Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 1726
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ampén, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Broberg, Sanne
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Erfarenhet av amning och förväntningar inför kommande amning - mödrars perspektiv: En studie med mixad metod2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Amning är ett säkert och effektivt sätt att främja barnets och moderns hälsa men trots detta ses en minskning av amning i Sverige. Tidigare studier visar att mödrars erfarenheter av och förväntningar inför amning varierar stort och där med varierar också behovet av stöd och hjälp från hälso- och sjukvården.

    Syfte Syftet var att beskriva mödrars erfarenheter av amning samt förväntningar inför kommande amning.

    Metod Denna studie har bearbetat data från en befintlig pilotstudie. Tolv kvantitativa och kvalitativa frågor har analyserats enligt mixad metod med konvergent design. Totalt medverkade 32 gravida kvinnor i pilotstudien.

    Resultat Resultatet visar att mödrar har både positiva och negativa erfarenheter av samt förväntningar inför amning som kantas av närhet, samspel och kärlek tillika oro, aversion och komplikationer. Resultatet presenteras under det sammanfattande huvudtemat ”Droppar som rymmer oceaner av känslor”.

    Slutsats Resultatet antyder att amning åtföljs av ett omfattande känsloregister. Amning kan upplevas värdefull, hälsosam och främjande för anknytningen men kan också medföra svårigheter. För några mödrar verkar amningen skapa en rad negativa känslor som kantas av både smärta, oro, aversion och sexualisering. Resultatet antyder även avsaknad av stöd från hälso- och sjukvården.

  • 52. Amritzer, Maria A
    et al.
    Muntlin, Åsa
    Berg, Lena M
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Göransson, Katarina E
    Nursing staff ratio and skill mix in Swedish emergency departments: A national cross-sectional benchmark study.2021Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 29, nr 8, s. 2594-2602Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe ratio and skill mix for nursing staff in Swedish emergency departments over a specific 24-hour period.

    BACKGROUND: The link between number of patients per nursing staff and missed nursing care is well described within the in-hospital setting, showing association with negative outcomes such as increased mortality. Potential association within the emergency department setting is still unexplored.

    METHOD: A national descriptive cross-sectional benchmark study.

    RESULTS: The majority (n=54; 89%) of Swedish emergency departments participated. The patients-per-registered nurse ratio varied between the shifts, from 0.3 patients to 8.8 patients (mean 3.2). The variation of patients per licensed practical nurse varied, from 1.5 to 23.5 patients (mean 5.0). The average skill mix was constant at around 60% registered nurses and 40% licensed practical nurses.

    CONCLUSION: The varying ratios for patient per registered nurse and licensed practical nurse in Swedish emergency departments is noteworthy. Furthermore, the patient flow and nursing staff numbers did not match one another, resulting in higher nursing staff ratios during the evening shift.

    IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Findings can be used to improve rosters in relation to crowding, to manage the challenging recruitment and retention situation for nursing staff and to improve patient safety.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53. Amritzer, Maria
    et al.
    Göransson, Katarina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Karolinska inst, Sweden; Karolinska Univ Hosp, Sweden.
    Berg, Lena M
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Karolinska inst, Sweden; Karolinska Univ Hosp, Sweden.
    Nymark, Carolin
    A new perspective of missed nursing care – the emergency department context: a descriptive, cross-sectional study2024Inngår i: Journal of Emergency Nursing, ISSN 0099-1767, E-ISSN 1527-2966, Vol. 50, nr 3, s. 392-402Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: This descriptive cross-sectional study describes missed nursing care, quality of care, and patient safety rated by nursing staff in emergency departments. Required patient care that is omitted or delayed (missed nursing care) is associated with poorer quality of care and increased risk for adverse events, but studies are scarce in the emergency setting. Methods: Emergency registered nurses and nursing assistants (N=126) at 2 Swedish emergency departments participated in the study. The MISSCARE survey -Swedish version was used for data collection. Results: Emergency nursing staff assessed that nursing care is frequently missed in the emergency department. More than half of the 24 nursing care items were reported as missed by over 50% of the participants, and registered nurses rated most items significantly higher compared to nursing assistants. Half of the nursing staff perceived quality of care to be good, but nearly the same proportion perceived patient safety as poor. Registered nurses viewed both quality and safety worse than nursing assistants. Discussion: The present study found very high levels of missed nursing care in most nursing items. Results indicate that nursing staff in emergency departments need to prioritize between the tasks and that some tasks may not be relevant in the context. The emergency setting focuses primarily on identifying signs of urgency, assessing patients, performing interventions, and diagnostics. However, even items that seemed to be prioritized, such as reassessment of vital signs, had a surprisingly high level of missed nursing care in comparison to in -hospital wards.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 54. Amundsson, Maria
    et al.
    Mark, Jonna
    Faktorer av betydelse för implementering av vetenskaplig evidens i klinisk omvårdnad: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: I föreliggande litteraturstudie var syftet att beskriva vilka faktorer som har betydelse för implementering av vetenskaplig evidens i klinisk omvårdnad samt att jämföra dessa faktorer med ramverket PARIHS implementeringsteori.

    Metod: Artiklar söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterierna uppfylldes hos 21 artiklar vilka gick vidare till kvalitetsgranskning. Slutligen kvarstod 16 artiklar vilka resultatet baserats på. Artiklarna analyserades genom identifiering av likheter och skillnader i innehåll avseende faktorer av betydelse för implementering.

    Resultat: Enligt studiens resultat omfattar evidens egenskaper hos evidens och intervention samt patienters möjlighet att vara involverade i projektgruppen. Kontext bestod av resurser på arbetsplatsen, ledarskap och mentorskap samt attityder och åsikter hos personalen. Facilitering innefattade säkerställande av att personalen besatt kunskap och hade relevant utbildning, att det fanns ett multidisciplinärt samarbete samt att vedertagna implementeringsstrategier användes.

    Slutsats: Resultatet från studien svarar i hög grad mot PARIHS element evidens, kontext och facilitering. Författarna är av uppfattningen att implementering av vetenskaplig evidens är en komplex process där ett flertal olika faktorer samverkar, vilket bekräftas av beskrivning av implementering utifrån ramverket PARIHS. Implementering kräver kunskap om hur positiva och negativa faktorer kan förstärkas respektive minskas utifrån rådande förutsättningar.

  • 55.
    Andersson, Alva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Hansers, Harald
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Barns upplevelser och erfarenheter av sjukhusvistelse: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Inom svensk, såväl som internationell lagstiftning fastslås att barnets bästa ska beaktas när hälso- och sjukvård ges till barn. Dessutom ska barnens inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Samtidigt är det en utmaning för vårdpersonalen att realisera detta i praktiken, då patientgruppen barn skiljer sig stort från vuxna i deras möjligheter att göra sin röst hörd. Barnets egna perspektiv behöver därför särskilt lyftas fram och tas i beaktning.

    Syfte Studiens syfte var att beskriva barns upplevelser och erfarenheter i samband med sjukhusvistelse.

    Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter där tolv vetenskapliga originalartiklar ligger till grund. Datainsamlingen har utförts i databaserna Pubmed och CINAHL.

    Resultat Resultatet identifierar de tre huvudkategorierna relationer, sjukvårdsinsatser och miljö. Sjukvårdspersonalen och familjen identifierades som två positiva och viktiga relationer för barn som vårdas på sjukhus. Åtgärder som orsakade smärta eller obehag var istället en starkt negativ upplevelse. Samtidigt var barn fortsatt nyfikna på åtgärderna och önskade erhålla information för att skapa förutsättningar till att aktivt delta i sin egen vård. Lek och sociala interaktioner var viktigt då det skapade distans till barnens roll som patient. En färgglad sjukhusmiljö med mjuka fluffiga textilier och som erbjöd avskildhet föredrogs.

    Slutsats Barnen uttryckte upplevelser och erfarenheter inom ett flertal områden. Resultatet visade på att deras åsikter och inställning till sin egen vård inte alltid togs i beaktning. När det gjordes visade det på positiva effekter. Med ett barncentrerat arbetssätt skulle barnens vård kunna anpassas utifrån patienternas önskan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Andersson, Anita
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Johansson, Tina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljön inomslutenvård under covid-19 pandemin: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsmiljön har både fysisk och psykisk betydelse för vårdkvaliteten. Under Covid-19-pandemin ändrades arbetsförhållandena markant och sjuksköterskor fick uppleva nya utmaningar i arbetsmiljön. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på sjukhus under covid-19-pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats vars resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Systematisk sökning har genomförts i databaserna CINAHL och Pub Med. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Det var Förändringar i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva ökad arbetsbelastning och Att uppleva svårigheter med förändrade arbetsförhållanden, Hinder i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva begränsningar och svårigheter i omvårdnadssituationer och Att uppleva ovisshet i arbetet och Att uppleva rädsla för smittan samt Möjligheter i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva känslan av positivt teamarbete och Att uppleva en stödjande ledning och få möjlighet till fortbildning på arbetsplatsen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning under covid-19-pandemin bidrog till nedsatt återhämtning samt risk för sämre vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplevde obehag vid användande av skyddsutrustning samt otrygghet vid flytt mellan olika arbetsplatser. Omvårdnaden blev begränsad av smittorisken, vilket utmanade patientsäkerheten. Kommunikation mellan organisation/ledning var sämre. Det bidrog till stress och frustration hos sjuksköterskorna. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna positivt teamarbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Andersson, Britt-Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Liljegren, Marika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Diabetessjuksköterskans undervisning i egenvård hospatienter med diabetes typ 22015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes är en stor folksjukdom i hela världen och antalet människor som drabbaskommer att öka kraftigt inom de närmaste 10-15 åren. Tidiga insatser bör göras såsomundervisning i egenvård och livsstilsförändringar för att förhindra utveckling avkomplikationer. Syfte: Syftet är att beskriva diabetessjuksköterskans undervisning i egenvårdhos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie medkvalitativ ansats där tio diabetessjuksköterskor intervjuades. Intervjuguiden innehöllsemistrukturerade frågor. Datamaterialet bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Diabetessjuksköterskans roll i undervisningen av patientens egenvård är att vara ettstöd och inge trygghet då många patienter är omotiverade till förändringar av sin livsstil.Första temat som framkom var diabetessjuksköterskans roll att medvetandegöra patientensegenvårdsansvar och bestod av fyra kategorier som är att hen ska fungera som rådgivare ochatt tidsbrist kan leda till brister i kvalitén då det finns för få diabetessjuksköterskor.Diabetessjuksköterskan kan använda Nationella diabetesregistret som en vägledning iundervisningen samt har behov av fortbildning. Andra temat som framkom var behov avundervisning hos patienter med diabetes och bestod av fyra kategorier därdiabetessjuksköterskan anpassar undervisningen till den individuella kunskapsnivån för attgöra patienten medveten om bra levnadsvanor. Patienten behöver motivation till förändradlivsstil samt att patientens motivation är av betydelse för medverkan i gruppundervisning.Slutsats: Diabetessjuksköteskorna försökte att undervisa i egenvård så att den blev anpassadefter patientens kunskapsnivå. För att en god undervisning inom diabetesvård ska kunnabedrivas enligt riktlinjer krävs ökade resurser vilket innebär fler diabetessjuksköterskor. Mertid för patienterna behövs samt fortbildning då det pågår mycket forskning kring diabetes.

  • 58.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tranlund, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    En översikt av vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning visar på att patienter önskar kontinuitet, då de upplever att det bidrar till känslan av

    trygghet och närhet. Det ger sjuksköterskan möjlighet att lära känna personen och en

    möjlighet att bättre följa upp gjorda åtgärder.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som har samband med patientens

    upplevelse av kontinuitet i vården.

    Metod

    Studien har genomförts som en litteraturstudie.

    Resultat

    Resultatet visade att det var viktigt för kontinuiteten att de fick träffa en sjuksköterska som de

    kände sedan tidigare och att det var samma sjuksköterska vid alla vårdtillfällen. Det var även

    viktigt att sjuksköterskan de träffade var uppdaterad på deras medicinska historia.

    En viktig faktor som höjde kontinuiteten var om patienten hade en kronisk sjukdom, då de

    patienterna oftare kräver regelbunden uppföljning med fler besök hos vården. Patienterna

    upplevde större kontinuitet om vården utfördes av sjuksköterska istället för av andra

    vårdgivare Sjuksköterskorna var mer anpassningsbara, flexibla och tog sig mer tid med

    patienten.

    Slutsats

    Studien visar att kontinuitet är något som patienter upplever som viktigt när de möter vården

    men det saknas forskning om hur vården ska organiseras, för att kontinuiteten ska upplevas

    bättre ur ett patientperspektiv, balanserat mot organisationens behov av att spara tid och

    pengar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Möller, Åsa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Våld mot kvinnor i nära relation – faktorer som kan påverka sjuksköterskors identifiering av våldsutsatta kvinnor: en litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och leder till många och allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskan ska arbeta för att främja hälsa och mänskliga rättigheter samt lindra lidande och har därför en viktig roll i arbetet mot våld i nära relation.

    Syfte Syftet var att belysa faktorer som kan påverka sjuksköterskors möjlighet att identifiera kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.

    Metod En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna söktes fram genom databassökning och manuell sökning i CINAHL och PubMed. Resultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat I resultatet framkom underlättande och hindrande faktorer som påverkade identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Underlättande faktorer för identifiering av våld i nära relation var erfarenhet, kunskap, synliga tecken på våld, tillgång till screeningsverktyg och god kommunikation. Hindrande faktorer var begränsad erfarenhet begränsad kunskap, arbetsmiljö, organisation, emotionell distansering, personliga värderingar och attityder.

    Slutsats Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap både i grundutbildningen och fortlöpande kompetensutveckling om våld i nära relation. Hälso-och sjukvården behöver tydliga riktlinjer samt rätt screeningverktyg för att sjuksköterskan ska kunna identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan behöver hålla ett professionellt förhållningssätt till kvinnor utsatta för våld i nära relation och ignorera egna personliga fördomar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Axelsson, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att tillämpa personcentrerad vård hos personer med demenssjukdom i ordinärt boende: En kvalitativ intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen är att fler och fler drabbas av demenssjukdom vilket innebär att antalet personer som får vård i ordinärt boende kommer att öka. Vården som ges ska vara personcentrerad och underlätta vardagen samt bidra till en ökad livskvalitet för personen.  Syfte: Att undersöka vilka hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans arbete med att tillämpa personcentrerad vård för personer med demenssjukdom i ordinärt boende. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården och besöker personer med demenssjukdom har intervjuats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det som möjliggör personcentrerad vård för sjuksköterskan är att möta personen i dennes bekanta miljö, att se anhöriga som en resurs i vården samt att arbeta som ett team med andra professioner. Det som hindrar sjuksköterskan att tillämpa personcentrerad vård är att begränsas av organisationen, att sakna kompetens i teamet och att inte nå fram till personen. Slutsats: För att kunna bedriva personcentrerad vård behöver sjuksköterskan få de organisatoriska förutsättningarna som möjliggör detta arbete, i form av god tid för hembesök, möjlighet till teamarbete med hemtjänst och demensteam samt möjlighet till att stödja och handleda vårdpersonalen och anhöriga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Andersson Eklund, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Karlsson, Louise
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anhörigas erfarenheter av psykisk ohälsa och den psykiatriska vården: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa kan te sig på olika sätt och att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa kan vara påfrestande. Anhöriga kan ha behov av stöd och delaktighet i vården. Vårdpersonal anser att anhöriga kan vara en resurs och att även de behöver stöd. Dock finns barriärer för att involvera anhöriga som kan leda till att de inte får det stöd de behöver.Syfte: Att belysa vilka erfarenheter anhöriga har av att ha en närstående med psykisk ohälsa och vilka erfarenheter de har i kontakten med den psykiatriska vården.Metod: Designen är gjord som en litteraturöversikt. Cinahl och PsycINFO är sökmotorer som använts. Resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar som belyste anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med psykisk ohälsa och den psykiatriska vården.Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman; ”Livet som anhörig” innefattade livet som anhörig med en påfrestande och osäker vardag, maktlöshet och otillräcklighet, etiska dilemman och skuldkänslor, stigmatisering, social isolering och anhörigas erfarenheter av att hantera sin situation. ”Att vara anhörig i den psykiatriska vården” belyste erfarenheter av att söka och få vård, vårdpersonalens attityder, vikten av att anhöriga involveras samt vilket stöd anhöriga behöver.Slutsats: Anhöriga har erfarenhet av att vardagen är utmanande och oförutsägbar. De önskar stöd och delaktighet i vården av den närstående. De hade erfarenhet av att inte involveras vilket ökade deras egen ohälsa. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat för att stödja anhöriga som även kan påverka de närståendes hälsa till det bättre.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Andersson, Emilie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vestman, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av att leva med KOL med fokus på palliativ vård: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom kan ha många besvärande symtom. Andnöd är ett betydande symtom som ofta påverkar personernas liv avsevärt och försämrar livskvalitén. Tidigare forskning visar på att personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom inte får palliativ vård i samma utsträckning som personer med andra luftvägssjukdomar. Det kan vara betydande kunskap för sjuksköterskan att förstå patientens upplevelse av att leva med sjukdomen för att kunna bemöta dessa personer på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva symtom och utmaningar, utifrån patientens perspektiv, med fokus på palliativ vård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.  Metod: En litteraturöversikt grundat på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: De huvudteman som kunde utkristallisera sig från dataanalysen var; fysiska symtom, psykiska symtom, hantering av det dagliga livet, information och kommunikation och existentiella utmaningar. Det mest genomgående betydande symtomet i artiklarna var det fysiska symtomet andnöd. Flertalet artiklar konstaterade att deltagarna önskade mer information om sin sjukdom, prognos och vård vid livets slut. De flesta var positiva till att inleda samtal om palliativ vård i ett tidigt skede i sjukdomen.  Slutsats: Att få personer med KOL får palliativa insatser kan bero på att sjukdomsprognosen är så pass oviss att man inte vet när man ska börja ha samtal om den sista tiden i livet. Denna litteraturöversikt visar på att palliativ vård välkomnas av personer med KOL i ett tidigt skede i sjukdomen då de lättare kan acceptera sin situation och besvärliga symtom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    John, Isabelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som kan öka risken för komplikationer relaterat till perifer venkateter – en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Perifer venkateter (PVK) är en plastkateter anlagd i en ven för att möjliggöra infusion av läkemedel eller vätska. För att hantera en PVK finns riktlinjer om hur detta skall göras på ett patientsäkert sätt. Detta får ske av legitimerad personal. Med en PVK finns risker för komplikationer och det är betydelsefullt att dessa undviks för att undvika onödiga komplikationer relaterat till PVK. Syfte: Syftet är att identifiera möjliga faktorer som kan öka risken för tromboflebit samt andra komplikationer relaterat till perifer venkateter. Metod: Litteraturöversikt Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att det finns många faktorer som ökar risken för komplikationer relaterat till PVK. Faktorerna som påverkar risken för komplikationer är sjuksköterskans kunskapsnivå och erfarenhet av att handha PVK:er, placering av och storlek på PVK:n kopplat till komplikationer, bytesfrekvens av PVK, akut insatt PVK och planerat insatt PVK, administrering av läkemedel samt andra komponenter genom PVK, tekniska hjälpmedel samt patientens förutsättningar. Slutsats: Litteraturöversiktens slutsats är att varje sjuksköterska måste ta eget ansvar att följa aktuella riktlinjer för att arbeta på ett patientsäkert sätt för att minimera risken för komplikationer. Vissa faktorer kan enskild sjuksköterska påverka och andra inte. Komplikationer leder till lidande för patienten. Onödiga VRI leder till onödigt lidande för patienten och höga kostnader för samhället.

  • 64.
    Andersson, Ewa
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tillmatning av nyfödda barn på BB i Sverige: följs föreskrifter och rekommendationer2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande >2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 65.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Håll, Josefine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans uppfattning av anhörignärvaro vid återupplivningsförsök.: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de mest vanligt förekommande dödsorsakerna i Sverige är hjärtstopp. Under pågående återupplivningsförsök kan anhöriga närvara. Syfte: Beskriva sjuksköterskans uppfattning av anhörignärvaro vid återupplivningsförsök. Metod: Detta är en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för resultatet. Analys har skett i tre olika steg.  Resultat: Fem huvudrubriker identifierades. Dessa är anhörigas närvaro, beslut om anhörignärvaro, anhörigas närvaro påverkar sjuksköterskans arbete, betydelsen för anhöriga att närvara samt anhörigas behov av stöd. Det framkom meningsskiljaktigheter hos sjuksköterskorna om anhöriga ska tillåtas närvara eller ej. Det framkom en ökad upplevd stress hos sjuksköterskor samt att anhöriga stör arbetet på olika sätt. Det framkom även fördelar för anhöriga om de närvarade.  Slutsats: Det finns meningsskiljaktigheter bland sjuksköterskorna om anhörignärvaro är fördelaktigt eller ej. Sjuksköterskorna påverkas negativt av anhörigas närvaro medan anhörigas sorgeprocess underlättas och de får även se att alla tillgängliga behandlingar är utförda. Vid anhörigas närvaro är det av stor vikt att personal avsätts i syfte att informera och bemöta deras behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Andersson, Helen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Boman, Kristina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Undernäring vid demenssjukdom: En strukturerad litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundDemens är en folksjukdom som vanligt vis drabbar äldre personer. Kognitiva nedsättningarleder till att personen har svårt att sköta sina vardagliga sysslor. Det kan bero påminnesnedsättning men även på grund av att personen har svårigheter med att planera, inledaoch genomföra sina vardagliga sysslor, vilket också kan leda till att personen drabbas avundernäring.SyfteAtt beskriva väsentliga aspekter i samband med undernäring vid demenssjukdom.MetodEn strukturerad litteraturöversikt med Högskolan Dalarnas mixade modell som grund vilken ärbaserad på (n=18) artiklar. Artiklarna som ingår i litteraturöversikten har kvalitativ ochkvantitativ ansats samt mixad metod. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL ochPubMed.ResultatTvå huvudkategorier visades Måltidssituationen och Omvårdnadspersonal vilka sedan deladesin i subkategorierna, Anpassad måltidsmiljö, Anpassning till patientens funktionsförmåga,Stimulering av kostintag, Kompetens och Bemanning.SlutsatsGenom en personcentrerad vård kan undernäring förebyggas och behandlas med olika insatserav omvårdnadspersonal, vilket kan leda till ökad livskvalitet och välbefinnande samtförhoppningsvis ge minskade samhällskostnader på sikt

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Andersson, Isabelle
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Damberg Larsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kampen mot klockan! Hur väntetiderna påverkar barn och unga inom psykiatrin: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga, medan väntetiderna på många enheter blir längre och längre. Psykisk ohälsa kan påverka barn och ungas välbefinnande samt hela barnets familj. Grundläggande omvårdnadsbehov kan bli lidande. Det satsas stora pengar inom området, men förändringarna har hittills uteblivit. Kan tidig intervention påverka barns psykiska ohälsa och därmed ge evidens för allvaret med de långa vårdköerna? Syfte: Att undersöka faktorer och dess påverkan på barn och unga samt deras föräldrar i samband med långa väntetider inom barn och ungdomspsykiatrin. Metod: Studien genomfördes genom en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med båda kvalitativ och kvantitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultat visar flera fördelar med tidig intervention i behandlingsresultatet av psykisk ohälsa hos barn och unga såsom minskad ångest/oro och depressiva symtom. Dessa fördelar har även visat sig hålla sig kvar under en längre tid efter avslutad behandling. Resultatet visar även på att väntetiderna har en betydande påverkan på föräldrarna till barn och unga med psykisk ohälsa. I resultatet framkommer det att korta behandlingstider med tidig intervention ger ett förbättrat mående.  Slutsats: Psykisk ohälsa innebär en utmaning för barn och unga. Det finns stora brister inom barn och ungdomspsykiatrin. Barn och ungas psykiska hälsa måste börja tas på allvar. Barn och unga är landets framtid och bygger en grund för en vidare fungerande samhällsstruktur. Barn och ungdomspsykiatrin är en viktig enhet för främjandet, utvecklandet och bibehållandet av barn och ungas psykiska hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Andersson, Janina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lindström, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans roll i den pre- och postoperativa fasen hos äldre patienter, med fokus på nutritionen: En litteraturöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården. Slutsats: Personer över 65 år var en utsatt patientgrupp gällande undernäring och postoperativa komplikationer. Vården bör därför vara anpassad efter den enskilda äldre individens villkor och innehålla information till patienten för att möjliggöra dennes aktiva roll i den egna vården. I det preventiva arbetet behöver sjuksköterskan fortlöpande utbildning och handledning angående hur medicinska och fysiologiska faktorer tillsammans påverkar den äldre individen samt hur sjuksköterskan i ett tidigt skede kan påvisa undernäring hos äldre. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Henriksson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att stå bredvid - Anhörigas upplevelser av vården vid akut sjukdom: Litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett känslomässigt lidande har observerats hos familj och anhöriga då närstående drabbats av akut sjukdom. Familjekonstellationer kan se olika ut, gemensamt är att alla anhöriga runt omkring den som insjuknat påverkas i dessa situationer. Anhöriga har rättigheter beskrivna i lagtext och sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivning och lagar samarbeta med patient och anhöriga i utformandet av vården.  Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av vården vid akut sjukdom. Metod: Designen är en litteraturöversikt. Sökmotorer som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.  Resultat: Fem kategorier identifierades utifrån anhörigas upplevelser, dessa är: “behovet av närhet”, ”vårdens inverkan i känslokarusellen”, ”kommunikationen och informationens betydelse”, ”att vara involverad i vården som anhörig” samt ”stödet i vården och upplevelser från den”. Slutsats: Närheten är viktig för att främja hälsa och den känslomässiga påfrestningen kräver olika slags stöd. Interaktionen grundar sig i information och kommunikation mellan vårdpersonal och anhöriga. Individanpassad information ger en tillit till vården och kan därmed vara ett verktyg för att stödja anhöriga. Anhöriga har på olika sätt behov av att vara involverade.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Andersson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Cytostatikabehandlade patienters upplevelse av livskvalitet - en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av livskvalitet hos patienter med cytostatikabehandling.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tolv artiklar inkluderades, 7 med en kvalitativ ansats och 5 med en kvantitativ ansats. Artikelsökningen gjordes i databasen CINAHL.

    Resultat: Upplevelsen av livskvalitet hos patienter som genomgick cytostatikabehandling sammanställdes utifrån fem olika kategorier - Biverkningar av cytostatikabehandling, sociala upplevelser, fysiska och kognitiva upplevelser, psykiska och känslomässiga upplevelser samt behov av information och råd. Resultatet visar att biverkningar av cytostatikabehandling har en mycket negativ effekt på patientens livskvalitet. Sjuksköterskan kan bidra till att förbättra patientens upplevelse av livskvalitet genom adekvat information och rådgivning.

    Slutsats: Information om potentiella biverkningar från cytostatikabehandling är en viktig del i omvårdnaden. Preventionsarbete kring ångest och att råda patienterna till socialt umgänge med familj och vänner kan bidra till förbättrad upplevelse av livskvalitet hos patienter som genomgår cytostatikabehandling.

  • 71.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Mirja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter på sjukhus - en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    :

    Vid livets slutskede är sjuksköterskans mål att förbättra livskvalitén för patienter med obotlig sjukdom eller skada. Sjuksköterskan med sitt omvårdnadsansvar spelar en viktig och central roll och möter palliativa patienter på alla vårdavdelningar på ett sjukhus. En av de mest utmanande erfarenheterna kan vara att ge omvårdnad till en patient som befinner sig i den sista fasen av livet, och en av de största svårigheterna kan vara att prata om död och sorg. Det är därför av stor betydelse att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av att vårda palliativa patienter på sjukhus ser ut.

    Syfte:

    Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter på sjukhus.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades.

    Resultat:

    Resultaten visar att sjuksköterskor har varierande upplevelser av att vårda palliativa patienter. Erfarenheter av otillräcklighet och stress är något som de flesta sjuksköterskor har gemensamt, och det upplevs betydelsefullt när patienternas behov och önskningar kan uppfyllas. Mer utbildning är något som anses behövas om man vill arbeta med palliativ vård, och områden som kommunikation, smärta och emotionellt stöd ses som önskvärda. Sjuksköterskorna ansåg också att ett hospice är en bättre lämpad plats att tillbringa sin sista tid i livet.

    Slutsats:

    sjuksköterskor som arbetar med palliativa patienter anser att det är stressigt och svårt många gånger då de inte alltid innehar tillräcklig kunskap.

  • 72.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Carlström, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid vård av äldre personer med urininkontinens – en kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 30 - 40 procent av personer över 65 år uppskattas ha besvär med urininkontinens och det förekommer felaktiga uppfattningar om att det är en del av det normala åldrandet. Urininkontinens kan påverka den drabbade äldre personens fysiska, sociala och psykosociala hälsa med nedsatt livskvalitet som följd. Omvårdnad vid urininkontinens bör fokusera på insatser som möjliggör självständig hantering av urininkontinens samt regelbundna toalettvanor. Då det finns behov av inkontinensskydd är det ett effektivt och diskret sätt att hantera urininkontinens men felanvändning kan bidra till ökad risk för komplikationer. Otillräckliga kunskaper gällande urininkontinens har visat sig leda till att omvårdnaden inte utförs evidensbaserat vilket i sin tur blir en riskfaktor för den äldre personen. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid vård av äldre personer med urininkontinens på geriatriska slutenvårdsavdelningar. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med åtta sjuksköterskor på tre geriatriska slutenvårdsavdelningar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Huvudfynd: Urininkontinens ansågs tillhöra sjuksköterskans ansvarsområde och beskrevs vara centralt i omvårdnaden. Trots det framfördes en beskrivning om hur omvårdnaden såg ut i verkligheten då urininkontinens ansågs normalt för äldre och generellt inte uppfattades som ett problem. Ämnet var tabubelagt och behandlades inte seriöst på avdelningarna. Därmed blev omvårdnad vid urininkontinens lågt prioriterat då andra delar i omvårdnaden värderades högre och därför lämnades ansvaret över till undersköterskorna. Samtidigt skildrades dock en vision om vad god omvårdnad vid urininkontinens var och hur vården egentligen borde utformas men även hinder till att uppnå detta. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig roll gällande omvårdnad vid urininkontinens och vårdpersonalens agerande kan påverka den äldre personens situation negativt. De behöver utmana stigmatiseringen av urininkontinens och lyfta omvårdnad vid urininkontinens som ett arbete som främjar den äldre personens värdighet. Ökade kunskaper om evidensbaserad vård tillsammans med en organisation som stödjer ett personcentrerat förhållningssätt kan bidra till en bättre vård och välbefinnande för den äldre personen och därmed ge ökad livskvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Andersson, Katrin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bettembourg Grundström, Aina
    Upplevelser av lungcancervården: Patient och närståendes perspektiv: En empirisk studie med kvalitativ ansats2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande. Det andra temat var: Känslor av trygghet kopplat till goda mellanmänskliga relationer. Tillhörande kategori var goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.Konklusion: Denna studie visade att patienter med lungcancer kände otrygghet och lidande, till stor del orsakat av vården. Där goda möten ägde rum skapades trygghet och goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Molin Andersson, Jennie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård - en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård har både nationellt och internationellt vuxit fram och skapat en beskrivning av god omvårdnad för varje enskild patient. Om sjukvården är organiserad med ett fokus på patienten som en individ blir den mer effektiv och ökar patienternas delaktighet och engagemang. Patienters möjlighet att ta del i beslut som handlar om deras vård förbättras och deras återhämtningsförmåga stärks när sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård. Totalt 13 av 21 regioner i Sverige har beslut om att skapa förutsättningar för personcentrerad vård, dock beskriver flertalet regioner olika utmaningar för att kunna implementera personcentrerad vård. Några av dessa är att sjuksköterskor önskar att de fick mer stöd från sjukvårdsledningen samt att det finns andra omständigheter som kan försvåra arbetet med personcentrerad vård såsom kommunikationsbrist mellan patient och sjuksköterska. Det är därför viktigt att belysa patienters syn på personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt, vars resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa var patienters erfarenheter av relationen mellan patient och sjuksköterska och patienters erfarenheter av att bli sedd och behandlad som en unik individ. Slutsats: Relationen mellan patient och sjuksköterska var en central aspekt som hade stor betydelse för patienternas välbefinnande och vård. Att bli sedd och behandlad som en unik individ visade sig genom att få berätta sin historia, få stöd att hantera sin sjukdom och genom att få möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Personcentrerad vård kan bidra till att patienter får ett gott bemötande, blir sedda och respekterade.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Andersson, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Den kvinnliga patientens erfarenhet och upplevelsevid akut kranskärlssjukdom, en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den vård som bedrivs vid akut kranskärlssjukdom är idag bristande när det gäller

    jämställdhet. Männen har varit och är dominerande i den forskning som bedrivs

    om kranskärlssjukdom, vilket utsätter kvinnan för risk vid både diagnos och

    behandling av sjukdomen. Det råder bristande medvetenhet om genusperspektiv

    vid vårdandet av akut kranskärlssjukdom, och mer forskning behövs för att

    uppmärksamma sjuksköterskans behov av att tillämpa detta förhållningssätt.

    Syfte

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva den kvinnliga patientens

    erfarenhet och upplevelser vid akut kranskärlssjukdom.

    Metod

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar

    granskades. Databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar användes vid

    sökningen.

    Resultat

    Resultaten i denna litteraturöversikt visar hur den inlärda förväntan om typiska

    symptom och tecken på akut kranskärlssjukdom påverkat kvinnorna vid tolkningen

    av deras symptom. Under sjukdomsförloppet framkom även hur kvinnorna

    förminskade och förnekade allvaret i situationen. Symptomen kunde kopplas till

    mindre allvarliga åkommor, biverkningar av en ny medicin eller bortförklaras med

    stigande ålder.

    Slutsats

    En djupare förståelse för hur kvinnor reagerar vid debuten av akut

    kranskärlssjukdom är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna agera adekvat då

    kvinnan inkommer till sjukhuset.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Henriks, Johanna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Barnkonventionen ur ett barnmorskeperspektiv: En analys av begreppet barnkonventionen och dess tillämpning2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn utgör en stor del av världens befolkning. De är en utsatt grupp i samhället och ännu mer när de är i behov av vård. Barnets befogenheter i hälso- och sjukvården utgår från flera olika lagar där Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, även nämnd som barnkonventionen, syftar till att stärka barnets rättigheter. Barnmorskan vårdar barn i olika skeden i livet där barnkonventionen är en viktig del. Dock saknas kunskap om hur barnmorskor ser på begreppet och deras erfarenheter av att arbeta utifrån barnets rättigheter.

    Syfte: Att analysera begreppet barnkonventionen och dess tillämpning ur ett barnmorskeperspektiv.

    Metod: Studien är inspirerad av en hybridmodell för begreppsanalys i tre steg framtagen av Schwartz-Barcott och Kim. En teoretisk del som grundar sig på litteratur, en fältstudiefas som utgörs av sju kvalitativa intervjuer med barnmorskor samt en sammanfattande analysfas där de olika delarnas resultat sammanställts.

    Resultat: För barnmorskor innebär barnkonventionen att se till barnets bästa och deras rättigheter där professionen har en skyldighet att följa lagen. Resultaten påvisar dock att det finns en kunskapsbrist inom professionen gällande barnkonventionen. Stöd av arbetskollegor och samarbete med andra instanser lyfts som viktiga faktorer i tillämpandet. Barnmorskor såg flera utmaningar som försvårade att arbeta utefter barnkonventionen, bland annat bemanningssvårigheter och tidspress.

    Slutsats: Barnmorskor arbetar med barnets bästa i fokus, dock nämner inte majoriteten begreppet barnkonventionen som en grund till detta. Utbildning och riktlinjer i tillämpandet av barnkonventionen behövs samt mer tid för att implementera lagen hos professionen. Klinisk tillämpbarhet: Resultaten från denna begreppsanalys kan användas av verksamheter som stöd i arbetet gällande utbildningsinsatser, av enskilda barnmorskor som vill utöka sin kunskap samt inom barnmorskeutbildningen. Detta kan bidra att i högre utsträckning tillämpa barnkonventionen, vilket leder till att barnets rättigheter försvaras och stärks.

  • 77.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tallberg, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar. Fysisk aktivitet visade på en dämpande effekt på depressiva symtom, och påvisade att viktiga effekter av fysisk aktivitet ger en lindring av depressiva symtom. Skillnader mellan yngre tonåringar och äldre tonåringar är att de yngre tenderar att ha högre deltagande i fysisk aktivitet gentemot de äldre, varav mängden fysisk aktivitet minskar från de tidiga tonåren till de äldre. Familjefaktorer har ett starkt samband med fysisk aktivitet. Ungdomar som har en god relation med sina föräldrar har också ett större deltagande i olika fysiska aktiviteter. Flickor löper större risk än pojkar att drabbas av depression. Förebyggande strategier avseende fysisk aktivitet kan vara framgångsrika, och det är viktigt att ha fokus på ungdomar med en historia av psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden för att minska risken för fortsatt utveckling av psykiska problem. Slutsats: Depression hos ungdomar skapar en sämre livskvalitet. Fysisk aktivitet är en viktig del av välmåendet och bör framhävas i relation till psykisk ohälsa hos unga. Att uppmärksamma flickors tendenser till ett sämre mående är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att som sjuksköterska ha vetskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och depressiva symtom för att kunna arbeta preventivt och applicera kunskapen i det dagliga arbetslivet och i möten med ungdomar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Frid, Tina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskadebeteende är ett symtom på psykisk ohälsa som sedan millennieskiftet uppmärksammats i allt högre utsträckning. Den första kontakten med vården personer med självskadebeteende tar sker ofta via den somatiska akutsjukvården. Patienter vittnar om negativa upplevelser i mötet med dessa vårdinstanser. Det är därför av värde att öka kunskapen om hur sjuksköterskor upplever mötet med patienter med självskadebeteende. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar söktes via databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och Web of Science. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Av resultatet har framgått tre huvudkategorier vilka var: Sjuksköterskans tankar och känslor; Kompetens och kunskap; Faktorer som påverkar mötet och vården. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård erfor både positiva och negativa upplevelser i mötet med patienter med självskadebeteende vilka frammanade olika känslor och tankar hos sjuksköterskor. Gemensamt för studierna var att sjuksköterskor uppgav att de hade bristande kompetens och kunskap i samband med omvårdnaden av dessa patienter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Martinsson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Beröringens effekter inom palliativ vård: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att se vilken effekt beröring har som

    omvårdnadsåtgärd för patienter inom palliativ vård. Metod: Studien är genomförd

    som en litteraturstudie. Huvudresultat: I de flesta studierna framgick att massage

    eller beröring hade positiv effekt på smärta, oro/ångest, sömn och på

    välbefinnandet Resultatet utmynnade i sex kategorier: smärtlindrande effekt,

    lugnande effekt, effekt på välbefinnandet och livskvaliteten, effekt på sömnen,

    effekt över tid och effekt beroende på terapiform. En av studierna visade inte

    någon signifikant skillnad på välbefinnandet hos grupper som fått

    massagebehandling eller vänligt besök av vårdpersonal. Slutsats: Resultatet visar

    att man kan använda beröring som ett komplement till traditionell vård för att

    bland annat minska smärta samt nå ökat välbefinnande hos patienter inom palliativ

    vård.

  • 80.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ols Åström, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Smärtskattning och smärtlindring vid förlossning samt förlossningsupplevelse bland normalviktiga och överviktiga kvinnor2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rimsler, Ronja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors inställning till att involvera närstående vid återupplivning: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning om närståendebevittnad återupplivning påbörjades under 1980-talet i USA till följd av att närstående hade efterfrågat att närvara. Det visade sig ha positiva effekter för närståendes välmående och sorgeprocess om de fick närvara. Det inträffar cirka 8000 plötsliga hjärtstopp årligen i Sverige där de flesta sker utanför sjukhus vilket innebär att närstående ofta är först på plats. I samtal med patienter som överlevt återupplivning framkom det att majoriteten av dem hade en önskan att närstående skulle närvara.  Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors inställning till att ha närstående närvarande vid återupplivningar inom slutenvården och pre-hospitalt, samt faktorer som påverkar inställningen. Metod: Studien har utförts i form av en litteraturöversikt där 20 artiklar ligger till grund för resultatet. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed.  Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna i studierna hade en negativ inställning till att involvera närstående vid återupplivning. Faktorer som bidrog till den negativa inställningen var tidigare negativa erfarenheter av återupplivningar, förutfattade meningar om närståendes reaktioner och agerande, samt bristande självförtroende hos sjuksköterskorna.  Positiva aspekter som sjuksköterskorna kunde se var en ökad förståelse och delaktighet hos närstående när de fick möjligheten att närvara under återupplivningen. De närstående fick se med egna ögon att alla insatser vidtagits och kunde lättare acceptera ett eventuellt dödsfall.  Slutsats: Sjuksköterskors inställning till närståendes närvaro under återupplivningar är omdiskuterat och ett komplext ämne. Både positiva och negativa inställningar identifierades men merparten av sjuksköterskorna i litteraturöversikten hade en negativ inställning.

  • 82.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wallin, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Betydelsen av sjuksköterskans synsätt i vårdmötet med patienter som lider av psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos befolkningen i hela världen och forskning visar att personer som lider av psykisk ohälsa ofta känner skam över sitt tillstånd vilket resulterar i att dessa personer har svårt att integreras i samhället. Sjuksköterskans synsätt och kommunikationsförmåga påverkar i vilken grad patienter med psykisk ohälsa väljer att söka vård. Det är därför av värde att öka insikten i hur sjuksköterskans synsätt påverkar vårdmötet med patienter som lider av psykisk ohälsa.

    Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av sjuksköterskans synsätt i vårdmötet med patienter som lider av psykisk ohälsa.

    Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar, där både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderats. Artiklarna har hittats genom sökningar i databaserna PubMed samt PsycINFO och har kvalitetsgranskats, analyserats samt sammanställts till ett resultat.

    Resultat: Av resultatet har framgått tre huvudteman vilka var: Betydelsen att bli sedd som en person, Partnerskap mellan sjuksköterska och patient och Stigmatisering leder till fysisk och psykisk avskärmning.

    Konklusion: Resultatet visade att kunskap om psykisk ohälsa är en betydande faktor vilken inverkar på sjuksköterskan synsätt samt främjar partnerskap i vårdmötet. Kunskap om psykisk ohälsa sågs bidra till förändring i samhällets stigmatiserande synsätt samt sjuksköterskans utövande av en mer jämn lik vård.

  • 83.
    Andersson Lindberg, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Findikis, Matilda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    När vardagen förändras: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes typ 2 är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar allt fler människor i världen. Sjukdomen uppstår till följd av ohälsosamma levnadsvanor och ärftlighet. Diagnosen kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Behandlingen är framför allt livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och koständring, därför är egenvård en viktig del i behandlingen.

    Syfte Syftet var att beskriva vuxna individers upplevelser av livsstilsförändringar som egenvård vid diabetes typ 2.

    Metod En litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys baserat på tolv vetenskapliga artiklar som identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och bedömts vara av medel eller hög kvalitet.

    Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudteman: Svårigheter avse endeegenvård, barriärer för att kunna bedriva egenvård samt behov av stöd. Individanpassad kunskap hade betydelse för förmågan att utföra egenvård och sociokulturella faktorer påverkade följsamheten till egenvårdsåtgärder. Stöd från hälso- och sjukvården samt anhöriga visade sig vara en viktig faktor i hanteringen av sjukdomen som ledde till bättre egenvårdsfömåga.

    Slutsats Att drabbas av diabetes typ 2 medför en livslång utmaning, varför stöd från hälso- och sjukvården ihop med anhöriga är en nyckel till utförandet av livsstilsförändringarna som krävs vid egenvården av sjukdomen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Andersson, Lovisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Bladlund, Kajsa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnliga patienter utsatta för våld i nära relation: en litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Våld i nära relation beskrivs som en våldshandling där förövare och offer är i en partnerrelation. Globalt har 35% av alla kvinnor varit eller är utsatta för våld i en nära relation. Dessa kvinnors första kontakt i hälso-sjukvården är oftast sjuksköterskor, vilket innebär att sjuksköterskor måste ha kompetens nog för att kunna identifiera och vårda de patienter som är utsatta för våld i nära relation.

    Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnliga patienter utsatta för våld i nära relationer.

    Metod Denna studie är baserad på en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaser som använts är CINAHL och Pubmed. Resultatet grundar sig på 11 relevanta artiklar.

    Resultat De huvudkategorier som identifierats var Utmaningen i mötet som har underkategorierna Våga fråga och Känslomässiga reaktioner. Andra huvudkategorin redogör för Förutsättningar för ett bättre möte och har underkategorierna Hinder och Behov och förbättringsarbete.

    Slutsats Genom översikten framkom det att sjuksköterskorna påverkas känslomässigt av mötet och kan känna frustration över att inte kunna ge kvinnliga patienter allt stöd de behöver. Sjuksköterskorna behöver hanteringsstrategier för att hantera den personliga påverkan av mötet med våldsutsatta kvinnliga patienter och stöd från arbetsplatsen underlättade. Det finns också en bristande utbildning inom området som gör det svårt för sjuksköterskor att agera adekvat vid dessa möten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Forslund, Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar patientens följsamhet tillkompressionsbehandling av venösa bensår – Enlitteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i

    EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den

    viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är

    kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder

    kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som

    använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs

    lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande

    problem.

    Syfte:

    Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till

    kompressionsbehandling för att förebygga och behandla venösa bensår.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Datainsamling har skett

    genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis så visar resultatet att det finns flera faktorer som

    påverkade patientens följsamhet. Patienternas följsamhet minskade till följd av

    smärtan som orsakades av kompressionsbandaget eller vid såromläggningen. Hos

    nya oerfarna sjuksköterskor fanns bristande kunskap i hur kompressionsbandaget

    ska appliceras, hos ett flertal patienter fanns bristande kunskap och förståelse

    varför kompressionsbehandling var viktigt för att förhindra nya venösa bensår.

    Appliceringssvårigheter med att ta av och på kompressionsstrumporna, tillit till

    sjuksköterskan och utseendet på kompressionsstrumporna/bandaget var andra

    faktorer som påverkade följsamheten.

    Slutsats:

    Patientens följsamhet till kompressionsbehandling påverkas av både

    hämmande och främjande faktorer. Det som sjuksköterskan bland annat kan göra

    för att påverka patientens följsamhet till kompressionsbehandling är att informera

    om hur kompressionsbehandling hjälper till med läkningen och egenvårdsråd för att

    förhindra recidiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Johansson, Frida
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av överrapportering enligt SBAR: En Litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Överrapportering av patienter sker mellan enheter, yrkesgrupper och vårdgivare och syftar till att förmedla konkret och väsentlig information. Tidspress och kommunikationsbarriärer är vanligt förekommande i vårdarbetet vilket leder till varierade upplevelser av överrapportering hos sjuksköterskor. SBAR är ett standardiserat kommunikationsverktyg som syftar till att effektivisera överrapportering för vårdpersonal samt för att öka patientsäkerheten.

    Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av överrapportering enligt SBAR.

    Metod Arbetet är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. 14 artiklar har analyserats och sammanställts. Artiklarna är från databaserna CINAHL och PubMed och är antingen av kvalitativ eller kvantitativ ansats.

    Resultat I studiens resultat framkom fyra huvudteman med sex underteman; Erfarenheter av SBAR/ISBAR, Teamarbete, Barriärer vid rapportering och Patientsäkerhet. Sjuksköterskors erfarenheter är att SBAR förbättrar och effektiviserar överrapportering inom vårdteamet, samt att patientsäkerheten ökar vid användning av verktyget.

    Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av överrapportering enligt SBAR varierar beroende på individuella uppfattningar av kommunikation samt en rad yttre omständigheter. Det finns ett behov av att standardisera överrapporteringsprocessen för att framhäva kontinuitet i användandet av verktyget. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lundén, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att leva med diabetes typ 1- En litteraturöversikt om barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar bland barn och ungdomar, Sverige har den näst högsta insjuknandefrekvensen i hela världen. Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper de egna insulinproducerande cellerna i pankreas. Patienter med diabetes typ 1 löper stor risk att drabbas av komplikationer och följdsjukdomar.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt 15 artiklar utifrån studiens syfte, sökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna poängsattes med hjälp av Högskolan Dalarnas modifierade version av granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar.

    Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier som beskriver barn och ungdomars upplevelser: begränsningar i vardagen, stöd från föräldrar och sjukvården var centralt, rädsla för komplikationer samt att vara annorlunda. Två kategorier beskriver föräldrarnas upplevelser: oro rädsla och frustration samt att våga släppa kontrollen.

    Slutsats: Barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde sitt liv som begränsat. Sjukdomen påverkar dem i skolan, under fysisk aktivitet, tillsammans med vänner, och i sociala sammanhang. Föräldrar till barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde rädsla och oro över sitt barns sjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjöberg, Cristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egenvård och faktorer som påverkar följsamheten till egenvård för att minska risken för recidiv av venösa bensår: - En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cirka 1 % av Sveriges befolkning lider av venösa bensår. Risken för recidiv av venösa bensår är stor, cirka 70 % av patienterna återfår nya sår. Följsamheten till de rekommenderade egenvårdsråden för att minska risken för recidiv är ofta låg.

    Syftet med litteraturöversikten är att belysa evidensbaserad egenvård och faktorer som påverkar följsamheten till egenvård för att minska risken för recidiv hos patienter med venösa bensår. Metoden var en litteraturstudie och baserades på femton vetenskapliga artiklar av hög kvalité. Resultatet visade att metoder som att använda kompressionsstrumpor, vila med benen upphöjda, att utföra benövningar samt fysisk aktivitet var evidensbaserade egenvårdsåtgärder som minskar risken för recidiv av venösa bensår. Identifierade faktorer som påverkar följsamheten till egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår var: Information, tillit, rädsla, smärta, självbild, depression, self-efficacy (självförmågan) och nedsatt rörlighet. Slutsatsen var att genom att rekommendera individanpassade evidensbaserade egenvårdsråd till patienter med pågående eller tidigare venösa bensår minskar risken för recidiv. En tillitsfull relation mellan sjuksköterskan och patienten ska etableras och åtgärder för att stödja patienten för att öka följsamheten till egenvårdsåtgärderna bör sättas in. Att på så sätt arbeta preventivt för att motverka recidiv av venösa bensår minskar lidandet hos patienten samt minskar samhällskostnader.

  • 89.
    Andersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av andliga och existentiella frågor i palliativ vård: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos

    sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god

    omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att

    genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka

    välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och

    existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av

    palliativ vård.

    Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda

    omvårdnadsområdet.

    Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är

    det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa

    relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst.

    Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig

    och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och

    observationsförmåga.

    Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de

    yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient,

    vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning

    ges.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Andersson, Maribel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vestling, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar anhörigas upplevelse av vårdpersonalens bemötande vid palliativ vård oavsett vårdmiljö: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Med en åldrande befolkning samtidigt som kroniska sjukdomar ökar

    visar prognoser att behovet av palliativ vård kommer att öka i framtiden. Syftet

    med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående.

    Forskningen på området behövs då det finns litet belägg som visar vilken form av

    stöd som är mest relevant för anhöriga i olika situationer. Syfte: Studiens syfte var

    att belysa anhörigas upplevelse av vårdpersonalens bemötande i samband med

    palliativ omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och

    baserades på 17 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 15 kvalitativa och 2 av mixad

    design. Artiklarna är publicerade mellan år 2006-2016. Resultat: Resultatet

    presenterades i 3 huvudkategorier. Dessa var: bemötande genom kommunikation

    och information, bemötande genom förtroendefulla relationer och faktorer som

    påverkar anhörigas hantering av livssituationen. Slutsats: Genom resultatet

    belystes positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande

    gentemot anhöriga. Områden som uppenbarades och som hade betydelse för om

    anhöriga upplevde bemötandet som gott eller bristande var kommunikation,

    behovet att informeras och stöttas, upprättandet av en förtroendefull relation samt

    vårdpersonalens egenskaper. Vidare framgick av resultatet att gott och bristande

    bemötande medförde konsekvenser i form av lidande eller lindrat lidande för de

    anhöriga.

  • 91.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Waern, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans erfarenhet av att motivera patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar: Kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i befolkningen världen över. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa. En central del i behandlingen är att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hur de motiverar patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes där fem distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att distriktssköterskan skapade en god relation med patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarna i studien belyste vikten av att finna stöd i patientens omgivning genom att engagera familjen och genom stöd från andra patienter. Det framkom även att patienterna blev motiverade till livsstilsförändringar genom att deltagarna var en god pedagog. Det var av betydelse att samarbeta med andra professioner och att patienterna fick individanpassad information, till hjälp använde sig distriktssköterskan av olika pedagogiska metoder för att öka deras motivation. Slutsats: För att distriktssköterskan ska kunna motivera sina patienter till livsstilsförändringar måste informationen de ger vara individanpassad, vilket kan göras genom olika pedagogiska metoder. En viktig förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete är att distriktssköterskan skapar en god relation med sina patienter genom att etablera ett förtroende.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Andersson, Olga
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strand, Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar.: En kvalitativ studie2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar.

    Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval.

    Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov.

    Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Jansova, Lucie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors uppfattning om faktorer sompåverkar en god palliativ vård: en litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När sjukdom inte längre är möjlig att bota övergår den kurativa vården till palliativ vård, som indelas i tidig och sen fas. Palliativ vård vid livets slut handlar om att få avsluta sitt liv med värdighet och utan smärta. Alla som är i behov av palliativ vård får inte det, trots att de behöver den. En brytpunkt krävs för att övergå till den sena palliativa fasen inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om faktorer som påverkar palliativ vård. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som bygger på 14 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2012 och 2021. Resultat: Litteraturöversiktens resultatet visar ett tema och tre kategorier som påverkar palliativ vård. Temat är faktorer på främjar samt hindrar en god palliativ vård och kategorierna är; organisation, kommunikation, och beslutsfattande. Slutsats: Det finns både positiva och negativa faktorer som påverkar palliativ vård. Faktorerna finns på alla nivåer, från patient och närstående till sjuksköterskor och teamet samt på organisationsnivå. Kompetens, kommunikation och samarbete uppfattar sjuksköterskorna behöver utvecklas för att kunna ge en god palliativ vård. Det är många faktorer som ska stämma överrens för att det ska bli en palliativ vård som är förenlig med patienters och närståendes önskemål.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Andersson, Rikard
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av fysisk aktivitet som behandling vid depression: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem runt om i hela världen. Runt 350 miljoner människor lider idag av depression och depression ligger på gränsen till att bli världens största folksjukdom. Depression är en komplex sjukdom och behandlas med beteendeterapi, elbehandling och läkemedel. Fysisk aktivitet rekommenderas som kompletterande behandling till depression och har i studier visat sig ha positiva effekter på depression och visat minskade depressiva symtom.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet som behandlingsmetod vid depression.

    Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och var publicerade mellan 2010-2019.

    Resultat: Patienternas erfarenheter av fysisk aktivitet visade förbättrat psykiskt mående, ökat självförtroende/självkänsla och mer energi. Motiverande faktorer till att utföra fysisk aktivitet var bland annat stöd från anhöriga och yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Barriärer till att utföra fysisk aktivitet var trötthet, motivationsbrist, låg sinnesstämning och dåligt självförtroende/självkänsla.

    Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att erfarenheter av fysisk aktivitet är övervägande positiv bland personer med depression, med minskade depressiva symtom, ökat välmående och upplevelse av hälsa. Fysisk aktivitet skulle kunna tillämpas som en användbar och lämplig omvårdnadsåtgärd och behandlingsmetod inom vården för personer med depression, där sjuksköterskan har en viktig roll genom att stötta och motivera patienten

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Bäckström, Alex
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Hot och våld inom akutsjukvården och dess konsekvenser för omvårdnad – En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld inom akutsjukvården är ett stort och pågående problem. För sjuksköterskor är den specifika kompetensen att ge omvårdnad vilket utmanas inom akutsjukvården. Sjuksköterskor är de som främst utsätts i patientnära vård och ibland med en oförutsägbar arbetsmiljö. De vanligaste formerna av hot och våld är verbalt, fysiskt eller i form av sexuella trakasserier där nyexaminerade är särskilt drabbade. Faktorer som kan ligga bakom uppkomsten av hot och våld är bland annat frustration, stress, känslan av hjälplöshet och brist i kommunikationen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att utforska hot och våld mot sjuksköterskor inom akutsjukvården och dess konsekvenser för att ge omvårdnad.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med 20 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden 2011–2021. Databaser som CINAHL och PubMed har använts.Resultat: Hot och våld leder till psykiska konsekvenser som ångest, rädsla och stress. Resultatet visar att sjuksköterskor blir mer benägna att byta avdelning eller avsluta sin anställning. Sjuksköterskor upplever brist på stöd från ledningen efter att ha blivit utsatta för våld och arbetsbelastningen blir svårare att hantera. Bristande kommunikation med kollegor och patienter leder till rädsla över att patienter inte får den vård de behöver.Slutsats: Omvårdnaden till patienter påverkas om sjuksköterskor utsätts för hot och våld. Det medför ett behov av ökat stöd från såväl ledning som organisation. För att sjuksköterskor ska kunna känna sig säkra på sin arbetsplats behövs förebyggande och förberedande strategier. Hot och våld bör även belysas i sjuksköterskeutbildningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Kjellström, Emelie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Att få palliativ vård i hemmet – en litteraturöversikt från patientperspektiv2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård tillämpas för patienter med en obotlig sjukdom med målet att främja livskvaliteten och lindra lidande. När beslutet tas att vården kommer till ett palliativt skede genomförs ett brytpunktssamtal där patienten och närstående medverkar. Patienten kan ha växlande känslor angående sitt sjukdomstillstånd där nyckelord är värdighet och medkänsla.Syfte: Att beskriva den vuxna patientens upplevelser av att få palliativ vård i hemmiljön.Metod: Designen är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar publicerade mellan år 2010–2020 i databasen Cinahl.Resultat: Att ha möjlighet till att vara kvar i sitt hem leder till en känsla av trygghet. Denna känsla ökar då patienten vet att det går att nå det palliativa teamet oavsett tidpunkt. En känsla av att vara beroende av hjälp från andra leder till reducerad självkänsla. För att bevara självkänslan är det viktigt att inte bli bemött som en sjukdom utan som en människa i sin helhet. Patienten upplever att samarbetet inom det palliativa teamet är anledningen till uppfattningen att hela människan blir sedd.Slutsats: Att vårdpersonalen ger respekt och är lyhörd är enligt patienten viktiga delar vid palliativ vård. Patienten vill inte bli betraktad som en sjukdom eller annorlunda. Patienten som vill spendera sin sista tid i livet hemma bör få möjlighet för detta då det leder till en trygghet. Att kunna göra egna val och ha möjlighet att påverka sin vård upplevs viktigt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vestin, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fysisk aktivitets effekt på depressiva symtom2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Idag är cirka 350 miljoner människor i världen drabbade av depression. World Health Organization spår att depression kommer vara det ledande folkhälsoproblemet i världen år 2030. Depressiva symtom utgör grunden för depression och kan vara till exempel sömnstörningar, skuldkänslor samt aptitlöshet. Dessa ska ha pågått i mer än två veckor. Idag är det psykoterapi och antidepressiva läkemedel vilka fungerar som standardbehandling vid depression. Redan år 1905 väcktes tanken huruvida fysisk aktivitet hade effekt på depressiva symtom. Dorothea Orems omvårdnadsteori handlar om egenvård och denna egenvård kan bli möjlig först när individen själv är motiverad att utföra den fysiska aktiviteten.

    Syfte:

    Att sammanställa studier om fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom hos vuxna och äldre personer.

    Metod:

    En litteraturöversikt som baserats på 15 kvantitativa artiklar, en kvalitativ och en mixad metod. I studierna användes olika skalor för att skatta graden av depressiva symtom. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.

    Resultat:

    Resultaten i de kvantitativa studierna påvisade att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom som yttrar sig i att dessa minskar enligt de skalor som använts för skattning. Forskningen påvisade även att intensiteten, frekvensen och typ av fysisk aktivitet kan ha betydelse för effekten på de depressiva symtomen samt nödvändig individanpassning. Den kvalitativa studien påvisade att deltagarna kände sig nöjda efter träningen, att de fick ökat självförtroende samt bättre självkänsla. All fysisk aktivitet som behandlade effekt på depressiva symtom är egenvård.

    Konklusion:

    Enligt forskningen framkom det att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom vilket innebär att depressionen blir lindrigare i sin form alternativt går tillbaka då poängen på använd skala inte uppfyller kriterierna för diagnosen depression.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Andersson, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Barn och ungdomars copingstrategier när en förälder har cancer: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att redogöra för vilka copingstrategier barn och ungdomar kan

    använda för att hantera en förälders cancersjukdom. Metod: Examensarbetet

    genomfördes som en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes i Högskolan

    Dalarnas biblioteksdatabaser PubMed och CINAHL. Elva vetenskapliga artiklar med

    kvalitativ ansats, tre med kvantitativ ansats samt en vetenskaplig artikel med mixad

    metod låg till grund för resultatet. Resultat: Analysen av artiklarnas resultatdelar

    visade att barn och ungdomar hade behov av att få fortlöpande information gällande

    förälderns situation. Barn och ungdomars olika sätt att hantera känslor samt behov av

    socialt stöd från den egna familjen och omgivningen påvisades. Stöd efterlystes från

    hälso- och sjukvården men upplevdes bristfälligt. Vidare försökte informanterna att

    skapa en mening i tillvaron genom att normalisera vardagen, existentiella och andliga

    funderingar samt att prioritera familjen mer än tidigare. Slutsats: Barn och

    ungdomar behöver få information och känna delaktighet för att kunna förstå och

    hantera situationen när en förälder drabbats av cancer. Att leva med en förälder med

    cancer väcker många känslor vilket medför att barn och ungdomar behöver stöd.

    Hälso- och sjukvårdspersonal bör sträva efter att skapa en vårdrelation, inte bara med

    patienten utan även med de närstående, inklusive barn och ungdomar i familjen. En

    fungerande vårdrelation möjliggör för sjukvårdspersonal att stötta hela familjen i den

    svåra situationen.

  • 99.
    Andersson, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Ollas, Maja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskors erfarenheter och strategier i mötet med nyanlända kvinnor på förlossningsavdelning, med fokus på interaktion, tillit och sammanhang: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    En av barnmorskans uppgifter under förlossning är att stödja den födande kvinnan och hennes partner. Då antalet nyanlända kvinnor ökar i Sverige, med varierande bakgrunder och språk, ökar kraven på barnmorskans kompetens. Både migration och barnafödande kan beskrivas som transitioner, som kan medföra positiv utveckling men också ökade påfrestningar. Barnmorskan behöver förstå nyanlända kvinnors behov och hitta strategier för att kunna stödja och bidra till en positiv förlossningsupplevelse.

    Syfte:

    Syftet med denna studie är att beskriva barnmorskors erfarenheter och strategier i mötet med nyanlända kvinnor i samband med besök vid förlossningsavdelning, med fokus på interaktion, tillit och sammanhang.

    Metod:

    Kvalitativa individuella intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor via en semistrukturerad intervjuguide baserad på transitionsteori och analyserades med deduktiv innehållsanalys.

    Resultat:

    Studiens resultat gav information om strategier som barnmorskorna använder sig av för att skapa interaktion, tillit och sammanhang, samt deras erfarenheter. Gemensamt för alla barnmorskor var upplevelsen att god kommunikation med kvinnan var viktigt för att skapa interaktion. Inför mötet med en nyanländ kvinna förberedde barnmorskorna sig väl. Strategier som användes för att skapa tillit var att visa omtanke, vara närvarande och ta sig tid till att lyssna på kvinnan. Genom att lyssna på kvinnans önskemål, vara noggrann med information och försöka få kvinnan att känna sig delaktig och kunna göra aktiva val under sin förlossning skapar barnmorskan ett sammanhang för kvinnan.

    Konklusion:

    Studien har visat att barnmorskor har medvetna strategier inför möten med nyanlända kvinnor. Det finns däremot behov av tydligare rutiner kring arbetet med nyanlända kvinnor på förlossningsavdelningarna, ökad kulturell kompetens hos barnmorskorna och mer resurser för att möjliggöra mer tid för kvinnorna.

    Klinisk tillämpning:

    Denna studie kan genom att belysa barnmorskornas strategier vägleda andra barnmorskor och barnmorskestudenter i att stödja nyanlända kvinnor under förlossning. Studien ger förslag på förbättringsområden och hjälpmedel för att förbättra mötet och därmed vårdkvaliteten för nyanlända kvinnor som vårdas på förlossningsavdelning.

  • 100. Andersson, Åsa C.
    et al.
    Eksborg, Staffan
    Förberg, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Karolinska Institutet, Stockholm.
    Nydert, Per
    Lindemalm, Synnöve
    Manipulated Oral and Rectal Drugs in a Paediatric Swedish University Hospital, a Registry-Based Study Comparing Two Study-Years, Ten Years Apart2023Inngår i: Pharmaceuticals, E-ISSN 1424-8247, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This is a registry-based study with the aim of describing and comparing the frequency of manipulations of solid oral and rectal medicines in 2009 and 2019 at inpatient units and an emergency department in a paediatric hospital within a Swedish university hospital. All patients aged 1 month-18 years with oral or rectal administrations were included. In total, 140,791 oral and rectal administrations were included in 2009, and 167,945 oral and rectal administrations were included in 2019. The frequency of patients receiving at least one manipulated oral medicine decreased between the study years, both in inpatient units and in the emergency department (from 19% to 17%, p = 0.0029 and from 11% to 5%, p < 0.0001, respectively). The frequency of patients receiving a manipulated rectal medicine also decreased between the study years, both in inpatient units and in the emergency department (from 22% to 10%, p < 0.0001 and from 35% to 7% 2019, p < 0.0001, respectively). The results show a decrease in the manipulation of both oral and rectal medicines to paediatric patients in 2019 compared to 2009. Even though this implies a safer practice, there is still a pronounced lack of child-friendly dosage forms and suitable strengths enabling the safe administration of medicines to sick children. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 of 1726
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf