du.sePublications
Change search
Refine search result
123456 51 - 100 of 265
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Haltorp, Jessica
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Comparative Literature.
    Bortbytingen i klassrummet: En undersökning av de pedagogiska möjligheterna i arbete med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten. Förhoppningen är att min uppsats ska vara till hjälp för olika lärare och elevgrupper. De slutsatser jag drar är att ingen tolkning kan vara fel och att det måste tillåtas att finnas lika många tolkningar som det finns elever. Elevernas egna erfarenheter och intressen måste få spela in för att kunna göra novellen relevant.

  • 52.
    Haltorp, Jessica
    Dalarna University, School of Education and Humanities, History.
    Från kvinnans problem till problemfri kvinna: En undersökning av audiovisuell reklam för sanitetsprodukter till menstruerande kvinnor mellan åren 1970 och 20002014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This thesis tries trough qualitative analyzes to illuminate advertising and its didactic aspects, how menstruation and menstruating women are portrayed over time. The method underlying the survey is didactic, diachronic comparative and hermeneutic. There will also be a feminist point of view on the material. The issue is about how the advertisement presents sanitary products and menstruation and how a menstruating woman is portrayed.The conclusion is that the image of a menstruating woman changes slightly while consolidating the ethos that menstruation should not be visible. The menstruating woman is in constant motion, always fresh and fragrant.

  • 53.
    Hed, Josefin
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Barn dokumenterar med surfplatta2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

  • 54.
    Hennius, Samira
    Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    "Vi kan skriva förargument och sedan motargument" ­­: Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    In the light of the twofold mission of Swedish schools, that is to say enabling pupils to develop both subject knowledge and a democratic attitude, the purpose of this thesis is to investigate to what extent adult higher education students from different language and social backgrounds, studying Swedish as a second language, are able to carry out joint writing assignments with the aid of deliberative discourse, and to what extent they thereby also develop a deliberative attitude. The twofold mission of education applies to them too. While there already exists a certain amount of research into deliberative discourse relating to education in schools, the perspective of higher education didactics in this research is still lacking. The present study is to be viewed as a first contribution to this research.

    The theoretical starting point of this study includes previous research into deliberative discourse by further developing an existing model regarding criteria for deliberative discourse, for example that there is a striving towards agreement, although the consensus may be temporary, that diverging opinions can be set against each other, that tolerance and respect for views other than one’s own are shown, and that traditional outlooks can be questioned. This model is supplemented by designations for a number of disruptive behaviours, such as ridiculing, ignoring, interrupting people and engaging in private conversations. The thus further developed model will thereafter act as a lens in the analysis of students’ discussions when writing joint texts. Another theoretical starting point is the view of education as communication, and of the possibility of communication creating a third place, thereby developing democracy in the here and now-situation.

    For this study, comprising 18 hours of observation of nine students, that is to say the discussions of three groups in connection with writing texts on different occasions, various ethnographic data collection methods have been employed, for example video recordings, participant observations, field notes and interviews in conjunction with the discussions.

    The analysis clarifies that the three groups developed their deliberation as the discussions about the joint assignment proceeded, and that most of the nine students furthermore expressed at least an openness towards a deliberative attitude for further discussions in the future. The disruptive behaviours mentioned in connection with the analytical model that could be identified in the discussions, for example interruptions and private conversations, proved not to constitute real disturbances; on the contrary they actually contributed towards the discussions developing, enabling them to continue. On the other hand, other and not previously identified disturbances occurred, for example a focus on grades, the lack of time and lacking language ability, which all in different ways affected the students’ attitudes towards their work. For any future didactical work on deliberative discourse in Swedish as a second language within higher education, these disturbances would need to be highlighted and made aware of for both teachers and students.

    Keywords: higher education didactics, communication, deliberative discourse, deliberative attitude, John Dewey, Tomas Englund, heterogeneity, ethnographic data collection methods.

  • 55.
    Holgersson, Per-Henrik
    et al.
    Kungl. musikhögskolan.
    Gullö, Jan-Olof
    Södertörns högskola, Journalistik.
    Johansson, Sören
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    På konstnärlig eller vetenskaplig grund: Olika förutsättningar för studenters lärande2012In: NU2012 Gränstlöst lärande: Göteborg 17-19 oktober 2012 : konferenskatalog, Göteborg, 2012, p. 105-106Conference paper (Refereed)
  • 56.
    Holmgren, Emma
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Laborativt arbete i grundskolan: En systematisk litteraturstudie om möjligheter och utmaningar med ett laborativt arbete i grundskolan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt

    och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte

    uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med

    ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar

    som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv.

    Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant

    litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har

    valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt

    avhandlingar.se.

    Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer,

    dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett

    laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan

    reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och

    förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de

    naturorienterande ämnenas kursplaner.

  • 57.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Children's Democratic Experiences in a Collective Writing Process: Analysing Classroom Interaction in Terms of Deliberation2017In: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 3, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is twofold: firstly, it aims to explore the interactional conditions in terms of democratic qualities constituted in collective writing in a primary school classroom; and secondly, it aims to examine whether a set of deliberative criteria is fruitful as an analytical tool when studying classroom interaction. Theoretically, I turn to New Literacy Studies for understanding the writing classroom as a literacy practice and the actual (collective) writing as literacy events. The study has an ethnographic approach in which classroom observations were conducted during a collective writing process involving six nine-year-old children and their teacher. The observations included, two lessons, divided into 3 hours, which were observed, videotaped, and transcribed. The teacher had planned for a strict interactional or didactical order during the collective writing in which the children were to respond individually. However, the children responded in a different manner by starting a vivid dialogue in which they negotiated both the form and the content of the story. The analysis shows some deliberative qualities in this classroom interaction, while some other qualities were not evident. Furthermore, the analysis showed that the set of deliberative criteria was useful in visualizing both existing deliberative qualities in the interaction and the potential for developing such qualities.

  • 58.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Classroom Talks and Students' Resistance2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The research topic of this paper is exploring different ways of students’ resistance against participating in classrooms talk in upper secondary school. The theoretical framework of this research project is built up by using two different theoretical traditions in order to establish different perspectives on how conditions of participating in classroom talks are constituted: From curriculum theories, including researchers as Lundgren and Englund, a perspective stressing the institutional setting as constituting conditions for classroom talks and students’ participation is gained. From classroom studies, by researchers as Mehan, Cazden, Nystrand and Dysthe as well as the cultural and linguistic theorist Bakhtin, an interactional perspective focusing how different patterns of interaction in the classroom creates different conditions for students’ participation in classroom communication is picked up. Furthermore a focaudian perspective on power and resistance in classrooms is used.

    A combination of ethnographical and curriculum studies approaches is used methodologically in the project. The ethnographic part of the study comprises of videotaped observations of classroom talks in order to study different expressions, strategies and functions of students’ resistance against participating in the classroom talks studied. Furthermore, qualitative interviews with students and teachers were also conducted to get their perspectives of classroom talks and participation. The curriculum part of the study comprised of analyses of curriculum and syllabuses in order to understand how these institutional frames constituted conditions for participation in the classroom talks studied.

    The findings concerning students’ resistance against participating in classroom talks show that we can understand different students’ strategies in the classroom as resistance: 1) Being silent as resistance, 2) Making jokes as resistance, 3) Withholding life-world experiences as resistance. Furthermore, it is possible to discern different origins of the resistance: 1) Resistance origins in the institutional conditions of the talks, e.g. prescribed patterns of interaction, view of knowledge etc., and 2) Resistance origins in students’ life worlds, e.g. norms, habits, preferences, etc.

    The question of students’ resistance against participating in class room communications and talks has a clear relevance for Nordic educational research as the ideals and traditions of organising teaching as talks and communication in different ways are deeply rooted in all Nordic countries, as well in other European countries and the United   States. The institutional settings of educational communicative practices are also similar which makes the question of students’ resistance against participating relevant in all Nordic countries.

     

     

     

  • 59.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Combining ethnographical and curriculum approaches for subject historical perspectives on classroom interaction2007In: Nordic Perspectives of Lifelong Learning in the New Europe: NERA’s 35th Congress Abstracts, 2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In this paper I discuss the necessity of combining ethnographical and curriculum studies approaches to grasp an understanding of the classroom interaction as being historically situated or related to different school subject traditions. In this discussion I give examples from my earlier research on teaching as conversational genres in the teaching of literature, within the two subjects of Swedish in UpperSecondary School in Sweden. Special attention is paid to how the four analytically discerned conversational genres – The Teaching Examination, The Informal Book Talk, The Text Oriented Talk, and The Culturally Oriented Talk – differ in purpose, structure, patterns of interaction and view of literature. Finally I discuss how these conversational genres can be understood as related to the three dominating selective traditions of the school subject Swedish: Swedish as a Profiency Subject, Swedish as a Higher Subject of Bildung and Swedish as an Experienced-based Subject.

     

     

  • 60.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Conversational genres in the teaching of literature2007Conference paper (Other academic)
  • 61.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Democratic education in the age of therapeutic culture: teenagers’ and teachers’ experiences of social-emotional learning in a nine grade class2013In: The 41st Annual Congress of the Nordic Educational Research AssociationDisruptions and eruptions as opportunities for transforming education: Abstract book, 2013, p. 93-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to discuss the implications for the possibilities of doing democratic experiences when using socio-emotional programs as value-based education. Since the wake of the Second World War, school as an institution has been given a specific responsibility for securing democracy through educating future citizens equipped with democratic values and skills. Earlier studies have shown that even though there has been a societal consensus that school should have this democratic assignment, there have been several interpretations of its meaning and its didactical design.  During the first decade of the millennium, it has become common to use manual-based programs for social emotional learning (SEL) as a way of realizing school’s democratic assignment. The increase of using socio-emotional programs within schools is understood from the sociological perspective as a part of a wider therapeutic culture where a focus on emotions and how to handle emotions is regarded as enlightened and good (Furedi 2003).

    In this paper, the results of a case study of the implementation of a social-emotional program as value-based education in a nine grade class are presented and discussed. The study is conducted through classrooms observations when SEL activities are organized, interviews with the school’s headmaster, teachers, and pupils on their experiences and views on SEL in education. The school is situated in a Swedish municipality where all pupils in compulsory school had to participate weekly in social-emotional programs, as a consequence of local political decision. The main results of the study point at that the implementation of the SEL program in the studied class can be understood as contra productive concerning creating a democratic school culture for teachers and pupils. Neither teachers’ nor pupils´ critique of the SEL program were heard or taken seriously. There were no forum for critical discussions on the premises of the program – critique was silenced and resistances were ignored. The pupils expressed less belief in democratic processes after (being compelled to) participating in the SEL program than before.

     

  • 62.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Den estetiska erfarenheten som erfarandets fulländning: en kritisk läsning av John Deweys estetiska erfarenhetsbegrepp i Art as Experience.2005In: Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, Vol. 14, no 1, p. 101-114Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to critically explore the concept ofaesthetic experience, as discussed and developed by John Dewey inhis work Art as Experience (1934). This is done by examining thelinks between Dewey’s concept of experience in general, and itsepistemological basis, and his specific concept of aesthetic experience. Special attention is paid to Dewey’s distinction between art asproduct and art as work, and what function, according to Dewey,art might have for individuals and communities. Finally, the educational implications are discussed, particularly in relation to theabove-mentioned distinction in Dewey’s theory of aesthetics.

  • 63.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Earlier teacher experiences at work in the ethnographic reserach process2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper explores the methodological significance and implications of the classroom researcher’s earlier teacher experiences in various stages of the research process. The starting point is the often mentioned notion, in methodological discussions, that being familiar with school practices as a school ethnographer is problematic when doing school ethnography, as this familiarity might blur the ethnographer’s gaze. Consequently, emphasis has been put on the necessity to “make the familiar strange” in order to be able to discern for example norms, values, habits and patterns of interaction that is taken for granted in the practice studied (Gordon, 2001). In these discussions earlier experiences of being a teacher are labeled as something problematic that the researcher has got to distance herself/himself from. In this paper I give a more complex picture of the significance and implications of the researcher’s earlier teacher experiences, which is outlined in two steps. Firstly, different categories of teacher experiences are pointed out. Secondly, an exploration of how these different categories of teacher experiences are at work in various stages of the ethnographic research process, where examples from a recently finished research project are given.

     

  • 64.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Educational quality and Conversational Genres as Teaching: Four different conversational genres in the teaching of literature2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper I presentmy research on teaching as conversational genres. Through ethnographicalstudies in the Swedish Upper Secondary School four different conversationalgenres within the teaching of literature have been identified: TheTeaching Examination, The Informal Book Talk, The Text Oriented Talk, and TheCulturally Oriented Talk. The presentation focuses how these conversationalgenres differ in patterns of interaction, literary content, cultural norms andeducational quality. Finally the students’ participation and resistance toparticipate in these conversational genres are discussed.

  • 65.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    En studie av samtal om litteratur i gymnasieskolan samt en prövning och enproblematisering av en normativ position i den samtida diskussionen om skolans demokratiuppdrag2004Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I min presentation vill jag beskriva mitt pågående avhandlingsarbete, mina utgångspunkter, syften och reflektioner som jag gjort vid en första analys av en del av mitt material. Mitt arbete har två övergripande syften, dels att studera samtal om litteratur i gymnasieskolan, dels att utifrån min samtalsstudie pröva den didaktiska relevansen hos en specifik normativ position i den samtida diskussionen om skolans demokratiuppdrag, nämligen talet om det deliberativa samtalet som värdegrund. Dessa två syften har ingen inbördes hierarki, utan min blick är snarare dubbelt riktad när jag studerar dessa samtal. Jag är både intresserad av samtalen i sig, om uttrycket accepteras, som jag studerar med hjälp av frågor och metoder hämtade dels från interaktionsforskning dels från svenskämnesdidaktisk forskning, och att få ett material där jag kan pröva det deliberativa samtalets interaktionella förutsättningar, något som tidigare inte har problematiserats nämnvärt.

    För att kunna uppnå mina syften har jag strategiskt sökt tillträde till samtal om litteratur i gymnasieskolan med olika förutsättningar, exempelvis olika program med olika elever (vad gäller kön, etnicitet och klass), olika storlek på gruppen som diskuterar (helgrupp eller mindre grupper), olikhet i litterärt innehåll (nära eller långt från elevernas kulturella preferenser), olikhet i initiativ till innehållet (dvs. elev- eller lärarinitiativ). Min studie är inte longitudinell utan jag besöker dessa miljöer under en kortare period och för digitala anteckningar med videokamera vid några tillfällen då de samtalar om litteratur. Vidare intervjuar jag fyra elever i varje klass och deras lärare för att bättre kunna förstå i vilka sammanhang som samtalet och det som sker däri bör förstås utifrån.

    Under hösten har jag varit ute i tre olika klasser på två olika skolor – en årskurs två på samhällsprogrammet i en gymnasieskola i en medelsstor svensk kommun samt en årskurs tre på industriprogrammet och en årskurs tre på handelsprogrammet i en mindre svensk kommun – från vilka jag har digitala anteckningar över samtal om litteratur. De reflektioner och iakttagelser jag gjort dels vid mötet med dessa tre olika grupper dels vid den påbörjade analysen av mitt insamlade material kommer jag också att presentera helt kort.

  • 66.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Esthetic Experience as a Concept in John Dewy's Art as Experience: And its educational implications2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to critically explore the concept of esthetic experience as it has been discussed and developed by John Dewey in his work, Art as Experience (1934). This is done through discussing the links between Dewey’s concept of experience in general, and its epistemological basis, and his specific concept of esthetic experience. Special attention is paid to Dewey’s distinction between art as product and art as work, and what function art might have for individuals and communities according to Dewey. Finally, I discuss educational implication particularly in relation to the above mentioned distinction in Dewey’s theory of esthetic.

     

  • 67.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Gymnasiereformenoch svenskämnets traditioner2008In: Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, Vol. 17, no 1, p. 99-108Article in journal (Refereed)
  • 68.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Klassrumssamtal och elevers motståndsstrategier2008In: Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal, Uppsala den 27–28 november 2008 / [ed] Anne Palmér, 2008Conference paper (Refereed)
  • 69.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Samtal om litteratur i gymnasieskolan2004Conference paper (Refereed)
  • 70.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning: En ämnesdidaktisk studie2006Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to analytically discern different conversational genres within the teaching of literature, organized within the framework of the two school subjects in which Swedish is taught in upper secondary school, and to place this teaching of literature in a historical context by relating it to different conceptions of the Swedish subject.

       To be able to achieve this aim, a curriculum studies approach is combined with an ethnographical one. The ethnographical part of the study was conducted as a classroom study, including five different classes and teachers talking about literature, which took place during the school year 2003/2004 at three different schools in the middle of demographical Sweden. This part of the study also involved qualitative interviews with teachers and students concerning different factors which might have an effect on these conversations. The conversations of the study can be described as a part of the every-day-life of the teaching of those subjects, as the teachers organised these conversations in a way that they usually organise conversations of literature in their classes. However, what the teachers meant by talking about literature appeared to differ among them so radically that these conversations could be analytically discerned as four different conversational genres: The Teaching Examination, Text Oriented Talk, Culturally Oriented Talk, and Informal Book Talk. These four conversational genres are possible to analytically discern using the didactical tool, the analysis of conversational genres, which is developed in the dissertation in relation to Michail Bakhtin’s theory of speech genres.

       The curriculum part of the study comprises an analysis in three steps to place the teaching of literature in a historical context. In the first step national syllabuses for the subjects Swedish and Swedish as a second language are analysed. In the second step local syllabuses for the subjects are analysed. Finally, in the third step, the teachers’ thoughts, deliberations and ideals forming their teaching of literature are analysed. The teaching where conversational genres have been analytically discerned could then be related to different conceptions of the subject Swedish: Swedish as a Higher Subject of Bildung, Swedish as a Proficiency Subject, and Swedish as an Experience-based Subject.

        The analyses and discussions in the dissertation contribute to the discussions in the field of Subject-Didactics on the role of literature and conversation within the subjects of Swedish and Swedish as a Second language. Another contribution of the dissertation is the didactical tool, the analysis of conversational genres, which might be used by researchers and teachers for analysis and reflection on conversations in teaching.

  • 71.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning: om villkor och förutsättningar för skolsamtal2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta konferensbidrag presenterar jag i korthet min avhandling, Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning, som jag la fram 2006. Avhandlingens syfte är att analytiskt urskilja olika samtalsgenrer inom litteraturundervisning inom ramen för gymnasieskolans två svenskämnen och att placera denna litteraturundervisning ämneskonceptionellt.

     

    För att uppnå dessa syften kombineras läroplansteoretiska och etnografiska ansatser i avhandlingen. För att kunna analytiskt urskilja olika samtalsgenrer inom litteraturundervisning genomfördes en etnografisk klassrumsstudie, omfattande 5 klasser, 4 lärare vid 3 olika skolor, under läsåret 2003/2004. För att kunna placera dessa samtalsgenrer ämneskonceptionellt, eller historiskt, genomfördes en läroplansteoretisk studie som omfattade analyser av nationella och lokala läroplaner samt analyser av den etnografiska studiens berörda lärares ämnesuppfattningar och ämnesideal.

     

    Utifrån Bakhtins teori om talgenrer utvecklades det didaktiska verktyget, samtalsgenreanalysen, med vilket de etnografiskt studerade klassrumssamtalen analyserade. Resultatet av denna analys gav för handen fyra olika samtalsgenrer i de studerade klassrumssamtalen: Det undervisande förhöret, Det texttolkande samtalet, Det kultur- och normorienterande samtalet och Det informella boksamtalet. Dessa fyra samtalsgenrer relateras genom en ämneskonceptionell analys till Svenskämnets tre dominerande traditioner (ämneskonceptioner): Svenska som det högre bildningsämnet, Svenska som färdighetsämne och Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne.

     

    Avhandlingen är tänkt som ett bidrag till diskussionen om svenskämnenas form och innehåll. Samtalsgenreanalysen är tänkt som ytterligare didaktiskt bidrag, som lärare och forskare kan använda för att reflektera över egen och andras samtal i undervisningssammanhang.

  • 72.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Schooling for Citizenship in the Age of Therapeutic Culture2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to discuss the implications for democratic experiences when using socio-emotional programs as value-based education. In all democratic European countries, the school as an institution has been given a specific responsibility to foster and educate future citizens by equipping the pupils with democratic values and skills. In recent years, a school’s democratic assignment has often been interpreted in terms of social and emotional learning (SEL). This interpretation of democratic education as a form of therapeutic intervention can be understood, from a sociological perspective, as a part of a wider therapeutic culture where the focus on emotions and how to handle emotions is regarded as enlightened and good (Furedi 2003).

     

    The results of an ethnographic case study of the implementation of a social-emotional program as value-based education in a nine grade class are presented and discussed. The main results suggest that the implementation of the SEL program in the studied class can be understood as counter-productive as regards creating a democratic school culture for teachers and pupils. Neither teachers’ nor pupils´ critiques of the SEL program were heard or taken seriously. There was no forum for critical discussions on the premises of the program – critique was silenced and resistances were ignored. Furthermore, there was no place for political questions in the SEL activities as the focus was directed to the handling of emotions. The pupils expressed less belief in democratic processes after (being compelled to) participating in the SEL program than before.

  • 73.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats2003In: Första nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Växjö 8-9 januari 2003: Texter om svenska med didaktisk inriktning / [ed] Jan Einarsson, Gun Malmgren, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2003, Vol. 1, no 1, p. 127-139Conference paper (Other academic)
  • 74.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Svenskämnets traditioner som dold läroplan2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I detta bidrag vill jag använda begreppet den dolda läroplanen för att diskutera Svenskämnets tre dominerande undervisningstraditioner, Svenskämnet som högre bildningsämne, Svenskämnet som färdighetsämne och Svenskämnet som erfarenhetsämne. De två förstnämnda traditionerna har växt fram inom svenskämnesundervisning inom utbildningar som historiskt sett varit åtskilda; Svenska som högre bildningsämne har sina historiska rötter i det tidigare läroverkets svenskundervisning och lever idag kvar i gymnasieskolans teoretiska program, medan Svenska som färdighetsämne har sina historiska rötter i den svenskundervisning som förekom inom olika yrkesskolor och som idag lever kvar på många praktiska program inom gymnasieskolan (jfr Thavenius, 1991, 1995 och 1999; Malmgren, G, 1992; Malmgren, 1996). Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, introducerades av Pedagogiska Gruppen i Lund (jfr Bergöö, 2005), och kan ses som ett konkurrerande alternativ till de båda andra.

     

    Svenskämnet tillhör idag de ämnen inom gymnasieskolan som kallas kärnämnen, vilket innebär att eleverna på samtliga gymnasieprogram läser ämnet och också har samma kursplaner för ämnets olika kurser. I tidigare studie har jag visat hur Svenskämnets kursplaner är så mångtydiga att de kan analyseras till förmån för samtliga tre ämnestraditioner (Hultin, 2006). De två förstnämnda svenskämnestraditionernas olika programmässiga hemvist i gymnasieskolan kan därmed ses som en del av en dold läroplan, eftersom de olika gymnasieprogrammen attraherar elever med från olika sociala grupper. På praktiska program finns en större andel elever från socioekonomiska svagare grupper, medan på de praktiska programmen finns större andel elever från socioekonomiska starkare grupper (Broady & Börjesson, 2006). Trots den gemensamma kursplanen för svenska erbjuds således elever med olika socioekonomiska bakgrunder, på olika gymnasieprogram, en svenskundervisning med diametralt olika mål, ideal och arbetsformer. I detta bidrag tydliggör jag olikheten i mål och ideal i svenskundervisningen för elever med olika socioekonomisk bakgrund; en olikhet jag, som sagt, förstår genom begreppet den dolda läroplanen.

  • 75. Hultin, Eva
    The Good Teacher and its Shadow: on teacher ideals as conditions for classroom talks2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The research topic of this paper is exploring different teachers ideals and how the constitute different conditions for students’ participating in class room talks. The theoretical framework is built up through different traditions. Firstly, teachers’ ideals are understood as creating certain teachers’ and students subject positions from a foucaudian perspective. Teachers’ and students’ ideals are also understood as something that creates its own shadow, in other words at the same time as the enable certain action and ways of participating in the classroom, they also hinders other ways of acting and participating. Secondly, schools communicative practices where classroom talks take place in are understood as institutional settings from a curriculum theoretical perspective where researchers as Lundgren and Englund are included. Thirdly, classroom talks and communication are understood as comprising interactional patterns, a perspective built up from the findings of classrooms researchers such as Dysthe, Nystrand, Cazden, Mehan as well as from the cultural and linguistic theorist Bakhtin.

    A combination of ethnographical and text analytical approaches is used methodologically in the project. The ethnographic part of the study comprises of videotaped observations of classroom talks in order to study how a teaching practices practises and their imbedded interactional patterns generates certain communicative norms and ideals for teachers and students. The curriculum part of the study comprises of analyses of curriculum and syllabuses in order to understand how these institutional frames constitute conditions for participation in the classroom talks studied.

    The findings of the research show four different teachers’ ideals connected to different ways of organising classroom talks, which in turn bring four different students’ ideals: 1) The Good Teacher as a moderator for a The Teaching Examination, 2) The Good Teacher as a moderator of a Text Oriented Talk, 3) The Good Teacher as a moderator of a Culturally Oriented Talk, and 4) The Good Teacher as a moderator of an Informal Book Talk.

    In the paper a discussion is carried out how these teachers ideals not only creates students’ ideal, but also their shadows that enable certain ways of participating but at the same time hinders other ways of participating. These teachers’ and students’ ideals, generated from school practices, are also compared with ideals for teachers generated from pedagogical research, especially the Good Teacher as a deliberative Teacher and the Good Teacher as a Dialogic Teacher.

    The question of how ideals, teachers and students, are generated in classroom practices and how the enable respectively hinders ways of participation has a clear relevance for Nordic and international educational research as the ideals found in this study could be understood as expressions of teaching traditions that are deeply rooted in all Nordic countries.

  • 76.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet, pedagogik.
    Ämnesdidaktiken som vetenskapligt fält och dess förhållande till skolans undervisningspraktiker2003In: Didaktikens mångfald: artiklar presenterade vid 2002 års Rikskonferens i Didaktik vid Högskolan i Gävle, Gävle: Högskolan i Gävle , 2003, Vol. 1, no 1, p. 133-143Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ämnesdidaktiken har historiskt sett inte haft någon självklar vetenskapligt institutionell hemvist, utan har ibland bedrivits inom ämnesinstitutionerna ibland inom pedagogikämnet. Under de senaste åren har olika ämnesdidaktiker diskuterat delsvad ämnesdidaktiken som vetenskapligt fält är eller bör vara, dels vad denna vetenskapliga ämnesdidaktik syftar eller bör syfta till. I detta papper diskuteras några av dessa förslag om vad ämnesdidaktiken bör vara och syfta till; en diskussion som i några fall utmynnar i en argumentation för alternativa sät tatt se på ämnesdidaktiken som vetenskapligt fält och dess syfte.

  • 77.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Bartholdsson, Åsa
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Social Anthropology.
    Gustafsson Lundberg, Johanna
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Religious Studies.
    Constructions of social and emotional abilities in textbooks2012In: the 40th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association: Abstract book, 2012Conference paper (Refereed)
  • 78.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Westman, Maria
    Att skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet2014Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 79.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Westman, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish.
    Changing learning conditions when early literacy practices go digital2012In: the 40th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association: Abstract book, 2012Conference paper (Refereed)
  • 80.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Westman, Maria
    Uppsala universitet.
    Collective and Individual Literacy Strategies in the Process of Writing within a Digitalized Classroom2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    During the last decades most spheres of society have been digitalized which has changed patterns of communications, relations and habits in people’s everyday life at work, in school, at home, in politics, etc. This is especially true in the developed countries even though digitalization is also a fact in many sectors in the developing countries as well. Two thirds of the schools in Sweden, where this study takes place, have equipped or are about to equip all pupils with a computer or tablet. This can be understood as the implementation of a new (digital) infrastructure for learning in the classrooms, which might change the conditions for learning radically, which some of the earlier research have indicated. 

    In this study we focus on the changes that digital resources in classroom might bring into pupils’ writing processes, especially what collective and individual literacy strategies the new technology supports. The setting of the study is a classroom (year 2) in a primary school where the early literacy learning has been digitalized. The material is based on video typed classrooms observations of a particular writing process as well as the produced texts. Thus, both teacher-led activities and pupils’ individual literacy activities at the computers are studied.

    The findings show a dynamic relation between collective literacy strategies constituted by the teacher and pupils in teacher-led activities and pupils’ individual literacy strategies constituted in relation to the digital resources. This is visible both in terms of content and form of text and text production. Another notable finding is that the pupils’ individual strategies vary, even though they meet the same collective literacy resources. Yet another finding is that the digital recourses open up for new possibilities for pupils’ agencies in their writing process.

  • 81.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Westman, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish.
    Digitalization of Early Literacy Practices2012In: Proceedings of Canadian International Conference on Education, Guelph, Canada 18-21 juni 2012, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to an understanding on how digitalization affects early literacy practices in terms of literacy teaching (methods, materials, routinized activities, etc.) and the use of literacy genres in the digitalized writing. The study has an overall ethnographical design, where we as researchers, during two years, follow a group of first grade teachers when they “go digital” in their literacy teaching. The study is theoretically influenced by New Literacy Studies, genre theory and multi-modality. “Going digital” here implies both the new digital tools that the classrooms have been equipped with (e.g. computers, smart boards, projectors, etc.) and the use of a specific early literacy method, learning to read through writing on computers – without using a pencil. The method involves the change from children learning to read and write by using textbooks for reading and pencils for writing to using computers from the start. The children’s own texts are used as an important reading material. When children use digital writing tools their texts become longer and they also use a wider range of literacy genres, specifically more factional genres.

     

  • 82.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Westman, Maria
    Early Literacy Practices go Digital2013In: Literacy Information and Computer Education Journal (LICEJ), ISSN 2040-2589, Vol. 04, no 02, p. 1005-1013Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to an understanding of how digitalization affects early literacy practices in terms of literacy teaching (methods, materials, routinized activities, etc.) and the use of literacy genres in digitalized writing. The study has an overall ethnographical design, where we as researchers, over the course of two years, follow a group of first grade teachers when they “go digital” in their literacy teaching. The study is theoretically influenced by New Literacy Studies, genre theory and multimodality. “Going digital” here includes both the new digital tools that the classrooms have been equipped with (e.g. computers, smart boards, projectors, etc.) and the use of a specific early literacy method, learning to read through writing on computers – without using a pencil. The method involves a change from children learning to read and write by using textbooks for reading and pencils for writing to using computers from the start. The children’s own texts are used as important reading material. When children use digital writing tools their texts become longer and they also use a wider range of literacy genres, specifically more factual genres.

  • 83.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Westman, Maria
    Uppsala universitet.
    Förhandlingar och maktkamper i ett kollektivt textbygge2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att  skapa kunskap om förhandlingsprocesser vid kollektivt textbyggande i skolans tidiga läs- och skriftspråkspraktiker. Studiens teoretiska utgångspunkt är i critical literacy (Janks 2010). Utifrån detta perspektiv förstår vi klassrumsaktiviteter som alltid konstituerade  i relation till makt och där relationer i klassrummet är med andra ord kopplade till makt vilka ständigt förhandlas och därmed inte (helt) givna på förhand. I studien har vi följande analytiska fokus: •Hur bemöts förslag i det kollektiva textbygget? •Vilka typer av förhandlande uppstår? •Vilka elevpositioner konstrueras i textbyggandet? •Vilka förhandlingspositioner skapas i det kollektiva textbygget? Resultatet visar att elever intar olika positioner i förhandlingarna och att deras förslag bemöts på olika sätt.

  • 84.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Westman, Maria
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish.
    Genres in Transformation in Digital Classrooms2013In: The 41st Annual Congress of the Nordic Educational Research AssociationDisruptions and eruptions as opportunities for transforming education: Abstract book, 2013, p. 157-Conference paper (Refereed)
  • 85.
    Hultin, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Westman, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish.
    Literacy Teaching, Genres, and Power2013In: Educational Enquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 04, no 02, p. 279-300Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The theoretical framework of this article is based on critical literacy (Janks, 2010) and genre theories (Swales, 1990; Schleppegrell , 2004). The main purpose of this article is to contribute to an understanding of the use and production of text genres as a power-embedded practice. In doing so, we analyse first grade children’s texts in terms of genres and sub-genres. Furthermore, we analyse the subject positions that are constituted in the children’s texts. We understand genres as related to power; since they both open and/or closed ways of saying or stating things in and about the world. “Where there is power there is resistance”, as Foucault says (1976). Specific interest will be directed towards children’s ways of offering resistance in their texts, resistance against prescribed dominant genres. This resistance is seen as a creative way for children to use their power and agency, through creating hybrid genres.

  • 86.
    Högberg, Sören
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education. Örebro universitet.
    Om lärarskapets moraliska dimension: ett perspektiv och en studie av lärarstuderandes nätbaserade seminariesamtal2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    In this dissertation, an educational perspective called the moral dimension of teaching is developed. The work includes a theoretically informed discussion from a pragmatist point of view in which the concept of pedagogical rhythm is introduced. The concept captures the need for teachers to regularly shift their intentions and occasionally act in contradictory ways as a consequence of the moral which emerges from interaction in pedagogical situations. Using this perspective, criteria are developed for the characteristics of discussions of the work of teachers, which are desirable in order for students in pre-service teacher education to have opportunities to develop their teachership.

    Secondly, the educational perspective as it is conceptualised serves as a theoretical framework for a study of discussions taking place in net-based seminars among students in teacher education. The study consists of 14 recorded seminars in which discussions of the work of teachers are analysed in terms of content and direction for reflection. The result of the analysis is a construction of four different focal points for processes of making judgements: existential, performative, critical and professional. Mainly the performative, and to some extent the critical, focal points appear to be supported by the net-based environment, although potential for the professional focal point is found when available tools in net-based settings are used in deliberate ways.

    Finally, based on these four focal points, possible future predispositions among student teachers are deliberated. Student teachers’ future opportunities to develop a moral and epistemological authority are discussed, as well as teachers’ general opportunities to exercise professional responsibility. The conclusion emphasises that a perspective such as the one developed in the dissertation is important, as it creates an understanding for the need to educate student teachers to exercise a form of responsibility that goes beyond being accountable to society.

  • 87.
    Högberg, Sören
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Pedagogical Rhythm - A Concept for Reflection on Contradictory Actions2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Pedagogical Rhythm – A Concept for Reflection on Contradictory Actions

    This paper will introduce the concept of pedagogical rhythm, which might be seen as a preliminary answer to my question of how to develop, in pre-service teacher education, a morally responsible teaching. I will argue for the need to give opportunities to reflect upon teachers’ work in what I claim to be a more appropriate way for good teaching than towards the kind of standards developed in a neoliberal policy paradigm. Instead of reflecting upon teachers’ work in relation to certain pre-defined outcomes, as well as in relation to a non-defined complexity, the paper will give arguments for the need of reflection processes that are able to take into consideration teachers’ contradictory acting, without necessarily regarding this to be a problem.

    Theoretically the concept of pedagogical rhythm is developed out of Dewey’s line of reasoning, which says that our habits of acting develop in interaction, together with Lefebvre’s work on rhythm analysis, where differences and repetition in our everyday life are crucial units of analysis. Hereby the concept of habit is given a wider meaning as every habit is related to several and among them contradictory habits that all together create a rhythm.

    The concept of pedagogical rhythm refers to professional responsibility and the need for teachers to act in multiple ways with temporally different intentions, when interacting with pupils. It deals with different and occasionally contradictory ways of acting, which cannot be totally planned in advance but understood as actions emerging as a consequence of intentions predominantly grown out of teachers’ and pupils shared experiences, in a range of prior pedagogical situations.

    Hence instead of mainly giving attention to goal achievement, as become the focus in a neoliberal paradigm, the perspective presented through the concept of pedagogical rhythm, will give opportunities to pay attention to a variety of different ways to interact with pupils. The accentuation of certain habits in relation to others evolved from all kind of actions should over time be able to describe in terms of a specific pedagogical rhythm.

    The concept of pedagogical rhythm presented in the paper is a draft to later be evolved and used as a theoretical framework within an upcoming doctoral thesis in Education in Sweden. The concept will play a central role for analysing pre-service teacher students’ interaction in net-based seminars, when they deal with questions related to moral issues in teachers’ work.

  • 88.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Being a Democratic Citizen in the Age of the Therapeutic Culture2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to discuss the implications for democratic education in primary school, and the fostering of future democratic citizens, when democratic education is understood as value-based education, using socio-emotional manual-based programs. This is done in two steps. First I contextualize the usage of socio-emotional programs through an educational historical point of view, from an educational philosophical and political point of view, and from a sociological perspective. Then I look closer to one of the manual-based programs, the textbook material for Lower Secondary School (grades 7-9): Important for life – social and emotional training (SET), through analyzing the constructions of virtues and values in it. In the last part, I discuss if and how these constructions of virtues and values can be understood as political.

  • 89.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Kalliokoski, Sophia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Petersson, Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Biology.
    Tydén, Thomas
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Det goda lärandet: Energi, resurs, klimat och hållbarhet som del i undervisningen i grundskolan & på gymnasiet2014Report (Other academic)
  • 90.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Kalliokoski, Sophia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Petersson, Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Biology.
    Tydén, Thomas
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet: Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen. Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa. Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll. I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet. I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet.Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en fördjupad och kritisk framställning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgör på så vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar möjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behöver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas för ramfaktorer. De utgör kontexter, yttre ramverk, som behöver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De är identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppstå vid skolutveckling. De utgör på så vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte når hela vägen in i klassrum.Den första ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. I det nationella ingår till exempel skolans uppdrag, påbud från olika aktörer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att förändringar på den nationella nivån har begränsad inverkan på det som händer i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsättning av uppdraget, som på den lokala nivån bidrar till att förskjuta utbildningens genomförande i olika riktningar. Syn på lärande och lärares arbete med elevernas involvering är viktiga delar i detta. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt – lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang. Att hjälpa lärare förstå skolans roll i samhällsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid är en ytterligare ramfaktor, som också skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Om syftet med olika satsningar istället är oklart kommer åtgärder tendera att ibland bli planlösa. Planlösa i bemärkelsen att de saknar förankring. Det är förankringen som kan bidra till att hålla en riktning. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3. Möten med innehållet i och utanför skolan utgör en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. I flera av delstudierna återkommer frågor som handlar om samarbeten. Det kan röra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktörer i samhället. Individer kommer idag i kontakt med innehållet på olika sätt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingår dels att sätta namn på saker, dels att förstå, men också att sätta sig in i kunskapens användning. Dessa tre dimensioner av kunskap är bärande för utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras så att kunskapsbegreppet tas på allvar? Vidare har Goda möten identifierats som en angelägen ramfaktor, och finns återgivet i avsnittet 1.5. På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik. Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en fördjupad framställning kring hållbarhetsperspektiv där innehållsfrågans eftersläpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel på forskning återges, som pekar på behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Det pågår en debatt om det behövs ett eget skolämne för att något om hållbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lärares angelägenhet. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. Frågan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhälles förmåga att involvera individer i verkliga samhällsfrågor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till känslor av utanförskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder för ett samhälles möjligheter till utveckling och omställning, kommer spela en avgörande roll i den utveckling som kommer. I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogörelse för utbildningens förmåga att förbereda för vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmänbildning. Utbildningens förmåga att vara såväl rekryterande som allmänbildande är identifierad som en sjätte ramfaktor. Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvändning i sådana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i så fall för karaktär? Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 ställer ett antal kritiska frågor om utbildningens situation, som försöker fånga problematikens karaktär. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap så att frågor blir rätt formulerade, att projekt inriktar sig på verkliga orsaker till oönskade effekter samt att ansvarsförhållanden blir tydliggjorda i utrop om olika åtgärder. Sveriges förmåga till energiomställning, att hantera miljöutmaningar, hälsoproblem och hållbarhetsperspektiv kräver å ena sidan en utbildning som förbereder för vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt är att utbildningen är komponerad så det finns en kapacitet att allmänbilda alla, förbereda för samhällsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera båda uppdragen. Ett samhälle blir troget sig självt när det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som är angeläget i kulturen. På så vis är ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhällsordning. Att fördunkla viktigt innehåll, hänger samman med utanförskap, känslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull miljö. På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Områden som behöver utvecklas för en sådan inriktning är lärares förståelse för relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sådan förståelse är nödvändig för att kunna tolka skolans uppdrag och omsätta det i konkret undervisning, där elevernas förutsättningar för lärande ingår. Lärare behöver också förstå sitt arbete mer i relation till samhällsutveckling och utbildningens funktion. En sådan förståelse ger identitet åt utbildningens innehållsaspekt. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Skolan är inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer möter innehållet både i och utanför skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhälle. Variationer i innehållets hantering kan utgöra en resurs. Goda möten, som väger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolämnen, skapar medverkan och förankring är viktiga. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande. Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Det är vanskligt att säga något om framtiden, men det är också knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortsätta undervisa det innehåll, som bistod det förra samhällsprojektet. Då är det den situationen vi ska tala om. Vad behöver lärare för stöd i detta? Lever vi kvar i en föreställning om att skolan är en plats som ska leverera svar? Exakta svar, för ett industrisamhälles förmåga till utveckling. Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bistå samhällets behov av energiomställning och hantera människans resursanvändning med miljö- och hälsokonsekvenser i hållbarhetsperspektiv. Berättelsen om samhällets utveckling och på vilket sätt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgöra ett klister mellan det som är viktigt och lärares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelägenheten och motivationen för att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågorna ingår. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum.

  • 91.
    Johansson, Sverker
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning.
    Extracting individual grades from group assessments: A pilot study1998Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 92.
    Johansson, Sverker
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning.
    Extracting individual grades from group assessments; some preliminary results1998In: Högskoleverkets Konferens om Kvalitet och förbättringsarbete, Luleå, 10-11 juni 1998, 1998Conference paper (Other academic)
  • 93.
    Johansson, Sverker
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning.
    Reflekterande examination2000In: Den reflekterande medborgaren / [ed] Hans Albin Larsson, Jönköping: Jönköping University Press , 2000Chapter in book (Other academic)
  • 94.
    Johansson, Sverker
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning.
    Utvärdering av en innovativ examinationsform i två steg för stora studentgrupper1999In: InsiktArticle in journal (Refereed)
  • 95.
    Johansson, Sören
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Värden unga musikers framföranden skapar enligt användning av deras videoklipp: Delresultat: Musik som karriär2014In: MIRAC 26-27 nov 2014 Stockholm / [ed] Thomas Florén, 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Genom att följa några unga musikers etableringsprocesser åren 2007-2011 har jag undersökt hur musikers arbetsliv i Sverige förändrades när sociala medieplattformar för strömmad musik växte fram. Jag vill presentera och diskutera resultat om olika värden unga musikers framföranden skapade enligt regionala dagstidningars användning av musikernas videoklipp. Detta för att kunna lämna förslag till hur kunskapen kan bidra till fortsatt forskning och användas i utbildning av musiker. 

  • 96.
    Johansson, Viktor
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Difficulties of the Will: Philosophy of education through children's literature2016In: Philosophy and Theory in Educational Research: Writing in the Margin / [ed] Amanda Fulford, Naomi Hodgson, London: Routledge, 2016, p. 74-82Chapter in book (Other academic)
  • 97.
    Johansson, Viktor
    Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Dissonant Voices: Philosophy, Children's Literature, and Perfectionist Education2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Dissonant Voices has a twofold aspiration. First, it is a philosophical treatment of everyday pedagogical interactions between children and their elders, between teachers and pupils. More specifically it is an exploration of the possibilities to go on with dissonant voices that interrupt established practices – our attunement – in behaviour, practice and thinking. Voices that are incomprehensible or expressions that are unacceptable, morally or otherwise. The text works on a tension between two inclinations: an inclination to wave off, discourage, or change an expression that is unacceptable or unintelligible; and an inclination to be tolerant and accept the dissonant expression as doing something worthwhile, but different.

    The second aspiration is a philosophical engagement with children’s literature. Reading children’s literature becomes a form of philosophising, a way to explore the complexity of a range of philosophical issues. This turn to literature marks a dissatisfaction with what philosophy can accomplish through argumentation and what philosophy can do with a particular and limited set of concepts for a subject, such as ethics. It is a way to go beyond philosophising as the founding of theories that justify particular responses. The philosophy of dissonance and children’s literature becomes a way to destabilise justifications of our established practices and ways of interacting.

    The philosophical investigations of dissonance are meant to make manifest the possibilities and risks of engaging in interactions beyond established agreement or attunements. Thinking of the dissonant voice as an expression beyond established practices calls for improvisation. Such improvisations become a perfectionist education where both the child and the elder, the teacher and the student, search for as yet unattained forms of interaction and take responsibility for every word and action of the interaction.

    The investigation goes through a number of picture books and novels for children such as Harry Potter, Garmann’s Summer, and books by Shaun Tan, Astrid Lindgren and Dr. Seuss as well narratives by J.R.R. Tolkien, Henrik Ibsen, Jane Austen and Henry David Thoreau. These works of fiction are read in conversation with philosophical works of, and inspired by, Ludwig Wittgenstein and Stanley Cavell, their moral perfectionism and ordinary language philosophy.

  • 98.
    Johansson, Viktor
    Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    ‘In Charge of the Truffula Seeds’: On Children’s Literature, Rationality and Children’s Voices in Philosophy2012In: Philosophy for Children in Transition: Problems and Prospects / [ed] Nancy Vansieleghem and David Kennedy, Oxford: Wiley-Blackwell , 2012, p. 190-209Chapter in book (Refereed)
  • 99.
    Johansson, Viktor
    Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    'In Charge of the Truffula Seeds': On Children's Literature, Rationality and Children's Voices in Philosophy2011In: Journal of Philosophy of Education, ISSN 0309-8249, E-ISSN 1467-9752, Vol. 45, no 2, p. 359-377Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper I investigate how philosophy can speak for children and how children can have a voice in philosophy and speak for philosophy. I argue that we should understand children as responsible rational individuals who are involved in their own philosophical inquiries and who can be involved in our own philosophical investigations-not because of their rational abilities, but because we acknowledge them as conversational partners, acknowledge their reasons as reasons, and speak for them as well as let them speak for us and our rational community. In order to argue this I turn, first, to Gareth Matthews' philosophy of childhood and suggest a reconstruction of some of his concepts in line with the philosophy of Stanley Cavell. Second, in order to examine more closely our conceptions of rationality and our pictures of children, I consider the children's books, The Lorax and Where is My Sister? and Henrik Ibsen's play, The Wild Duck.

  • 100.
    Johansson, Viktor
    Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
    The Philosophy of Dissonant Children: Stanley Cavell's Wittgensteinian Philosophical Therapies as an Educational Conversation2010In: Educational Theory, ISSN 0013-2004, E-ISSN 1741-5446, Vol. 60, no 4, p. 469-486Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Education is often understood as a process whereby children come to conform to the norms teachers believe should govern our practices. This picture problematically presumes that educators know in advance what it means for children to go on the way that is expected of them. In this essay Viktor Johansson suggests a revision of education, through the philosophy of Stanley Cavell, that can account for both the attunement in our practices and the possible dissonance that follows when the teacher and child do not go on together. There is an anxiety generated by the threat of disharmony in our educational undertakings that may drive teachers toward philosophy in educational contexts. Here Johansson offers a philosophical treatment of this intellectual anxiety that teachers may experience when they, upon meeting dissonant children, search for epistemic justifications of their practices—a treatment whereby dissonant children can support teachers in dissolving their intellectual frustrations.

123456 51 - 100 of 265
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf