du.sePublications
Change search
Refine search result
12345 51 - 100 of 210
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Kerbs, Oliver
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    En studie om gymnasieskolans SVA-elevers attityd och motivation till att lära sig svenska som andraspråk2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom skolans värld är elevernas motivation och attityd två faktorer av framgång eller misslyckande. I dagens samhälle, med alltmer multikulturellt inflytande, undersöker denna studie specifikt vilken motivation och attityd SVA- elever har till att lära sig svenska. För att få en tydligare bild på just det, har en kvalitativ forskningsintervju använts som metod och tre invandrarelever och en lärare i ämnet svenska som andraspråk deltagit i studien. Resultatet visar att dessa elever i många fall har både en positiv motivation och attityd kring svenskan och skolan generellt. Det finns alltid undantag men eleverna inser att språket är nyckeln i ett nytt land. Dessutom visar resultat och analys ett tydligt samband mellan motivation och attityd. Så kan konstateras att elever med negativ attityd samtidigt inte uttrycker speciellt mycket motivation till att lära sig svenska eller skolan generellt.

  • 52.
    Kindlund, Julia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Språkliga utmaningar för andraspråkselever i matematik: En intervjustudie ur ett lärarperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In the following exam work the situation of second language students (L2) in mathematics classrooms are investigated. Ten teachers from two different schools in the same city, active in the grades 7-9 in the Swedish preliminary school, have been interviewed regarding the situation in their particular classrooms. The point is to summon the teachers view of the situation for those students whom are not speaking Swedish as their mother tongue. What lingual challenges are the most common ones and what are the most demanding ones, are subjects of investigation.

    According to earlier studies, L2 students are performing poorly compared to native students in the Swedish ground school mathematics. Different types of language, large amounts of text and lack of motivation are pointed out to be mayor reasons for this situation.

    The result of this study comprehend to those theories. Nine out of ten teachers confirm there are problems regarding the Swedish-linguistic part of the mathematics for the L2-speakers. Nine out of ten teachers also points out the large amount of text in the educational books as one of two main issues. The other one, is lack of motivation. The motivated students seem to overcome the linguistic challenges, while the less motivated individuals get stuck and gives up the scholar work more easily.

  • 53.
    Kosak, Sirpa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Att fostra nysvenskar till goda samhällsmedborgare: – en läroboksanalys2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur det svenska samhället och människorna i den speglas i läroböcker för sfi (utbildning i svenska för invandrare). Studien är en kvalitativ text- och bildanalys. Kritisk diskursanalys har använts för att studera de olika diskurserna, som förekommer i läroböckerna. Resultatet av studien är att läroböckerna visar upp stereotyper av människor, som befinner sig i en produktiv ålder eller som är på väg in i en produktiv ålder. Därför förekommer till exempel äldre människor i väldigt liten utsträckning och när de förekommer befinner de sig ute i periferin av händelserna. Det traditionella familjelivet med familjeaktiviteter finns inte, utan alla familjemedlemmar har aktiviteter på skilda håll. Kärnfamiljen är inte vanligt förekommande, utan de flesta familjer är nybildade. Människorna är fria att göra vad de vill och föräldraskapet är inget hinder för det. Samkönade relationer nämns i ett fall. Sammanfattningsvis kan sägas att, bilden som framställs av människorna i samhället är att de är goda samhällsmedborgare, som tar ansvar för sina liv och fattar de rätta besluten för att kunna vara eller bli självförsörjande. Det samhället som framställs i läroböckerna är ett samhälle som är väl fungerande utan problem, som till exempel arbetslöshet eller bidragstagare.

  • 54.
    Kowalski, Irena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Flerspråkiga elevers möjligheter till en likvärdig utbildning och skolframgång: En studie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur några högstadielärare berättar att de arbetar språk- och kunskapsutvecklande för att främja flerspråkiga elevers lärande och hjälpa de nå skolmålen.

    För att besvara syftet utgår undersökningen utifrån följande tre frågeställningar: Vilka skolfaktorer anser lärarna påverkar flerspråkiga elevers lärande? Hur utformar och anpassar lärarna undervisningen så att flerspråkiga elever får den stöttning de behöver för att kunna utvecklas både språkligt och ämnesmässigt? Hur tillvaratar lärarna flerspråkighet i undervisningen?

    Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av djupintervjuer med 6 högstadielärare. Resultatet visar att de flesta lärare anser att trygghet i skolan är en av de viktigaste faktorerna för att flerspråkiga elever ska kunna nå skolframgång, men just att få med elevernas första språk i det dagliga arbetet i klassrummet är något som behöver utvecklas. Undersökningen visar också att när det gäller pedagogiska arbetssätt och strategier så tillämpar lärarna olika metoder som gynnar flerspråkiga elevers lärande men att flerspråkighet är något som inte tas till vara tillräckligt. Av resultatet framgår att lärare är medvetna om vikten av att synliggöra elevernas språk och kulturer i klassrummet, men majoriteten säger att de behöver arbeta mer med det. Elevernas första språk, erfarenheter och bakgrund synliggörs inte i det dagliga arbetet i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs i allmänhet men den tas inte till vara så som lärarna själva hade önskat. Flerspråkighet är snarare något som man jobbar med när tillfälle ges än ett kontinuerligt arbete som en naturlig del i undervisningen i alla ämnen. Undersökningen visar även att bättre samarbete behövs med andra lärare och studiehandledare och att samarbetet med modersmålslärare är något som de flesta lärare i den här studien önskar att de hade men att detta samarbete knappast existerar.

  • 55.
    Köllin, Yvonne
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Hörförståelse - vad är det som testas?: En undersökning om hörförståelsedelen i Swedex-test2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hörförståelse är en viktig del av den språkliga kompetensen och i allmänna språktest bedöms hörförståelse som enspråklig färdighet. Men hörförståelse omfattar mycket mer än avkodning. Syftet med undersökningen var attrekonstruera vilka antaganden och definitioner av hörförståelse som explicit formuleras av testkonstruktörer ochimplicit formuleras i hur ett test är utformat. Undersökningen analyserar det standardiserade språktestet Swedex påtvå nivåer. Den är upplagd som dokumentanalys och kartlägger med hjälp av innehållsanalytiska element hurhörförståelse defnieras och operationaliseras. Jämförelsen av det explicita och implicita testkonstruktet visade att de ihög grad överensstämmer. Andra resultat är att hörtexterna bara i liten utsträckning bär taltypiska drag och atthörförståelse inte explicit testas i interaktion.

  • 56.
    Larsson, Ewy
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Det är så enkelt, bara hands on, sen är de där": Digitala hjälpmedel och litteracitet på sfi2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet.

    Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan.

    I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator.

    I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande.

    I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.

  • 57.
    Larsson, Maria
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Andraspråkselevers syn på användandet avmodersmål i svensk skola: En intervjustudie av fyra elever på högstadiet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka andraspråkselevers attityd till

    modersmålsundervisning, samt andraspråkselevers syn på användandet av

    modersmål i den svenska skolan. Studien består av fyra intervjuer med

    andraspråkselever som belyser modersmålet som en resurs för språkinlärning.

    Undersökningens resultat stärker det som tidigare forskning kommit fram till

    gällande erkännandet av elevers språk, kultur och identitet för skolframgång.

    Denna studie bekräftar att modersmålet stärker elevernas andraspråkutveckling,

    studien visar även att eleverna upplever modersmålet som det främsta verktyget

    för att utveckla språk och ämneskunskaper inom svensk skola. Resultatet i denna

    studie bekräftar även att språk och identitet är starkt sammankopplade.

  • 58.
    Lennartsson, Maria
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Språkintroduktion en dörröppnare till gymnasiet?: Andraspråkselevers upplevelse av språkintroduktion2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers erfarenhet av introduktionsprogrammet samt att belysa deras upplevelser av kunskapsinlärning på ett andra språk. Vidare är syftet att synliggöra huruvida eleverna upplever IM som en väg in i gymnasieskolan och i samhället.

    Studien bygger på kvalitativa metoder med intervjuer från fem elever som går på språkintroduktionsprogrammet. Intervjuerna har skrivits ner och bearbetats. Resultatet analyserar utifrån andraspråksforskning som presenteras i inledningen. Studien visar liksom andra undersökningar att andraspråkselever behöver få möjlighet att utveckla så väl sitt språk som ämneskunskaper. Språket är viktigt för såväl det egna identitetsskapande som gemenskapen med andra elever på gymnasiet.

  • 59.
    Limme, Johanna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Tala svenska! – Fyra karaktärsämneslärares tankar kring lärandet av ett andraspråk och deras möte med andraspråkselever på en skola2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this essay I examine how four teachers in one school, all of them teaching subjects specific to a special program, preparing students for further High School studies or work, think about Swedish as a second language and second language learners. I have done observations during the teachers’ lessons, and I have made interviews asking the teachers what they know about their students with immigrant background. According to Jim Cummins theories about the important relationship between student and teacher, I wanted to find out how these four teachers prepare their lessons and choose teaching methods and educational material. Finally, which thoughts do they have when it comes to interaction with other teachers? The results show that the teachers have different opinions about and attitudes to collaboration and how it should work. On one hand they were positive to get to know more about their students, but on the other hand not everyone was prepared to let collaboration take place in his or her own classroom. However, one of the major themes that all of the teachers went back to several times during the interviews were the importance of a good relationship between teacher and student.

  • 60.
    Lindqvist, Anna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Ett gott uttal": Hur svenska lyssnare upplever utländsk brytning samt denna upplevelses relation till svenska språkets kvantitets-skillnader.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay is about pronunciation teaching in Swedish as foreign language. It builds on research which shows that temporal aspects should be prioritized and specifically that the main key to a comprehensible and listener friendly Swedish pronunciation is the realization of Swedish quanti-ty. The survey examined which aspects Swedish listeners think contribute to a good pronuncia-tion, if quantity differences influence this and whether L1-transfer affects the realization of quan-tity. 30 listeners with Swedish as mother tongue listened to five people with different foreign ac-cents (Arabic, Italian, Spanish, Romanian and French), reading three sentences each. The listeners rated the speakers according to intelligibility and listener friendliness (comprehensibility) and commented their listening experience. The ratings were compared with the speakers' V/C-ratios. The results showed that the listeners highly valued prosody and intonation, but also speaking rate, vowel quality and voice quality, and also that being used to and attitudes towards a certain accent to some extent affected both intelligibility and listener friendliness. The result also shows that to some extent there was a connection between the listeners' experiences and how well the speakers realized the Swedish quantity differences and that L1-transfer to some extent influenced on quantity.

  • 61.
    Liss, Elna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Berättande texter pa språkintroduktion: Analys av hur eleverna strukturerar sina texter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen har fyra berättande texter skrivna av elever som studerar pa Introduktionsprogrammet sprakintroduktion analyserats. Forskning om skrivande (bland annat Gibbons 2016) har visat att manga andrasprakselever tycker det är svart att skriva berättande texter. Det är samtidigt en av de vanligast förekommande texttyperna i den svenska skolan. Därför har jag valt att, med kvalitativ textanalys, studera nagra berättande texter för att se hur väl eleverna lyckas skapa struktur i sina berättelser. Arbetets frageställningar för att uppna syftet är följande: Hur väl uppfyller de berättande texterna den typiska strukturen för genren? Vilka tidsord och/eller implicita tidsangivelser förekommer i texterna? Nagra resultat av undersökningen är att alla fyra elever har skrivit sammanhängande texter som följer den förväntade strukturen för berättelser. När det gäller användningen av tidsord innehaller samtliga texter relativt manga ord som beskriver tidsförhallanden och eleverna visar även att de kan variera dessa ord i ganska stor utsträckning. En slutsats man kan dra av arbetet är att elevernas kunskaper om och användning av tidsord har en viktig del i den mestadels tydliga strukturen som de fyra texterna uppvisar.

  • 62.
    Ljungqvist, Hanna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Skönlitteratur när andraspråkseleven själv får välja: Någonting nytt eller väl känt – Så väljer andraspråkselever skönlitteratur2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läsning och mer specifikt skönlitterär läsning har en tydlig plats i läroplanen för

    gymnasieskolan, varför det är relevant att undersöka närmare vad som intresserar

    eleverna. Tidigare forskning visar att lärare har olika uppfattning om vad elever föredrar

    att läsa. Den här studien syftar till att utreda vilken typ av skönlitteratur andraspråkselever

    helst väljer att läsa och varför. För att få svar på frågeställningen och syftet har en

    enkätundersökning genomförts vid en gymnasieskola. Resultatet visar att det bara finns en

    marginell skillnad på hur många elever som helst väljer att läsa böcker som påminner om

    sitt eget liv och elever som helst väljer att läsa böcker som inte påminner om sitt eget liv.

    Det betyder att slutsatsen som dragits i den här uppsatsen är att man som lärare inte kan

    utgå från att elever väljer skönlitteratur på ett eller annat sätt och att de har flera olika

    motiv när de motiverar sina val. I slutsatsen påtalas vikten av att utgå från varje elev i val

    av skönlitteratur vilket också läroplanen ger uttryck för. Frågeställningen liksom

    enkätfrågornas utformning har en snäv ingång vilket betyder att utfallet och resultatet bör

    betraktas med hänsyn av till frågorna som är ställda, vilket framkommer i diskussionen.

  • 63.
    Logara, Elin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Flerspråkighet, etnicitet och kultur i läromedel: En studie av två SVA-läroböcker2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkighet, etnicitet och kultur i tvåläroböcker i svenska som andraspråk för gymnasiet. Tidigare forskning har visat påförekomsten av etnocentrism i läromedel, men forskningen kring SVA-läromedel ärbegränsad. Den här studien ämnar därför att undersöka innehållet i SVA-läroböckermed hänsyn till de andraspråkselever som ska använda dem.En kombination av analysmetoder används i undersökningen: innehållsanalys ochdiskursanalys. Innehållsanalysen visar att majoriteten av de personnamn somförekommer i läroböckerna är svensketniska. Ytterligare en analys av data visar enstor övervikt av namn från Europa och Nordamerika. Resultaten pekar på etnisk ochkulturell homogenitet.Diskursanalysen visar på förekomsten av två diskurser i vardera läroboken. Den enakallas i uppsatsen för diskursen om flerspråkighet som resurs. Flerspråkighet beskrivsi läroböckerna som en tillgång för individ och samhälle, vilket skulle kunna stärkaandraspråkselevers flerspråkiga identiteter. Den andra diskursen kallas för vi ochdom-diskurs. Det som beskrivs som svenskt utgör ofta utgångspunkten för texternaoch står för det normativa vi. Det sätts ibland i kontrast till de andra, som representerasav andra kulturer och etniciteter än svensk. Analysen visar således på att etnocentrismoch andrafiering förekommer i innehållet. De här dragen är starkare i den ena avläroböckerna.En samhällelig vi och dom-diskurs reproduceras i läroböckerna, vilken underordnardem som inte passar in i den svenska normen. Det är problematiskt med tanke påmålgruppen andraspråkselever, eftersom många har utländsk bakgrund och/ellerannan kultur än svensk.Ytterligare en slutsats som dras är att läroböckerna delvis missar att dra nytta avandraspråkselevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Dessutom behöver lärareha kunskap så att de kan granska läromedel med kritisk blick.

  • 64.
    Lundgren, Berit
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language. Umeå universitet, Institutionen för språkstudier.
    Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext2017In: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, Vol. 1, p. 9-26Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln uppmärksammas språkliga diskurser i skolans svenskämnen: svenska och svenska som andraspråk. Syftet med artikeln är att utforska undervisningen i symmetriska och asymmetriska klassrum och den tänkbara betydelsen för eleverna av undervisning i en flerspråkig skola. Studien som lyfts fram har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt med fokus på språk- och literacyundervisning och har genomförts i årskurs 5 i en skola där mer än 50% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att diskursen är enspråkig i symmetriska och asymmetriska klassrum förutom i ett klassrum där undervisningen visar en ansats att lyfta in elevernas flerspråkiga kompetens och uppmuntrar transspråkande. Slutsatsen är dock att det på den studerade skolan råder en enspråkig diskurs i en flerspråkig kontext.

  • 65.
    Lundgren, Berit
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Ett kritiskt eller okritiskt textarbete i svenskämnet - en fråga om didaktiska val2016In: Svenska: ett kritiskt ämne: Svenskalärarföreningens årsskrift 2016 / [ed] Eva Bergh Nestlog & Nils Larsson, Natur och kultur, 2016Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att diskutera om svenskämnet i grundskolan har en kritisk inriktning. Ett kritiskt perspektiv innebär i denna artikel att lägga ett raster över språk, språkbruk och textbruk, för att förstå hur språket på olika villkor påverkar och hur användaren kan påverka. Utifrån de studier som presenteras i artikeln finns möjligheter att utveckla ett kritiskt förhållningssätt i den pedagogiska kritiken vilket handlar om lärarens didaktiska val. En slutsats är att samtal om texters innehåll behöver få en mer framträdande plats i svenskämnet. Likaså behöver eleverna kunskap om hur språkets vokabulär kan förvalta normer och värderingar. 

  • 66.
    Lundgren, Berit
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language. Stockholms universitet.
    15 års forskning om sfi - en överblick: Förstudie inför ett Ifous FOU-program2017Report (Other academic)
  • 67.
    Lundmark, Tatiana
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Inlärarspråkets variation i bedömningssammanhang: Satsdelsfördelning i fundament i Tisus-korpusens texter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar variation i språket, en dimension som blir särskilt betydelsefull vid tillägnandet av ett andraspråk efter att inlärningen har pågått en tid och språket har hunnit bli tillräckligt avancerat. Arbetet är en kvantitativ studie som undersöker den skriftliga delen av Tisus (test i svenska för universitets- och högskolestudier) -korpusen för att söka utröna hur de godkända testtagarnas inlärarspråk skiljer sig från de underkända, när det gäller satsdelsfördelning i fundament med fokus på subjekt. Studien genomförs på 36 Tisus-texter, 18 godkända och 18 underkända, vilka har hämtats från Tisus-korpusen som utgör en av inlärarkorpusar inom projektet SweLL (Swedish Learner Language). Resultaten har visat att den godkända gruppen som helhet ligger på ungefär samma nivå som den underkända, med skillnaden på 7,3 % som är något över 5 % -gränsen för statistisk signifikans. Det har också framgått att den underkända gruppen som helhet har passerat den översta gränsen, som motsvaras av 70 % subjektsfundament hos de infödda talarna, efter vilken texten kan upplevas som mindre varierad. Undersökningen av de enskilda texterna har lett till framträdandet av ett tydligt mönster att dubbelt så många underkända texter har mer än 70 % subjekt i fundamenten, vilket tyder på en större lexikal variation avseende subjektsfundament i den godkända gruppen jämfört med den underkända. I båda grupperna har det också förekommit texter med en mycket hög andel subjektsfundament. Korrelationskoefficienten mellan antal subjektsfundament och betyg påvisar ett svagt negativt samband, som tillsammans med ett flertal kriterier i bedömningsbladet ger en viss indikation på helhetsbedömningens roll i detta sammanhang.

  • 68.
    Lyckman, Jessica
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Språkutvecklande arbete inom vård- och omsorgsprogrammen: – ett lärarperspektiv2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen avser att ta reda på hur vård- och omsorgslärare ser på det språkutvecklande arbetet inom sina vårdämnen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärarna upplever att de arbetar språkutvecklande och om de gör det på ett sätt som främjar kunskapsutveckling och språkutveckling sida vid sida. Intentionen med undersökningen är ta reda på hur lärarna arbetar och om undervisningen är organiserad för att inte bara gynna kunskapsutveckling utan även arbetar språkutvecklande. Metoden som används i utredningen är en kvalitativ undersökning som beskriver och analyserar lärares reflektioner om och tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i undervisningen på yrkesprogrammen. Data samlas in genom intervjuer och samtal med informanter som är vård- och omsorgslärare på gymnasiet och på en vuxenutbildning. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett medvetet sätt med språket i sin ämnesundervisning. Genom explicit undervisning, cirkelmodellen, kamratinlärning och handledare i samband med APL-perioderna som alla är olika didaktiska sätt att arbeta efter det sociokulturella perspektivet. De olika lärarna uppger att de arbetar på liknande sätt med språket och att de inte skiljer mellan de som har svenska som modersmål och de som har svenska som andraspråk på grund av att båda grupperna behöver språklig stöttning.

  • 69.
    Löfgren- Gustafsson, Maria
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Här i skolan talar vi svenska!: En kvalitativ studie av några lärares syn på att arbeta identitetsutvecklande med sent anlända elever2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues.

    The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:

     How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?

     How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?

     How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?

     How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality?

    The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

  • 70.
    Magnusson, Emelie
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Nationella läsförståelseprov – på papper eller på skärm?: En studie av elevresultat på digitala läsförståelseprov gentemot pappersbaserade prov2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Due to the upcoming digitalization of the Swedish schools standardized national tests, the aim of this study is to compare the results of a reading comprehension test on paper versus on computer screen and to examine whether the results differ between boys and girls and between swedish and swedish as a second lanuague students, or not. Previous studies show inconclusive results, some show that students get higher results when taking a test on paper then on computer screen, some show that the results don’t differ between the two medias. In this study, the national test for course Svenska 1 (Swedish) and Svenska som andraspråk 1 (Swedish as a second language) from the autumn term 2011 was transformed into a digital test. 38 students in the 10th grade took the test and the results were then compared with the same students results on the following national test of the spring term 2016 which is given on paper. The results show that the scores between the digital test and the paperbased test don’t differ. The boys got equally lower scores than the girls in both the digital test and the paperbased test. The swedish as a second language students got lower scores than the swedish students. The results are discussed in relation to previous research by Ackerman and Lauterman (2012), Mangen, Walgermo and Brønnick (2013), Rasmusson (2014) , Pasquarella, Gottardo and Grant (2012) and Norman and Furnes (2016).

  • 71.
    Malmberg, Emilia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Modersmålets betydelse för Svenska som andraspråk: En jämförande studie med elever i SVA 3 och Modersmål - aktiv tvåspråkighet2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka betygsskillnader i SVA 3 mellan elever som läst kursen SVA 3 och Modersmål - aktiv tvåspråkighet och elever som enbart läst SVA 3. Samt om elevernas attityder har någon påverkan på betygsresultaten. Studien har utförts efter dessa frågeställningar.

     Vilken korrelation finns mellan betygen i SVA och Modersmål?

     Vad tycker eleverna sjäva om vikten av modersmå?

     Vilken korrelation finns mellan elevernas attityd till språk och betygsresultatet?

    Undersökningen har gjorts med forskningsdesignen triangulering där insamling av prognosbetyg skett och sammanställts samt med intervjuer gällande elevernas attityder utförts.

    Resultatet av studien har visat att det finns vissa tendenser till att de elever som läst modersmål får högre resultat än de elever som inte läst modersmål. Utöver detta har även vikten av modersmålet visat sig vara viktig hos de elever som läser modersmål, men oviktig hos de som inte läser modersmål. Samt tendenser till att elevernas attityder till modersmålet kan påverka betygsresultatet.

  • 72.
    Mattsson Kershaw, Anneli
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Nyanlända elever och skolspråket: Språkutvecklande arbetssätt på gymnasietsspråkintroduktionsprogram2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ämnesspråkutvecklande undervisningsmetoder

    som olika ämneslärare på gymnasiets språkintroduktionsprogram använder för att lära ut och

    utveckla akademisk litteracitet hos nyanlända elever. Vidare ämnar studien undersöka lärares

    attityder angående avgörande faktorer i utvecklandet av ett akademiskt skolspråk hos svenska

    som andraspråkselever. Informanterna i studien bestod av fyra ämneslärare fördelade på

    ämnena svenska som andraspråk, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen samt

    matematik. Datainsamling skedde genom en blandad kvalitativ metod som bestod av

    klassrumsobservationer samt frågeformulär med öppna frågor som besvarades skriftligt av de

    undervisande lärarna efter observationstillfället.

    Resultaten från både klassrumsobservationerna och frågeformulären påvisar att alla fyra

    ämneslärarna i studien tillämpar undervisningssätt som enligt tidigare forskning anses vara

    ämnesspråkutvecklande och därmed gynnsamma vad gäller nyanlända elevers utveckling av

    det språk som används inom de olika skolämnena. Vidare ansåg alla fyra lärare att nyanlända

    elevers kognitiva förmågor och tidigare skolbakgrund samt tillgång till tolkar,

    studiehandledare, digitala verktyg och modersmålsundervisning är avgörande faktorer som

    påverkar nyanlända elevers möjligheter att tillgodogöra sig ett avancerat akademiskt skolspråk.

    Lärarna i undersökningen tillämpar flera språkutvecklande arbetssätt, till exempel användning

    av visuella hjälpmedel, hög exponering av text i olika genre, stöttning, ämnesordlistor,

    språkstöd, arbete i elevens proximala utvecklings zon, textmallar, skrivmallar, användning av

    grammatiska metaforer, vardaglig anknytning till ämnet, uppaketering av språk där ord och

    begrepp förklaras samt situationer där läraren demonstrerar språket skriftligt eller muntligt och

    eleverna imiterar.

  • 73.
    Mehtälä, Elizabeth
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Språkutveckling är inte samma sak för alla elever": En studie om språkinlärning hos andraspråkselever2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine the different factors that are considered to be language development of second language learners. The study also sheds light on the teachers' work in relation to previous research on language development of second language learners. In order to achieve the purpose of this study, the following questions have been analyzed.

    What working methods do second language teachers use to encourage language development in second language learners?

    What approach has native teachers and student supervisors in strengthening language development in second language learners?

    Through qualitative research, observation and reading of literature, this study has highlighted several factors that are considered essential for promoting language development in second language learners. One of these factors is that the teacher has a positive attitude towards these students' cultural background, and a further factor is that the teacher provides second language learners cognitively demanding tasks. Another factor which is considered important in second language development is that the second language pupils participate in their mother tongue and get student counseling for it.

  • 74.
    Mononen, Kaarina
    et al.
    Helsingin yliopisto.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Monikieliset ikääntyvät ihmiset ja monimuotoiset kielten repertuaarit: miten kielivalintoja ja suhdetta kieliin kuvataan kielellistä elämäkertaa valaisevassa haastattelussa?2017In: Kielitietoisuus eriarvoistuvassa yhteiskunnassa: Language awareness in an increasingly unequal society / [ed] Sirkku Latomaa, Emilia Luukka, Niina Lilja, Jyväskylä: AFinLA , 2017, p. 133-160Chapter in book (Refereed)
  • 75.
    Niska, Sofia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Kodväxling i grannspråksundervisning: Mitä sen on fel nummer? Shh…2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningen genomfördes på en skola som utgår ifrån språkbadsmodellen och studiens syfte är att på denna skola undersöka en språklärares uppfattning om kodväxling. Därutöver är syftet att undersöka hur lärarens användning av språkväxling ser ut i helklassundervisning samt hur elevernas användning av språkväxling förefaller i helklassundervisning och i grupparbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och den omfattar observation, intervju och inspelningar. Samtalen i helklassundervisningen och grupparbetena spelades in med hjälp av en dator och en läsplatta samtidigt som anteckningar fördes under observation. Resultatet visar att kodväxling är en kommunikativ strategi som används av både lärare och elever i undervisningen, men i olika omfattning. Läraren kodväxlar mer än eleverna, både vad gäller mängd och antalet tillfällen. Eleverna byter språk oftare i helklassundervisningen än i grupparbetena, speciellt i mer lediga och personliga talsituationer som äger rum under lektionens gång. Detta ger intryck för att eleverna är medvetna om när de förväntas uttrycka sig på svenska och när de får tala finska. Resultaten från intervjun visar att läraren har en reserverad attityd till kodväxling, vilket kan vara anledningen till varför språkbyte uteblir i undervisningen.

    Slutligen pekar resultaten på att läraren använder kodväxling för att översätta, förklara, upprepa, utvidga begrepp och uttryck, medan eleverna byter språk för att fånga uppmärksamhet hos andra elever, för att byta ämne samt för att översätta ord och meningar.

  • 76.
    Nittve, Sara
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language. Åbo universitet.
    Crossing i två svenskspråkiga samtidsromaner2015In: Svenskan i Finland 15 / [ed] Mona Forsskåhl, Marja Kivilehto, Johanna Koivisto, Pasi Metsä, Tampere University Press, 2015, p. 244-262Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    De senaste årens ökade flerspråkighet i samhället gör avtryck i den svenskspråkiga romanen. Verk av författare som Jonas Hassen Khemiri och Marjaneh Bakhtiari har gjort att man i Sverige ibland har talat om ”a new literary field” (Jonsson 2012, 213). Mycket av uppmärksamheten kring verken har rört flerspråkigheten, som till viss del har förklarats av författarnas ursprung och erfarenheter av kulturer och språk som är relativt nya i Norden, ibland kallade ”invandrarspråk”. Förhållandet mellan författarnas egen språkliga och kulturella repertoar och verkens flerspråkighet har debatterats. Kritiken har riktats mot att det ofta varit författarnas etnicitet istället för deras författargärning som kommenterats (Nilsson 2010, 132) och man har förbisett att verken ofta problematiserar just kategoriseringar som ”invandrarlitteratur” (Nilsson 2010, 10). För att komma ifrån detta men ändå behålla fokus på den litterära flerspråkigheten, är en analys av verk som innehåller ”invandrarspråk”, men som är skrivna av svenskspråkiga författare utan invandrarbakgrund, intressant.

    Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilken roll den litterära flerspråkigheten får i verk av en finlandssvensk och en sverigesvensk författare, som inte är självklara representanter för de språk de använder i sina verk. Frågan är i vilken omfattning och på vilket sätt de studerade verken ger uttryck för litterär flerspråkighet och vilka potentiella effekter den litterära flerspråkigheten kan ha i verken. För att ta reda på detta, har den finlandssvenska författaren Johanna Holmströms, samt den svenske författaren Jens Lapidus romaner analyserats.

  • 77.
    Nordgren, Camilla
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Hur går det till?: En uppsats om fem SFI-lärares undervisning med digitala verktyg2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv.

    Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

  • 78.
    Norman, Ann-Christine
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    ”Få in världen i klassrummet”: En studie om skönlitteraturens roll i gymnasieskolans SVAundervisning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur några gymnasielärare behöriga i

    svenska som andraspråk respektive svenska betraktar skönlitteraturens roll i ämnet svenska

    som andraspråk (SVA) och hur det praktiska klassrumsarbetet med litteraturundervisning

    ser ut. I uppsatsen diskuteras även lärarnas syn på skönlitteraturen i SVA-ämnet i jämförelse

    med i svenskämnet i relation ämnes- och kursplanerna i Läroplan, examensmål och

    gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. För att uppnå syftet och besvara

    frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ studie där fyra lärare intervjuats, samtliga

    verksamma på nationella program. Av resultaten framkommer att lärarna starkt betonar

    skönlitteraturens betydelse i SVA-undervisningen. De viktigaste motiven för

    skönlitteraturen som lyfts fram är språkutveckling, identitetsutveckling, främjande av

    empatisk och demokratisk förmåga samt som förmedlare av svenska referensramar. Vid

    valen av litterära texter beaktar lärarna styrdokumentens skrivningar samt språkliga

    faktorer. Två arbetssätt som framhålls är boksamtal och tematiskt arbete. Det litterära

    samtalet framhävs som positivt för lärandet liksom läsande i en större kontext inom ett

    gemensamt tema. Lärarna understryker att skillnaderna i styrdokumenten mellan

    svenskämnena är alltför stora vad avser skrivningar om skönlitteratur och de anser att SVA

    borde likna svenskämnet mera vad gäller det litterära ämnesinnehållet.

  • 79.
    Paqualin, Tove
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Den naturliga platsen att fråga på är sfi: En fenomenografisk studie om den interkulturella förståelsen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera några sfi-lärares interkulturella förhållningssätt samt hur deras förhållningssätt avspeglas i sfi-verksamheten. Detta konkretiseras genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsansats i kombination med socialkonstruktivistisk teori. Studien baseras på self report där fyra verksamma sfi-lärare medverkat i undersökningen. Tidigare interkulturell forskning visar att de interkulturella intentionerna ännu inte fått ett genomslag i svenskt skolsammanhang samt att sfi-verksamheten fokuserar mycket på att undervisa om svensk kultur som produkt och inte process. Tidigare forskning visar också att skilda skolkulturella referensramar är en utmaning när erfarenheter av olika skolsystem möts. Resultatet i denna studie visar i likhet med tidigare forskning att samhällsorientering är ett dominerande inslag i verksamheten. Men resultatet visar också att lärarna har god interkulturell förståelse och förmåga. Samtidigt visar den socialkonstruktivistiska analysen att svenskhet och kulturer skapas på sfi. En viktig slutsats är att lärare inte ensamma kan lyckas åstadkomma den interkulturella förståelsen i skolan.

  • 80.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Translanguaging and language ideologies in education: Northern and Southern perspectives2019In: Handbook of the Changing World Language Map / [ed] Brunn, S. & Kehrein, R., Springer, 2019, p. 1-15Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this chapter we examine language ideologies as part of a translanguaging framework in education. We begin with an overview of the concept translanguaging, from its origins as a term in bilingual education in Wales to its development in research on multilingual classrooms mainly in the North American and British contexts. From there, translanguaging has spread as both a theoretical and pedagogical concept used by researchers and educators to approach linguistically and culturally diverse environments, in and outside of the classroom. Hence, the theoretical and pedagogical objectives have emerged side by side and enhanced one another. Employing a perspective based in critical pedagogy, we present and analyze empirical studies from different educational and political contexts to illustrate how ideologies are expressed through implicit and explicit policies in the classroom. The three foci include studies of translanguaging in the early years in continental Europe, in secondary schools in Scandinavia, and in higher education in South Africa. Many studies of translanguaging present examples of classroom practices in multilingual contexts and where English is often the majority/dominant language. However, our aim is not to examine the pedagogical practices per se but rather to explore the language ideologies made visible, negotiated and challenged through translanguaging in the selected studies. With a focus on translanguaging and language ideologies in education, the ways translanguaging may resist language hierarchies and monolingual norms, and instead promote social justice, become especially relevant. We conclude the chapter with a discussion of the implications of such ideological stances in education.

  • 81.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English. Stockholm University.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Wedin, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Epilogue2017In: New Perspectives on Translanguaging and Education / [ed] BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin, Multilingual Matters, 2017, p. 226-230Chapter in book (Refereed)
  • 82.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English. Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Wedin, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Introduktion2018In: Transspråkande i svenska utbildningssammanhang / [ed] BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, p. 11-26Chapter in book (Refereed)
  • 83.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Rosén, JennyDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.Straszer, BoglárkaDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.Wedin, ÅsaDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    New Perspectives on Translanguaging and Education2017Collection (editor) (Other academic)
  • 84.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Wedin, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Perspectives on translanguaging in education2017In: New perspectives on translanguaging and education / [ed] Åsa Wedin, Jenny Rosén, BethAnne Paulsrud, and Boglárka Straszer, Bristol: Multilingual Matters, 2017, p. 10-19Chapter in book (Refereed)
  • 85.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English. Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University.
    Rosén, JennyDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.Straszer, BoglárkaDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.Wedin, ÅsaDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Transspråkande i svenska utbildningssammanhang2018Collection (editor) (Refereed)
  • 86.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English. Stockholm University.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    “We know the same languages and then we can mix them”: A child’s perspectives on everyday translanguaging in the family2018In: Translanguaging as Everyday Practice / [ed] Gerardo Mazzaferro, Springer, 2018, p. 49-68Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Our study presents a young multilingual child, here called Laura, and her perspectives on and experiences of everyday language practices using Hungarian, Finnish, and Swedish. Laura was interviewed and observed over the course of one full day in the home with her family, in order to elicit her views on her agency and linguistic repertoire. In addition, Laura’s parents were interviewed about planned and implemented family language policies, and some of the written observations and audio-recorded interactions collected by the parents since Laura’s birth were considered. The thematic analysis reveals Laura’s perspectives on people, spaces and purpose in relation to her flexible use of named and unnamed languages. Laura is keenly aware of translanguaging affordances based on interlocutor, drawing on the resources of others’ repertoires. Laura sometimes challenges her parents’ family policy but also creates her own spaces for translanguaging. Finally, Laura adapts the use of her resources according to perceived purpose, as seen in her changing language use since starting school. The study offers a unique view of how one child exercises agency, makes use of her linguistic repertoire, articulates metalinguistic awareness, and respects or resists the family language policy set forth by her parents, thus creating her own everyday translanguaging practices.

  • 87.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    “We know the same languages and then we can mix them”: A child´s perspectives on translanguaging and family language policy2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study presents an investigation of a young multilingual child, called Laura, and her parents as they navigate language practices using Hungarian, Finnish, and Swedish in their everyday life in Sweden. The multimethod study focused on Laura’s perspectives. Our aim was to highlight a child’s “lived experience” of translanguaging as her views on and experiences of translanguaging reveal how she respects or resists the planned family language policy. First, Laura was interviewed and observed over the course of one day at home with her family. One researcher engaged Laura in play in order to elicit her views on her agency and linguistic repertoire in relation to family language policies. Second, Laura’s parents were interviewed about the implicit and explicit family language policies, and how these policies were initially constructed and then developed in their implementation over the course of the childhood of Laura and her two younger siblings. These interviews and observations were considered together with material (written observations and audio-recorded interactions) collected by the parents since Laura’s birth. The triangulation of methods offers a unique view of how one child exercises agency, makes use of her linguistic resources, articulates metalinguistic awareness, considers societal language hierarchies, and respects or resists the family language policy set forth by her parents—thus creating her own everyday translanguaging practices. Our results indicate the importance of linguistic awareness and repertoires, and suggests the potential that this multilingual child possesses for exercising agency in order to “make sense” of her multilingual world. We argue that focusing on a child’s stories of everyday translanguaging framed within her family’s language policy and practices has relevance for understanding the home, school, and societal implications of young children’s translanguaging.

     

     

  • 88.
    Persson, Elin
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Literacy i ett andraspråksklassrum: Fyra lärares förståelse och användning av literacy2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare.

  • 89.
    Pilbäck, Nadja
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Inkluderande exkludering?: En studie om arbetet i förberedelseklass2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbete i två olika förberedelseklasser, en med en hög andel flerspråkiga elever och en med få flerspråkiga elever. I studien jämförs och analyseras lärarnas beskrivningar av arbetssätt, förberedelseklassens organisation och elevernas skolframgång.

    För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts där fyra lärare har intervjuats. Resultaten som framkom visar att arbetssätten i de båda förberedelseklasserna är snarlika. Samtliga lärare betonar vikten av att utforma arbetet utifrån varje individ och utgå ifrån elevens tidigare kunskaper. I resultatet visade sig den stora skillnaden mellan skolorna vara tillgången på modersmålslärarna och studiehandledarna. Vidare är föreberedelseklasserna organiserade på olika sätt och gruppuppdelningarna ser även olika ut. Resultatet uppvisar att utslussningen från förberedelseklasserna i båda fallen sker efter ungefär ett och ett halvt år. Informanterna berättar om vikten av kartläggning och samarbete med ämnes- och klasslärare. När det gäller elevernas skolframgång visar det sig i denna undersökning att samtliga lärare menar att det är ytterst individuellt hur eleverna klarar sig efter sin tid i förberedelseklassen. Informanterna pekar på att det är olika faktorerar som påverkar elevernas skolframgångar. Vidare pekar resultatet på att i början av sin tid i förberedelseklassen interagerar eleverna främst med varandra, men att eleverna tids nog integreras och blir slutligen en del av den ordinarie klassen. Slutligen visar resultatet att faddersystem är att föredra, men att det oftast är andraspråkselever som blir faddrar till de nyanlända.

  • 90.
    Pålsson, Pontus
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Skriftspråksundervisning inom SFI: En intervjustudie i hur verksamma SFI-lärare beskriver sin skriftspråksundervisning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fyra verksamma lärare inom SFI på C och D-nivå i två kommuner beskriver sin skriftspråksundervisning. Studiens syfte utgår från tre frågeställningar vilka är att undersöka hur lärarna beskriver sin planering av skriftspråksundervisningen, vilka specifika uppgifter de beskriver att de använder sig av inom skriftspråksundervisningen och vilket syfte de beskriver att dessa har samt vilka skriftspråkshändelser de beskriver att deltagarna får möta i klassrummet.

    För att samla in datamaterial till studien användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Syftet med intervjuerna var att lärarna genom dessa skulle få möjlighet att utveckla sina tankar om sina deltagares skriftspråksutveckling. De teoretiska utgångspunkter studien utgår ifrån är främst det sociokulturella perspektivet, teoretiska perspektiv på literacy samt teorier om avancerad literacy och genrepedagogik.

    Resultatet och slutsatserna visar att särskilt en lärare visade god medvetenhet om att deltagarnas skriftspråksutveckling främjas om planeringen av denna utgår från deras egna erfarenheter. Vidare var samtliga av lärarna i sin beskrivning av planeringen av skriftspråksundervisningen varse om att planera in läs- och skrivuppgifter som skulle syfta till att utveckla deltagarnas funktionella literacy och som var kopplade till deras vardagsliv, samhällsliv eller arbetsliv. De menade alla dessutom att detta även gällde för de specifika läs- och skrivuppgifter de beskrev att de använder sig av i skriftspråksundervisningen. Studien visar emellertid att det saknades medvetenhet hos samtliga av lärarna gällande att utveckla mer avancerade literacyförmågor hos deltagarna. Vidare visar studien att samtliga av lärarna i klassrummet ofta kombinerar läsande och skrivande av texter med ljud och bild, och att det därigenom ställs krav på deltagarna att besitta multimodala literacyförmågor. Slutligen synliggör studiens resultat att flertalet av lärarna också visade medvetenhet i hur användande av digitala medier i form av smartphones i klassrummet kan hjälpa till att främja deltagarnas skriftspråksutveckling.

  • 91.
    Rosenfelder Johansson, Nicole
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Flerspråkighet och modermålsundervisning i Älvdalens kommun: En undersökning av politikernas åsikter2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att i Älvdalens kommun undersöka politikernas åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisningen i den egna kommunen.

    Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har fyra politiker från Älvdalens kommun lagt fram sina åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisning i allmänhet och i Älvdalens kommun i synnerhet.

    Studien kom fram till att de intervjuade politikerna överlag har stor erfarenhet av flerspråkighet och är väl medvetna om flerspråkighetens betydelse för individen, men att de samtidigt inte verkar kunna utnyttja dessa positiva erfarenheter i samband med den allt större invandringen av personer som talar andra språk till kommunen. Samtidigt råder det stor osäkerhet angående organisationen av modersmålsundervisningen i den egna kommunen, att med andra ord flera av de intervjuade politikerna var osäkra om modersmålsundervisningen existerar och i så fall hur den är utformad.

    Studien visade även tydligt att älvdalskan, den talade språkvarieteten i kommunen, av de intervjuade politikerna anses vara ett språk.

  • 92.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Becoming an immigrant in a language learning classroom. Intersections of gender and national identity2017In: Marginalization Processes across Different Settings:: Going beyond the Mainstream / [ed] Bagga-Gupta Sangeeta, Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2017, 1, p. 244-263Chapter in book (Refereed)
  • 93.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Becoming an immigrant in the Sfi-classroom: Intersections of gender and national identity in the langauge learning classroom2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Scholars in feminist and postcolonial studies have shed light upon the complex relation between gender equality and integration policies, where in a Swedish context, the perception of gender equality as a central part of “Swedishness” resulted in a hierarchical division between Swedes and immigrants. In this paper, I focus on how gender equality is negotiated in relation to the Other in a specific arena, Swedish for immigrants (Sfi). A tailored education in the Swedish language for persons categorized as adult immigrants has developed since the mid 1960ies in Sweden. In a previous study (Rosén submitted), I analyzed policy documents related to the Sfi education during the period 1967-2011,  showing  how women born in other geographical spaces than Sweden are positioned as less equal, oppressed and/or as victims, thus, reproducing a discourse in which the categories of the Immigrants and the Swedes are negotiated in relation to certain understandings of gender equality. The aim of the study presented here, is to move beyond policy document using an ethnomethodology outlook in order to explore how certain understandings of gender equality and categorizations are constituted and oriented towards by participants in the Sfi-classroom in their everyday practices”.

    The theoretical framework employed in the study builds upon the work of postcolonial and feminist research as well as in ethnomethodology. A number of scholars have examined the construction of gender equality as a central core of Swedish national identity or Swedishness. Several researchers in the feminist and postcolonial fields have brought light upon how certain understandings of gender equality (between men and women) and a feminist consciousness are constructed as a central part of Swedish (and Nordic) national identity (de los Reyes, Molina & Mulinari 2005; de los Reyes & Mulinari 2005; Eduards 2007; Carbin 2008; Honkanen 2008; Keskinen 2009; Magnusson, Rönnblom, & Silius 2008; Towns 2002; Tuori 2007). However, by using the ethnomethodological approach, I hope to avoid the implicit determinism often embedded in critical discourse analysis and, instead, to dissolve the polarity between macro and micro/ structure and agency. A central assumption in ethnomethodology is that structure and agency are constituted, oriented to and reproduced by members in social practices. In the study presented here, I analyze classroom interaction from two Sfi-classrooms, created during an ethnographically inspired study at a learning centre for Sfi. In the interaction material presented, I show how gender equality becomes a salient issue for the participants and related to questions of belonging and otherness Thus, the participants orient themselves towards different identity position tied to specific understandings of gender. Moreover, the study raises important questions regarding to methodology in postcolonial, feminist and intersectional studies often concerned with studies on a macro- or structural level. 

  • 94.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Being, belonging or performing? Rethinking the notion of historical bodies in nexus analysis.: Colloquium “Nexus Analysis – A Methodology for Multilingual, Multitemporal, and Multimodal Sociolinguistics”,2014Conference paper (Refereed)
  • 95.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Being, doing or performing? Rethinking identity in adult language learning classrooms2013Conference paper (Refereed)
  • 96.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Bro eller krycka? Studiehandledning som pedagogisk praktik i svensk grundskola2017In: En god fortsättning / [ed] Tore Otterup & Gilda Kästen-Ebeling, 2017Chapter in book (Refereed)
  • 97.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    I det interkulturelle gränslandet: identitetsskapande inom undervisningen i Svenska för invandrare SFI2015In: Sprogforum, ISSN 0909-9328, E-ISSN 1399-8617, no 60, p. 53-60Article in journal (Refereed)
  • 98.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Identitetsarbete på Sfi. En intersektionell analys av kön och etnicitet inom undervisningen i Svenska för invandrare2013In: ABSTRACTS NORDAND 11: Den 11:e konferensen om Nordens språk som andra- och främmandespråk Stockholms universitet 13–15 juni 2013, Stockholm University, 2013, p. 38-Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med den studie som presenteras är belysa kategoriseringar och identitetsskapande inom utbildningsformen Svenska för invandrare (Sfi). Utbildning i svenska språket för människor som av olika anledningar migrerat till Sverige har sedan mitten av 1960-talets vuxit fram inom ramen för utbildningsformen Svenska för invandrare. Den studie som presenteras ingår i CIC projektet vars övergripande syfte är att synliggöra hur kategoriseringar och identitetspositioner diskursivt konstitueras och förhandlas inom utbildningsformen Sfi såväl historiskt över tid som bland deltagare i utbildningen i slutet av 2000-talet. Utifrån ett sociohistoriskt perspektiv innebär lärande av ett nytt språk (såsom svenska inom Sfi) alltid identitetsarbete då människor förhandlar om vem de har varit, är och kan bli (jfr Pavlenko & Lantolf 2000). Inom feministisk och postkolonial forskning har behovet av intersektionella analyser uppmärksammats för att belysa identitetsarbetet komplexitet. Ett intersektionellt perspektiv på identitetsskapande innebär således samspelet mellan identitetskategorier såsom kön, ras, etnicitet står i fokus för analysen. Det empiriska material som analyseras i studien utgörs av klassrumssamtal från två Sfi klassrum vilka är en del av CIC projektets etnografiska studie vid ett lärcenter för Sfi där 95 timmar audio- och videoinspelningar skapats. Analysen av samtalen synliggör deltagarnas görande av identiteter i klassrummet men också hur kön och etnicitet samspelar i förhandlingar om vem man är och kan bli i klassrummet och i det svenska samhället. Att lära sig svenska inom Sfi är därmed inbäddat i identitetsprocesser vilket i sin tur väcker frågor kring hur ett intersektionellt perspektiv kan användas och gynna andraspråksforskningen.

    Referenser

    Pavlenko, Aneta & Lantolf, James P (2000): Second Language Learning as Participation and the (Re)Construction of Selves, in Lantolf, James P. (eds) Sociocultural theory and second language learning. Oxford : Oxford Univ

     

  • 99.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Intersektionellt identitetsarbete på SFI2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med den studie som presenteras är belysa identitetsskapande inom

    utbildningsformen Svenska för invandrare (SFI). Utbildning i svenska språket för människor som av olika anledningar migrerat till Sverige har sedan mitten av 1960-talets vuxit fram inom ramen för utbildningsformen Svenska för invandrare. Studien som presenteras ingår i projektet Categorization, Identity and Communication http://www.oru.se/projekt/cic/  var övergripande syfte är att synliggöra hur kategoriseringar och identitetspositioner diskursivt konstitueras och förhandlas inom utbildningsformen Sfi såväl historiskt över tid som bland deltagare i utbildningen i slutet av 2000-talet. Utifrån ett sociohistoriskt perspektiv innebär lärande av ett nytt språk (såsom svenska inom Sfi) alltid identitetsarbete då människor förhandlar om vem de har varit, är och kan bli (jfr Pavlenko & Lantolf 2000). Inom feministisk och postkolonial forskning har behovet av intersektionella analyser uppmärksammats för att belysa identitetsarbetet komplexitet. Ett intersektionellt perspektiv på identitetsskapande innebär således samspelet mellan identitetskategorier såsom

    kön, ras, etnicitet och sexualitet står i fokus för analysen. Det empiriska material som analyseras i studien utgörs av klassrumssamtal från två Sfi klassrum vilka är en del av CIC projektets etnografiska studie vid ett lärcenter för Sfi där 95 timmar audio- och videoinspelningar skapats. Analysen av samtalen synliggör deltagarnas görande av identiteter i klassrummet men också hur kön, sexualitet och etnicitet samspelar i förhandlingar om vem man är och kan bli i klassrummet. Att lära sig svenska inom Sfi är därmed inbäddat i identitetsprocesser vilket i sin tur väcker frågor kring hur ett intersektionellt perspektiv kan användas och gynna både interaktions-  och andraspråksforskningen.

     

    Referenser

    Pavlenko, Aneta & Lantolf, James P (2000): Second Language Learning as

    Participation and the (Re)Construction of Selves, in Lantolf, James P. (eds)

    Sociocultural theory and second language learning. Oxford : Oxford Univ

  • 100.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    När de illiterata kom till Sverige. Språk, lärande och identitet inom Sfi,2013In: Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet / [ed] Wedin, Åsa & Hedman, Christina, Lund: Studentlitteratur, 2013, p. 145-168Chapter in book (Refereed)
12345 51 - 100 of 210
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf