i ett livslidande och sjukdomslidande hos kvinnorna. Det är av stor av vikt att sjuksköterskan ser till den lidande kvinnan och beaktar hennes behov och upplevelser. Sjuksköterskan bör även arbeta familjecentrerat för att kunna ge den bästa vården för kvinnan och hennes familj.

  • 412.
    Halldin, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Helinder, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning: - En intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmorskans arbetsfält omfattar idag sexuell-, reproduktiv- och perinatal hälsa

    och det centrala i yrkesutövningen är att främja hälsa. Barnmorskan ska ha kunskaper om,

    kunna ge information och undervisa om sexualitet och samlevnad utifrån ett genus- och

    livscykelperspektiv. Uppdraget på ungdomsmottagning är att arbeta med sexualitet och hälsa

    samt att förebygga oönskade graviditeter och STI.

    Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på

    ungdomsmottagning.

    Metod: Individuella intervjuer genomfordes med nio barnmorskor på ungdomsmottagningar.

    Vid intervjutillfället användes en frågeguide och semistrukturerade frågor ställdes. Som

    analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra kategorier och 15 subkategorier identifierades. Kategorierna var enligt

    följande: Erfarenheten och kunskapens betydelse, Det kliniska arbetssättet, Modererande

    faktorer och Utmaningar.

    Slutsats: Barnmorskor uppgav god kunskap och goda erfarenheter av ungdomar och

    preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning men menade att det är ett dynamiskt

    arbete som bidrar till ständig utveckling. Vid möten med preventivmedelssökande ungdomar

    på ungdomsmottagning fanns önskan att mötet skulle ske på individnivå. Erfarenheter av

    modererande faktorer för barnmorskan, utmaningar för preventivmedelsrådgivningen och

    följsamheten fanns vilket innebar att preventivmedelsrådgivning för ungdomar på

    ungdomsmottagning är komplext.

    Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna innebära ökad förståelse för arbetet på

    ungdomsmottagning och skapa underlag för att möta utmaningarna som barnmorskorna möter

    i det dagliga arbetet.

  • 413.
    Hammarbäck, Amanda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ohrmhierta, Nadja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Våld på akutmottagningar med fokus påsjuksköterskors arbetssituation: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Våld på arbetsplatser och då särskilt inom sjukvården är ett växande

    problem. Akutmottagningar utgör en av de största riskavdelningarna för

    sjuksköterskor att drabbas av våld från patienter och deras anhöriga. En

    akutmottagning har öppet dygnet runt vilket resulterar i ett stort patientflöde och en

    ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor.

    Syfte

    : Syftet med litteraturöversikten är att belysa våld på akutmottagningar med

    fokus på sjuksköterskans upplevelser och arbetssituation.

    Metod

    : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 15

    vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.

    Resultat

    : Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning innebär en risk för att

    utsättas för verbalt och/eller fysiskt våld från såväl patienter som deras medföljande.

    Den grupp av sjuksköterskor som oftast drabbas av våld är yngre kvinnor med kort

    arbetslivserfarenhet inom akutsjukvård. Det verbala våldet dominerar jämfört med

    fysiskt våld. Våld skapar en mängd olika känslor hos sjuksköterskor, bland annat

    rädsla, oro, ångest, ilska och en form av acceptans. Känslorna kan ha en inverkan på

    sjuksköterskors förmåga att ge en optimal vård. De flesta som utsatts för våld under

    sitt arbetspass valde att inte rapportera det vidare uppåt i organisationen.

    Slutsats

    : Runt om i världen visar statistik på att en nyutexaminerad ung kvinnlig

    sjuksköterska som börjar arbeta på en akutmottagning har en hög risk att utsättas för

    våld från patienter jämfört med äldre med längre erfarenhet. Sjuksköterskors

    arbetssituation och hälsa påverkas negativt av våld. Det ger en ökad risk för

    sjukskrivning och vantrivsel på arbetet. Utsatta sjuksköterskor upplever att de inte

    kan ge optimal omvårdnad under ett våldsamt möte. Resultatet visar också på att

    många sjuksköterskor efterfrågar mer utbildning och tydligare rutiner kring

    hantering och rapportering av våld.

  • 414.
    Hanslofva, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lindman, Linnea
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans bemötande av oro och ångest hos patientermed cancer inom palliativ vård - en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Patienter med obotlig cancer har ofta kontakt med den palliativa

    vården, och kan mer eller mindre lida av oro och ångest. Sjuksköterskans ansvar

    och arbete för att tillgodose patientens behov och verka för en god omvårdnad

    anses vara viktigt. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson har använts som grund i

    litteraturöversikten för att belysa upplevelsen av lidande, däribland oro och ångest.

    Syfte:

    Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till att bemöta oro och ångest,

    innefattande existentiella problem, hos patienter med obotlig cancer och vilka

    åtgärder som identifieras för att kunna främja ett gott bemötande inom palliativ

    vård.

    Metod:

    En litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med både kvalitativ och

    kvantitativ metod.

    Resultat:

    Resultatet påvisade att vikten av en trovärdig och delaktig

    kommunikation var betydande för att möjliggöra patientdelaktighet.

    Sjuksköterskor uttryckte behov av utbildning om hur de skall kunna bemöta

    patientens oro och ångest samt existentiella frågor. Attityden till att utföra åtgärder

    ansågs ha en avgörande roll för hur behov och känslor bemöts.

    Konklusion:

    Efterfrågan av vidare utbildning kring hur sjuksköterskorna bland

    annat skall bemöta oro och ångest identifierades hos patienterna. Sjuksköterskan

    har därför en central och viktig roll i den palliativa vården.

  • 415.
    Hansson, Fia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Schenning, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hur sjuksköterskan kan vägleda och stödja föräldrar till barn med diabetes typ 1: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att föräldrar till barn med diabetes typ 1 känner känslor som hjälplöshet, stress och ett stort ansvar över att vårda sitt barn. Vardagen blir förändrad och föräldrarna upplever minskad flexibilitet och spontanitet i relation till barnets diabetes.

    Syftet: Syfte är att beskriva hur sjuksköterskan kan vägleda och stödja föräldrar utifrån deras upplevelser av att ha barn med diabetes typ 1.

    Metod: Studien är en litteraturöversikt, vilket innebär att data samlats genom att söka och granska tidigare forskning.

    Resultat: Resultatet visar på att föräldrar till barn med diabetes typ 1 är i behov av stöd, speciellt under den första tiden efter barnets diagnos. Studien presenterar stöd och behandlingsalternativ som har visat sig ha en positiv effekt hos föräldrarna angående stress och oro. Föräldrar som fått stöd under den första tiden när barnet fått sin diagnos har en visat sig ha en större chans att ta hand om sitt barn och sig själva utan att drabbas av stressproblematik och ökad flexibilitet i vardagen.

  • 416.
    Hansson, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östhaug, Anna-Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelser av att vårda en partner som drabbats av stroke – En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke har visat sig påverka patientens kognitiva och fysiska hälsa

    negativt. Rollen som vårdgivare i hemmet kan komma som en chock för den

    vårdande partnern och beror på en hög fysisk samt psykisk vårdbörda. Detta kan

    resultera i en försämrad hälsa för den närstående.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur närstående upplevde

    situationen som vårdgivare till sin partner som drabbats av stroke.

    Metod: En litteraturöversikt valdes där sexton vetenskapliga artiklar har

    inkluderats.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat speglade till stor del närstående kvinnors

    upplevelser av att vårda sin partner som drabbats av stroke. I analysen framträdde

    sju teman; Information, Hemsituation, Ekonomi, Fysisk- och psykisk ohälsa,

    Förlorad självständighet, Relationer och Socialt stöd.

    Slutsats: Närstående upplevde att de inte fick tillräckligt med information, stöd

    eller uppföljning från vårdpersonal, vilket påverkade deras fysiska- och psykiska

    hälsa. Stödgrupper upplevdes av de anhöriga som positivt och bidrog till bättre

    förutsättningar för den vårdgivande rollen.

  • 417.
    Hansson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Magnus
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder till patienter med diagnosen KOL: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom(KOL) är en långsiktig sjukdom som tar tid innan

    den visar symtom. När patienten kommer och vill ha information och åtgärder för sina

    symtom har sjukdomsförloppet redan pågått ett tag. Eftersom den är långdragen är

    omvårdnadsåtgärderna olika beroende på vart i tiden man ligger i sjukdomen. År 2020

    kommer denna patientgrupp vara den tredje största i världen, finns det omvårdnadsåtgärder

    som ökar livskvalitén för denna patientgrupp?

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat avseende forskning om

    omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom som leder till förbättrad livskvalité.

    Metod: Litteratur studie.

    Resultat: Kunskapsutbytet mellan patient och sjuksköterska: Hur viktigt det är med en klar

    och tydlig information vid möte mellan sjuksköterska och patient. Att ge stöd och trygghet:

    Viktigt att sjuksköterskan finns tillgänglig för patienten, underlätta för patienten:

    Sjuksköterskan har en viktig roll hos patienter med KOL för att förbättra deras förutsättningar

    för god livskvalité.

    Slutsats: Viktigt att skapa en tillit mellan sjuksköterskan och patienten, detta skapar trygghet

    och resulterar till en god fysisk omvårdnad. När trygghet och tillit har byggts upp mellan

    sjuksköterskan och patienten blir kommunikationen god och man kan tillsammans komma

    fram till den bästa lösningen för varje enskild patient.

  • 418.
    Hardinger, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personers erfarenheter av att leva med självskadebeteende: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning visar på att psykisk ohälsa och förekomsten av självskadebeteende har ökat i hela världen, framförallt hos barn och unga vuxna. Sjuksköterskan möter personer med självskadebeteende på flera vårdnivåer och således är kunskap om självskadebeteende viktigt för alla sjuksköterskor. Studier visar att sjuksköterskor saknar den kunskap som krävs för att kunna ge en god omvårdnad vid självskadebeteende. Patienter med självskadebeteende beskriver att de upplever att omvårdnadspersonal har ett negativt bemötande karaktäriserat av fördomar och brist på respekt.

    Syfte: Att beskriva unga och vuxna personers erfarenheter av att leva med självskadebeteende.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Resultatet baseras på 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2003-2019. Databaserna som användes var PubMed, PsycINFO och CINAHL.

    Resultat: Sammanfattningsvis visade resultatet att självskadebeteende kan vara ett uttryck för emotionell smärta från tidigare traumatiska upplevelser. Självskadebeteende används också för att hantera obehagliga känslotillstånd, för att få kontroll och för att kommunicera lidandet. Personer med självskadebeteende upplever stigma och utanförskap vilket kan leda till isolering, självförakt och ett behov av självbestraffning.

    Slutsats: Orsaken till självskadebeteende kan vara emotionell smärta och beteendet kan användas som ett sätt att hantera obehagliga känslotillstånd. Omvårdnaden av personer med självskadebeteende bör genomsyras av fördomsfrihet, bekräftelse av personens lidande, tillit och utgöras av ett genuint intresse för att utforska lidandet hos personen ifråga. Detta skulle göra vården jämlik även för personer med psykisk ohälsa.

  • 419.
    Harrysson, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Henriksson, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors erfarenheter av vad som underlättar och hindrar evidensbaserad vård av ben- och fotsår: En kvalitativ studie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av vad som underlättade och hindrade evidensbaserad vård av ben- och fotsår inom primärvården.

    Metod:

    En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Samtliga arbetade på hälsocentraler i södra Hälsingland. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes PARIHS modellen.

    Huvudresultat:

    I studien framkom olika faktorer som underlättar respektive hindrar distriktssköterskor inom primärvården att arbeta efter en rutin för ben- och fotsår. Det som underlättade var ett välfungerande teamarbete på arbetsplatsen, att rutinen var anpassad så att den var lätt att arbeta efter och att den fanns lättillgänglig i datasystemet, specifik kunskap om sårvård och ett engagemang för patienten och för ämnet sårvård samt att patienten behöver stöd och utbildning för att kunna medverka i vården. Det som hindrade var bristande förståelse och engagemang från chef och kollegor, svårigheter att motivera patienterna till att medverka till behandling samt att journalsystemet inte var anpassat efter ben- och fotsårsrutinen.

    Slutsats:

    I studien framkom olika faktorer som underlättade och hindrade distriktssköterskor att använda sig av evidensbaserad vård av ben- och fotsår i det dagliga arbetet. Det som påverkade distriktssköterskornas användning av rutinen var i störst utsträckning faktorer i omgivningen. För att underlätta för distriktssköterskor att kunna arbeta enligt evidensbaserad sårvård måste ansträngningar göras för att undanröja hinder. PARIHS modellen kan användas som stödjande verktyg före, under och efter implementeringsprocessen.

  • 420.
    Hart, Teresia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rådman, Elina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom – En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar är ett samlingsnamn för olika kroniska inflammatoriska sjukdomar som drabbar magtarmkanalen. Sjukdomen ökar i samhället av okänd orsak. Dessa sjukdomar ger svåra symtom och kräver att både patienten och vården har goda kunskaper i sjukdom, symtom och behandling men även i hur det påverkar det dagliga livet och livskvalitén hos patienten.  Syfte: Syftet var att belysa hur patienter diagnostiserade med inflammatorisk tarmsjukdom upplevde att det dagliga livet och livskvalitén påverkades av sjukdomen.  Metod: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Fyra huvudkategorier urskildes, upplevelse av den psykiska, fysiska, sociala och religiösa/existentiella påverkan på livet med underkategorier. Det framkom att IBD, dess symtom och behandling bidrog till skam och nedsatt självkänsla. Patienterna led till största del av påverkan på det dagliga livet och tvingades till en konstant planering för att få vardagen att gå ihop. En brist på kunskap hos närstående, arbetsgivare och samhälle upptäcktes i resultatet av examensarbetet vilket bidrog till att patienterna upplevde en ökad stress och oro över sin sjukdomssituation. De återkommande områden som uppmärksammades i litteraturöversikten var det faktum att dessa patienter var tvungna att planera sin kost, vila och val av offentligplats för att sjukdomen inte skulle hindra dem från ett socialt liv. Slutsats: Av detta examensarbete kan slutsatsen dras att patienter diagnostiserade med IBD sjukdomar hade en negativ påverkan på det dagliga livet och livskvalitén, framförallt vid pågående skov. Det framkom även ett behov av ökad kunskap om IBD sjukdomar inte bara hos individen utan även på grupp- och samhällsnivå, då nedsatt förståelse var en bidragande orsak till patientens sänkta livskvalité. Vilket sjukvården behöver vara medveten om.

  • 421.
    Hassan, Fawsiya
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet – En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas

    många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och

    normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan

    sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett

    hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av

    språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva

    hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad

    på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet

    visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av

    patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio

    subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och

    vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan

    värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete

    tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med

    sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov.

  • 422.
    Hassan, Nadifa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Almgren, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters sömn på sjukhus: Sjuksköterskans uppfattning och åtgärder - en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Sömnen är viktig för patientens välbefinnande och återhämtning då

    ungefär en tredjedel av människans liv spenderas sovande. Sjuksköterskan ansvar

    är att identifiera och förebygga faktorer som kan störa sömnen hos patienter på

    sjukhus.

    Syfte:

    Att beskriva sjuksköterskans uppfattning av patientens sömn inom somatisk

    slutenvård, identifiera de faktorer som stör sömnen, samt beskriva de

    omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan bidra med för att underlätta sömnen för

    patienten.

    Metod:

    En litteraturöversikt där 15 artiklar inkluderades.

    Resultat:

    Visar att sjuksköterskan har svårigheter att avgöra patientens

    sömnkvalitet och vet ofta inte om patienten sover, och att ljud är den störande

    faktor som mest påverkade patienters sömn. Dessutom visade resultatet att

    följsamhet och en tydlig rutin för sömnfrämjande åtgärder ledde till att patienten

    fick en bättre sömn.

    Slutats:

    Sömnen hos patienter störs vid sjukhusvistelse, främst genom

    ljudpåverkan. Sjuksköterskan kan motverka ljudpåverkan genom att minska de

    yttre störande faktorerna. Åtgärder för att minska detta kan ske genom att

    sjuksköterskan minskar ljudnivåerna, försöker skapa rutin och följsamhet för

    patienterna samt planerar en fungerande omvårdnad för att inte minska störningen

    av sömnen.

  • 423.
    Hedberg, Evis
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Göransson, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnad och bemötande av personer med blodsmitta: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blodsmittor finns över hela världen och är något som sjuksköterskor möter dagligen inom vården. De vanligaste smittorna är Hepatit B, Hepatit C och humant immunbristvirus (HIV). Vid vården av blodsmitta bör alltid skyddsutrustning användas då det finns risk för kontakt med kroppsvätskor, detta för att förhindra smittspridning. Många sjuksköterskor upplever en rädsla för att bli smittade genom stickskador vilket riskerar att bemötandet av dessa personer försämras. Sjuksköterskan bör vid all vård bemöta och vårda personer jämlikt.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors inställning och kunskap till att vårda personer med blodsmitta.

    Metod: En litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Databaserna Cinahl och PubMed har använts för att söka de vetenskapliga artiklarna.

    Resultat: Analysen resulterades i fem kategorier: Rädsla att smittas, Åtgärder att förhindra smitta, Åtgärder vid skär- och stickskador, Bemötande av person med blodsmitta och Utbildning. Resultatet visade att det fanns stigma och bristande förhållningssätt till personer med blodsmitta. Detta kunde bero på att sjuksköterskorna ansåg att hade bristande kunskap och medvetenhet om blodsmitta och smittrisker. Kunskapsbristen ledde till att vissa sjuksköterskor undvek att vårda personer med blodsmitta. I analysen framkom även att rutiner vid stickskador var bristfälliga och svåra att följa.

    Slutsats: Utökad kunskap och utbildning för sjuksköterskor behövs internationellt för att vården av blodsmittade patienter ska bli säker. Sjuksköterskans arbete bör utföras personcentrerat och enligt tydliga riktlinjer för personer med blodsmitta

  • 424.
    Hedberg, Lina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pålsson, Veronica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att leva nära den palliativa vården, ur de närståendes perspektiv – en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever många nära en person som drabbats av en livshotande

    sjukdom. Många som insjuknar har behov av den palliativa vården. Den palliativa

    vården syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande, både för patienten och

    för de närstående. När en person i familjen blir sjuk är det naturligt för de flesta

    människor att ta rollen som vårdare och familjen anses ha en stor betydelse i

    vården av den sjuke. Att erhålla information samt stöd är viktiga förutsättningar

    för att de närstående ska kunna känna delaktighet i vården. Sjuksköterskan har till

    uppgift att lindra lidande, främja hälsa samt ge stöd och information.

    Syfte: Att belysa de närståendes erfarenheter av den palliativa vården.

    Design: En litteraturöversikt.

    Metod: 14 vetenskapliga artiklar som blivit publicerade under de senaste fem

    åren, har lästs flertalet gånger och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys,

    för att finna gemensamma kategorier som beskriver de närståendes erfarenheter/

    upplevelser.

    Resultat: Närheten till döden var något som väckte starka känslor, och situationen

    beskrevs vara fysiskt, psykiskt och emotionellt påfrestande. Resultatet visar att de

    närstående tog ett stort ansvar i vården av den sjuke, detta resulterade i ett ökat

    behov av stöd, framförallt från familj och vänner. En god relation till

    vårdpersonalen ökade förutsättningarna till en god vård. Trots den svåra

    situationen kunde meningsfullhet upplevas.

    Slutsats: Sjukdomen medförde att livssituationen förändrades och en ökad

    ansvarskänsla uppstod hos den närstående. Stöd från familj och vänner, samt

    vårdpersonal hade stor betydelse. Kunskap hos vårdpersonalen värderades högt

    och det var viktigt att den sjuke skulle få dö en värdig och fridfull död.

  • 425. Hedbom, Frida
    et al.
    Phalander Lissel, Emma
    Anhörigas behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård.: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa anhörigas behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård.

    Metod: En litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklarna söktes i databaser Pubmed CINAHL.

    Resultat: Resultaten grundar sig på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som presenteras genom sex teman, dessa gör att anhöriga känner sig stöttade av sjuksköterskan: kommunikation i palliativ vård, information till anhöriga, professionellt förhållningssätt, praktiska hjälpinsatser,anhörigas behov av socialt stöd och stöd vid livets slutskede.

    Slutsats: Anhöriga har ett stort behov av stöd. Kommunikationen med anhöriga ska vara rak och ärlig. Information om vården ska ges till anhöriga vid upprepade tillfällen skriftligt och muntligt, i god tid inkluderad hela vårdprocessen och skeendet efter döden. Sjuksköterskan ska finnas för anhöriga dygnet runt för kunna ge råd och hjälp. Rätt hjälpinsatser underlättar vårdsituationen för anhöriga och de känner sig delaktiga. Sjuksköterskan ska ge socialt stöd till anhöriga. När sjuksköterskan involverar anhöriga och informerar om sjukdomsförloppet kan de lättare hantera döden.

  • 426.
    Hedenborg Högqvist, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Psykiatrisjuksköterskans begrepp för att beskriva psykiatrisk omvårdnad - en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Psykiatrisk vård inkluderar förutom att reducera psykiatriska sjukdomssymtom, hälsofrämjande insatser för att stödja patientens utveckling mot positiva aspekter av hälsa. Vården skall utgå från ett hälsofrämjande perspektiv där patientens egna upplevelser uppmärksammas. Psykiatrisk omvårdnad kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Det ena perspektivet förmedlar trygghet, förtroende och den andra sortens omvårdnad beskrivs som primärt säkerhetstänkt. Gemensamma ledord för psykiatrisk omvårdnad saknas.

    Syfte

    : Syftet med studien var att belysa vilka begrepp som psykiatrisjuksköterskor använder för att beskriva psykiatrisk omvårdnad och därmed möjligen bidra till gemensamma ledord för vad som är psykiatrisk omvårdnad.

    Metod

    : Uppsatsen utfördes som en kvalitativ empirisk studie med deskriptiv design.

    Resultat

    : Resultatet utmynnande i begrepp som kunde omformuleras till önskvärda egenskaper. Huvudkategorier var personliga egenskaper, professionella egenskaper och professionellt förhållningssätt. Dessa tre huvudkategorier kunde brytas ned till följande sju underkategorier, alert och flexibel; trygg, igenkännande och prestigelös; hoppfull, öppen och förstående; validerande, kommunikativ och lyhörd; kompetent, samarbetsvillig och självständig; patientfokuserad, respektfull och individanpassad samt stöttande och stärkande. Deltagarna var överens om att psykiatrisk omvårdnad kan vara komplext och går ut på att ha ett holistiskt perspektiv, att vårda hela människan.

    Slutsats:

    Stötta, stärka och validera patienten ses som centralt i den psykiatriska omvårdnaden, likaså att se patienten ur ett holistiskt perspektiv. Respekt och uppmuntran till delaktighet i sin egen vård liksom att vara trygg och prestigelös. Att se personen bakom sjukdomen, samt se funktionsnedsättning istället för diagnos är viktigt för att ge en adekvat omvårdnad.

  • 427.
    Hedlund, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hvittfeldt, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Förberedelse av barn inför planerad generell anestesi ur ettomvårdnadsperspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn kan genomgå behandlingar och undersökningar inom sjukvården där detkrävs att de också får generell anestesi, det vill säga att de sövs. Upp till 80 procent av allabarn som sövs upplever hög grad av oro och ångest i samband med inledningen av generellanestesi.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans förberedelse av barn inför planerad generell anestesi ur ettomvårdnadsperspektiv.Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt och vetenskapliga artiklarsöktes i databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science. 18 vetenskapliga artiklar ligger tillgrund för resultatet varav fyra var av kvalitativ ansats och 14 av kvantitativ ansats.Resultat: Barn bör informeras om sjukhusmiljön, anestesirelaterade procedurer,tidsperspektiv och smärta. Förberedelserna bör vara utformade så att det möjliggör delaktighetför barnet och bidra till skapande av trygghet. Detta genom kontinuitet, distraktion, lek ochinteraktion.Slutsats: Barn som förbereds på ett optimalt sätt inför anestesi hanterar situationen bättresamt upplever mindre oro och ångest. De kräver även mindre smärtlindring efter behandling/undersökning.

  • 428.
    Hedlund, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Marina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda och bemöta patienter med fetma: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomsten av fetma runt om i världen har ökat sedan flera år tillbaka. I

    Sverige har andelen personer med fetma tredubblats sedan 1980-talet och fetma klassas

    idag som ett folkhälsoproblem. Fetma medför ökad risk att drabbas av ett flertal

    hälsoproblem. Det resulterar i att personer med fetma ofta har ett större sjukvårdsbehov

    i jämförelse med personer med normal kroppsvikt. Med anledning av detta ställs högre

    krav på sjukvården att klara av att erbjuda dessa patienter god och säker vård. Forskning

    har visat att personer med fetma ibland undviker att söka vård på grund av dåligt

    bemötande och andra brister i sjukvården

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda och

    bemöta patienter med fetma.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ

    och kvantitativ karaktär.

    Resultat: Sjuksköterskor upplevde brister i utrustning och omgivning som hinder i

    vården av patienter med fetma. Bristerna ansågs medföra sämre vårdkvalité för

    patienter med fetma och upplevdes också som en säkerhetsrisk för både patienter och

    personal. Patienter med fetma upplevdes ha större omvårdnadsbehov än patienter med

    normal kroppsvikt och omvårdnadsarbetet ansågs vara tyngre och mer tidskrävande.

    Sjuksköterskor upplevde det som svårt att bemöta patienter med fetma och var rädda

    för att bli anklagade för stigmatisering.

    Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att de inte kunde erbjuda patienter med fetma god

    och säker vård på samma villkor som en patienter med normal kroppsvikt. Anpassning

    av utrustning, utrymmen och utökade personalresurser kan bidra till att

    förutsättningarna för en jämlikvård oberoende av patientens vikt ökar. Eftersom

    bemötande är en central del av personcentreradvård medför svårigheter att bemöta

    patienter med fetma ett hinder i tillämpningen av personcentreradvård. Vilket också

    bidrar till att dessa patienter vårdas på andra villkor än patienter med normal kroppsvikt.

  • 429.
    Hedlund, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fröjdman, Sanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelser av den palliativa vården i hemmet - En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av den palliativa vården i hemmet.

    Metod

    Studien är genomförd som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna Chinahl och PubMed. Det användes 15 stycken artiklar i resultatet och samtliga uppnådde hög kvalitet vid granskning. Totalt 14 av artiklarna var av kvalitativ ansats och 1 artikel var av kvalitativ och kvantitativ ansats. Alla artiklar utom 2 var gjorda i Sverige.

    Resultat

    Litteraturstudien resulterade i ett antal kategorier där den palliativa vården i hemmet upplevdes som mest positiv där personalen kändes professionell, trygg och ingav tillit. Men det fanns även brister, till exempel att närstående saknade tillräckligt med information om vad palliativ vård var och ville ha en mer rak kommunikation. De närstående ansåg att de inte förstod hur sjuk patienten var utan fick den informationen för sent. Skuldkänslor var något som många närstående upplevde och ville inte lämna den döende själv. Delaktighet i vården rådde det delade meningar om. Vissa närstående kände att det var deras sätt att visa kärlek till den döende medan vissa kände sig tvungna att göra det och kände att de förväntades utföra alla omvårdnadsåtgärder samt ta hand om medicinsk utrustning utan tillfrågan. Brister i information om vad som händer efter döden saknades. När patienten avlidit och teamet var borta upplevdes en stor tomhet.

    Slutsats

    Studien resulterade i 7 kategorier som svarade på syfte. Det framkom både positiva och negativa upplevelser i samtliga kategorier. Brist i information och kommunikation är en återkommande faktor där de närstående upplever den största bristen i den palliativa hemsjukvården.

  • 430.
    Hedman, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Siversen Ljung, Maja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus – En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Patienter med psykisk ohälsa är en växande patientgrupp. I denna litteraturöversikt ses psykisk ohälsa som ett vitt begrepp som rymmer både lindrigare former av psykisk ohälsa och inkluderar allvarligare psykiska tillstånd och diagnoser. Gemensamt är att dessa patienter får ett bristfälligt bemötande i kontakt med vården. Personcentrerad vård är ett begrepp som används flitigt inom sjukvården. Avsikten är att stärka patienters autonomi och bidra till en trygg och säker vård.

    Syfte:

    Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Utifrån sökdatabaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO har 14 artiklar valts ut. Publiceringsår 2011-2017.

    Resultat:

    Flera olika faktorer påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus. Dessa är attityder och känslor, organisation och kunskap. Patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskor har olika syn på vårdrelationen vilket också påverkar sjuksköterskans bemötande.

    Konklusion:

    Flera av faktorerna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är påverkbara. Sjuksköterskor behöver vetskap om vilka faktorer som påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus för att kunna skapa förutsättningar för att möta deras komplexa omvårdnadsbehov. Kunskapen behöver även implementeras på vårdavdelningar och spridas vidare inom hälso- och sjukvårdsorganisationen.

  • 431.
    Hedman, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Persson, Stefanie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Åtgärder vid preoperativ oro: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den preoperativa oron är vanlig och grundar sig främst i okunskap och

    rädsla för det okända både för vuxna och barn. Den kan visa sig på olika sätt och

    kan bidra till operationskomplikationer både peri- och postoperativt. Det ingår i

    sjuksköterskans ansvarsområde att bedöma patientens omvårdnadsbehov och

    eventuellt dennes behov av stöd.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa de åtgärder som är aktuella

    vid preoperativ oro och som kan användas inom preoperativ omvårdnad.

    Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 artiklar med kvantitativ ansats.

    Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna lästes tillsammans

    och en resultatanalys genomfördes. Resultatet delades sedan in huvudområden och

    kategorier.

    Resultat: Analysen resulterade i två huvudgrupper, vuxna och barn. Därefter

    delades de olika åtgärderna hos huvudgrupperna in i sex kategorier, att informera

    patienten på rätt sätt, att som sjuksköterska se patienten och bygga en relation,

    sensoriska åtgärder som lugnar patienten, att bli erbjuden rundvandring, att få leka

    som förberedelse och att få musikterapi.

    Konklusion: Slutsatsen av studien var att ge patienten en individualiserad

    omvårdnad. Att implementera dessa åtgärder på en avdelning skulle göra stor nytta

    för patientens preoperativa oro och den postoperativa tiden.

  • 432.
    Hedman, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hedblom, Madelen
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att leva med långvarig smärta utan medicinsk förklaring – patienters upplevelser: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med

    långvarig smärta utan medicinsk förklaring. Metod: Examensarbetet utfördes som

    en litteraturstudie med 13 vetenskapliga artiklar varav 12 med kvalitativ ansats och

    en med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i databaserna CINAHL och

    PubMed. Resultat: I resultatet framkom att långvarig smärta orsakar stort lidande

    för patienterna, både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt och innebar ofta att

    de behövde ändra sina levnadsvanor för att lära sig leva med smärtan. Patienternas

    upplevelse var att orsaken till smärtan måste fastställas för att kunna lindras. I

    annat fall gav det ofta upphov till oro och ångest. Sjuksköterskor uppmuntrades till

    att stärka patienterna i de områden som kan leda till ett meningsfullt liv för varje

    enskild individ, trots smärtan. Patienternas upplevelser av smärtan kunde sättas i

    samband med sjuksköterskornas inställning till långvarig smärta. En positiv

    inställning från sjuksköterskan kunde förmedla hopp och stärka patienten, medan

    en negativ inställning kunde upplevas som kränkande och att patienten inte blev

    trodd. Copingstrategier kunde hjälpa patienter att stärka välbefinnandet, vilket ger

    en känsla av självkontroll. Denna medvetenhet hjälpte dem att tolka sin långvariga

    smärta och att utveckla förmågan att hantera sin smärta. Slutsats: Vårdpersonalen

    behöver inse betydelsen av att stötta de positiva egenskaperna hos patienter med

    långvarig smärta för att hjälpa dem att hitta de verktyg som krävs för att utveckla

    copingstrategier och bibehålla välbefinnande trots smärtan.

  • 433.
    Hedman, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lundkvist, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Invandrares erfarenheter av hälso- och sjukvården i Sverige: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2017 var nästan 1,9 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. För patienter med språksvårigheter och som vårdas inom den svenska hälso- och sjukvården finns säkerhetsrisker, vilket kan hota patientsäkerheten och då är kommunikationen av stor vikt. Personcentrerad vård men även kulturell kompetens ger möjlighet för vårdpersonalen att se hela människan och ge individuell omvårdnad.Syfte: Att beskriva invandrares erfarenheter av den svenska hälso-och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 artiklar, varav 13 kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökning.Resultat: Resultatet visade på både positiva och negativa erfarenheter från den svenska hälso- och sjukvården. Olika former av kommunikation var det största hindret för patienter med invandrarbakgrund, men även kulturella skillnader påverkade deras upplevelser. Patienterna uttryckte både känslor av tacksamhet och att bli bemött med respekt men även känslor av osäkerhet, rädsla och oro.Slutsats: Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader är hinder som både patienter med invandrarbakgrund och sjukvårdspersonal måste hantera i den svenska hälso- och sjukvården. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienter med invandrarbakgrund att få förståelse för det svenska hälso-och sjukvårdssystemet.

  • 434.
    Heed, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jonsson, Hannah
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter i hemsjukvård: En intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Önskan att få vårdas hemma vid livets slut ökar bland palliativa patienter. Den välbekanta hemmiljön och möjligheten att få vård av kompetent personal skapar trygghet samtidigt som att brister i personalens kunskap och kommunikation skapar otrygghet hos både patienter och anhöriga.

    Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter i hemsjukvård.

    Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

    Resultat: Distriktssköterskorna beskrev att det är fantastiskt att få vara delaktig i vården så nära patienten samtidigt som de ofta möter svåra och känslomässigt tunga situationer. Vidare beskrevs vikten av att verkligen se den individuella patienten och anhöriga, att anpassa sig efter önskningar och påminna sig om att de är gäster i deras hem. Det framkom även att distriktssköterskorna tycker att kunskapen om palliativ omvårdnad är bristande, både hos distriktssköterskor och hemtjänst. De gav förslag på områden där mer kompetens behövs samt önskemål om handledningstillfällen, både under vårdtiden och efter dödsfall.

    Slutsats: Slutsatsen är att distriktssköterskor efterfrågar utbildning, stöd och handledning inom palliativ hemsjukvård. Ökad kunskap kan bidra till en bättre och mer kvalificerad personcentrerad vård.

  • 435.
    Heens, Lisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hellström, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans främjande av livskvalitet hos lungcancerpatienter i palliativ fas: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.

    Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.

    Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla. Livskvalitet kunde påverkas utifrån både fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Sjuksköterskan hade därför en viktig roll i att ha en helhetssyn på patienten och se denne som en enskild individ i situationen, för att livskvalitet ska kunna främjas optimalt hos patienten.

    Slutsats: Livskvalitet är ett oändligt begrepp, som har en unik betydelse för varje patient. Som sjuksköterska fanns inget facit på vilka åtgärder som bäst kan främja patientens livskvalitet. Dock handlar det om till stor del för sjuksköterskan att våga möta patienten i denna svåra situation och att våga lyssna på patienten.

  • 436. Heikelberg, Åsa
    Engagemang och undvikande i hälsofrämjande aktiviteter hos patienter på en akutpsykiatrisk slutenvårdsavdelning: En beskrivande och jämförande studie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas egenskattade upplevelser av sitt engagemang och undvikande i hälsofrämjande aktiviteter med hjälp av mätinstrumentet Checklist of Unit Behaviors (CUB), samt jämföra skattningsresultaten vid in- och utskrivning. Ett ytterligare syfte var att undersöka samstämmigheten mellan patienternas skattningar och vårdpersonalens uppfattning.

    Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ studie med beskrivande och jämförande design på en akutpsykiatrisk slutenvårdsavdelning i Landstinget Dalarna. Deltagarna var 37 patienter och 14 vårdpersonal.

    Resultat: Resultatet visade att engagemanget förbättrades signifikant från inskrivning till utskrivning medan undvikande inte visade någon signifikant förändring. Samstämmigheten mellan vårdpersonal och patienter visade på måttlig samstämmighet på delskala CUB engagemang och låg samstämmighet på delskala CUB undvikande. Vårdpersonalen skattade generellt högre än patienterna vad gällde engagemang och lägre vad gällde undvikande.

    Slutsats: För att kunna utvärdera om omvårdnadsinsatserna leder till ökat engagemang hos patienterna på en akutpsykiatrisk slutenvårdsavdelning är det till stor nytta med ett mätinstrument där patienten själv skattar hur han/hon spenderar sin tid på avdelningen. Dels kan det påminna patienten om att aktivera sig, men också informera sjuksköterskan om hur patienten uppfattar sin situation och sin medverkan i den egna vården. Eftersom vårdpersonal generellt skattat högre än patienterna på engagemangsdelen och lägre på undvikandedelen har vårdpersonal en mer positiv bild av patienterna vad gäller hur engagerade patienterna är på avdelningen. Det kan antas att vårdpersonal även tolkar enkla aktiviteter som att läsa en tidning som en förbättring av patientens engagemang, även om patienten inte uppfattar det som en aktivitet. Vårdpersonal kan behöva uppmuntra patienten i dessa enkla aktiviteter så att han/hon blir medveten om detta

  • 437.
    Heiwe, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelser av intensivvårdssyndromet och sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga intensivvårdssyndromet – En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av intensivvårdssyndromet i samband med intensivvård. Ett ytterligare syfte var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga intensivvårdssyndrom.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. 15 studier ingick i litteraturöversikten och dessa bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat: Patienterna upplevde kognitionsrubbningar, förvirring, fragmentering, depressivitet, kaos, overklighetskänsla, rädsla, obehag, ovisshet. De upplevde även vårdmiljön som en bidragande faktor, då den upplevdes som en teknisk, mekanisk och icke-human vårdmiljö. Omvårdnadsåtgärder som kunde förebygga intensivvårdssyndromet var: 1) skapa en trygg, terapeutisk relation sjuksköterska – patient; 2) uppföljningssamtal; 3) skapa en lugn, trygg vårdmiljö, kontakt med anhöriga och orientering till tid och rum; och 4) tidig identifiering av förvirring och tydlig information och stöd till patient och anhöriga samt fylla i minnesluckor.

    Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor behöver tidigt identifiera tecken på förvirring. En mer human intensivvårdsmiljö behöver skapas. Sjuksköterskan behöver förse patienten med kontinuerlig information om vad som sker, fylla i patientens minnesluckor och orientera patienten i tid och rum. Vårdade på intensivvårdsavdelningar bör följas upp genom samtal med sjuksköterska om upplevelser under vårdtiden och uppföljning av kvarstående symptom efter utskrivning.

  • 438.
    Helkomaa, Katja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bertilsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att främja fysisk aktivitet hos barn inom barnhälsovården: en kvalitativ intervjustudie av distriktsköterskors erfarenheter2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genom att tidigt införa fysisk aktivitet i vardagen hos barn, är det mer sannolikt att det blir en naturlig del av barnens liv att röra på sig. Föräldrar har en avgörande roll för att ge barn förutsättningar till fysisk aktivitet och på så sätt öka sannolikheten för utveckling av hälsosamma levnadsvanor. Distriktsköterskor inom barnhälsovården (BHV) arbetar hälsofrämjande genom att ge råd och stöd kring fysisk aktivitet utifrån familjecentrerat förhållningssätt.

    Syfte: Att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av hur fysisk aktivitet kan främjas hos barn inom BHV.

    Metod: Kvalitativ design med åtta individuella intervjuer genomfördes med distriktsköterskor på privat- eller regionsägda vårdcentraler. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Presentationen av resultatet utgår från följande fyra kategorier: ”att informera och ge råd kring fysisk aktivitet ”, ”att utgå från föräldrars beteenden och delaktighet”, ”att identifiera barns förutsättningar att utveckla rörelsevanor” samt ”att möta hinder i arbetet med främjande av fysisk aktivitet”.

    Konklusion: Stillasittandet bland barn har ökat tack vare ökad tillgång på skärmar, ergonomiska stolar och färdmedel som inte kräver kroppslig rörelse. Distriktssköterskans arbete, innefattande familjecentrerad information och rådgivning utgående från föräldrarnas beteenden samt främjandet av fysisk aktivitet från tidig ålder, är av största vikt för att motverka det ökade stillasittandet bland barn.

  • 439.
    Helkomaa, Katja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bertilsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att främja fysisk aktivitet hos barn inom barnhälsovården: en kvalitativ intervjustudie av distriktsköterskors erfarenheter2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genom att tidigt införa fysisk aktivitet i vardagen hos barn, är det mer sannolikt att det blir en naturlig del av barnens liv att röra på sig. Föräldrar har en avgörande roll för att ge barn förutsättningar till fysisk aktivitet och på så sätt öka sannolikheten för utveckling av hälsosamma levnadsvanor. Distriktsköterskor inom barnhälsovården (BHV) arbetar hälsofrämjande genom att ge råd och stöd kring fysisk aktivitet utifrån familjecentrerat förhållningssätt.

    Syfte: Att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av hur fysisk aktivitet kan främjas hos barn inom BHV.

    Metod: Kvalitativ design med åtta individuella intervjuer genomfördes med distriktsköterskor på privat- eller regionsägda vårdcentraler. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Presentationen av resultatet utgår från följande fyra kategorier: ”att informera och ge råd kring fysisk aktivitet ”, ”att utgå från föräldrars beteenden och delaktighet”, ”att identifiera barns förutsättningar att utveckla rörelsevanor” samt ”att möta hinder i arbetet med främjande av fysisk aktivitet”.

    Konklusion: Stillasittandet bland barn har ökat tack vare ökad tillgång på skärmar, ergonomiska stolar och färdmedel som inte kräver kroppslig rörelse. Distriktssköterskans arbete, innefattande familjecentrerad information och rådgivning utgående från föräldrarnas beteenden samt främjandet av fysisk aktivitet från tidig ålder, är av största vikt för att motverka det ökade stillasittandet bland barn.

  • 440.
    Hellman, Daniela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Söderström, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Barnmorskans uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation utifrån arbetslivserfarenhet: En intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter.

  • 441.
    Hellsing, Annika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nilsson, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hälsofrämjande omvårdnad för patienter med typ 2-diabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Den främsta orsaken till att personer får typ 2-diabetes är ohälsosam livsstil. För att patienten ska bli motiverad till livsstilsförändring kan det vara lämpligt att till en början ge information och enkla råd för att öka motivation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hälsofrämjande omvårdnad vid diabetes typ 2.

    Metod:

    Designen är en litteraturöversikt. Databaser som använts vid datainsamling är PubMed och Cinahl.

    Resultat:

    Studiens resultat presenteras i fem kategorier: vårdpersonalens bemötande, vårdpersonalens förhållningssätt, rådgivning, motiverande samtal och hinder. Studier visar att vårdpersonalens bemötande hade inverkan på patientens motivation till livsstilsförändring. Genom att informera och undervisa patienten om de olika behandlingsråden och sjukdomen skapade förutsättning för att hitta en inre motivation hos patienten. En god relation mellan patient och vårdpersonal underlättade för patienten att våga uttrycka känslor och upplevde ingen skuld eller skam. Det förbättrade även patient delaktigheten och egenvård vilket resulterade i en ökad motivation till livsstilsförändringar.

    Slutsats:

    Genom att vårdpersonalen lyssnade till patientens problem och undervisade och informerade patienten om sjukdomen och behandlingen, skapades goda förutsättningar för att patienten skulle bli motiverad till livsstilsförändringar.

  • 442. Henoch, Ingela
    et al.
    Browall, Maria
    Melin-Johansson, Christina
    Danielson, Ella
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Johansson Sundler, Annelie
    Björk, Maria
    Ek, Kristina
    Hammarlund, Kina
    Strang, Susann
    The Swedish version of the Frommelt Attitude Toward Care of the Dying Scale (FATCOD): Aspects of validity and factors influencing nurses' and nursing students' attitudes2014Inngår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, Vol. 37, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Nurses' attitudes toward caring for dying persons need to be explored. The Frommelt Attitude Toward Care of the Dying (FATCOD) scale has not previously been used in Swedish language.

    Objectives: The objectives of this study were to compare FATCOD scores among Swedish nurses and nursing students with those from other languages, to explore the existence of 2 subscales, and to evaluate influences of experiences on attitudes toward care of dying patients.

    Methods: A descriptive, cross-sectional, and predictive design was used. The FATCOD scores of Swedish nurses from hospice, oncology, surgery clinics, and palliative home care and nursing students were compared with published scores from the United States, Israel, and Japan. Descriptive statistics, t tests, and factor and regression analyses were used.

    Results: The sample consisted of 213 persons: 71 registered nurses, 42 enrolled nurses, and 100 nursing students. Swedish FATCOD mean scores did not differ from published means from the United States and Israel, but were significantly more positive than Japanese means. In line with Japanese studies, factor analyses yielded a 2-factor solution. Total FATCOD and subscales had low Cronbach [alpha]'s. Hospice and palliative team nurses were more positive than oncology and surgery nurses to care for dying patients.

    Conclusions: Although our results suggest that the Swedish FATCOD may comprise 2 distinct scales, the total scale may be the most adequate and applicable for use in Sweden. Professional experience was associated with nurses' attitudes toward caring for dying patients.

    Implication for Practice: Care culture might influence nurses' attitudes toward caring for dying patients; the benefits of education need to be explored.

  • 443.
    Henoch, Ingela
    et al.
    Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Lövgren, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    The influence of symptom clusters and the most distressing concerns regarding quality of life among patients with inoperable lung cancer2014Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 18, nr 3, s. 236-241Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To explore the influence of symptom clusters and the most distressing concerns on global rating of quality of life (QoL) among patients with inoperable lung cancer (LC) over a three-month period following diagnosis.

    METHODS: Data were derived from a longitudinal study dealing with the symptom experiences of 400 patients with LC at three time points: close to diagnosis and one and three months later. The symptom clusters were derived from a QoL questionnaire using factor analysis, which resulted in three clusters: the Respiratory cluster, the Pain cluster and the Mood cluster. The most distressing concerns were derived from responses to a free listing question ('What is most distressing at present') and were categorised under three dimensions: Bodily distress, Life situation with LC and Iatrogenic distress. Cross-sectional, multivariate regression analyses with QoL as a dependent variable were used to determine predictors (symptom clusters and most distressing concerns) at the three time points.

    RESULTS: All three symptom clusters predicted QoL at each time point. Close to diagnosis, none of the dimensions of most distressing concerns predicted QoL, while the dimension Bodily distress was a significant predictor of QoL after one month. The Life situation with LC dimension was a significant predictor of QoL three months after diagnosis.

    CONCLUSIONS: Symptom clusters are important to LC patients' QoL and need to be acknowledged by healthcare professionals. The present study shows the importance of patients' descriptions of key concerns, which vary from diagnosis onwards, and urges healthcare professionals to be vigilant to such changes.

  • 444.
    Henriksson, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lewenhagen, Ewa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni: – En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni.

    Metod:

    En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod.

    Resultat:

    Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten.

    Slutsats:

    Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande.

  • 445.
    Henriksson, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ohlson, Agneta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Möjliga riskfaktorer vid sjuksköterskans omvårdnad av patienter med centrala infarter - en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Infektioner i blodbanan relaterat till central venkateter är en av de vanligaste vårdrelaterade infektioner (VRI). I Sverige drabbas årligen ungefär 65 000 patienter av VRI och en viss del av skadorna hade troligen kunnat undvikas. Konsekvenserna av VRI blir stora kostnader både på individnivå och samhällsnivå samt en negativ påverkan på de drabbades hälsa som morbiditet, mortalitet och livskvalitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av centrala infarter, för att förebygga infektioner hos patienter. Metod: Studien har utförts som en litteraturöversikt vilket innebär att vetenskapliga artiklar har sammanställts inom ett omvårdnadsrelaterat område. Vetenskapliga artiklar har sökts via databaserna PubMed och Cinahl tillgängliga vid Högskolan Dalarna, där 16 artiklar kvarstod efter urval och kvalitetsgranskning och som ingår i resultatet. Dessa artiklar har bearbetats och analyserats av båda författarna var för sig och sedan tillsammans sammanställt alla artiklarna i en tabell för att få en överblick och ett sammanhang. Resultat: Av artiklarnas innehåll framkom tre huvudsakliga kategorier: följsamhet till riktlinjer – handhygien och material, kunskap, erfarenhet och förbättringsåtgärder samt arbetsmiljö och personalbrist. Brister i handhygienen och de basala hygienrutinerna ger en ökad risk för infektioner. Detta är grunden för en god och säker vård. Sjuksköterskornas följsamhet till riktlinjer visade sig vara lägre bland grundutbildade sjuksköterskor än de med vidareutbildning. Arbetsmiljön har en relativt stor inverkan på sjuksköterskans följsamhet av de riktlinjer som finns. Slutsats: Det framkommer ur artiklarnas resultat att det behövs mer kontinuerlig utbildning för sjuksköterskor gällande handhavandet samt följsamheten till riktlinjerna av de centrala infarterna. Sjuksköterskor behöver ökad följsamhet till de basala hygienrutinerna för att minska risk för infektion i blodbanan relaterat till patienter med centrala infarter.

  • 446.
    Henriksson, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tängman, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att arbeta med utredning och uppföljning av personer med demenssjukdom i primärvården: En kvalitativ intervjustudie av sjuksköterskans upplevelser2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige är omkring 130 000– 150 000 och 20 000 - 25 000 personer uppskattas insjukna varje år. Den basala demensutredningen utförs av hälso- och sjukvården, oftast inom primärvården och av en sjuksköterska på uppdrag från läkaren. Livslängden i Sverige ökar, demenssjukdom blir allt vanligare och personer med denna sjukdom bor kvar i eget boende med behov att vårdas av närstående eller hemtjänst. Det ställs allt högre krav på primärvård att arbeta personcentrerat och att möjlighet finns till tidig demensdiagnos. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser och av att arbeta med utredning och uppföljning av personer med demenssjukdom inom primärvård.  Metod: Kvalitativa individuella intervjuer genomfördes för att utforska upplevelsen hos åtta sjuksköterskor i primärvården. Insamlade data bearbetades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tio underkategorier som sedan utmynnade i följande fyra kategorier: ”Att se helheten av personen”, ”Vikten av diagnos för ett gott omhändertagande”, ”Att sträva efter partnerskap” och ”Att ha organisatoriska förutsättningar”. Slutsats: Det finns behov av att lyfta patienten och närståendes upplevelse i samband med demensutredningen samt sjuksköterskans behov av stöd vid svåra situationer i primärvården.

  • 447.
    Hermansson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Östman, Gabriella
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Psykiatrisjuksköterskans personcentrerade vård av vuxna med föräldrar som har alkoholmissbruk – En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa som kan ha sin grund i att ha vuxit upp med alkoholberoende föräldrar är problematisk. Psykiatrisjuksköterskan bör vara medveten om hur en främjad psykisk hälsa för denna målgrupp kan uppnås inom den psykiatriska vården. Det är därför viktigt att beskriva hur psykiatrisjuksköterskor arbetar personcentrerat med denna patientgrupp i vårdsituationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur psykiatrisjuksköterskan inom vuxenpsykiatrin genom personcentrerad omvårdnad främjar psykisk hälsa för vuxna med föräldrar som har ett alkoholmissbruk. Metod: Data samlades in från sex semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatmaterialet presenterade följande kategorier: Skapa förtroende och tillit, Identifiera behov av insatser, Arbeta i team kring patienten, Få patienten att ta ansvar för sina egna val samt Låta patienten påverka planerade insatser. Slutsats: Sjuksköterskorna som deltog i studien menade att motivering och stärkande av patienten att ta ansvar var centrala aspekter.

  • 448.
    Hertzberg, Michaela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Stenberg, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Aktiviteters påverkan på livssituationen hos äldre i särskilt boende: En litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar.

    Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende.

    Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

  • 449.
    Hillerbrand, Matilda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sulja, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Familjens upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid palliativ vård: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra smärta och symtom samt att tillgodose existentiella behov, så att personen som vårdas kan uppleva livskvalitet. Både den som vårdas och dennes familj befinner sig i en svår situation. Brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonal till familjemedlemmar riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och sämre förutsättningar att hantera dödsfall. Syfte: Att beskriva hur familjer upplever stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det har i resultatet identifierades fem återkommande faktorer som lyfts av familjer som viktiga delar i stödet. Dessa faktorer är att den som är sjuk blir väl omhändertagen, samtala om egna tankar, stöd genom att ha kontroll på situationen, bekräftelse samt individanpassad och ärlig information. Slutsats: Att den som är sjuk blir väl omhändertagen, samtala om egna tankar, stöd genom att ha kontroll på situationen, bekräftelse samt individanpassad och ärlig information är tillsammans en övergripande bild av vad familjer upplever ger stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid palliativ vård.

  • 450.
    Hillring, Ellinor
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rahm, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans hälsofrämjande stöd till patienter med övervikt och fetma: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer och är en global epidemi. Övervikt kan leda till ohälsa och viktkontroll kan ge förbättrad hälsa, öka livskvalité och främja välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av betydelse att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande med att stödja patienter att lyckas med viktkontroll genom egenvård.

    Syfte: Syftet var att beskriva olika typer av hälsofrämjande stöd från sjuksköterskor till patienter med fetma och övervikt som främjar egenvård och viktnedgång

    Metod: En litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar sammanställdes till ett resultat. Data insamlades via databaserna CINAHL och Pub Med. Resultatet baserades på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.

    Resultat: Sammanställningen av resultatet visade olika teman som kan sammanfattas i att sjuksköterskan kan bistå patienter med övervikt och fetma med hälsofrämjande stöd som främjar egenvård. Detta stöd kan erbjudas genom att ge patienterna kunskap och undervisning, skapa motivation hos patienterna genom kommunikation samt att bidra med uppföljning över tid avseende hälsofrämjande livsstilsförändringar. Sjuksköterskor kan även använda en hälsofrämjande arbetsmodell baserat på att kombinera kunskap, uppföljning och kommunikation som stöd till patienter för att främja egenvård.

    Slutsats: Denna litteraturöversikt bidrar med kunskap kring vilka metoder som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete hos patienter med övervikt eller fetma. Sjuksköterskan har goda möjligheter att stödja patienter vid viktproblematik och en betydande roll för hur patienter med övervikt och fetma bemöts och vårdas.

6789101112 401 - 450 of 931
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf