du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
78910111213 451 - 500 of 940
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 451.
    Hertzberg, Michaela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Stenberg, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Aktiviteters påverkan på livssituationen hos äldre i särskilt boende: En litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar.

    Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende.

    Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

  • 452.
    Hillerbrand, Matilda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sulja, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Familjens upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid palliativ vård: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra smärta och symtom samt att tillgodose existentiella behov, så att personen som vårdas kan uppleva livskvalitet. Både den som vårdas och dennes familj befinner sig i en svår situation. Brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonal till familjemedlemmar riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och sämre förutsättningar att hantera dödsfall. Syfte: Att beskriva hur familjer upplever stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det har i resultatet identifierades fem återkommande faktorer som lyfts av familjer som viktiga delar i stödet. Dessa faktorer är att den som är sjuk blir väl omhändertagen, samtala om egna tankar, stöd genom att ha kontroll på situationen, bekräftelse samt individanpassad och ärlig information. Slutsats: Att den som är sjuk blir väl omhändertagen, samtala om egna tankar, stöd genom att ha kontroll på situationen, bekräftelse samt individanpassad och ärlig information är tillsammans en övergripande bild av vad familjer upplever ger stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid palliativ vård.

  • 453.
    Hillring, Ellinor
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rahm, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans hälsofrämjande stöd till patienter med övervikt och fetma: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer och är en global epidemi. Övervikt kan leda till ohälsa och viktkontroll kan ge förbättrad hälsa, öka livskvalité och främja välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av betydelse att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande med att stödja patienter att lyckas med viktkontroll genom egenvård.

    Syfte: Syftet var att beskriva olika typer av hälsofrämjande stöd från sjuksköterskor till patienter med fetma och övervikt som främjar egenvård och viktnedgång

    Metod: En litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar sammanställdes till ett resultat. Data insamlades via databaserna CINAHL och Pub Med. Resultatet baserades på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.

    Resultat: Sammanställningen av resultatet visade olika teman som kan sammanfattas i att sjuksköterskan kan bistå patienter med övervikt och fetma med hälsofrämjande stöd som främjar egenvård. Detta stöd kan erbjudas genom att ge patienterna kunskap och undervisning, skapa motivation hos patienterna genom kommunikation samt att bidra med uppföljning över tid avseende hälsofrämjande livsstilsförändringar. Sjuksköterskor kan även använda en hälsofrämjande arbetsmodell baserat på att kombinera kunskap, uppföljning och kommunikation som stöd till patienter för att främja egenvård.

    Slutsats: Denna litteraturöversikt bidrar med kunskap kring vilka metoder som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete hos patienter med övervikt eller fetma. Sjuksköterskan har goda möjligheter att stödja patienter vid viktproblematik och en betydande roll för hur patienter med övervikt och fetma bemöts och vårdas.

  • 454.
    Hillring, Sanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ljudén, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans möjlighet att ge god palliativ omvårdnad inom slutenvården. En litteraturöversikt.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Dagens sjukvård är oftast inriktad på att bota och därför kan palliativ omvårdnad vara utmanande för sjuksköterskan som är ovan att arbeta nära döden. Sjuksköterskan har ett ansvar för att en god omvårdnad ska uppnås, även i palliativa situationer. Behovet av palliativ omvårdnad förväntas även öka vilket innebär att det är av vikt att studera hur sjuksköterskan kan ge en god palliativ omvårdnad till patienter som befinner sig i övergång från botande till palliativ vård. Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör att sjuksköterskan kan ge en god omvårdnad till patienter som befinner sig i övergång från botande till palliativ vård i livets slutskede inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som bygger på 14 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna Pubmed, Cinahl samt PsycINFO. Resultat: Vikten av att identifiera och diagnostisera döendet hade betydelse för möjliggörandet av en god palliativ omvårdnad då det ansågs vara betydande för att palliativ vård påbörjades. Ett välfungerande samarbete i teamet hade också betydelse för att kommunikationen var god inom vårdprocessen. Sjuksköterskans attityder till palliativ vård samt hens relation med patienten var även de betydande faktorer för att möjliggöra en god omvårdnad till palliativa patienter. Slutsats: Resultatet visar att en god kommunikation i teamet är av stor vikt för att kunna leverera bra palliativ vård. Faktorer som visade sig underlätta kommunikationen var att vårdlaget arbetar mot gemensamma mål och vårdplaner samt att dessa dokumenterades för att öka kontinuiteten. Det har kunnat påvisats att undervisning om palliativ vård kan göra skillnad och på så sätt säkra att patienten får en bättre vård.

  • 455.
    Hirsi, Sucdi
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Deeg Jimcaalle, Farhia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskans beredskap- En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Studier visar att en av tre kvinnor världen över har blivit utsatta för våld. Undersökningen Slagen dam visar att cirka hälften av Sveriges kvinnor har blivit utsatta för sexuella-och fysiska hot någon gång efter de fyllt 15 år. Våld mot kvinnor finns i alla samhällsklasser och är ett av världshälsoproblemen. Kvinnor som har blivit utsatta för våld söker sig ofta till vården. Därför har hälso-sjukvården en nyckelroll till att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vilken beredskap som finns för sjuksköterskor att bemöta våldsutsatta kvinnor.

    Metod

    : Designen är en litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna Cinahl, Pubmed och Web OF Science.

    Resultat

    : Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och visar tre huvudområden: Vikten av utbildning, Sjuksköterskans beredskap i mötet med den våldsutsatta kvinnan och organisatoriska faktorer. Resultatet visade att vårdpersonal har brist på utbildning och beredskap för att kunna möta kvinnor som har blivit utsatta för våld. Förutom att det finns brist på beredskap finns det också tidsbrist samt kommunikationsbrist mellan myndigheterna något som ytterligare motverkade chansen till att stödja våldsutsatta kvinnor.

    Slutsats

    : Utifrån föreliggande litteraturöversikt kan slutsatsen dras att tydliga riktlinjer, utbildning, övning, beredskap behövs och program/ rutiner för att kunna stödja den våldsutsatta kvinnan. Det är vidare avgörande att få stöd från organisatorisk ledare för att kunna uppnå förändring.

  • 456.
    Hirvonen, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av prehospital förlossning: En intervjustudie2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år föder flera hundra kvinnor oplanerat barn utanför sjukhus i Sverige men endast begränsad kunskap finns om deras upplevelse. Syftet med denna studie är att beskriva åtta kvinnors känslomässiga upplevelser av prehospital förlossning. Som metod valdes semistrukturerade djupintervjuer. Innehållet analyserades kvalitativt med fenomenologisk analys.Den essentiella innebörden av fenomenet att föda oplanerat utanför sjukhus kan förstås som en tudelad erfarenhet av å ena sidan styrka och stolthet över att klara av situationen, å andra sidan besvikelse. Kvinnorna överrumplas av sin kropp, men hittar i stunden kraft och fokus som hjälper dem genom förlossningen och att ta hand om sitt nyfödda barn trots omständigheterna. Lättnad och stolthet infinner sig efteråt när de vet att allting gått bra. Fenomenet genomsyras också av besvikelse över att förväntningar på sjukvården inte uppfyllts. Händelsen efterlämnar spår i form av stärkt självkänsla, men också betänkligheter inför att föda i framtiden. Kunskapen från detta fördjupningsarbete kan utgöra underlag för fortsatt forskning inom området, men också ge möjlighet till ett anpassat bemötande och uppföljning inom hälso- och sjukvården.

  • 457.
    Hjalmarsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Oscarson, Catarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Telefonrådgivning i primärvården: en kvalitativ studie av distriktssköterskors erfarenheter2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Telefonrådgivning är idag en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter i primärvården. Det är en komplex arbetsuppgift som innebär ett vårdmöte via telefon där distriktssköterskan ska kunna bedöma vårdbehov, brådskandegrad, ge egenvårdsråd och samordna med andra vårdgivare. För att patienten ska få en så korrekt bedömning av sitt vårdbehov som det går är det viktigt att distriktssköterskan får relevant information.

    Syfte: Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta i telefonrådgivning i primärvården.

    Metod: Studien är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Nio distriktssköterskor intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer.

    Resultat: Ur analysen framkom sex övergripande kategorier vilka benämndes; Telefonrådgivning kan vara en stor utmaning, Arbetsmiljön i telefonrådgivningen har betydelse för kvaliteten på samtalet, För och nackdelar med datoriserat beslutsstöd, Kunskap och erfarenhet underlättar telefonrådgivningen, Kvalitet på samtal och bedömningar är viktigt, Samtal med tredje part kan påverka utfallet av samtalet.

    Konklusion: Denna studie har synliggjort utmaningar i telefonrådgivning vilka kan utgöra risker för patientsäkerheten och den personcentrerade vården. Resultatet kan bidra till att undvika felbedömningar vilket ökar patientsäkerheten och ger samhällsnytta.

  • 458.
    Hjalmarsson, Veronika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Autonomi vid omvårdnad är inte alltid verkligheten för patienterna - En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Sjuksköterskans uppgift i hälso- och sjukvården är att värna om patientens styrkor i omvårdnaden. Personcentrerad omvårdnad innebär att ett holistiskt synsätt och förhållningssätt till patienten praktiseras i omvårdnaden. Orems egenvårdsteori innebär att patientens hälsa främjas av att bedriva egenvård. Autonomi innebär självständighet och självbestämmande. Patientautonomi försummas inom omvårdnaden och det är därför väsentligt att undersöka patientens uppfattning av autonomins betydelse.

    Syfte:

    Att beskriva äldre och medelålders patienters upplevelse av autonomins betydelse vid omvårdnad.

    Metod:

    En litteraturöversikt där (n=16) kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen har skett genom att hitta teman och subteman utifrån likheter/skillnader i artiklarnas resultat.

    Resultat:

    Äldre och medelålders patienter upplevde att autonomi vid omvårdnad påverkade deras värdighet och identitet. Dessa påverkade patienternas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan hade en betydande roll för möjligheten till autonomi, där tidsbrist, respekt för patienten och egna attityder kunde påverka autonomin. Majoriteten av patienterna upplevde inte autonomi vid omvårdnad.

    Konklusion:

    Både sjuksköterskan och patienten upplever att patientautonomi försummas vid omvårdnad vilket påverkar patientens välbefinnande och livskvalitet negativt. Tidigare forskning i ämnet är begränsat och det behövs vidare forskning kring ämnet.

  • 459.
    Hjertaker, Agnes
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Äldres upplevelse av emotionellt stöd från omvårdnadspersonal och sjuksköterskor - en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Världen har en åldrande befolkning och den beräknas öka. Stigande ålder ökar risken att drabbas av sjukdomar vilket kan leda till ett ökat hjälpbehov. Äldre människor är sårbara relaterat till förluster. Denna sårbarhet ökar ytterligare vid flytt till en vård- och omsorgsboende. Emotionellt stöd beskrivs som ett abstrakt begrepp då det inbegriper det existentiella mötet och innehåller olika dimensioner. Emotionellt stöd beskrivs även som medmänsklighet och har visat sig leda till bättre hälsa samt att det förebygger depression. Syfte: Att beskriva betydelsen av- och vilka erfarenheter äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden har av emotionellt stöd som ges av sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Metod: Litteraturöversiktens artiklar sökes i databaserna PubMed och Chinal, 15 artiklar inkluderades med både kvantitativ, kvalitativ och mixad ansats. De inkluderade artiklarnas resultatdelar analyserades genom att söka efter skillnader och likheter som sedan sammanställdes i kategorier. Resultat: Äldre människorna upplevde att det emotionella stödet brister. Då det emotionella stödet inte gavs upplevde de äldre att de inte blev bekräftade som personer, kände ensamhet och otrygghet. Slutsats: För att de äldre ska uppleva emotionellt stöd är det viktigt att sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen arbetar med ett personcentrerat förhållningsätt genom att möta de äldre, lyssna på dem och samtala med dem.

  • 460.
    Hjorth, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sylvén, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Symtom som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter: En litteraturöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet.

    Metod:

    Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkändes efter kvalitetsgranskning och låg till grund för resultatet.

    Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hälsorelaterade livskvalitet påverkades av trötthet, hjärnpåverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vätskeansamling i kroppen, klåda, smärta, muskelkramper, symtom från mag-tarmkanalen, benskörhet samt torrhet i ögon och mun. Symtomen påverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hälsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, försämrad sömn, koncentrationssvårigheter, försämrad självkänsla, osäkerhet, frustration, skuld, otillräcklighet, rädsla, oro, ångest, depression och självmordstankar. De fysiska följderna innebar utmattning, andnöd, ökad smärtupplevelse och begränsad förmåga till fysisk aktivitet. Besvären innebar problem att hantera relationer, gav begränsningar i det yrkesverksamma livet, inskränkning i sociala aktiviteter samt svårigheter att klara av det dagliga livet.

    Slutsatser:

    Många symtom påverkade den svårt leversjuka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomförda litteraturstudien ger sjuksköterskan kunskap för att kunna tolka och bedöma de symtom som patienten beskriver.  

  • 461.
    Hjorth, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sylvén, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Test av patientenkät riktad till personer med levercirros i uppföljning vid leversjuksköterskemottagning:: En pilotstudie med mixad metod2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation.

    Metod: Pilotstudiens metod var mixad.

    Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna.

  • 462.
    Hjortsberg, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Westerman, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Hur förändras tilliten till förmågan att amma hoskvinnor som deltagit i traditionellföräldraförberedande kurs via mödrahälsovården?: Ett studieprotokoll inför framtida pilotstudie med mätningav tillit till förmåga att amma med validerat mätinstrument.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Amning rekommenderas av både internationella och nationella

    myndigheter. Bröstmjölken innehåller alla näringsämnen barnet behöver under de

    första sex månaderna och har dessutom visat sig skydda mot en rad sjukdomar.

    Trots rekommendationerna minskar amningen. Studier som undersökt varför har

    visat att många faktorer faller under begreppet

    self-efficacy, eller tillit. Kvinnors

    tillit till sin förmåga att amma är således en viktig faktor att studera. Amning ligger

    under barnmorskans ansvarsområde och en majoritet av alla förstagångsföräldrar i

    Sverige går en föräldraförberedande kurs via mödravården.

    Syfte:

    Syftet med detta studieprotokoll var att utforma en detaljerad projektplan

    för en pilotstudie för att undersöka hur tilliten till förmågan att amma förändras

    hos kvinnor som gått föräldraförberedande kurs via mödrahälsovården.

    Metod:

    Kvantitativ ansats och med prospektiv, longitudinell design. Genom

    BSES-SF (Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form) som är ett validerat

    instrument för att mäta tillit till att amma, planeras kvinnornas tillit att mätas före

    och efter utbildningen samt efter åtta veckor postpartum. Även sociodemografiska

    data planeras att samlas in.

    Diskussion:

    En utförlig metoddiskussion har genomförts för att diskutera för- och

    nackdelar med vald metod. Vidare gav metoddiskussionen förslag på hur andra

    designer och upplägg för hur framtida, större studier kan utföras för att undersöka

    kvinnors tillit till sin amning.

  • 463. Holdar, Ulrika
    et al.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Heiwe, Susanne
    Why Do We Do As We Do? Factors Influencing Clinical Reasoning and Decision-Making among Physiotherapists in an Acute Setting2013Inngår i: Physiotherapy Research International, ISSN 1358-2267, E-ISSN 1471-2865, Vol. 18, nr 4, s. 220-229Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Despite the current movement for health-care to become more informed by evidence, knowledge on effective implementation of evidence-based practice is scarce. To improve research application among physiotherapists, the process of implementation and clinical reasoning needs to be scrutinized. The aim of this study was to identify various experiences of factors that influence the physiotherapist's clinical reasoning in specialist care. METHODS: DESIGN: A phenomenographic approach was chosen. SUBJECTS: Eleven physiotherapists at two acute care hospitals in nn. PROCEDURE: Data was obtained by observations and interviews. Phenomenographic data analysis identified various experiences of clinical decision-making. ETHICAL CONSIDERATIONS: The Ethical Review Board of the nn approved the study. RESULTS: The observations and the interviews enabled identification of various experiences that influenced clinical decision-making. The physiotherapists' clinical reasoning was perceived to be constrained by contextual factors. The physiotherapists collected current information on the patient by using written and verbal information exchange and used this to generate an inner picture of the patient. By creating hypotheses that were accepted or rejected, they made decisions in advance of their interventions. The decisions were influenced by the individual characteristics of the physiotherapist, his/her knowledge and patient perceptions. CONCLUSIONS: Clinical reasoning is a complex and constantly evolving process. Contextual factors such as economy and politics are not easily changed, but factors such as the patient and the physiotherapist as a person are more tangible. Copyright © 2013 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 464.
    Holmén, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nordlund, Tim
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fysisk aktivitet för patienter med depression – patient och omvårdnadsperspektiv - En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Antalet patienter som drabbas av depression växer både i Sverige och globalt. Behandling av depression består i huvudsak av antidepressiva läkemedel, kognitiv beteendeterapi (KBT) och elektrokonvulsiv behandling (ECT). Fysisk aktivitet har visat sig kunna lindra depressiva symtom. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att handleda och stötta patienter för att främja hälsa och minska lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos personer med depression utifrån patient och omvårdnadsperspektiv.

    Metod:

    Arbetet är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 14 artiklar. Resultat: Två kategorier skapades: patienternas upplevda hinder till behandling med fysisk aktivitet samt sjuksköterskans roll som mentor och stöd i behandlingen. Hinder som påverkade patienternas följsamhet var intensitetsnivån på träningen, livsstilsfaktorer samt olika känslomässiga hinder. Flertalet sjuksköterskor beskrev att arbete med fysisk aktivitet kunde vara en del av deras uppgift. Dock upplevde sjuksköterskor en brist på tid, kunskap och organisatoriskt stöd som ett hinder för arbetet med fysisk aktivitet. Slutsats: Det behövs mer utbildning och organisatoriskt stöd till sjuksköterskor för att arbeta effektivt med fysisk aktivitet och hjälpa patienter att överkomma hinder.

  • 465. Hovan, AJ
    et al.
    Williams, PM
    Stevensen-Moore, P
    Wahlin, YB
    Öhrn, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa.
    Elting, LS
    Spijkervet, FK
    Brennan, MT
    A systematic review of dysgeusia induced by cancer therapies2010Inngår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 18, nr 8, s. 1081-1087Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose. The purpose was to review relevant scientific papers written since 1989 which focused on the prevalence and management of dysgeusia as an oral side effect of cancer treatment.

    Methods. Our literature search was limited to English language papers published between 1990 and 2008. A total of 30 papers were reviewed; the results of 26 of these papers were included in the present systematic review. A structured assessment form was used by two reviewers for each paper. Studies were weighted as to the quality of the study design, and treatment recommendations were based on the relative strength of each paper.

    Results. A wide range in reported prevalence of dysgeusia was identified with the weighted prevalence from 56–76%, depending on the type of cancer treatment. Attempts to prevent dysgeusia through the prophylactic use of zinc sulfate or amifostine have been of limited benefit. Nutritional counseling may be helpful to some patients in minimizing the symptoms of dysgeusia.

  • 466.
    Hrisanfow, Elisabet
    et al.
    Family Medicine Research Centre, Örebro University, Örebro.
    Hägglund, Doris
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Impact of cough and urinary incontinence on quality of life in women and men with chronic obstructive pulmonary disease2013Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 22, nr 1-2, s. 97-105Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. The aim of this study was to investigate the impact of cough and urinary incontinence on quality of life in women and men with chronic obstructive pulmonary disease in primary health care.

    Background. Existing information on the impact of cough and urinary incontinence on quality of life in patients with chronic obstructive pulmonary disease is scant.

    Design. A questionnaire survey.

    Method. The study included 391 women and 337 men, aged 5075 years, with chronic obstructive pulmonary disease. A self-administered questionnaire consisted of CCQ and SF-12 questionnaires. A response rate of 66% was obtained. Most patients had been diagnosed with moderate (Stage II) chronic obstructive pulmonary disease.

    Results. Women and men with urinary incontinence showed a significantly higher presence of symptomatic cough and phlegm production than did women and men without incontinence. Women with incontinence had a significantly higher burden of CCQ symptoms, functional and mental state than did women without incontinence. Concerning quality-of-life scores, women with incontinence had lower physical state scores (37.6 +/- 10.4 vs. 41.4 +/- 9.9; p < 0.001) and mental state scores (44.3 +/- 10.2 vs. 47.1 +/- 10.5; p < 0.007) than did women without incontinence. Men with incontinence had a significantly higher burden of CCQ symptoms and mental state than did men without incontinence. When examining the quality-of-life scores, men with incontinence had lower mental state scores than did men without incontinence (46.0 +/- 9.7 vs. 49.8 +/- 9.7; p < 0.001).

    Conclusion. The present results indicate that cough and urinary incontinence lead to poor quality of life in women and men with chronic obstructive pulmonary disease.

    Relevance to clinical practice. In the context of primary health care, appropriate questions concerning urinary incontinence and quality of life should be included in care plans for women and men living with chronic obstructive pulmonary disease.

  • 467.
    Hrisanfow, Elisabeth
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Hägglund, Doris
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    The prevalence of urinary incontinence among women and med with chronic obstructive pulmonary disease in Sweden2011Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 20, nr 13-14, s. 1895-1905Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim.  The aims of the present study were to investigate the prevalence, characteristics and status of urinary incontinence among women and men with chronic obstructive pulmonary disease in primary health care.

    Background.  Information on the prevalence of urinary incontinence in women and men with chronic obstructive pulmonary disease is scant. Such knowledge may be important to the development of care for patients with chronic obstructive pulmonary disease.

    Design.  A questionnaire survey.

    Method.  The study included 391 women and 337 men, aged 50–75 years, with chronic obstructive pulmonary disease. A self-administered, evidence-based questionnaire for incontinence was used. A response rate of 66% was obtained, of which 89·3% had spirometry-confirmed chronic obstructive pulmonary disease, and most patients had been diagnosed with moderate (Stage II) chronic obstructive pulmonary disease.

    Results.  The prevalence of urinary incontinence in women and men with chronic obstructive pulmonary disease was 49·6 and 30·3%, respectively. Women and men with urinary incontinence had a significantly higher body mass index than did women and men without urinary incontinence. The most common type of incontinence in women was stress incontinence (52·4%) and in men postmicturition dribbling (66·3%). Women with urinary incontinence had a higher presence of a symptomatic cough than did women without urinary incontinence (p < 0·001). On the whole, incontinence affected women more than men concerning experienced bothersomeness of incontinence (p < 0·001). More women than men with urinary incontinence refrained from activities (p < 0·021) and had sought help for incontinence (p < 0·012).

    Conclusion.  The present results indicate that urinary incontinence content should be included in care plans for patients living with chronic obstructive pulmonary disease. In addition, the results imply that nurses and physicians working in primary health care should ask patients with chronic obstructive pulmonary disease about urinary incontinence and then offer appropriate assessment and management of it.

  • 468.
    Hristoforova, Galina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Markström, Lilja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress inom primärvården: En kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad psykosocial ohälsa är idag ett av de största hoten i alla europeiska länder och drabbar framförallt kvinnor. Stressrelaterad ohälsa medför omfattande utmaningar för framtida arbetsmiljöer inom hälso- och sjukvårdande yrken. Stressande arbetssituationer i arbetsmiljön ökar risken för bland annat negativ hälsopåverkan hos distriktssköterskan.

    Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i sitt arbete inom primärvården.

    Metod: I föreliggande studie har det använts en kvalitativ metod med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor.

    Resultat: I studien framkom att distriktsköterskorna upplevde att arbetsrelaterad stress orsakades av brister i arbetsmiljön och bristande ledning vilket innefattade exempelvis tidsbrist, oförutsedda händelser samt bristande stöd, kunskap och förståelse hos chefer. Vidare framkom att distriktsköterskorna upplevde att stress fick konsekvenser i form av psykiska och fysiska hälsoaspekter såsom irritation, koncentrationssvårigheter och trötthet.

    Konklusion: Föreliggande studie belyser distriktssköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på arbetsplatser som påverkar på fysisk och psykisk hälsa negativt. Studiens fynd stämmer överens tidigare forskning i området. Med denna studie uppmärksammas och lyfts fram de viktigaste aspekterna som orsakar vardaglig stress hos distriktssköterskor i förebyggande syfte. Det kan även ge mer kunskap och möjligheter att söka nya sätt, metoder och arbetsformer som kan leda till god arbetsmiljö och en minskning av sjukskrivningar.

  • 469.
    Hultin, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Åslund, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Säker vård är en hörnsten i vård- och omsorgsarbetet, trots det förekommer vårdskador. Vårdskador är inte enbart individorsakade utan också systemorsakade. Säkerhetskultur har visat sig påverka patientsäkerheten. I sjuksköterskans ansvar ingår praktiserandet av god och säker vård och forskning har visat att sjuksköterskor har en påverkan på patientdödligheten. Därför är det betydelsefullt att identifiera sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen för att förbättra patientsäkerheten.

    Syfte: Att identifiera sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen med utgångspunkt i modellen för patientsäkerhetskultur av Sammer et al. (2010).

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Materialet analyserades deduktivt utifrån en modell av patientsäkerhetskultur.

    Resultat: Ett flertal upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen identifierades. Tydlighet i ansvars- och rollfördelning samt brist på information och utbildning var problemområden. Teamarbete och kommunikation var viktigt i en fungerande säkerhetskultur. Tydliga riktlinjer bidrog positivt till patientsäkerhetsarbetet och säkerhetskulturen. Att lära sig av varandra och av tidigare misstag samt att diskutera öppet med varandra och inte skuldbelägga påverkade förbättringsarbetet positivt. Ledarskap, organisation och resursfördelning spelade en viktig roll i att forma sjuksköterskors arbetsmiljö.

    Slutsats: En ökad medvetenhet hos sjuksköterskor om vad som påverkar säkerhetskulturen kan främja patientsäkerheten. En öppen kommunikation, kollegialt samarbete samt medvetenhet om risker och resurser möjliggör en god och säker vård. Ledarskapet har en viktig funktion för att kunna ge personalen förutsättningar att lyckas arbeta patientsäkert.

  • 470.
    Hultman, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Skarp, Therese
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskans upplevelser och uppfattningar av professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska barriärer som hindrar kvinnor att bestämma över sin egen kropp.: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet och innefattar rätten att ta beslut gällande sin egen kropp och sin vård. Barnmorskan träffar och vårdar mestadels kvinnor i sitt arbete och har en viktig roll i att värna och främja kvinnors rätt. Sverige ses som ett av världens mest jämställda länder, men det kan finnas strukturer och faktorer även i det svenska samhället som påverkar kvinnors möjligheter till självbestämmande negativt.

    Syfte:

    Att undersöka vilka barriärer barnmorskan upplever och uppfattar hindrar kvinnors rätt att bestämma över sin kropp utifrån professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska perspektiv.

    Metod:

    Kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Data från åtta semistrukturerade intervjuer utförda 2016, med legitimerade barnmorskor inom olika verksamhetsområden analyserades utifrån ramverket "What Prevents Quality Midwifery Care".

    Resultat:

    De professionella barriärer barnmorskorna uppfattade resulterade i tre subkategorier: "Lagar, riktlinjer och vårdprogram", "Kunskap, utbildning och profession" och "Personalens personliga åsikter, förutfattade mening och engagemang". Sociokulturella barriärer kategoriserades som: "Politik, jämställdhet och samhällets ideal", "Kultur, religion och familjeförhållanden", "Språk" samt "Personliga förutsättningar". Hälsoekonomiska barriärer delades in i: "Personal och tidsbrist" och "Kostnader och resurser".

    Slutsats och klinisk tillämpbarhet

    Studien visar att barnmorskor uppfattar att det finns professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska barriärer för kvinnans självbestämmande gällande sin egen kropp i det svenska samhället. Studien kan bidra till att olika yrkeskategorier inom vården kan öka sin förståelse och kompetens i mötet med kvinnor och kan då hjälpa kvinnan att stärka sin position, personligen och samhälleligt. Studien kan ge en bättre förståelse för barnmorskans roll när det gäller att hjälpa individer i en utsatt situation, genom att stärka deras autonomi och känsla av självbestämmande. Studien kan även få vårdpersonal att tänka kritiskt kring att de själva är en del av en kulturell kontext med en förförståelse för andra individer.

  • 471.
    Hultman, Pia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Samuelsson, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans/sjuksköterskans uppfattning om informationen som ges till kvinnor med urininkontinens vid första kontakten med vårdcentral.: Empirisk studie med kvalitativ ansats.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: att beskriva distriktsköterskans/sjuksköterskans (DSK/SSK) uppfattning om den information som ges till kvinnor med urininkontinens (UI), vid första kontakten med vårdcentral. Metod: Semistrukturerade enskilda intervjuer med fem distriktssköterskor och en sjuksköterska, gjordes med hjälp av en intervjuguide. En fenomenografisk kvalitativ ansats valdes till studien där materialet har analyserats utifrån från fem steg enligt Larsson & Knutsson-Holmström (2014). Resultat: Kvinnan med UI hamnar oftast hos en telefonrådgivningssköterska vid första kontakten med vårdcentral. Deltagare i studien upplever osäkerhet från telefonsköterskan. Mycket information ges både vid telefonkontakt och vid mottagningsbesök. Deltagarna i studien har olika rutiner men lämnar ut samma information. Informationen anpassas beroende på ålder, förkunskaper, språkhinder eller svårigheter att ta emot informationen. Deltagare i studien upplever att det är tidskrävande att ge information. Samarbete med annan vårdpersonal saknas och förståelse av UI eller vikten av information angående UI saknas bland annan vårdpersonal. Samtliga deltagare upplever att ett bra stöd finns för att ge information. Tidsbrist uppgavs som ett hinder när det gäller att förtydliga informationen till kvinnan eller fördjupa sin egen kunskap och reflektera över informationen som ges. Konklusion: Viktigt är att tid finns för att kunna ge information och för att DSK/SSK ska kunna förtydliga informationen för kvinnor med UI, utveckla informationen som ges och fördjupa sin egen kunskap i UI. Flera yrkesgrupper på vårdcentral behöver bli insatt i UI. Behov finns att öka medvetenheten, erkännandet och förståelse av arbetet med UI. UI behövs lyftas fram i ljuset hos politiker, vårdpersonal och samhälle för att nå ut till fler kvinnor med UI.

  • 472.
    Hurri, Edda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fredin, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bemötande av föräldrar till sjuka barn - enlitteraturstudie om föräldrars perspektiv2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Att föräldrar är med i vården av sitt sjuka barn har många fördelar

    och är något att sträva efter. Samtidigt kan föräldrar känna sig stressade och osäkra

    och har ofta ett behov av att rådfråga en sjuksköterska.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva föräldrars förväntningar på och upplevelse av

    sjuksköterskans bemötande i omvårdnad av barn med sjukdomar.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturstudie och artikelsökning gjordes i

    Cinahl.

    Resultat:

    Tre domäner utformades efter resultatet. Föräldrars förväntningar,

    upplevelser samt deras syn på gott bemötande. Resultatet visade att föräldrar har

    stort informationsbehov och önskar en nära relation med sjuksköterskan. De är

    oroliga över att bli dömda av sjuksköterskan och önskar att bli stärkta i sin

    föräldraroll.

    Slutsats:

    För att föräldrar skall känna sig inkluderade i vården av sitt barn krävs

    god kommunikation med mycket information samt ett starkt partnerskap.

  • 473.
    Hurtig, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rslan, Ammal
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Effekten av motiverande samtal på livsstil relaterad till kost och fysisk aktivitet: – en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I dagsläget lider ungefär hälften av alla invånare i Sverige mellan 16 och 84 år av övervikt och fetma. Detta kan leda till en så kallad livsstilsrelaterad sjukdom på grund av fel kostvanor och/eller för lite fysisk aktivitet. För att förebygga sjukdom behöver ofta livsstilsförändringar ske och då kan motiverande samtal vara en metod för sjuksköterskan att använda för att hjälpa patienten att öka sin motivation till hälsosammare levnadsvanor.

    Syfte:

    Att beskriva effekten av sjuksköterskans nyttjande av motiverande samtal vid rådgivning till patienter i behov av förändrad livsstil relaterad till kost och/eller fysisk aktivitet.

    Metod:

    En litteraturöversikt genomfördes och tolv studier inkluderades i resultatet. Tio studier hade kvantitativ ansats och två hade mixad metod.

    Resultat:

    Motiverande samtal hade en positiv effekt på livsstilsförändringar i samtliga studier som ingår i resultatet. I vissa studier gjordes även positiva framsteg i kontrollgrupper som inte fått rådgivning med motiverande samtal. Statistiskt signifikanta resultat uppnåddes inte i alla studier.

    Slutsats:

    Även om effekterna av motiverande samtal inte var bättre i interventionsgruppen än kontrollgruppen i vissa studier så har heller inga negativa resultat påvisats. Resultatet tyder på att metoden kan användas vid rådgivning om livsstilsförändringar relaterade till kost och fysisk aktivitet.

  • 474.
    Hussein Elmi, Ifraax
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palomaa, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kommunikationssvårigheter inom transkulturell omvårdnad – en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Sverige har blivit ett mångkulturellt land. Detta kan leda till

    svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Dessa hinder kan

    leda till missförstånd och felbedömningar i vården.

    Syfte: Syftet var att beskriva

    transkulturell omvårdnad och kommunikation.

    Metod: Studien genomfördes som

    en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar hittades via databaserna

    PUBMED och CINAHL. Artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och

    sammanställdes i resultatet.

    Resultat: I analysen av artiklarna framkom tre

    kategorier och fem subkategorier: Upplevelsen av transkulturell vård med

    subkategorierna: Patientens upplevelse och sjuksköterskans upplevelse.

    Språkbarriärer utan subkategorier. Strategier för att skapa en god kommunikation

    med subkategorierna: professionell tolk, anhörig som tolk och flerspråkiga

    vårdgivare. Det fanns svårigheter i att införskaffa sig kunskap om de olika

    kulturerna. Bristen på kommunikation ledde till att patienten inte upplevde

    delaktighet och autonomi i sin vård. Tolkar och flerspråkiga sjuksköterskor ansågs

    kunna bryta språkbarriärerna.

    Slutsats: Sjuksköterskorna hade inte tillräcklig

    kunskap om transkulturell omvårdnad, vilket ledde till en rädsla hos

    sjuksköterskorna att göra misstag och orsaka förolämpning. Sjuksköterskor som

    var flerspråkiga utnyttjades och anhöriga användes istället för att ta in en

    professionell tolk. Språkbarriärerna skapade hinder i kommunikationen mellan

    patienten och sjuksköterskan och hotade patientsäkerheten som till exempel

    utfallet av identitetskontroller vid medicinadministreringar. Även patienterna

    kände sig begränsade av språkbarriären då de inte kunde förmedla sina känslor om

    sin situation.

  • 475.
    Hussein Sätervang, Martin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustafsson Frank, Sanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Stress på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför

    psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten.

    Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress

    för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade

    sjuksköteskor.

    Syfte

    Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som

    upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur

    stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på

    akutmottagningen.

    Metod

    Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av

    både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och

    PubMed.

    Resultat

    Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på

    akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög

    arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att

    vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt

    smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var

    utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades.

    Slutsats

    Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på

    akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen

    påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med

    sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att

    arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor.

  • 476.
    Hylander, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Åslund, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Icke- farmakologiska metoder mot postoperativ smärta hos vuxna: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Postoperativ smärta är vanligt förkommande och påverkar patientens välbefinnande. Sjuksköterskor har en central roll i smärtbehandling, det finns flertalet icke-farmakologiska metoder som kan användas för postoperativ smärtlindring.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten var att identifiera icke-farmakologiska metoder som en grundutbildad sjuksköterska kan utföra eller erbjuda som komplement vid en postoperativ smärtbehandling hos vuxna, samt utvärdera dess effekt.

    Metod:

    En litteraturöversikt.

    Resultat:

    Fyra icke-farmakologiska metoder uppmärksammades: musikterapi, avslappningsövningar, beröringsmetoder och patientutbildning. Musikterapi i 30 minuter hade en signifikant smärtlindrande effekt. Beröringsmetoder och avslappningsövningar resulterade i en succesivt ökad smärtlindrande effekt. Patientutbildning gav en smärtlindrande effekt upp till 48 timmar efter operation.

    Slutsats:

    Icke-farmakologiska metoder kan användas som komplement till en farmakologisk behandling för att lindra postoperativ smärta.

  • 477.
    Häggblad, Maya
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Svensson, Linnea
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar kvinnors livskvalitet efter hysterektomi vid gynekologiska benigna åkommor: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Benigna gynekologiska åkommor är något som påverkar kvinnors

    hälsa och livskvalitet. Hysterektomi är den andra vanligaste operationen inom

    gynekologin och kvinnor som är drabbade av benigna gynekologiska åkommor

    kan genomgå en hysterektomi som behandling. Livskvaliteten påverkas även av att

    genomgå en hysterektomi.

    Syfte: Att beskriva livskvaliteten efter genomgången hysterektomi för kvinnor

    som drabbats av benigna gynekologiska åkommor.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar har utförts. Artiklarna är

    publicerade mellan 2000-2016 och är från olika länder. Sökningar har gjorts i

    databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och psykINFO.

    Resultat: Resultatet presenteras i sju kategorier där undertexten handlar om

    kvinnors livskvalitet efter hysterektomi. Kategorierna presenterar livskvalitetens

    olika aspekter och om förbättring eller försämring i symtom kan ses. Kategorierna

    är: smärta och blödning kan kvarstå, för tidig menopaus inträder, det sexuella

    samlivet, förlust av fertilitet, faktorer som kan påverka livskvaliteten relaterat till

    total hysterektomi, psykiska upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi och

    informationsbehov.

    Slutsats: Livskvaliteten förbättras för de allra flesta kvinnor efter genomgången

    hysterektomi. Vissa symtom kan kvarstå, även om de blir förbättrade.

  • 478.
    Hägglund, Doris
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    A systematic literature review of incontinence care for persons with dementia: the research evidence2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 3-4, s. 303-312Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Backgroud. Urinary/faecal incontinence in persons with dementia is a potentially treatable condition. However, which type of incontinence care is most appropriate for persons with dementia remains undecided. Aim. The aim of this study was to perform a systematic review of literature on incontinence care in persons with dementia focusing on assessment/management and prevention. Design. A systematic search of the literature. Method. The search was performed in the CINAHL, PubMed and Cochrane Library databases. Results. Of the 48 papers analysed, two were systematic literature reviews of management of urinary incontinence including persons with dementia. These reviews showed that the best-documented effect of toilet assistance for urinary incontinence in elderly persons with/without dementia had prompted voiding. However, prompted voiding in persons with dementia raises ethical concerns related to the person's integrity and autonomy. Timed voiding in combination with additional interventions like incontinence aids, staff training on the technique of transferring participants from bed to commode and pharmacological treatment decreased the number of urinary incontinence episodes in older persons with/without dementia. There is good scientific evidence that prevention of urinary incontinence in elders with/without dementia decreases incontinence or maintains continence. However, the evidence is insufficient to describe the state of knowledge of faecal incontinence. Conclusions. Toilet assistance, including timed voiding in combination with additional interventions and prompted voiding, are the available evidence-based interventions; however, nursing incontinence care is an experience-based endeavour for persons with dementia. Relevance to clinical practice. There is a lack of evidence-based nursing interventions related to incontinence care for persons with dementia. More research is needed to show whether experience-based incontinence care is effective and which activities are most appropriate for persons with dementia. However, the practice of effective nursing will only be realised by using several sources of evidence, namely research, clinical experience and patient experience.

  • 479.
    Hägglund, Doris
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    District continence nurses' experiences of their continence service in primary health care2010Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 18, nr 2, s. 225-233Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to describe district continence nurses' experiences of providing continence services in primary care. Background It has been stated that there is too little research on the experiences of district care nurses who provide continence services. Method Twenty-two district continence nurses answered a written questionnaire containing three open-ended main questions. A qualitative content analysis method was used to analyse the texts. Results The district continence nurses' feelings of maintaining their professionalism were promoted by scheduled patient encounters, patients who participate in assessment of urinary incontinence (UI) and functioning teamwork. The opposite situation, nurses' feelings of having a lesser degree of professionalism, was associated with not having scheduled patient appointments, patients not participating in assessment of UI and lack of teamwork. Conclusions The district continence nurses lacked the authority to start nurse-led continence clinics because of the lack of collaborative teamwork, an organization that did not enable nurse-led scheduled appointments and nurses' limited view of their own profession. Implications for nursing management Primary health care managers and policy-makers need to provide an environment that enables interprofessional collaboration so that nurses' skills can be used to advance patient services; such initiatives could enable district continence nurses to reach their full potential.

  • 480.
    Hällsten, Lisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Svensson, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Gravida kvinnors tankar om amning2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning.

     

    Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem

  • 481.
    Hänninen, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pallin, Lisbet
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadspersonalens upplevelser av bemötande i demensvården: En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att få en demenssjukdom innebär att olika färdigheter och funktioner försämras allt eftersom. Det är också vanligt att personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) någon gång under sjukdomens förlopp. De varierande symtomen kan vara svåra för vårdpersonal att möta. Genom att ha kunskap om sjukdomen samt ha god moral och etik ökar chanserna till ett gott bemötande och en god personcentrerad omvårdnad.   Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av bemötande av personer med demenssjukdom.   Metod: En kvalitativ studiedesign valdes och intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen utgjordes av fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med omvårdnadspersonal från två olika kommuner i Sverige.   Resultat: I resultatet framkom fem kategorier och 10 subkategorier. Det handlar om att möta personen bakom demenssjukdomen, att bevara personens värdighet, att kunskap har betydelse, att sträva åt samma håll samt känslan av otillräcklighet.   Slutsats: Studien har bekräftat syftet enligt författarna. Vårdarna är måna om att ha ett bra bemötande och göra gott för den demenssjuke. Det finns många faktorer som påverkar, vissa som främjar och andra som hindrar dem från att alltid ha ett gott bemötande. Kunskap, personalkontinuitet och tillräckligt med tid är grundläggande faktorer för att vårdarna ska kunna arbeta personcentrerat.

  • 482. Håkansson Eklund, Jakob
    et al.
    Holmström, Inger K
    Ollén Lindqvist, Anna
    Sundler, Annelie J
    Hochwälder, Jacek
    Marmstål Hammar, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Empathy levels among nursing students: a comparative cross-sectional study2019Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 3, s. 983-989Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: Empathy is a crucial component of the nurse-patient relationship, but knowledge is lacking as to when empathy develops during nursing education. The aim of the present study was to compare empathy levels at different stages of undergraduate nursing education and different master's nursing programmes.

    Design: The design was a comparative cross-sectional study.

    Methods: A total of 329 participants in Sweden, comprised of nursing students in their second and sixth semesters in an undergraduate nursing programme as well as master's nursing students, rated their own empathy using the Jefferson Scale of Physician Empathy.

    Results: Students in their sixth semester in an undergraduate nursing programme expressed more empathy than did students in their second semester and master's nursing students. Among the five master's programmes, public-health nursing students expressed the most empathy and intensive-care nursing students the least.

  • 483.
    Håkansson, Sven
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nykvist, Ulrica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hinder och möjligheter vid livsstilsförändringar hos personer med allvarlig psykisk sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många patienter med psykisk sjukdom har en livsstil som genererar

    livsstilssjukdomar på grund av brister i egenvården. Detta genererar lidande och

    samhällskostnader men är något som kan förhindras. Sjuksköterskan har möjlighet

    att i en holistisk anda förbättra för patienten med hjälp av interventioner.

    Syfte: Syftet är att beskriva vilka hinder och möjligheter som påverkar patienter

    med allvarlig psykisk sjukdom till livsstilsförändringar.

    Metod: Detta är en litteraturstudie där författarna har sökt och granskat

    vetenskapliga artiklar i olika databaser. I materialet hittades olika teman som har

    sammanfattats i resultatet.

    Resultat: De stora hindrena för att förändra sin livsföring är den psykiatriska

    sjukdomen och den medicinering den kräver. Sjukdomen innebär ofta sociala

    problem, lågt självförtroende och ångest. Medicinering ger sedering och

    viktökning. Generellt upplevs gruppaktiviteter som positivt då det ger struktur åt

    aktiviteter och socialt stöd från andra patienter. Uppmuntran från andra patienter

    och från personalen är viktig, vars attityd kan vara avgörande. Genom

    interventioner går det att förändra parametrar som vikt, motionsgrad och kunskap

    om livsstils hos patienterna.

    Konklusion: Med ett holistiskt förhållningssätt där patientens alla livsdelar ses

    som viktiga går det förändra livsstilen för patienter med psykisk sjukdom så att

    den blir mer hälsosam. Förändringar kräver att hänsyn tas till sjukdomen och

    medicinering samt att patienten får mycket stöd i en intervention som är

    individanpassad, men gärna i grupp.

  • 484.
    Högberg, Anton
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Transpersoners erfarenheter och upplevelser inom olika vårdsammanhang: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Transpersoner är personer som har en könsidentitet som skiljer sig från det medfödda könet. De har hög sjukdomsprevalens inom flera områden och utsätts för stigma, diskriminering och våld inom och utanför vården. Stigma, diskriminering och våld är kopplade till en ökad risk för ohälsa och ett behov finns att ta del av transpersoners upplevelser, för att förbättra deras vård, hälsa och livskvalitet.

    Syfte:

    Att beskriva transpersoners erfarenheter och upplevelser inom olika vårdsammanhang.

    Metod:

    En litteraturstudie omfattande tretton artiklar. Sju teman har identifierats: undervisa vårdpersonal, erkännande av könsidentitet, nekad vård, grindvaktning, specifika vårdbehov relaterat till medfött kön, diskriminering och positiva erfarenheter.

    Resultat:

    Många negativa upplevelser har identifierats. Det var vanligt att transpersoner behövde undervisa personal och upplevelsen av diskriminering varierade mellan 23,6% - 66,8% i studierna. Resultaten visade på bristande respekt av transpersonernas namn och pronomen.

    Slutsats:

    Transpersoner har många negativa erfarenheter och har upplevt negativt bemötande från personal, vilka kan påverka deras hälsa negativt.

  • 485.
    Höglund, Linnea
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Olsson, Linnea
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Följsamhet till förebyggande åtgärder för sjukhusförvärvade trycksår – en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukhusförvärvade trycksår är förekommande hos flera patientgrupper, och trots att orsaken till uppkomst är kartlagd samt att åtgärder som agerar trycksårsförebyggande finns så fortsätter de att uppkomma. Det finns en rad olika faktorer som förhindrar uppkomsten av sjukhusförvärvade trycksår, till exempel god nutrition, mobilisering, samt olika typer av tryckavlastning. Detta är ett globalt problem och är således inte kopplat till socioekonomiska eller andra liknande faktorer, och kan inte härledas till specifika regioner.  Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkade följsamheten till trycksårsförebyggande åtgärder på akutvårdsavdelningar.  Metod: En litteraturöversikt baserad på resultatet av 17 vetenskapliga artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats.   Resultat: Det framkom flertalet olika faktorer som påverkade följsamheten till trycksårsförebyggande åtgärder: Bristande riktlinjer & skattningsskalor, teamarbete, attityder, personalbrist & stress samt bristande kunskap som påverkade följsamheten till trycksårsförebyggande åtgärder på akutvårdsavdelningar.  Slutsats: De faktorer som påverkade följsamheten till trycksårsförebyggande åtgärder var flera och skiljde sig från klinik till klinik. Därför behöver de enskilda klinikerna själva undersöka vad som orsakar dålig följsamhet och därigenom tar reda på vad som kan förändras för att ge en bättre följsamhet till det trycksårsförebyggande arbetet.

  • 486.
    Höglund, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Trycksårsprevention hos äldre: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Trycksår har en negativ påverkan på patientens livskvalité.

    Trycksårsförekomsten beräknas ligga från 3-29% hos patienter som är inneliggande på

    sjukhus och inom äldreomsorgen. Ett trycksår uppstår när ett område utsätts för tryck eller

    skjuv. Vid ett trycksår skapas en skada i huden, som är kroppens skydd mot yttre påverkan.

    Vanligt utsatta områden är hälar, sakrum och öron, då de har mindre subkutant fettlager.

    Syfte: Att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som finns vid trycksårsprevention hos äldre.

    Metod: Studien har utförts som en litteraturöversikt, innehållande 14 artiklar i resultatdelen.

    Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL som sedan granskades och bearbetades av

    författarna.

    Resultat: Resultatet beskrivs i sex huvudkategorier, dessa är ligg- och sittunderlag,

    ompositionering, nutrition, avlastningskuddar, observationer och förband. I dessa kategorier

    beskriver varje område omvårdnadsåtgärder som används vid trycksårsprevention.

    Slutsats: Sjuksköterskan bör ha god kunskap om trycksår och vilka preventiva

    omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas. Tryckavlastande hjälpmedel och möjlighet till

    ompositionering, att upprätthålla behov av vätska och näring, ge god hudvård och observera

    huden dagligen är åtgärder som förhindrar att trycksår uppstår.

  • 487.
    Höijer, Camilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lund, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär 2 % av Sveriges befolkning lider av hjärtsvikt, vilket motsvarar cirka 200 000 personer. Globalt är 26 miljoner människor drabbade av hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en större inverkan på livskvaliteten än många andra kroniska sjukdomar. Patienterna påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt. Prognosen för hjärtsviktspatienter är dålig, av nydiagnostiserade hjärtsviktspatienter avlider 23 % inom ett år. Hälso- och sjukvårdskostnaden för hjärtsviktspatienter uppgick till 7,7 miljarder kronor 2017, vilket motsvarade 2,7 % av Sveriges totala sjukvårdskostnader.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt.

    Metod: Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och en mixed method artikel.

    Resultat: Patienternas erfarenheter av att leva med hjärtsvikt kunde delas in i sex huvudkategorier: Copingstrategier, fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan, möte med hälso- och sjukvården samt patienters kunskap. Trots att hjärtsvikt är ett somatiskt sjukdomstillstånd, upplevde flera patienter att hjärtsvikten hade en omfattande inverkan på den psykiska hälsan.

    Slutsats: Hjärtsvikt påverkar patienten på alla plan, och det är individuellt hur den drabbade upplever sin situation. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt, där vården utgår från den unika patientens berättelse och utformas i samråd med patienten, stärks egenvårdsförmågan och därmed även livskvaliteten.

  • 488.
    Ideborg, Lina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Thorzander, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till personer med diabetes – utifrån ett personcentrerat förhållningssätt: En kvalitativ studie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till patienter med diabetes samt att identifiera aspekter som kan relateras till ett personcentrerat förhållningssätt.

    Metod:

    Deskriptiv design med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Vid urvalet användes strategiskt urval. Nio intervjuer utfördes med distriktssköterskor på sex olika vårdcentraler i Mellansverige. Vid analysen användes kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:

    Distriktssköterskorna önskade mer kunskap om invandrares kost- och motionsvanor. Distriktssköterskorna uttryckte att det var roligt och spännande med patientundervisning och att det var viktigt att de var engagerade. Distriktssköterskorna ville arbeta mer i team och de upplevde att de hade för lite tid avsatt för patientundervisning. De ansåg att de arbetade personcentrerat men det var svårare att arbeta personcentrerat vid gruppundervisning än vid enskild undervisning.

    Slutsats:

    Distriktssköterskor bör ha god kunskap om kulturella skillnader hos patienter med diabetes. Distriktssköterskorna upplever brist på tid- och resurser och önskar samarbeta mera i team. Det är viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt där distriktssköterskorna utgår från den enskilda individen. En distriktssköterska som är engagerad och trivs med sitt arbete kan lättare klara av det ökade trycket och arbetsbelastningen.

  • 489.
    Ingberg, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hanses, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hur patienter med psykisk ohälsa upplever vårdpersonals bemötande inom psykiatrisk vård: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning har visat att det förekommer brister i vårdpersonalens bemötande till patienter med psykisk ohälsa. Negativa attityder och beteenden är faktorer som kan påverka patienters förtroende för vården. Ett gott bemötande och en förtroendefull relation kan vara avgörande för patientens tillfredsställelse, behandlingsresultat och hälsa. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonals bemötande inom psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa samt hur vårdpersonals bemötande kan påverka patienten i psykiatrisk vård. Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO som resulterade i 15 kvalitativa artiklar. Resultat: Teman som påvisades i resultatet var att bemötas som människa och behandlas lika, positiva och negativa upplevelser av attityder och beteenden, kommunikation, dialog, samtal, att bli lyssnad till och uppleva närvaro. Även interaktion, kontakt och fysisk kontakt framkom. Slutligen framkom temat relation som inkluderade bemötande, respekt, tillit, att bry sig samt att bli sedd. Slutsats: Denna litteraturöversikt redogör för att patienter med psykisk ohälsa upplever både ett gott och ett bristfälligt bemötande hos vårdpersonal. Detta kan ha en påverkan på patienters behandlingsresultat och hälsa.

  • 490. Ingela, Henoch
    et al.
    Lövgren, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wilde-Larsson, Bodil
    Tishelman, Carol
    Perception of quality of care: comparison of the opinions of patients’ with lung cancer and their family members2012Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 21, nr 3-4, s. 585-594Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. To explore potential differences within dyads of patients’ with lung cancer and family members’ judgment of different aspects of quality of care and relationships between quality of care and personal and health-related characteristics.

    Background. High quality of care is important for acceptable quality of life in patients in palliative care. If patients are unable to participate in quality of care assessments or decision-making, family members might often act as proxies, despite the complicated nature of their own situation.

    Design. Cross-sectional survey design. Method. A patient and family member version of the abbreviated questionnaire Quality from Patients’ Perspective, with additional items about perceived health and opinions about care, was mailed to members of the Swedish lung cancer Patient Organisation. Wilcoxon’s signed rank test was used to identify potential differences within 51 patient–family member dyads’ quality of care ratings. Relationships between Quality from Patients’ Perspective dimensions and demographic and health-related variables were examined with Spearman’s correlations.

    Results. Patient–family member dyads had high levels of agreement in ratings of perceived reality of quality of care. Family members generally rated the subjective importance of individual items higher than did the patient in the dyad, with significant difference in the dimension ‘socio-cultural approach’. Older patients were found to rate the physical–technical conditions higher than younger patients, in relation to perceived reality but not subjective importance. Women family members were found to rate the subjective importance of medical–technical competence, identity-oriented approach and socio-cultural approach significantly higher than men did.

    Conclusions. Patients with lung cancer and their family members agree in ratings of the perceived reality, but they differ more in ratings of the subjective importance of quality of care. When patients are unable to communicate their preferences, family members’ opinions could be used as proxies concerning concrete aspects of quality of care. Concerning more subjective aspects, family members’ ratings should be interpreted with precaution, as it could diverge from patients’ own opinion. Relevance to clinical practice. The perceptions of the importance of different aspects of quality of care were less related to health status than were judgments of quality of care received. This might suggest that the care patients received fulfilled neither the patients’ nor family members’ expectations, which is an important message to healthcare professionals and which would demand further exploration.

  • 491.
    Ingletto, Salvatore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnad av personer med ADHD inom missbruksvård2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser från omvårdnad av samsjukavuxna alkohol- eller drogmissbrukande patienter med ADHD-diagnos inommissbruksvård, samt hur sjuksköterskorna upplever att denna omvårdnad skullekunna förbättras.Data samlades in genom en skriftlig enkät som innehöll öppna frågor. Enkäternaskickades till sjuksköterskor inom missbruksvård geografiskt spridda över Sverige.Enkätundersökningen visar att sjuksköterskorna upplever att behandling ochomvårdnad är komplex, den anpassas till viss del till patienternas behov menbehoven tillgodoses inte fullt ut inom missbruksvården enligt sjuksköterskorna.Ökad kunskap kring ADHD-problematik och samtida missbruk, mer resurser ochbättre samordning för omvårdnad av dessa patienter efterfrågas avsjuksköterskorna.Resultatet indikerar att sjuksköterskor inom missbruksvård behöver få bättremöjligheter att arbeta personcentrerat i team kring patienter med ADHD-diagnos.Socialstyrelsens senaste rekommendationer som inkluderar en psykosocialbehandlingsmodell vid ADHD-diagnos och samtida missbruk borde förslagsvisimplementeras och få ökad spridning.

  • 492.
    Isaksson, Annelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gudmundsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelse av smärta inom äldreomsorgen En kvalitativ studie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Smärta anses vara ett komplext område då många delar skapar en helhetsbedömning utifrån äldre människors subjektiva smärtupplevelser. Kunskap som sjuksköterskor och övrig vårdpersonal innehar kan inverka på hur väl den äldres smärta omhändertas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hur smärta synliggörs samt att beskriva deras upplevelse av att använda Visuell Analog Skala (VAS) vid omvårdnad inom äldreomsorgen. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; äldres smärta svårfångad, smärtskattning har betydelse, team – alla professioner behövs. Sjuksköterskorna beskrev brister i rutinerna kring smärta samt att äldres smärta kunde vara dold. Risk fanns för oupptäckt och/eller inte optimalt behandlad smärta inom äldreomsorgen. Användningen av VAS varierade och sjuksköterskans erfarenhet gav trygghet vid bedömning av smärta. Samverkan i team av olika professioner tillsammans med den äldre förbättrade vårdkvaliteten. Slutsats: Vårdpersonal är i behov av utbildning för att kunna identifiera och uppmärksamma smärta som i större utsträckning tydliggörs när smärtskattningsskalor används. Mätbar smärta är lättare att följa upp för alla professioner i omvårdnadsteamet. Upplevd smärta hos äldre minskar med fungerande rutiner och äldreomsorgen kvalitetssäkras.

  • 493.
    Israelsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Magnusson, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Djur i omvårdnaden för ökad livskvalitet hos personer med demens: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är den fjärde största folksjukdomen i Sverige. Ofta behandla

    demens med läkemedel för Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia

    (BPSD) som ger olika biverkningar. Det finns ett stadigt samband mellan umgänge

    med djur och livskvalitet där termer som återhämtning, trivsel och stressreduktion

    räknas in. Alternativa metoder som djur i omvårdnaden av personer med demens

    bör därför övervägas för att förbättra dementas livskvalitet.

    Syfte: Att beskriva forskning om djur i omvårdnad av personer med demens och

    hur det kan förbättra deras livskvalitet.

    Metod: En litteraturöversikt där resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar

    hämtade från databaserna Cinahl, Pubmed, Psychinfo och Web of Science

    publicerade mellan 2011-2016. Nio av artiklarna var kvantitativa, en var kvalitativ.

    Resultat: Deltagarnas emotionella och kognitiva status påverkades av umgänge

    med djur. Glädje var en känsla som uppstod och som sedan resulterade i att

    deltagarna log. Depression och nedstämdhet påverkades i en positiv riktning i flera

    studier där djur implementerats i omvårdnaden, motivation till att delta i aktiviteter

    och genomföra dagliga sysslor likaså.

    Slutsats: Djur i omvårdnaden hade en positiv inverkan hos personer med demens

    och att livskvaliteten främjades genom att djur, främst hundar, förbättrade olika

    faktorer hos personer med demens.

  • 494.
    Jahan, Mushrath
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Akter, Laily
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Women’s Perceptions and Experiences of Barriers and Facilities for Breast-feeding Initiation During Post-partum Period: A qualitative metasynthesis2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Delayed initiation of breastfeeding for more than one hour after birth is associated with increased neonatal morbidity and mortality. Aim: The aim of this meta-synthesis was to examine women’s perceptions and experiences of barriers and facilities for breastfeeding initiation during the postpartum period. Method: The study design was a qualitative meta-synthesis focusing on maternal perceptions and experiences of breastfeeding initiation. Eighteen qualitative articles with several methodologies were included after assessment of relevance and quality. The analysis was based on meta-ethnographic method. Result: The meta-synthesis report identified three categories and 28 sub-categories. Category I: Barriers to establishing breastfeeding described factors that had an impact on breastfeeding initiation. Category II: Facilitators to establish breast-feeding describes supportive factors as experienced by the mothers to initiate breastfeeding. In Category III: Satisfaction maternal confidence for breastfeeding support services was identified. Conclusion: This meta-synthesis study identified factors that impacted maternal confidence. Based on these, it is recommended that there is a need for evidence-based practical knowledge regarding initiation of breastfeeding, social and community awareness, husband and family support, and prenatal and antenatal breastfeeding education. These factors also showed the importance of health workers and midwives providing skilled guidance on breastfeeding initiation and help to resolve difficulties. Clinical implications and further research: The findings from this study can be used for educational purposes, and to create awareness about the evidence for midwifery care. Further country specific research is suggested with both qualitative and quantitative approaches.

  • 495.
    Jakobs, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tilly, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palliativt vårdande ur ett emotionellt perspektiv: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans emotionella erfarenheter av att arbeta i hemsjukvården med patienter som vårdas i livets slutskede samt hur dessa emotioner kan hanteras och bearbetas.

    Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Studien inkluderade tre allmänsjuksköterskor och tre distriktssköterskor anställda i hemsjukvården.

    Resultat: Ur analysprocessen framkom tre kategorier: emotionell tillfredsställelse, emotionella svårigheter samt hantering- och bearbetningsstrategier. Kategorierna bildades utifrån analysens sju subkategorier: glädje i palliativt vårdande, meningsfullhet, harmoni, ångest i mötet med den lidande patienten, sorg i relation till gamla minnen, rädsla för att vara otillräcklig, kollegialt stöd, professionellt förhållningssätt samt ökat behov av samtalsstöd.

    Konklusion: Sjuksköterskor inom hemsjukvården upplever olika emotioner i vårdandet av palliativa patienter. Vikten av att känna tillfredsställelse i arbetet betonades precis som tryggheten till kollegor i arbetsgruppen vid bearbetning av svårhanterade emotioner och situationer.

  • 496.
    Jakobsson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grip, Caritha
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadspersonalens perspektiv på aktivitetsmöjligheter för personer med demenssjukdom inom särskilt boende - en kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige finns det cirka 130 000 – 150 000 personer som lever med en demenssjukdom. Demenssjukdomen påverkar personens kognitiva förmågor som påverkar det vardagliga livet. Sjukdomen leder till att personen får ett större vård- och omsorgsbehov som endast kan tillgodoses på ett särskilt boende med omvårdnadspersonal dygnet runt där sjuksköterskan har en handledande roll. Omvårdnadspersonalens uppgifter innefattar att ge personen med demenssjukdom en personcentrerad vård och ett så aktivt och meningsfullt liv som möjligt.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenhet av aktiviteter samt deras uppfattning av behovet av aktiviteter för personer med demenssjukdom i särskilt boende.  Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. Informanterna var de omvårdnadspersonal som arbetat längst på de avdelningar där studien genomfördes. Svaren på frågorna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analys av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: ”Aktiviteter utifrån behov”, ”Att göra personen delaktig”, ”Individanpassade aktiviteter” och ”Att se till aktivitetsmöjligheterna”. Informanterna beskriver att planering av aktiviteter är viktigt, både kortsiktig och långsiktig men att kunskap kring prioritering är bristfällig.    Slutsats: Vilka aktiviteter som används för personer med demenssjukdom och i vilken utsträckning aktiviteterna blir utförda beror på omvårdnadspersonalens kunskap, intresse, tid, personaltillgänglighet, väder och årstid samt den demenssjukes dagsform.

  • 497.
    Jakobsson, Magdalena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jonsson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Stödsamtal via telefon med mammor till för tidigt födda barn efter utskrivning från neonatalvården: en kvalitativ studie av inspelade telefonstödsamtal2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många barn föds för tidigt. Inom barnhälsovården träffar distriktssköterskor föräldrarna till dessa barn. Stödsamtal kan vara ett sätt att stötta dessa föräldrar. Personcentrerad vård har visat sig ha stor betydelse och det är därför av intresse att ta reda på hur stödsamtalet kan utformas personcentrerat.

    Syfte: Att beskriva vad som framkommer i stödsamtal via telefon mellan mammor till för tidigt födda barn och neonatalavdelningens personal efter utskrivning till hemmet.

    Metod: Denna studie hade en beskrivande kvalitativ ansats. Inspelade transkriberade samtal mellan vårdpersonal och mammor analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys.

    Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Samtalet som ett tillfälle att få uttrycka sin oro och frustration, Samtalet som ett tillfälle att uttrycka att det går bra och Samtalens utformning. Mammorna får möjlighet att lyfta sådana saker som oroar dem, men också att få uttrycka att det går bra. Samtalens utformning är viktig när det kommer till stödsamtalen.

    Slutsats: Stödsamtal efter utskrivning har betydelse för mammorna till för tidigt födda barn. Samtalen där vårdpersonalen utgår från mammans berättelse är djupare och mer intima än de samtal där vårdpersonalen inte gör det, även kontinuitet är viktigt. Det här är viktig kunskap för distriktsköterskor som träffar dessa föräldrar på BVC och är de som skall stötta dem efter utskrivning.

  • 498.
    Jan-Ers, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hellsing, Nathalie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdiagnostik: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Omvårdnadsdiagnoser ingår i omvårdnadsprocessens och har funnits i över 40 år i omvårdanden där sjuksköterskan har ansvaret. Omvårdnadsdiagnoser skiljer patientens behov från den medicinska diagnosen och skapar en helhetssyn över patient och omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnostik och dess användning.

    Metod:

    En litteraturöversikt innehållande elva vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnoser var att dessa bidrar till en individuell omvårdnad och ger en ökad patientdelaktighet i omvårdnaden. Sjuksköterskan upplevde även att omvårdnadsdiagnoser är tidskrävande och ger en ökad arbetsbelastning vilket även är faktorer som spelar in när sjuksköterskan skall applicera en omvårdnadsdiagnos. Ytterligare en faktor som påverkade användandet av omvårdnadsdiagnoser och hela omvårdnadsprocessen var kunskapsbrist inom ämnet. Vid utbildning inom området blev det slutliga resultatet positivt. Sjuksköterskan behöver vara kunskapssökande, ha ett kritiskt tänkande och reflektera över patientens situation när en omvårdnadsdiagnos ska ställas.

    Slutsats:

    Utifrån den här studien framkom det att omvårdnadsdiagnoser ger en individuell omvårdnad och ökad patientdelaktighet samtidigt som det är tidskrävande och ökar arbetsbelastningen för sjuksköterskan. Sjuksköterskan har en kunskapsbrist om omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsprocessen vilket tyder på att det finns ett behov av fortsatt utbildning och erfarenhet efter den avslutade sjuksköterskeexamen inom ämnet.

  • 499.
    Jans, Erika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Niss Branäs, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans handlingskomponenter relaterat till äldre personers sexualliv– en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Äldre personer lever längre och blir öppnare om sina sexuella liv och behov. Studier har visat att sjuksköterskor tycker att det är deras ansvar att agera i frågor om sexualitet från äldre personer men att det brister i kunskaper, tid, stöd och positiva handlingskomponenter.

    Syfte:

    Syftet var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors bemötande kring äldre personers sexuella liv samt vilka handlingskomponenter sjuksköterskor använder kring sexuella frågor.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökning gjordes i CINAHL, PubMed, PsycInfo och Google Scholar.

    Resultat:

    Fyra teman identifierades där sjuksköterskor med mer kunskaper och utbildning kände att de hade lättare att finna handlingskomponenter i sexuella frågor med äldre personer. Trots kortare utbildningar av sjuksköterskor om äldre personers sexuella liv så förbättrades sjuksköterskornas handlingskomponenter. Chefer och ledning sökte efter lämpliga riktlinjer och policyer för att hjälpa sjuksköterskor och äldre personer i sexuella frågor.

    Slutsats

    :

    Sjuksköterskor behöver mer utbildning för att kunna hantera detta ämne och utveckla positiva handlingskomponenter då de ofta känner oro att samtala kring äldre personers sexuella liv samt att de behöver ett större stöd från chefer med flera. Riktlinjer och policy som behandlar frågor gällande sexualitet och ansvar hos den äldre personen är att önska från chefer och högre instanser.

  • 500.
    Jansson, Alva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ekman, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer av betydelse i omvårdnaden av äldre personer med depression – En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Förekomsten av depression hos äldre personer på särskilt boende är ca tre gånger högre jämfört med de som bor i det egna hemmet. Faktorer som kan bidra till att utveckla depression sent i livet är bland annat svagt socialt nätverk och ensamhet. Det finns kunskapsbrister hos omvårdnadspersonalen på särskilda boenden gällande depression hos äldre personer.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse i omvårdnaden av äldre personer med depression som bor på särskilt boende.

    Metod:

    Litteraturöversikt bestående av 9 vetenskapliga artiklar, insamlade via databaserna CINAHL och PubMed. Analys av artiklarnas kvalitet har gjorts med hjälp av granskningsmallar.

    Resultat

    :

    Fyra huvudteman identifierades: autonomi, kommunikation, emotionellt stöd och aktivitet. Autonomi visade sig kunna förbättra upplevd livskvalitet. Att sjuksköterskan har tid för samtal och en god kommunikation med den äldre visade sig betydelsefullt. Emotionellt stöd ansågs vara en värdefull del i sjuksköterskans omvårdnad. Aktivitet har en positiv inverkan på depression hos äldre personer på särskilt boende.

    Slutsats:

    Faktorer som har betydelse i omvårdnaden av äldre personer med depression är autonomi, individanpassade aktiviteter, god kommunikation, tid för stödjande samtal samt möjlighet att få emotionellt stöd.

78910111213 451 - 500 of 940
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf