du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123456 51 - 100 of 254
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Andersson, Lars
    Linköpings universitet.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet ; Stockholms universitet.
    Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national longitudinal study2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Objectives: To examine the extent to which older women and men (70+) report feelings of loneliness with a focus on: a) changes in reported loneliness as people age, and b) which factors predict loneliness.

    Methods: Data from the 2004 and 2011 waves of SWEOLD, a longitudinal national survey study, was used. The prediction of loneliness in 2011 by data collected in 2004 was examined in three logistic regression models for the total sample (n=587), for women and for men.

    Results: Older people moved in and out of frequent loneliness over time, but there was a general increase in loneliness as they aged. Recent widowhood and depression increment were associated with loneliness in both women and men. Loneliness, widowhood, depression and mobility problems measured in 2004 predicted loneliness uniquely in women in 2011; whereas low level of education and social contact reduction predicted loneliness uniquely in men.

    Discussion: Loneliness is not always a stable condition, demonstrating the importance of longitudinal research. Gender differences in incidence and predictors make it important to look at women and men separately both when researching loneliness and when targeting interventions to prevent or reduce loneliness in older people.

  • 52.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Karolinska institutet.
    Berndt, Hanna
    Karolinska Institutet & Stockholm Universitet.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Schön, Pär
    Receipt of formal and informal help with specific care tasks among older people living in their own home: National trends over two decades2018Inngår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 52, nr 1, s. 91-110Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sweden is seen as a typical example of a social-democratic welfare regime, with universal and generous welfare policies. However, in the last decades, there have been substantial reductions in the Swedish provision of care for older people. This study aimed to examine trends in sources of care-receipt in older people (77+) living in their own home and with a perceived need of help with two specific tasks: house cleaning or food shopping. Trends in care-receipt were examined in relation to gender, living alone, having children and socioeconomic position. Data from the 1992, 2002 and 2011 data collection waves of the national study SWEOLD was used. Response rates varied between 86 and 95 per cent, and the sample represents the population well. Trends and differences between groups were explored in bivariate and logistic regression analyses. There was a reduction in formal care-receipt regarding house cleaning and food shopping over the study period. It was more common for women than men to receive formal care, and more common for men than women to receive informal care. Reductions in formal care have affected older women more than older men. Still, living alone was the most influential factor in care-receipt, associated with a greater likelihood of formal care-receipt and a lower likelihood of informal care-receipt. It can be concluded that public responsibility for care is becoming more narrowly defined in Sweden, and that more responsibility for care is placed on persons in need of care and their families.

  • 53.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Berndt, Hanna
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Schön, Pär
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Sweden’s changing welfare mix over two decades: Trends in care for community-based older people with perceived need2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 54.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Frank, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Naseer, Mahwish
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Systematic review of longitudinal risk factors for loneliness among older adults2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 55.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Living on the edge: Social exclusion and the receipt of informal care in older people2016Inngår i: Journal of Aging Research, ISSN 2090-2204, E-ISSN 2090-2212, s. 1-10, artikkel-id 6373101Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Older people have been identified as being at risk of social exclusion. However, despite the fact that care is commonly required in later life and the majority of that care provided by informal carers, a connection between social exclusion and informal care-receipt has rarely been considered. The aim of this study was to examine how informal care-receipt is related to social exclusion.

    A face-to-face questionnaire survey on social exclusion and informal care-receipt was carried out among older people (n=1255) living in Barnsley, United Kingdom. Multivariable analyses examined the association between social exclusion and categories of informal care-receipt: care receiver; assurance receiver; non-receiver with no need; non-receiver with need.

    Compared to being a non-receiver with no need participants were more likely to be a care receiver or assurance receiver if they had higher levels of social exclusion. The highest level of social exclusion, however, was found in non-receivers with need. Despite a lack of informal care and support, formal practical support and personal care was also low in this latter group. Findings are discussed in relation to the conceptualisation of care-receipt and how contact with medical services could be an opportunity for identification and appropriate referral of non-receivers with need.

  • 56.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Psychological, health and social predictors of emotional and social loneliness in older people2013Inngår i: Proceedings of the 20th IAGG World Congress of Gerontology and Geriatrics, Seoul, Korea, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Loneliness in old age has been shown to have negative outcomes such as mortality, physical and mental health problems, and reduced activity levels. To reduce loneliness in older people, factors associated with loneliness and open to intervention must be identified.

    Methods: Older people (aged 65+, N=1255) from the United Kingdom received a questionnaire-based interview (response rate: 66.0%). The questionnaire covered items on demographic, psychological, health and social characteristics. It also contained the de Jong-Gierveld Loneliness Scale (de Jong-Gierveld & Kamphuis, 1985), measuring Emotional and Social Loneliness.

    Findings: Eight percent of the respondents were found to be severely or very severely lonely, while another 38% were moderately lonely. Being female, widowed, low well-being, low self-esteem, high activity restriction, and high concern about personal finances were significant predictors of Emotional Loneliness (F(17, 976)=25.59, R2=.31, p<.001).  Being female, widowed, low well-being, low self-esteem, high concern about personal finances, low contact with family, low contact with friends, low engagement, and low perceived community integration were significant predictors of Social Loneliness (F(17, 982)=19.63, R2=.25, p<.001).

    Discussion:  This study provides empirical evidence for conceptual separation of emotional and social loneliness. Consequently, different targets for intervention are required in order to reduce emotional and social loneliness respectively, although psychological intervention has the potential to reduce both. 

    Background: Loneliness in old age has been shown to have negative outcomes such as mortality, physical and mental health problems, and reduced activity levels. To reduce loneliness in older people, factors associated with loneliness and open to intervention must be identified.

    Methods: Older people (aged 65+, N=1255) from the United Kingdom received a questionnaire-based interview (response rate: 66.0%). The questionnaire covered items on demographic, psychological, health and social characteristics. It also contained the de Jong-Gierveld Loneliness Scale (de Jong-Gierveld & Kamphuis, 1985), measuring Emotional and Social Loneliness.

    Findings: Eight percent of the respondents were found to be severely or very severely lonely, while another 38% were moderately lonely. Being female, widowed, low well-being, low self-esteem, high activity restriction, and high concern about personal finances were significant predictors of Emotional Loneliness (F(17, 976)=25.59, R2=.31, p<.001).  Being female, widowed, low well-being, low self-esteem, high concern about personal finances, low contact with family, low contact with friends, low engagement, and low perceived community integration were significant predictors of Social Loneliness (F(17, 982)=19.63, R2=.25, p<.001).

    Discussion:  This study provides empirical evidence for conceptual separation of emotional and social loneliness. Consequently, different targets for intervention are required in order to reduce emotional and social loneliness respectively, although psychological intervention has the potential to reduce both. 

  • 57.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Social exclusion and well-being among older adults in rural and urban areas2018Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 79, s. 176-184Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Social exclusion (SE) is a process that limits participation in society across life domains, and is associated with poor quality of life. Neighbourhood exclusion has been identified as particularly important for older adults. This paper examines the association between SE and well-being in older adults from urban and rural areas, focusing on neighbourhood exclusion.

    Methods: Using a cross-sectional survey design with a stratified sampling frame, participants (aged 65+) from rural (n=628) and urban (n=627) areas of Barnsley, United Kingdom, completed a questionnaire containing indicators of five SE domains: civic activity, material resources, social relationships, services and neighbourhood. Sequential linear regression models were developed for 1) total sample; 2) rural areas; and 3) urban areas, with well-being regressed on SE indicators after controlling for self-reported health.

    Results: SE indicators explained 13.4% of the variance in well-being in the total sample (of which neighbourhood exclusion explained 1.2%); corresponding figures for the rural model were 13.8% (3.8%) and for the urban model 18.0% (1.7%); the addition of neighbourhood exclusion significantly improved all three models.  Five SE indicators were significant in the rural model, compared with seven in the urban model, with four common to both.

    Discussion: Neighbourhood exclusion explained more variance in well-being in rural than urban areas, whereas exclusion from services explained more variance in urban than rural areas. Area characteristics and the role of neighbourhood should be considered in policy initiatives to reduce SE and promote well-being.

  • 58.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Fritzell, Johan
    Lennartsson, Carin
    Trends in social exclusion among older women and men in Sweden2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Social exclusion is a framework for understanding the complexity of disadvantage across various domains of life such as material resources, social relations, civic activities and services. Reviews have identified a lack of gender perspective in social exclusion research. This paper will introduce the framework of social exclusion, and examine trends over time in the levels of social exclusion across different life domains for older women and men in Sweden.

    Methods: Data on indicators of social exclusion were analysed from respondents aged 76+ years who participated in the 1992, 2002 and 2011 waves of the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD).

    Results: There was evidence of a gender different in exclusion from material resources and civic activities, from which women were more often excluded than men. Regardless of gender there were improvements in access to material resources, such as owning a house/apartment.  Social contacts (visiting or being visited by friends) decreased over time, while engagement in cultural activities and going to restaurants increased.

    Conclusions: Trends in social exclusion in older adults over the last 20 years are dependent on the domain considered. Over a range of indicators, older women were more vulnerable to exclusion than men, which needs to be taken into account in policy to combat exclusion.

  • 59.
    Dahlberg, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kardell, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Beviljad hemtjänst: En jämförelse mellan två kommuner2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka hemtjänstinsatser som beviljades till äldre invånare i två av Dalarnas kommuner under 2016, och om det fanns någon skillnad i antal beviljade insatser mellan kommunerna. Ett slumpmässigt urval av 64 personer från varje kommun gjordes, vilket möjliggjorde deskriptiv analys av beviljade hemtjänstinsatser och bivariat analys av samband mellan kommun och undersökningspersonernas ålder, kön samt civilstånd. Resultaten visade att kommunerna hade ett liknande utbud av hemtjänstinsatser, men att det fanns en signifikant skillnad mellan kommunerna i antalet beviljade insatser. Variabeln kommun förändrade sambanden mellan undersökningspersonernas ålder, kön och civilstånd. Variabeln kommun förändrade även sambandet mellan utsträckning av beviljade serviceinsatser, ålder och civilstånd. Insatsen social aktivitet beviljades i större utsträckning till personer med högre ålder i den ena kommunen medan sambandet var det motsatta i den andra kommunen. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning samt institutionell teoribildning och tolkas kunna bero på konforma krafter och lokal organisering.

  • 60.
    Delibasic, Amina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Foroughi, Michelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Sköldberg, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Boendestöd - en insats som leder till större självständighet: Politikers synpunkter gällande boendestöd och avgifter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka insatsen boendestöd ur ett politikerperspektiv samt varför en del kommuner valt att införa avgift för insatsen boendestöd. Kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i form av semistrukturerade telefonintervjuer med politiker i olika kommuner i Sverige. Insamlad data analyseras med hjälp av tematisk analys och delades in i fyra olika huvudteman: självständighet, hjälp till självhjälp i hemmet, avgift för en insats samt stöd utan avgift. Den teoretiska ramen var empowermentteori. Resultatet visade att samtliga kommuner är eniga om att boendestödet fyller en viktig funktion i den enskildes liv samt bidrar till ökad självständighet. Vidare visade resultatet att kommunernas resonemang skiljde sig åt gällande avgifter. Några kommuner ansåg att kommunens ekonomi hade en betydelse vid införande av avgifter och några ansåg att kommunens ekonomi inte hade någon betydelse.

  • 61.
    Djuse, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Nordqvist, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Att möta dubbel problematik: En kvantitativ studie om våldsutsatta kvinnor med missbruksellerberoendeproblematik utifrån missbrukshandläggaresperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Most women with substance-abuse problems are also subjected to violence, constituting a

    serious societal challenge. The social support they receive has been found insufficient and a

    need to strengthen knowledge/skills within social services has been highlighted. Using Christies

    (1986) ’ideal victim’ theory as a framework, the purpose of this study was to describe social

    workers self-perceived competence in relation to female clients subjected to violence, and to

    explore their attitudes regarding women with substance-abuse problems. Social workers

    managing female substance-abuse cases were recruited from all municipalities of Dalecarlia,

    Sweden. The study was conducted based on a quantitative approach and questionnaires were

    used for data collection. Participants’ responses indicated that the majority perceived their

    competence to be good. Furthermore, participants tended to endorse non-ideal victim

    descriptors of women with substance-abuse problems, and while the largest proportion (47,4%)

    agreed with the statement that violence should be considered secondary to substance-abuse, a

    similar proportion (42,1%) disagreed. These findings suggested that inadequate competence

    within social services does not serve as an explanation for the insufficient social support.

    Instead the study highlights attitudes and organizational conditions within social services in

    relation to the women.

  • 62.
    Efendic, Elvira
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Fahlin, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Biståndshandläggaren och samvetsstressen: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utforska socialarbetares upplevelse av arbetsrelaterad samvetsstress. Vi ville identifiera vad samvetsstress kan vara för yrkesgruppen socialarbetare vars arbetsuppgift innefattar myndighetsutövning och vad i arbetet som orsakar samvetsstress. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare vars yrke innefattar myndighetsutövning. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever samvetsstress när de beskriver sig ha svårt att hantera sitt dåliga samvete och att detta leder till negativa psykiska och fysiska stressymptom.

    Intervjupersonerna beskriver dock upplevelsen av samvetsstress i olika grad vilka kategoriserades: ständig närvaro av samvetsstress, närvaro av samvetsstress i vissa situationer samt medveten bortträngning av samvetsstress. Resultatet visar vidare att samvetsstress kan skapas av de krav och förväntningar som organisationen, brukare och anhöriga samt socialarbetaren själv har om de upplevs som övermäktiga och motstridiga. Vår studie indikerar på ett behov av vidare forskning om samvetsstress hos socialarbetare.

  • 63.
    Elf, Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet; Chalmers University of Technology.
    Nordin, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Wijk, Helle
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    A systematic review of the psychometric properties of instruments for assessing the quality of the physical environment in healthcare2017Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 12, s. 2796-2816Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To identify instruments measuring the quality of the physical healthcare environment, describe their psychometric properties.

    BACKGROUND: The physical healthcare environment is regarded as a quality factor for healthcare. To facilitate evidence-based design there is a need for valid and usable instruments that can evaluate the design of the healthcare environment.

    DESIGN: Systematic psychometric review.

    DATA SOURCES: A systematic literature search in Medline, CINAHL, Psychinfo, Avery index and reference lists of eligible papers (1990-2016).

    REVIEW METHOD: COSMIN guidelines were used to evaluate psychometric data reported.

    RESULTS: Twenty-three instruments were included. Most of the instruments are intended for for healthcare environments related to the care of older people. Many of the instruments were old, lacked strong, contemporary theoretical foundations, varied in the extent to which they had been used in empirical studies and in the degree to which their validity and reliability had been evaluated.

    CONCLUSIONS: Although we found many instruments for measuring the quality of the physical healthcare environment, none met all of our criteria for robustness. Of the instruments, The Multiphasic environmental assessment procedure, The Professional environment assessment protocol and The therapeutic environment screening have been used and tested most frequently. The Perceived hospital quality indicators is user centred and combine aspects of the physical and social environment. The Sheffield care environment assessment matrix has potential as it is comprehensive developed using a theoretical framework that has the needs of older people at the centre. However, further psychometric and user-evaluation of the instrument is required. 

  • 64.
    Elvhage, Gudrun
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Forsner, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Identifying children at risk in Swedish schools2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 65.
    Elvhage, Gudrun
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    They call me "Mum"2013Inngår i: Becoming a social worker: Narratives from Around the World / [ed] Cree, Vivianne, Edinburgh: Routledge, 2013, s. 70-77Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This is a book about social workers and social work. It tells the story of the journey into and through social work of people from around the world living and working in social work today. We hear what has brought them into social work and what has kept them in it since. Their lively accounts demonstrate that commitment and passion remain at the heart of social work today. This new edition of Becoming a Social Worker is made up of entirely new stories. It describes what it is like to be a social worker in a range of different practice settings in different countries. While many of the narratives are from practitioners and educators who either grew up in, or came as adults to, the UK, half of the narratives explores the experiences of social workers and educators working in different parts of the world in countries as diverse as Australia and New Zealand, India and Bangladesh, Ireland, Sweden and Eastern Europe, Nigeria, the USA and Canada. The book ends with a commentary, which argues that social work is truly a global profession.Some of the contributors will be recognised as those who have played a key part in shaping social work over the years and they provide valuable insights into how the profession has developed over time. Other contributors, less well known but no less interesting, give a vivid account of the challenges that social work education and practice face, and the shared values that underpin social work wherever it is located. Social work is a demanding and difficult job that goes largely unseen within society. We only ever hear about social work and social workers when something goes wrong and a vulnerable adult or child is hurt. Becoming a Social Worker sets out to change that - to make social work visible, so that those considering a career in the caring professions across the world can make an informed choice about whether social work is the career for them.

  • 66.
    Engh, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Att få ett jobb har betytt mycket: En kvalitativ brukarutvärdering av Krami2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this qualitative user evaluation, users from the Krami-programme in Borlänge have been interviewed on what they consider to have been positive changes in their social situation after participating in the programme. The respondents also point out factors in the programme that have supported these changes. The method consisted of interviews with five men who have undergone the Krami programme.

    The results show that Krami primarily helps the users to get an employment which results in the repeal of criminogenic factors. This plays an important part in the positive change of the users self-esteem, which tends to lead towards ”unlabeling” of the individual as “criminal”.

    The study also indicates other factors in the program that the users found helpful in their process of change highlighting the interaction between authorities, the approach of the Krami- staff and also the common rules that the participants has to agree upon. The users also poins out the importance of ones own motivation for changes to take place. 

  • 67.
    Englund, Emla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Sandström, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Röster från ett bostadsområde i Sverige: En kvalitativ studie om boendes egna upplevelser av att bo i ett såkallat utsatt område2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering.

  • 68.
    Eriksson, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    "Man känner sig ju lite grann som en spelpjäs" : Ett klientperspektiv på samverkansmöten inom Socialtjänsten2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie med syfte att få en djupare förståelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter från Socialtjänsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehållsanalys på empirin.

    Studien visar att ett samverkansmöte är uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvåra för densamma. Studien påvisar även att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa måste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jämlik diskussion. Det har också framkommit att det finns faktorer på individ- grupp- och strukturellnivå som försvårar eller främjar klientdelaktighet.

  • 69.
    Fagerberg, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Lydnadsmodus på socialtjänsten: En operationalisering av funktionell dumhet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att tillämpa Paulsens (2017) modell av funktionell dumhet som en form av organisatorisk lydnad på socialtjänsten som arbetsplats. Paulsens tio ”anpassningslogiker” operationaliserades till 20 frågor med svarsalternativ på en Likert-skala. En enkät med dessa frågor samt ett envariabelsmått på arbetstillfredsställelse skickades sedan ut till socialarbetare i sex kommuner (N=73). Resultatet visar att en majoritet av studiedeltagarna kände igen sig i anpassningslogikerna, samt att ”förtvivlan” är vanligast som lydnadsmodus på socialtjänsten. Bivariat analys och test av intern konsistens visar på god reliabilitet hos modellen. Samtidigt visar en multipel regressionsanalys att funktionell dumhet förklarar 30 procent av socialarbetares arbetstillfredsställelse, med ”auktoritarism” och ”cynism” som signifikanta prediktorer. Studien tyder på att Paulsens modell av funktionell dumhet kan bidra till vår förståelse för hur socialarbetare hanterar det sociala arbetets problematiska sidor.

  • 70.
    Fahlvik, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Simonsson Lindberg, Siri
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Det gäller att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt: En studie om socialarbetares upplevelser av rollkonflikt och makt i socialt arbete2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Som socialarbetare behöver man både kunna hålla huvudet kallt och samtidigt ha ett varmt

    hjärta. Att drivas av viljan att hjälpa samtidigt som lagar och regler styr stora delar av arbetet

    kan skapa konflikter i yrkesrollen. Denna uppsats lyfter de splittrade rollerna. Studien syftar

    till att undersöka socialarbetares upplevelser av rollen som myndighetsperson och rollen som

    hjälpare i det sociala arbetet samt hur dessa roller påverkar mötet med klienten samt hur

    makten i myndighetsrollen påverkar hjälparrollen och mötet med klienten. För att ta reda på

    socialarbetarnas upplevelser genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Faktorer som

    undersökts är förhållandet mellan rollerna, rollkonflikter, hantering av rollkonflikt samt vilken

    makt som finns i rollerna. Resultatet har analyserats med begreppen pastoralmakt och caring

    power. Studien visar att samtliga informanter beskriver att de upplevt motstridigheter mellan

    rollerna samt att balansen mellan makt och hjälp är komplex. Alla informanter beskriver att de

    olika rollerna påverkar mötet med klienten men trots det verkar detta många gånger vara

    oreflekterat hos socialarbetare.

  • 71.
    Fjellfeldt, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Choice as governance in community mental health services2017Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In 2009, the Act on Freedom of Choice Systems (SFS 2008:962) wasestablished in Sweden, and this enabled municipalities to organise services aschoice models. This thesis describes and analyses the implementation of afreedom of choice system within community mental health services. Daycentre services were in focus, and a case study was conducted of a majormunicipality that sought to be a “world-class city” in regard to citizens’ choice.The experiences of policy makers, managers, professionals, and participantswere explored in interviews, and documents on a national, municipal, and citydistrict level, as well as homepages of providers of community mental healthservices, were all part of the study and were analysed using content-analysismethods.

    The results showed that the freedom of choice system aimed for two objectives– improvements at the individual level and financial efficiency. In practice,financial efficiency was experienced as the main objective. Increased varietyof services was aimed for by the competitive model, but such variety was notobserved. Instead, services tended to be more similar than specialised.Concerning new providers, they were characterised as committedprofessionals running companies with strained economies. Participantsaffected by the reform expressed anxiety and worries due to theunpredictability and uncertainty embedded in the competitive choice model.Choice within the system concerned where to go, whereas participantsemphasised a wish to be able to influence the choice aspects of who carriedout the service and how much time to attend the services.

    The conclusion was that the freedom of choice system was implemented as atechnology of governance to increase financial efficiency of services.Individual choice was not experienced as increased in any aspect except forthe choice of where to go. Instead, freedom of choice actually appeared todecrease due to standardisation and hierarchical structures. Aspects that werefound to be relevant when designing freedom of choice systems aiming toincrease individual freedom of choice were to address predictability andcontinuity, to address sustainable financial premises, to analyse the predictedimpact of administrative systems that are to be used, and to avoid the use of“hidden goals” in the policy-making process.

  • 72.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Implementing a new mental health policy in Sweden2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Sweden faces increasing problems related to mental ill-health. To address this problem, the government recently launched a new mental health policy to cover mental health issues in general.

    Purpose of study: This study aimed to explore the implementation process of the new mental health policy.

    Methods/Theory: A case study was conducted in which national governance and regional response constituted the main elements of the case. A period of 4 years was chosen. In all, 68 national and regional key documents were selected for the analysis. Theories of implementation processes and governance strategies were used to enhance the understanding of the data.

    Findings: The implementation process showed the following the distinctive features: 1) a broad range of target groups were addressed from persons at risk of mental ill-health to persons suffering from severe mental illness; 2) the whole spectra from preventive interventions to treatment interventions were included; 3) the mental health of children and youth was prioritized; and 4) the character of the governance gradually shifted over time from an open to a more targeted approach. A major difficulty associated with the implementation process was the lack of options to systematically follow-up government policy efforts.

    Conclusion: The broad definition of mental health care and support meant there were regional variations in the prioritizing of groups, as well as regional variations on the working methods used.

  • 73.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Psykiatri.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Implementation of choice from participants' perspectives: a study of community mental healthcare reform in Sweden2016Inngår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 15, nr 2, s. 116-133Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore participants' experiences and opinions about a free-choice system in relation to policy objectives articulated by the national government and local authorities. A case study was conducted. Thirty-five informants participated. Qualitative interviews were undertaken. Results are discussed on how to address different dimensions of choice, not only where, but also what, by whom, how much, and when. They also concern how to design systems that in some ways ensure predictability and continuity to avoid unwanted harm caused by the unpredictability embedded in competitive choice systems. Finally, different aspects of quality need to be addressed.

  • 74.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Länsgemensamma insatser för psykisk hälsa – en balansakt: Sammanställning och analys av handlingsstrategier i 21 handlingsplaner formulerade inom ramen för statens satsning Överenskommelse 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att få behålla de statliga stimulansmedel som delats ut till kommuner och landsting inom området psykisk hälsa 2017 förväntades aktörerna lämna in länsgemensamma handlingsplaner avseende riktade insatser. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att sammanställa och analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat.

    Inför länens arbete med handlingsplanerna uppmanades kommuner och landsting att länsvis, liksom 2016, presentera en aktuell gemensam analys och handlingsplan med tillhörande budget för att arbeta med befolkningens psykiska hälsa utifrån ett gemensamt ansvarstagande. År 2017 förväntades länen även presentera en fördjupad analys och handlingsplan med fokus på barn och unga 0–24 år, samt en uppföljning av arbetet 2017.

    Liksom 2016 fanns det även 2017 en stor variation i länsplanerna, både beträffande struktur och innehåll. Det framstår dock som att varje län funnit en form för det egna arbetet under detta andra år med gemensamt handlingsplansarbete. Handlingsplanerna 2017 påminner mycket om handlingsplanerna 2016, med tillägget att de 2017 inkluderar uppföljning av insatser samt särskilt fokuserar barn, unga och unga vuxna. Några handlingsplaner visar att den statliga satsningen inneburit att länen under 2017 kunnat utvecklat nya strategier för att arbeta länsgemensamt med insatser inom området psykisk hälsa. Andra handlingsplaner visar att länsnivån inte heller 2017 varit en naturlig plattform för kommunerna och landstingens arbete på området. I anslutning till länsplanerna 2017 har länen skickat in ett flertal dokument som de anser är relaterade till handlingsplanen, exempelvis regionernas egna handlingsplaner för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa.

    Alla län följer upp insatser genomförda 2017. Uppföljningarna tenderar att vara instrumentella i meningen att man mäter om insatser är genomförda eller inte, snarare än att man följer upp resultaten av insatserna. Några län problematiserar uppföljningen av specifika indikatorer, samt länsnivåns möjligheter och svårigheter i relation till uppföljning och utvärderingsarbete.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till den vuxna och äldre delen av befolkningen kunde följande iakttagelser göras:

    • Det fanns en balans mellan generella insatser för psykisk hälsa riktade till en bred målgrupp i termer av hela befolkningen och specifika insatser riktade till en mer specifik målgrupp i termer av personer med långvarig psykisk ohälsa.
    • Insatser riktade till både en bred och en snävare målgrupp befann sig i ett spektrum från främjande insatser, till tidiga insatser och slutligen behandlande och långsiktigt stödjande insatser.
    • Den breddade policyn tycks ha påverkat med vilka perspektiv man betraktar även den traditionella målgruppen, lämpligast uttryckt som ett helhetstänkande som inte bara omfattar stöd och behandling utan även prevention och hälsofrämjande arbete.
    • Handlingsplanerna presenterar även ett antal utvecklingsområden som är av övergripande karaktär. De två teman som förekommer i flest planer är: brukare och närståendes delaktighet samt samverkan och samordning. Detta resultat kan tolkas som områden där hierarkier och maktrelationer, olika gruppers handlingsutrymme och olika syn på uppdrag och professionalitet aktualiseras.

    Sammantaget så är det en mycket jämn fördelning mellan de olika målgrupperna; den breda målgruppen medborgare, och den snävare målgruppen personer med etablerad psykisk ohälsa.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till barn, unga och unga vuxna kunde följande iakttagelser göras:

    • Sammanställningen av planerna visar att det har varit ett trevande arbete i flera län, samtidigt som det i vissa län varit en fortsättning på ett sedan flera år redan påbörjat arbete.
    • Länen har gjort analyser utifrån elevhälsodata, folkhälsodata, riktade enkäter, intervjuer och fokusgrupper. I samband med analysarbetet har SKL gett länen 58 nyckelindikatorer att genomföra sina analyser utifrån. Dessa indikatorer har påverkat länens sökljus, och i förlängningen innehållet i länens handlingsplaner.
    • Handlingsplanerna för barn, unga och unga vuxna präglas av att riskgrupper för psykisk ohälsa identifieras. Tio olika riskgrupper nämns. Asylsökande, nyanlända och ensamkommande, ”hemmasittare” som varken studerar eller arbetar, personer med annan funktionsnedsättning, barn som anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och barn i samhällsvård är de riskgrupper som flest län nämner. Dessa fem riskgrupper finns med bland nyckelindikatorerna.
    • Bland övriga utvecklingsområden, förebyggande, tidiga, behandlande insatser samt övergripande teman, syns tydliga spår av de 58 nyckelindikatorerna. Det finns dock även en lokal variation beträffande riskgrupper, insatser, målgrupper och övergripande teman.
    • Samverkan och delaktighet utgör de viktigaste övergripande utvecklingsområdena även när det gäller övergripande områden med fokus på insatser för barn och unga.

    Länen formulerar sig med några få undantag, ofta svepande kring frågan om kunskapsbaserade arbetssätt. Det finns generellt en lyhördhet för nationella initiativ, där man i planerna kan referera till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU eller SKL med innebörden att sådana statliga satsningar utgår från bästa tillgängliga kunskaper.

    Trots en breddad policy i den nationella satsningen, är många av de specifika arbetssätt och interventioner som nämns i planerna riktade till personer med allvarliga tillstånd eller funktionsnedsättningar. Oaktat den uppmärksamhet som ägnas åt psykosociala interventioner vid allvarlig psykisk sjukdom, är suicidprevention det enskilda insatsområde som dominerar handlingsplanerna.

    Några ”tystnader” som identifierats i materialet är följande: 1, avsaknaden av insyn i det reguljära arbetet, som en följd av att handlingsplanerna fokuserar länens utvecklingsarbete 2, unga vuxna, och specifikt unga flickor och kvinnor utgör inte en prioriterad riskgrupp i länsplanerna, trots att aktuell statistik pekar ut denna grupp som utsatt 3, avsaknaden av familjeinterventioner i länens praktik, trots hög evidensgrad och prioriteringsnivå i nationella riktlinjer 4, avsaknaden av att systematiskt arbeta med brukarerfarenheter på länsnivå.

    I rapportens avslutande del lyfts ett antal reflektioner upp till diskussion. Några saker som diskuteras är:

    • Länsnivåns legitimitet när det inte finns någon politisk nivå att förankra planerna i, eller instans att utkräva ansvar från.
    • Tillitsstyrningens dilemma på länsnivå – staten ingår en överenskommelse med vem?
    • Materialet visar att den breddade folkhälsopolicyn kompletteras med ett perspektiv på ohälsa och sjukdom som värnar om personer med långvarig psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar.
    • Det breda uppdraget landar i en struktur som tidigare skapats för att arbeta med en specifik målgrupp: personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna tradition påverkar vilka aktörer som är delaktiga även när det gäller den breddade policyn. Det tycks vara svårt att förankra delaktighet hos en breddad aktörskara i länen, t.ex. skolan, så länge det inte finns ekonomiska incitament för att delta.
    • Innebär den breddade policyn ett ”förfrämligande” hos specialistpsykiatrin i arbetet med handlingsplanerna?
  • 75.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet.
    National policy and local response: an implementation strategy to aim at a broader mental health perspective in Sweden2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 76.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet.
    Nationell styrning och lokal respons: en implementeringsstudie av länsgemensamt arbete för psykisk hälsa2019Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 77.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landsting skyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag i Stockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterande uppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes. Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKL att kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjande insatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupper och 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga, vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18 av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre län förhåller sig friare till de angivna fokusområdena. Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierar till form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv på psykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ett perspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar som specificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet just påbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra län presenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen i handlingsplanerna är mycket stor. När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanerna utarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivs processen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går det inte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett län har ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvariga för att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inom respektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls. I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller den tredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsa och personer med omfattande psykiatrisk problematik.

    Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planerna varierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att en brukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv på brukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- och patientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola. Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad av struktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Det finns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankra handlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierande grad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade eller inte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen i praktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta med länsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet med länsgemensamma planer och målsättningar. När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanerna långsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktiga målsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de fem fokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har man hanterat målsättningar på andra sätt. De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:

    • Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sig handlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet med länsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Om principen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationen ska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.

    • Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckning organisationernas kärnverksamhet.

    • Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbete och om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskilda huvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs av kommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrins behandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt under fokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rör samordning och samverkan.

    • Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och att samarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans med det civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökande och nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanlända som utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidprevention och arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen en samordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.

    • I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Detta sker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsa redan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationella styrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfatta folkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindre utsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.

    Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. En lyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ett val av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även tre rekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensamma handlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten i planerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som staten lanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilka som ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

  • 78.
    Frost, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Johansson, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Socialsekreterares arbete med dataspelsberoende ungdomar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dataspelsberoende är ett relativt nytt och växande problem bland barn och ungdomar, som kan innebära negativa konsekvenser för deras familjerelationer samt skolgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med och resonerar kring ungdomar som lever med dataspelsberoende. För att uppnå syftet har vi tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Sex intervjuer genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats med en kroppsorienterad respektive en handlingsorienterad förklaringsmodell för drogbruk och beroende, ett teoretiskt ramverk baserat på konflikter mellan sociala roller och institutioner, samt tidigare forskning om dataspelsberoende. Resultatet av vår studie är att socialsekreterare i stor utsträckning likställer dataspelsberoende med andra typer av beroendeproblematik. Orsaken till dataspelsberoende beskrivs som komplicerat och innefattar en kombination av sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Behandling riktas främst mot de dataspelsberoende ungdomarnas föräldrar i form av stöd i föräldraförmåga och gränssättning av ungdomen. Socialsekreterarna uppger att de saknar kunskap om dataspelsberoende.

  • 79. Fäldt, Johannes
    et al.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Implications of male and female same-gender dyads2012Inngår i: Journal of social service research, ISSN 0148-8376, E-ISSN 1540-7314, Vol. 38, nr 5, s. 712-726Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article a study of male and female social workers’ assessments of a fictitious same-gender client’s problems and needs is presented. A vignette and questionnaire were mailed to a random sample of Swedish social welfare officers. A total of 222 cases of same-gender assessments were statistically analyzed. The findings suggest that the outcome of the assessments, at least to some extent, seems to depend on the gender of the client, the gender of the assessor, and how the problem area or situation of the client is ‘gendered’. Concerning some situations and problem areas, the same-gender dyads tend to strengthen stereotypical expectations on men and women as clients. Above all, the male same-gender dyad seems to have contributively consequences, in particular concerning proposed help-giving practices for the client. One way to carry out further research on this matter could be to incorporate a number of more refined ‘gendered’ problem areas and situations in a study with a comprehensive factorial design.

  • 80.
    Gilhooly, M. L.
    et al.
    Brunel Institute for Ageing Studies, Brunel University, Uxbridge, United Kingdom.
    van den Heuvel, E.
    Brunel Institute for Ageing Studies, Brunel University, Uxbridge, United Kingdom.
    Jowitt, F.
    Brunel Institute for Ageing Studies, Brunel University, Uxbridge, United Kingdom.
    Sutherland, I.
    Brunel Institute for Ageing Studies, Brunel University, Uxbridge, United Kingdom.
    Bichard, J.
    Royal College of Art, London, United Kingdom.
    Long, A.
    Bristol Urological Institute, Bristol, United Kingdom.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Vibrating underpants, smell sensors and hospital continence services: tools and technologies for improving the lives of people with incontinence2012Inngår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 52, nr s1, s. 185-185Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Social isolation, loss of self esteem and depression are often a consequence of incontinence. The overall aim of this interdisciplinary project was to reduce the impact of continence difficulties and, thus, assist older people in maintaining a positive identity and good quality of life. The TACT3 project was comprised of three research work packages:

    Assistive technology development:

    Vibrating underpants: A washable fabric underwear wetness sensor and alert mechanism has been developed to alert continence pad users of leakage. In addition, a colour change odour indicating formula has been developed to indicate the presence of the odour of urine at a just imperceptible level.

    Challenging environmental barriers to continence: Two sets of stakeholders were involved, older people with continence difficulties and toilet providers. Focus groups, workshops, interviews and photographic diaries were conducted to identify key issues. A web based map locating toilets in London was developed which is called the Great British Toilet Map.

    Improving continence interventions and services: 140 patients and their carers were interviewed twice within a 12 month interval from a specialist continence clinic for older people and generic continence clinic. Twenty health and social care managers and 200 practitioners were also be interviewed. Care outcomes are being analysed from each clinic and a cost benefit analysis will be carried out.

    Key findings from this three year interdisciplinary project are highlighted. Prototypes of the vibrating underpants and the odour sensor will be on display. This research was funded by the UK New Dynamics of Ageing Programme.

  • 81.
    Grim, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Legitimizing the knowledge of mental health service users in shared decision making: Promoting participation through a web-based decision support tool2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis was to explore the manner in which user knowledge and user perspectives can be included and supported in shared decision making (SDM) in mental health services.

    The thesis consists of four studies. Study I explored what needs service users identify to participate in deliberative processes and decision making in their care. Study II examined how a decision support tool (DST) for SDM can be designed to enhance service users’ ability to have active and meaningful roles in SDM. Study III investigated barriers and facilitators associated with the implementation of a web-based DST designed to provide a concrete structure to support SDM. In study IV, a theoretical analysis was performed to elucidate the barriers associated with user knowledge being expressed and legitimized in decision-making processes.

    Methods: A key feature of the project involved a process of exploring decisional and informational needs and of developing, testing and implementing a DST for SDM. Qualitative data have been collected through focus group and individual interviews with service users and service providers, usability testing with service users and checklists.

    Findings: The findings show a number of characteristics specific to the mental health service context that need to be considered when developing support for SDM. Decisions were often complex and found to encompass a number of life domains. Issues related to social context and individual recovery highlighted the necessity to include the knowledge perspectives of service users throughout decision processes. In response, phases for preparation and follow-up was emphasized in the DST. The results indicate that supportive structures are required for service users to express their knowledge perspectives and for providers to include them in their decision-making. Moreover, existing barriers related to organizational structures and to power differentials need to be addressed.       

    Conclusions and implications: A DST specifically designed for the mental health context, that methodically invites service users to participate in each phase of the decision-making process might function as a guiding structure to validate service users as knowledgeable agents.

  • 82.
    Grim, Katarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Rosenberg, David
    Svedberg, Petra
    Schön, Ulla-Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Shared decision-making in mental health care: a user perspective on decisional needs in community-based services2016Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikkel-id 30563Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Shared decision-making (SDM) is an emergent research topic in the field of mental health care and is considered to be a central component of a recovery-oriented system. Despite the evidence suggesting the benefits of this change in the power relationship between users and practitioners, the method has not been widely implemented in clinical practice.

    OBJECTIVE: The objective of this study was to investigate decisional and information needs among users with mental illness as a prerequisite for the development of a decision support tool aimed at supporting SDM in community-based mental health services in Sweden.

    METHODS: Three semi-structured focus group interviews were conducted with 22 adult users with mental illness. The transcribed interviews were analyzed using a directed content analysis. This method was used to develop an in-depth understanding of the decisional process as well as to validate and conceptually extend Elwyn et al.'s model of SDM.

    RESULTS: The model Elwyn et al. have created for SDM in somatic care fits well for mental health services, both in terms of process and content. However, the results also suggest an extension of the model because decisions related to mental illness are often complex and involve a number of life domains. Issues related to social context and individual recovery point to the need for a preparation phase focused on establishing cooperation and mutual understanding as well as a clear follow-up phase that allows for feedback and adjustments to the decision-making process.

    CONCLUSIONS AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The current study contributes to a deeper understanding of decisional and information needs among users of community-based mental health services that may reduce barriers to participation in decision-making. The results also shed light on attitudinal, relationship-based, and cognitive factors that are important to consider in adapting SDM in the mental health system.

  • 83.
    Hallin, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Lindgren, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Men barnen då?: Ekonomiskt bistånd och det sociala arvet mellan föräldrar och barn2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur man på enheten för ekonomiskt bistånd arbetar förebyggande för att motverka att det långvariga biståndstagandet går i socialt arv mellan föräldrar och barn. För att ta reda på detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom området. Det insamlade materialet har analyserats utifrån den sociala inlärningsteorin som ett försök till att förstå hur det sociala arvet kan föras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin används även barnperspektivet i analysen då barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekräftar att långvarigt ekonomiskt biståndstagande kan komma att gå i socialt arv mellan föräldrar och barn. Studien visar även på vilket sätt förebyggande arbete för dessa familjer sker på enheten för ekonomiskt bistånd.

  • 84.
    Hallin, Simon
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Neljesjö, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kunskap om socialt arbete: Tredje sektorns erfarenheter och perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur personer utan socionom- eller

    socialarbetarexamen som arbetar med socialt arbete riktat mot personer med

    alkoholmissbruksproblematik inom tredje sektorn (civilsamhället) lär sig om

    socialt arbete. Vidare syftade studien till att undersöka vilka former av kunskaper

    och förmågor som dessa respondenter ansåg vara av betydelse för att kunna utföra

    ett socialt arbete. Som teoretisk grund för studien användes teorier om lärande. En

    kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med frivilliga och anställda i

    tredje sektorn från Mellansverige utfördes. En tematisk analys gjordes och

    resulterade i att ett antal teman framkom. Resultatet visar inte en heltäckande bild

    av kunskapsläget hos den tredje sektorn men visar dock att tidigare forskning

    överensstämmer med resultatet. Viktiga kunskaper var teoretiska kunskaper, den

    egna personens betydelse och bemötandet av den enskilde. Resultatet visade även

    att respondenterna tillskansade sig kunskap genom professionella relaterade till

    verksamheten, lärde sig genom arbetet och att egna erfarenheter visade en väg till

    kunskap.

  • 85.
    Handegard, Audrina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Langörgen, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Skolkurativt arbete och Empowerment: En kvalitativ intervjustudie kring Empowerment och dess applicering inom skolkuratorns ramverk2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att se om det skolkurativa arbetet influeras av empowerment, det vill säga, om skolkuratorerna arbetar utifrån att stärka elevernas egen kapacitet. För att finna svar har fyra skolkuratorer från två olika kommuner, som är verksamma från grundskola till gymnasienivå intervjuas. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utformades efter Adams tre dimensioner för empowermentbaserat socialt arbete. Resultaten visade på att skolkuratorerna hade kännedom om empowerment begreppet och även insikt i vad ett empowerment inriktat arbete bidrar till. Det framkom även att samtliga skolkuratorers arbetssätt innehöll drag av empowerment även om det inte var den uttalade arbetsmetoden och utförandet skilde sig. Studiens slutsats är således att det skolkurativa arbetet uttryckligen inte följer empowerment teori men att det återfinns i arbetssättet. Studien indikerar på att ett behov av vidare forskning kring empowermentbaserade arbetsmetoder och dess applicering inom det skolkurativa arbetet.

  • 86.
    Herkules, Paula
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Younes, Angelica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    ”Kanske att man inte tänker prostitution på en gång”: Socialsekreterares förståelse av ensamkommande pojkars utsatthet för prostitution2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Unaccompanied boys are at high risk to be exploited through prostitution which the social services are responsible to identify and give support. This study aimed to investigate how social workers in Dalarna understand and handle the issue of unaccompanied boys vulnerability and exploitation through prostitution. The result of the study was analyzed with intersectionality as theoretical frame of interpretation. This essay is based on a qualitative approach and was conducted by semi-structured interviews. The results showed that the respondents had limited experience of unaccompanied exploited through prostitution. A certain deflection of responsibility of the detection to any potential exploited is further noticed and also a stigmatizing perception of prostitution. The result further showed that the perception of intersectional power relations has an impact on the understanding of unaccompanied boys and their vulnerability to be exploited through prostitution.

  • 87. Herz, Marcus
    et al.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Genusmedvetet socialt arbete2012Inngår i: Genus i socialt arbete / [ed] Kullberg, Christian, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark, Malmö: Liber, 2012Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 88.
    Hiltunen, Tiina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Jonsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Äldre och ensamhet: En kartläggning av sociala insatser för äldre personer i Dalarnas kommuner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer.

  • 89.
    Hjort, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Lindblad Wojcik, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Prostitution: En litteraturstudie om kvinnors egna berättelser gällande processen in och ut ur prostitution.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att ta reda på mer om kvinnor i prostitution, främst om processen in och ut ur prostitution. Detta gjordes genom att läsa fyra böcker innehållande biografiskt material, tre böcker var skrivna av författarna själva och den fjärde av två författare som intervjuat prostituerade kvinnor. Empirin analyserades med tematisk analys och genus och stigma användes som teoretiska perspektiv och tolkningsramar. Resultaten visade att faktorer som ekonomi, traumatiska händelser och självhat utgjorde de största anledningarna till att man började prostituera sig och att utträdet ur prostitution var avhängigt faktorer såsom tiden, relationer och samhällets bemötande. Slutsatserna är att det inte är någon särskild personlighetstyp som blir prostituerad utan att det beror på flera samverkande omständigheter, därför är förebyggande insatser viktiga. Det är också lättare att sluta med hjälp av någon, exempelvis professionella aktörer.

  • 90.
    Hofberg, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Chamdin, Khaled
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Mångkulturell arbetsplats: En studie om kulturella skillnader och dess betydelse vid kommunikation på arbetsplatsen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur socialarbetare upplever kulturella skillnader i kommunikation med sina kollegor. Studiens deltagare är socialarbetare som arbetat minst 6 månader inom samma arbetsgrupp. Datainsamlingen är gjord utifrån en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten framställs genom en tematisk analys där vi lyfter olika områden. Utifrån vår studie kan vi utläsa att våra respondenter upplever att det finns en upplevd kulturell skillnad i kommunikationen med kollegor samt att dessa yttrar sig på olika vis. Respondenterna berättade om olika kommunikationssituationer där både språk och handling varit de områden som visat de kulturella skillnaderna mest. Respondenterna berättade även om upplevda för- och nackdelar med kulturella skillnader och hur dessa kunde påverka kommunikationen med kollegorna på arbetsplatsen.

  • 91.
    Hult Pettersson, Fredrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Osäker kunskap: Socialsekreterares beskrivning av arbetet med föräldrar med intellektuellt funktionshinder2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnavårdsärenden där en förälder har intellektuellt funktionshinder. Studien utgick från två frågeställningar; hur socialsekreterarna upplever mötet med dessa föräldrar och var de hämtar kunskapen inom detta område. En fokusgruppsintervju genomfördes med sex deltagare. Studiens resultat visade att socialsekreterarna upplevde osäkerhet i bemötande och bedömning av familjer med intellektuellt funktionshinder. Denna studie visade också att det finns brister i samverkan och osäkerhet mellan myndigheter, och att socialsekreterarens kunskapsbas främst är erfarenhetsbaserad. Slutsatsen är att det saknas evidensbaserade metoder och att kunskapsområdet präglas av osäkerhet.

  • 92.
    Hurtig, Lovisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Svadling, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Socialsekreterares syn på barn och ungas delaktighet i barnavårdsutredningar: - En fokusgruppsstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare praktiskt arbetar för att möjliggöra barn och ungas delaktighet i barnavårdsutredningar. I denna kvalitativa studie har fokusgruppsintervjuer använts och materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ tematisk nätverksanalys. Totalt tio socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar har deltagit. Studien visar att det finns olika sätt att praktiskt göra barn och unga delaktiga, att synen på delaktighet är bred och innefattar behov av att individanpassa delaktigheten till det unika barn eller unge de har framför sig. Studien visar även att relationen mellan socialsekreterare och barn och unga är av stor vikt samt att organisationens förutsättningar har stor betydelse i arbetet med att göra barn och unga delaktiga i barnavårdsutredningar. Studien visar att förbättringsmöjligheter inom framförallt organisationens förutsättningar finns i arbetet med att möjliggöra barn och ungas delaktighet.

  • 93.
    Hussfelt, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Johansson, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Aldrig ensam: En kvalitativ studie om ensamkommandes upplevelse av att bo och flytta från HVB2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande pojkars erfarenhet av att leva och flytta från ett HVB i en svensk kommun. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som tidigare har varit placerade på HVB. Resultaten visade att genom placering på HVB gavs respondenterna möjlighet att träffa andra ensamkommande som befinner sig i en liknande situation, vilket skapade en känsla av trygghet. Studien visade vidare att stöttning av personal på boendet under place-ringen och i förberedelserna för att flytta från HVB och bli självständiga vuxna, var mycket betydelsefullt. Studien visar att respondenterna i stort haft en positiv upple-velse av att ha varit placerade på HVB.

  • 94.
    Hämberg, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Tillsyn i teori och praktik: om statlig styrning och kontroll av socialtjänstens individ- och familjeomsorg2017Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to deepen the understanding about the function of control in the inspection process and to increase the knowledge about the legitimacy and impact from inspection on different types of social and welfare services. In the thesis the form and legitimacy of the inspection process are studied in two types of social services in Sweden: a less complex service where the task to investigate and make decisions about social care dominates (IAD), and a more complex service where the task to provide treatment interventions dominates (TI). The data consists of policy documents, inspection reports, casefile documentation, and interviews with inspectors, politicians, managers and social workers. The inspection process is discussed in relation to theories about control systems and legitimacy processes. Inspection is a policy instrument whose standards are derived from legislations and where those subject to the inspection are obliged to meet the demands made by the inspectorates. This form of disciplinary control has been questioned given that its complexity makes it hard to regulate the practice of social work through detailed rules. By including a less disciplinary form of control the instrument’s ability to impact on more complex aspects of social services are expected to increase. The results show a difference in how the inspection process is set up in the two types of services. In the IAD services the process takes the form of a disciplinary control system, whereas the process in TI services initially takes the form of a non-disciplinary system. In spite of the differences observed in the initial stages of the process, the results show that the judgments of inspectors in both types of services are almost exclusively based on information about concrete and detailed aspects. This entails that the judgements of inspectors in both types of services mostly take the form of statements on simple observable and concrete conditions, whereas judgments about more complex aspects are rarely made. The study also shows that although the propriety and relevance of the inspectors’ judgements are questioned more in TI organisations inspections seem to have greater validity and impact on TI than on IAD organisations. The results of the thesis point to two explanations. One explanation is that the costs of dealing with the problems underlying the identified deficiencies are lower for TI than IAD organisations. This in turn leads to greater acceptance of carrying out the proposed measures in TI than in IAD organisations. Another possible explanation is that the potential sanctions are greater for TI than IAD organisations.

  • 95.
    Hämberg, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Vilket värde har inspektörernas värderingar av värdet för tillsyn?2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilket värde har inspektörers värderingar för värdet av tillsyn?

    Eva Hämberg, doktorand socialt arbete, akademin för Utbildning, Hälsa och Samhälle, Högskolan Dalarna.

    Bakgrund: Den statliga tillsynens betydelse som medel för styrning av välfärdens organisationer har ökat, samtidigt som kunskapen om tillsynens utformning och hur den påverkar socialtjänstens olika verksamheter fortfarande är begränsad. I projektet Social tillsyn i tillsyn i teori och praktik studeras tillsynen som styrmedel utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där värderingen utgör en av fyra komponenter tillsynen. 

    Syfte: Syftet med studien är öka kunskapen om vilka värderinar eller bedömningar som görs i tillsyn av olika verksamheter inom socialtjänstens individ och familjeomsorg (IFO) och hur bedömningarna uppfattas av olika aktörer inom socialtjänsten.

    Design-Metod-Material: Studien har formen en komparativ fallstudie. Fallen utgörs av fem tillsynsärenden där två olika typer av IFO verksamheter, handläggning och institutionsvård granskat. I samtliga fem fall har tillsynsmyndigheten, i detta fall Socialstyrelsen (SoS), ställt krav på åtgärder. Materialet utgörs av SoS dokumentation i tillsynsärendena och av ett 15-tal intervjuer med politiker (nämndsordföranden), chefer och professionella i de fem kommunerna.

    Preliminära resultat: Analysen av SoS dokumentation visar att de bedömningar som görs uteslutande rör brister. Bedömningarna rör som regel sådana aspekter där s.k. säkra bedömningar kan göras, där bedömningen egentligen handlar om ett konstaterande av faktum.  Bedömningar baserade på mer osäker information, eller där information av mer komplex karaktär vägs samman, förekommer däremot sällan. Dokumentationen har en central funktion både som underlag i bedömningen men också som föremål för bedömningen i sig.

    Analysen av intervjudata visar att acceptansen för tillsynen hos socialtjänsten olika aktörer är god, men att de politiskt förtroendevalda inter en generallt mer kritisk hållning. De bedömningar inspektörerna gör av verksamhetens uppfattas i regel som riktiga, men handlar som regel om i verksamheten redan kända brister. I det fall bedömningarna ifrågasatts har det handlat om bedömningar baserad på osäker information och av en mer övergripande karaktär.

  • 96.
    Hämberg, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Örebro universitet.
    Sedelius, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Statsvetenskap.
    Inspection of social services in Sweden: a comparative analysis of the use and adjustment of standards2016Inngår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, nr 2, s. 138-151Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Inspection has increasingly been regarded as a safeguard for promoting quality of social services. Little attention has, however, been given to the impact of standards used in inspections, i.e. the written norms, rules and principles used for identification and judgment. The aim of this study is to empirically contribute to an improved understanding of how standards in inspection of social service are designed, and to what extent the design is adjusted in relation to different kind of social services. We employ a systematic and comparative analysis of the content (in terms of input, process, output and outcome aspects) and precision (low, medium and high) of 186 paragraphs derived from legislation and referred to as standards in inspection decisions concerning two types of social work: Investigation, Assessment and Decision-Making (IAD); and Treatment Intervention (TI) in Sweden 2012. Contrary to expectations based on an inspection ideal, our findings show that paragraphs covering outcome aspects are not more commonly referred to as standards in TI than in IAD inspection. The analysis of the precision also indicates that the standards used in inspection of TI are not more adjusted to complex and subjectively experienced aspects than are the standards used in IAD. Our overall results indicate that the policy instrument is primarily adapted to IAD inspection rather than to TI inspection.

  • 97.
    Högström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Steen, Terese
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kan du beskriva din introduktion med tre ord? - Det räcker med ett, obefintlig…: Socialsekreterares upplevelse av yrkesintroduktion och psykosocial arbetsmiljö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Can you describe your introduction in three words? -It´s enough with one word, non-existent.

    The purpose of this study was to gain a deeper understanding of how newly qualified social workers in the social services for children and young management experience their introduction and psychosocial work environment. One aim was to gain a better understanding of the factors that contributed to their continuing professional development. The survey was conducted with a qualitative approach in the form of six semi-structured interviews with social workers who graduated within the last two years, and whom is working with children and youth management. The theory that we the writers related to the Thores Theorells requirements-control and support-model. The results section showed that all interview participants experienced a total lack of introduction. The results also showed that there are ambivalent feelings about how they perceive their psychosocial work environment. The majority of interview participants described their work as important and saw their work as meaningful. At the same time described the gaps as large negative effect on their health and well-being. This is because of the absence of introduction.

  • 98.
    Idre, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Shala, Mimoza
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    "Mycket ligger på oss biståndshandläggare": En kvalitativ studie om hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever arbetet med äldre som har en alkoholproblematik2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Although alcohol consumption among the elderly is rising this is still modestly noted. Care managers in elderly care come in contact with elderly people. The purpose with the study was therefore to examine how care managers experience the work with elderly people with alcohol problems and six qualitative interviews have been conducted. Empirical data has been analyzed with thematic analysis and linked to previous research and Hasenfelds theory about

    people-processing, people-sustaining and people-changing.

    The results show that care managers experience routines regarding elderly with alcohol problems, does not differ much from traditional elderly cases. These cases demand a higher level of cooperation between different departments, because they lack resources to help the elderly. Important factors in the work are considered to be motivational work, building a trust and a functioning interaction. They request more knowledge about elderly and alcohol, support from colleagues and the substance abuse unit are considered important.

  • 99.
    Igelström Karlsson, Kalle
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Modaser, Zekria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Att ta del av andras trauman: En kvalitativ studie om compassion fatigue i utredningsarbete med ensamkommande barn och ungdomar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate perceptions and experiences of compassion fatigue that exist among social workers who work with the investigative work of unaccompanied children and adolescents. The study further investigated their experiences of preventive and counteracting actions.

    In this qualitative study, interviews were conducted with six social workers who worked with unaccompanied children and adolescents.

    The results show that social workers have experiences of compassion fatigue. There are many descriptions of burnout syndrome, and a few descriptions of secondary traumatic stress. The results also show that social workers have many ideas about how to prevent or counteract compassion fatigue, both with ideas in the form of self-care or ideas about organizational changes.

  • 100.
    Isaksson, Kajsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Johansson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Anmälningspliktens komplexitet: En kvalitativ studie om förskolepersonals upplevelser av anmälningsprocesser2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I föreliggande kvalitativa studie var syftet att undersöka hur förskolepersonal upplever och

    resonerar i anmälningsprocesser samt vilka aspekter de anser vara främjande respektive

    hindrande för arbetet i dessa. Studiens empiriska material har samlats in genom

    fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Det övergripande resultatet visar att

    förskolepersonal upplever anmälningsprocesser som komplexa då de måste förhålla sig till

    omständigheter på såväl en mikro- som en mezzo- och makronivå. Omständigheterna utgörs

    bland annat av individuella roller och rollkonflikter, gruppdiskussioner och hänsynstagande

    till kollegor samt rådande samhällsnormer. Det är också den upplevda komplexiteten i

    anmälningsprocesserna som gör att förskolepersonal resonerar huruvida en anmälan ska göras

    eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning gjord på området men är

    något som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Resultatet visar vidare på att

    förskolepersonal anser det som främjande med stöd och rådgivning från kollegor och andra

    professioner för att få hjälp med arbetet i anmälningsprocesserna.

123456 51 - 100 of 254
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf