du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1912
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rimsler, Ronja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors inställning till att involvera närstående vid återupplivning: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning om närståendebevittnad återupplivning påbörjades under 1980-talet i USA till följd av att närstående hade efterfrågat att närvara. Det visade sig ha positiva effekter för närståendes välmående och sorgeprocess om de fick närvara. Det inträffar cirka 8000 plötsliga hjärtstopp årligen i Sverige där de flesta sker utanför sjukhus vilket innebär att närstående ofta är först på plats. I samtal med patienter som överlevt återupplivning framkom det att majoriteten av dem hade en önskan att närstående skulle närvara.  Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors inställning till att ha närstående närvarande vid återupplivningar inom slutenvården och pre-hospitalt, samt faktorer som påverkar inställningen. Metod: Studien har utförts i form av en litteraturöversikt där 20 artiklar ligger till grund för resultatet. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed.  Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna i studierna hade en negativ inställning till att involvera närstående vid återupplivning. Faktorer som bidrog till den negativa inställningen var tidigare negativa erfarenheter av återupplivningar, förutfattade meningar om närståendes reaktioner och agerande, samt bristande självförtroende hos sjuksköterskorna.  Positiva aspekter som sjuksköterskorna kunde se var en ökad förståelse och delaktighet hos närstående när de fick möjligheten att närvara under återupplivningen. De närstående fick se med egna ögon att alla insatser vidtagits och kunde lättare acceptera ett eventuellt dödsfall.  Slutsats: Sjuksköterskors inställning till närståendes närvaro under återupplivningar är omdiskuterat och ett komplext ämne. Både positiva och negativa inställningar identifierades men merparten av sjuksköterskorna i litteraturöversikten hade en negativ inställning.

  • 52.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wallin, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Betydelsen av sjuksköterskans synsätt i vårdmötet med patienter som lider av psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos befolkningen i hela världen och forskning visar att personer som lider av psykisk ohälsa ofta känner skam över sitt tillstånd vilket resulterar i att dessa personer har svårt att integreras i samhället. Sjuksköterskans synsätt och kommunikationsförmåga påverkar i vilken grad patienter med psykisk ohälsa väljer att söka vård. Det är därför av värde att öka insikten i hur sjuksköterskans synsätt påverkar vårdmötet med patienter som lider av psykisk ohälsa.

    Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av sjuksköterskans synsätt i vårdmötet med patienter som lider av psykisk ohälsa.

    Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar, där både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderats. Artiklarna har hittats genom sökningar i databaserna PubMed samt PsycINFO och har kvalitetsgranskats, analyserats samt sammanställts till ett resultat.

    Resultat: Av resultatet har framgått tre huvudteman vilka var: Betydelsen att bli sedd som en person, Partnerskap mellan sjuksköterska och patient och Stigmatisering leder till fysisk och psykisk avskärmning.

    Konklusion: Resultatet visade att kunskap om psykisk ohälsa är en betydande faktor vilken inverkar på sjuksköterskan synsätt samt främjar partnerskap i vårdmötet. Kunskap om psykisk ohälsa sågs bidra till förändring i samhällets stigmatiserande synsätt samt sjuksköterskans utövande av en mer jämn lik vård.

  • 53.
    Andersson, Lotta
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nilsson, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Flickors rökbeteende samt möjliga preventioner för att förhindra rökning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva flickors rökbeteende för att få en bättre förståelse till varför de röker, samt vilka preventiva åtgärder som kan vara av betydelse för att förhindra att flickor börjar röka. Metod: Litteraturstudie. Analys: Innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna som togs med i examensarbetet resulterade i två teman: Flickors rökbeteende och Prevention. Det fanns många olika anledningar till varför flickor började röka och till varför de fortsatte röka. Risken att börja röka var högre bland vissa flickor än andra, exempelvis visade låg socioekonomisk status, verklig eller inbillad övervikt och vänner eller anhöriga som rökte fick ökad risk att börja röka. Sätts rätt prevention in kunde dock risken att börja röka minska för tonårsflickor. Slutsats: Flickors rökbeteende har ökat i Sverige. Anledningarna till att börja röka är olika men vissa faktorer kan öka risken för att börja röka. Preventiva åtgärder bör särskilt riktas till dessa faktorer. Sjuksköteskan behöver förstå värdet av att planera och individualisera prevention utifrån flickornas egna behov och att det är viktigt ju tidigare man uppmärksammar dessa problem.

  • 54.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Forslund, Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar patientens följsamhet tillkompressionsbehandling av venösa bensår – Enlitteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i

    EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den

    viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är

    kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder

    kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som

    använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs

    lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande

    problem.

    Syfte:

    Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till

    kompressionsbehandling för att förebygga och behandla venösa bensår.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Datainsamling har skett

    genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis så visar resultatet att det finns flera faktorer som

    påverkade patientens följsamhet. Patienternas följsamhet minskade till följd av

    smärtan som orsakades av kompressionsbandaget eller vid såromläggningen. Hos

    nya oerfarna sjuksköterskor fanns bristande kunskap i hur kompressionsbandaget

    ska appliceras, hos ett flertal patienter fanns bristande kunskap och förståelse

    varför kompressionsbehandling var viktigt för att förhindra nya venösa bensår.

    Appliceringssvårigheter med att ta av och på kompressionsstrumporna, tillit till

    sjuksköterskan och utseendet på kompressionsstrumporna/bandaget var andra

    faktorer som påverkade följsamheten.

    Slutsats:

    Patientens följsamhet till kompressionsbehandling påverkas av både

    hämmande och främjande faktorer. Det som sjuksköterskan bland annat kan göra

    för att påverka patientens följsamhet till kompressionsbehandling är att informera

    om hur kompressionsbehandling hjälper till med läkningen och egenvårdsråd för att

    förhindra recidiv.

  • 55.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lundén, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att leva med diabetes typ 1- En litteraturöversikt om barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar bland barn och ungdomar, Sverige har den näst högsta insjuknandefrekvensen i hela världen. Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper de egna insulinproducerande cellerna i pankreas. Patienter med diabetes typ 1 löper stor risk att drabbas av komplikationer och följdsjukdomar.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt 15 artiklar utifrån studiens syfte, sökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna poängsattes med hjälp av Högskolan Dalarnas modifierade version av granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar.

    Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier som beskriver barn och ungdomars upplevelser: begränsningar i vardagen, stöd från föräldrar och sjukvården var centralt, rädsla för komplikationer samt att vara annorlunda. Två kategorier beskriver föräldrarnas upplevelser: oro rädsla och frustration samt att våga släppa kontrollen.

    Slutsats: Barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde sitt liv som begränsat. Sjukdomen påverkar dem i skolan, under fysisk aktivitet, tillsammans med vänner, och i sociala sammanhang. Föräldrar till barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde rädsla och oro över sitt barns sjukdom.

  • 56.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Olofsson, Charlotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Winroth, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bemästringsstrategier för kvinnor med diagnostiserad bröstcancer: En systematisk litteraturstudie2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemästringsstrategier som förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemästringsstrategi som var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors bemästringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lästa arbeten medtogs slutligen både kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick kvalitetsgranskning utifrån särskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. På basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer använde sig av olika bemästringsstrategier där stöd och kampanda var de vanligast förekommande. Dessa två bemästringsstrategier skiljde sig inte från varandra i användningsfrekvens. Den bemästringsstrategi som användes i minst utsträckning visade sig vara normalisering. Resultatet diskuterades i termer av Antonovskys (1991) KASAM- teori eller känsla av sammanhang. Arbetet underlättar vårdpersonalens förståelse för den bröstcancerdrabbades behov av känsla av sammanhang under sjukdomstiden. Vidare förstås den drabbades respons på cancern, så att personalen inte tvingar på patienten egna reaktioner och personliga bemästringsstrategier.

  • 57.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjöberg, Cristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egenvård och faktorer som påverkar följsamheten till egenvård för att minska risken för recidiv av venösa bensår: - En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cirka 1 % av Sveriges befolkning lider av venösa bensår. Risken för recidiv av venösa bensår är stor, cirka 70 % av patienterna återfår nya sår. Följsamheten till de rekommenderade egenvårdsråden för att minska risken för recidiv är ofta låg.

    Syftet med litteraturöversikten är att belysa evidensbaserad egenvård och faktorer som påverkar följsamheten till egenvård för att minska risken för recidiv hos patienter med venösa bensår. Metoden var en litteraturstudie och baserades på femton vetenskapliga artiklar av hög kvalité. Resultatet visade att metoder som att använda kompressionsstrumpor, vila med benen upphöjda, att utföra benövningar samt fysisk aktivitet var evidensbaserade egenvårdsåtgärder som minskar risken för recidiv av venösa bensår. Identifierade faktorer som påverkar följsamheten till egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår var: Information, tillit, rädsla, smärta, självbild, depression, self-efficacy (självförmågan) och nedsatt rörlighet. Slutsatsen var att genom att rekommendera individanpassade evidensbaserade egenvårdsråd till patienter med pågående eller tidigare venösa bensår minskar risken för recidiv. En tillitsfull relation mellan sjuksköterskan och patienten ska etableras och åtgärder för att stödja patienten för att öka följsamheten till egenvårdsåtgärderna bör sättas in. Att på så sätt arbeta preventivt för att motverka recidiv av venösa bensår minskar lidandet hos patienten samt minskar samhällskostnader.

  • 58.
    Andersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av andliga och existentiella frågor i palliativ vård: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos

    sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god

    omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att

    genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka

    välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och

    existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av

    palliativ vård.

    Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda

    omvårdnadsområdet.

    Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är

    det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa

    relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst.

    Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig

    och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och

    observationsförmåga.

    Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de

    yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient,

    vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning

    ges.

  • 59.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hård, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter hysterektomi: en bortglömd omvårdnadsfråga?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi samt vilken omvårdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal hade gällande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt användes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité värderades med hjälp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrån studiens två frågeställningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sägas om huruvida sexuallivet blev bättre eller sämre efter genomgången hysterektomi. Beträffande sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonals omvårdande funktion visade sig att det fanns stora brister i hur frågor rörande sexualitet angreps. Sjukvårdspersonalen ansåg att dessa frågor var viktiga men många hade en tendens att lägga över ansvaret på någon annan.

  • 60.
    Andersson, Maribel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vestling, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar anhörigas upplevelse av vårdpersonalens bemötande vid palliativ vård oavsett vårdmiljö: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Med en åldrande befolkning samtidigt som kroniska sjukdomar ökar

    visar prognoser att behovet av palliativ vård kommer att öka i framtiden. Syftet

    med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående.

    Forskningen på området behövs då det finns litet belägg som visar vilken form av

    stöd som är mest relevant för anhöriga i olika situationer. Syfte: Studiens syfte var

    att belysa anhörigas upplevelse av vårdpersonalens bemötande i samband med

    palliativ omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och

    baserades på 17 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 15 kvalitativa och 2 av mixad

    design. Artiklarna är publicerade mellan år 2006-2016. Resultat: Resultatet

    presenterades i 3 huvudkategorier. Dessa var: bemötande genom kommunikation

    och information, bemötande genom förtroendefulla relationer och faktorer som

    påverkar anhörigas hantering av livssituationen. Slutsats: Genom resultatet

    belystes positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande

    gentemot anhöriga. Områden som uppenbarades och som hade betydelse för om

    anhöriga upplevde bemötandet som gott eller bristande var kommunikation,

    behovet att informeras och stöttas, upprättandet av en förtroendefull relation samt

    vårdpersonalens egenskaper. Vidare framgick av resultatet att gott och bristande

    bemötande medförde konsekvenser i form av lidande eller lindrat lidande för de

    anhöriga.

  • 61.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Harfouche, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Metoder som stöd vid livsstilsförändringar hos patienter med typ-2 diabetes2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för metoder som kan stödja patienter med typ-2 diabetes till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie, som innehåller 16 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2000-2010. Databasen som användes var Cinahl och sökmotorn Elin@Dalarna. Sökorden som använts var: diabetes type 2, type 2 diabetes, lifestyle changes, patient education, empowerment, health behaviour och self-management. Resultat: I resultaten kom uppsatsförfattarna fram till olika kategorier som visar olika åtgärder till livsstilsförändringar. Studierna baserades på olika åtgärder såsom; datorintervention, utbildningar, telefonsamtal, motiverande samtal, transteoretiska modellen och sjuksköterskespecialister. Empowerment var enligt uppsatsförfattarna det övergripande temat som de flesta studier baserade åtgärderna på.

  • 62.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Waern, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans erfarenhet av att motivera patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar: Kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i befolkningen världen över. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa. En central del i behandlingen är att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hur de motiverar patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes där fem distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att distriktssköterskan skapade en god relation med patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarna i studien belyste vikten av att finna stöd i patientens omgivning genom att engagera familjen och genom stöd från andra patienter. Det framkom även att patienterna blev motiverade till livsstilsförändringar genom att deltagarna var en god pedagog. Det var av betydelse att samarbeta med andra professioner och att patienterna fick individanpassad information, till hjälp använde sig distriktssköterskan av olika pedagogiska metoder för att öka deras motivation. Slutsats: För att distriktssköterskan ska kunna motivera sina patienter till livsstilsförändringar måste informationen de ger vara individanpassad, vilket kan göras genom olika pedagogiska metoder. En viktig förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete är att distriktssköterskan skapar en god relation med sina patienter genom att etablera ett förtroende.

  • 63.
    Andersson, Mikaela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hammar, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att leva med Multipel Skleros: En litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och självbilden påverkades och känslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rädsla över förlorad självständighet och att vara beroende av andra människor. Personer som levde med MS kände en trötthet som gjorde det nödvändigt att planera och prioritera i vardagen för att energin skulle räcka till. Sjukdomens oförutsägbara förlopp ledde till känslor av att leva i en ovisshet som gjorde framtidsplaner svåra. Att leva med sjukdomen kunde även innebära att få ett nytt sätt att se på livet, där små saker uppskattades mer och inte togs för givet. Många levde med ett hopp om förbättring och en andlighet som i många fall blivit starkare. Slutsats: Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskan en förståelse för hur det är att leva med MS. Därmed kan bättre förutsättningar skapas för att ge en god omvårdnad till personer med MS utifrån individuella behov.

  • 64.
    Andersson, Nadezda
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Övergång från att vara vårdgivare i demensvård till att bli nära anhörig till person med demens: En kvalitativ studie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med studien var att undersöka hur sjukvårdpersonal inom demensvård upplever ”transition” från att vara en vårdgivare inom demensvård till en ny roll: att vårda en anhörig med demens. Metod. Empirisk studie med kvalitativ deskriptiv ansats användes. En teori om ”transition” användes som teoretisk referensram för studien. Resultatet visade att sjukvårdpersonal kunde upptäcka tydliga tecken på demens hos sina nära anhöriga i tidigt skede. Professionella kunskaper upplevdes både som stor hjälp och som en börda. Det var svårt att vara nära anhörig till en person med demens på grund av personliga relationer till den nära anhöriga och på grund av egna professionella kunskaper. Oro, trötthet och dåligt samvete var de känslor som övervägande upplevdes av studiens respondenter gentemot sina nära anhöriga. Andra familjemedlemmarnas beteende upplevdes av studiens respondenter både som stödjande och som problematiska i vissa situationer. Alla attribut tillhörande ”transitionsprocessen” blev identifierade. Slutsats. Sjukvårdspersonalens medvetenhet om förändringar i deras nära anhörigas tillstånd innebär att nära anhöriga snabbare kan får diagnos, behandling och all nödvändig hjälp. Anhöriga med professionell bakgrund är en stor resurs i demensvården. Den höga engagemangnivån kan vara mycket påfrestande och bidra till utmattning hos anhöriga med professionell backgrund. Det är svårare för sjukvårdspersonalen att acceptera förändringar hos sina nära anhöriga på grund av egna professionella kunskaper. Därför risken att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa är högre för anhöriga med professionell bakgrund än för anhöriga utan erfarenhet från vården. Det är viktigt att anhöriga med professionell bakgrund får stöd båda från egna arbetsgivare, andra familjemedlemmar och från kommunen. Ett adekvat stöd kan hjälpa dem att inse att efter alla förändringar och instabilitet kommer en period av stabilitet. Kritiska punkter och händelser kan hjälpa att skapa en struktur i en transition och ge en känsla av kontroll över situationen.

  • 65.
    Andersson, Nina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Olsen, Inger
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Betydande omvårdnadsåtgärder i vård av patienter med hjärtsvikt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 66.
    Andersson, Olga
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strand, Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar.: En kvalitativ studie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar.

    Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval.

    Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov.

    Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet.

  • 67.
    Andersson, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Cytostatikabehandling vid cancersjukdom: Upplevelse av livskvalitet samt omvårdnadsåtgärder2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades. Försämrad livskvalitet var alltid associerad till biverkningar av cytostatikabehandlingen. De vanligaste biverkningarna som inverkade på livskvaliteten var illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust samt neutropeni. Biverkningarna påverkade patienternas livskvalitet negativt då de försämrade deras välmående samt förändrade deras situation i vardagslivet. Information och undervisning var viktiga omvårdnadsåtgärder för att förbereda patienterna inför behandlingen och för att underlätta deras situation under behandlingstiden. Även att få stöd från sjuksköterskan ansågs vara viktigt under behandlingstiden.

  • 68.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vestin, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fysisk aktivitets effekt på depressiva symtom2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Idag är cirka 350 miljoner människor i världen drabbade av depression. World Health Organization spår att depression kommer vara det ledande folkhälsoproblemet i världen år 2030. Depressiva symtom utgör grunden för depression och kan vara till exempel sömnstörningar, skuldkänslor samt aptitlöshet. Dessa ska ha pågått i mer än två veckor. Idag är det psykoterapi och antidepressiva läkemedel vilka fungerar som standardbehandling vid depression. Redan år 1905 väcktes tanken huruvida fysisk aktivitet hade effekt på depressiva symtom. Dorothea Orems omvårdnadsteori handlar om egenvård och denna egenvård kan bli möjlig först när individen själv är motiverad att utföra den fysiska aktiviteten.

    Syfte:

    Att sammanställa studier om fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom hos vuxna och äldre personer.

    Metod:

    En litteraturöversikt som baserats på 15 kvantitativa artiklar, en kvalitativ och en mixad metod. I studierna användes olika skalor för att skatta graden av depressiva symtom. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.

    Resultat:

    Resultaten i de kvantitativa studierna påvisade att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom som yttrar sig i att dessa minskar enligt de skalor som använts för skattning. Forskningen påvisade även att intensiteten, frekvensen och typ av fysisk aktivitet kan ha betydelse för effekten på de depressiva symtomen samt nödvändig individanpassning. Den kvalitativa studien påvisade att deltagarna kände sig nöjda efter träningen, att de fick ökat självförtroende samt bättre självkänsla. All fysisk aktivitet som behandlade effekt på depressiva symtom är egenvård.

    Konklusion:

    Enligt forskningen framkom det att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom vilket innebär att depressionen blir lindrigare i sin form alternativt går tillbaka då poängen på använd skala inte uppfyller kriterierna för diagnosen depression.

  • 69.
    Andersson, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Barn och ungdomars copingstrategier när en förälder har cancer: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att redogöra för vilka copingstrategier barn och ungdomar kan

    använda för att hantera en förälders cancersjukdom. Metod: Examensarbetet

    genomfördes som en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes i Högskolan

    Dalarnas biblioteksdatabaser PubMed och CINAHL. Elva vetenskapliga artiklar med

    kvalitativ ansats, tre med kvantitativ ansats samt en vetenskaplig artikel med mixad

    metod låg till grund för resultatet. Resultat: Analysen av artiklarnas resultatdelar

    visade att barn och ungdomar hade behov av att få fortlöpande information gällande

    förälderns situation. Barn och ungdomars olika sätt att hantera känslor samt behov av

    socialt stöd från den egna familjen och omgivningen påvisades. Stöd efterlystes från

    hälso- och sjukvården men upplevdes bristfälligt. Vidare försökte informanterna att

    skapa en mening i tillvaron genom att normalisera vardagen, existentiella och andliga

    funderingar samt att prioritera familjen mer än tidigare. Slutsats: Barn och

    ungdomar behöver få information och känna delaktighet för att kunna förstå och

    hantera situationen när en förälder drabbats av cancer. Att leva med en förälder med

    cancer väcker många känslor vilket medför att barn och ungdomar behöver stöd.

    Hälso- och sjukvårdspersonal bör sträva efter att skapa en vårdrelation, inte bara med

    patienten utan även med de närstående, inklusive barn och ungdomar i familjen. En

    fungerande vårdrelation möjliggör för sjukvårdspersonal att stötta hela familjen i den

    svåra situationen.

  • 70.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hofling, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Primärpreventiva åtgärder i primärvården för patienter med nedsatt glukostolerans: en systematisk litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 ökar i hela världen, beräkningar har visat att prevalensen troligen kommer att öka till det dubbla år 2030. Att identifiera och behandla patienter som riskerar att utveckla sjukdomen är angeläget då personer med diabetes typ 2 löper ökad risk för att få komplikationer och andra sjukdomstillstånd som leder till stort lidande och förtida död. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån distriktssköterskans ansvarsområde beskriva primärpreventiva åtgärder och dess effekter för att förebygga diabetes typ 2 hos personer med nedsatt glukostolerans. En litteraturstudie med analys av 14 vetenskapliga artiklar genomfördes och resultatet visade att studier som innehöll både kost och motionsintervention inklusive individuell eller gruppbaserad rådgivning hade goda långtidseffekter på riskfaktorerna för insjuknande av diabetes typ 2. Patienter med nedsatt glukostolerans har behov av stöd för att förändra sina levnadsvanor i strävan mot att förebygga eller skjuta upp insjuknande i diabetes typ 2.

  • 71.
    Anderstedt, Chatrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindraagitation hos personer med demens –2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan användaför att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturöversikt. Artiklar söktes via Cinahl och PubMed, med sökorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sökord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier återgavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna, har en positiv verkan påpersoner med demens agitation. Litteraturöversiktns slutsats är att speciellt musik och beröringfungerar bra som icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behövs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna.Metoderna är bra. Det som behövs, är att komma på hur man får en långvarig effekt av dessa.

  • 72.
    Andresen,, My
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Oljans, Maja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Venösa bensår, en litteraturstudie om att främjaegenvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Venösa bensår är den vanligaste formen och står för cirka 70 % av alla

    bensår. Idag har cirka 50 000 personer i Sverige venösa bensår. Förekomsten ökar

    med stigande ålder, främst över 65 år och är vanligare bland kvinnor än män. Efter

    uppkomsten av sår följer en lång och strävsam tid med behandling tills såret läkt.

    Detta kräver god följsamhet från både vårdare och patient. Egenvård slutar inte efter

    att såret har läkt utan kan pågå livet ut för att motverka recidiv.

    Syfte:

    Att belysa de faktorer som främjar egenvård hos patienter med läkta och icke

    läkta venösa bensår, samt att ta reda på hur sjuksköterskan kan underlätta

    egenvården för patienten.

    Metod:

    En litteraturstudie baserad med 17 vetenskapliga artiklar av både

    kvantitativ och kvalitativ ansats hämtade från databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultatet analyserades med inspiration av Friberg (2012).

    Resultat:

    Flera faktorer som kan främja egenvård hos patienter med venösa bensår

    framkom i artiklarna. För att egenvård ska främjas krävs att patienterna får

    information och undervisning om orsak och behandling. Relationen till

    sjuksköterskan ska bestå av tillit och förtroende. Patienterna önskade att

    rekommendationerna skulle vara tydligt angivna och ordinerade istället för att få en

    generell rekommendation. För att integrera egenvården som en del av vardagen var

    det fördelaktigt med rutiner, hjälpmedel och assistans. Att sätta mål och motivera

    samt att ge kontinuerlig uppföljning var andra betydande faktorer för att främja

    egenvård.

    Slutsats:

    Viktiga faktorer för att främja egenvård var en god relation mellan

    sjuksköterska och patient. Att sjuksköterskan bör stärka patientens möjlighet till att

    kunna utföra egenvård på egen hand samt att regelbundet följa upp och stödja

    patienten.

  • 73. Angsmo, Ewa
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Midböe, Lars
    Nilsson, Gunilla
    Fogelberg-Dahm, Marie
    Ehnfors, Margareta
    Björvell, Catrin
    Wärn-Hede, Gunnel
    Östlinder, Gerthrud
    Nursing informatics in Sweden: the agenda for the future2009Ingår i: Connecting Health and Humans - Proceedings of NI2009, Helsinki, 2009, Vol. 146, s. 866-867Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    With the purpose of getting an overview of the current research and development in information systems and terminology for nursing practice and outline strategies for the future, an initiative for a workshop was taken at the national level in Sweden by the Section for Nursing Informatics, the Society of Nursing and the Association of Health Professionals in 2007. For the workshop around 30 nurses were invited, representing clinical practice, education, and research. The workshop resulted in recommendations for future strategies to support the development of nursing informatics in Sweden.

  • 74.
    Aniliadis, Maria Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderberg, Isabelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Idrott, genus och sponsring – ur ett subjektivtperspektiv: Kvinnliga elitidrottares erfarenheter av genusskillnaderinom sponsring.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explain how professional female athletes experience gender

    differences in sponsorship, and if these differences have had any effects on their performance.

    This study is based on seven interviews with Swedish women who are active on a world class

    level in their chosen sports. The theoretical frame of this study is founded on the concepts of

    gender, social role theory, homologous reproduction theory, congruity theory and social

    identity theory, which can describe why a sponsor prefers to sponsor male athletes rather than

    female athletes.

    The results show that professional female athletes experience differences in how sponsors use

    them related to marketing. Women experience that sponsors prefer male over women

    characteristics and therefore support the male athlete more, thus resulting in a gender inequity.

    Women in general find it difficult to talk about their experiences regarding sponsorship and

    they avoid questioning sponsors regarding the differences experienced.

    The conclusion, is that the

    hegemonic masculinity, related to gender theory can be recognized

    within sponsorship and as long as athlete women are afraid to speak up and express this, the

    differences will never be acknowledged.

  • 75.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Fysisk miljö på strokeenheter: betydelse för vården2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den fysiska miljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Rehabilitering som påbörjas på strokeenheter i ett tidigt skede, kan förbättra återhämtning och minska risken för funktionshinder. Hur den fysiska miljön på en strokeenhet ska vara utformad för att utgöra ett stöd för patientens aktiviteter och vård är i begränsad omfattning studerat. Vidare är kunskapen begränsad gällande hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka det multidisciplinära teamets arbete på en strokeenhet.

    Syfte: Det övergripande syftet var att generera kunskap om den fysiska miljön på strokeenheter och den komplexa relationen mellan utformningen av miljön, vården och användarens erfarenhet av den fysiska miljön.

    Metod: Avhandlingen baserades på fyra delstudier. Delstudierna hade en beskrivande och explorativ design. Tre nybyggda strokeenheter studerades, varav en strokeenhet följdes från den ursprungliga, via den temporära till den nybyggda enheten. I delstudie I, II och IV användes strukturerade observationer för att dokumentera patientens aktivitetsnivå, det fysiska rummet för aktiviteten, samt vilken eller vilka personer som var med patienten i rummet. I delstudie I, II och IV användes även icke-strukturerade observationer. De icke-strukturerade observationerna syftade till att utforska stöd och hinder i den fysiska miljön för patienter och det multidisciplinära teamet. För delstudie III användes en kvalitativ metod som med hjälp av intervjuer syftade till att studera patienternas erfarenheter av den fysiska miljön.

    Resultat: Delstudie I visade att på den nybyggda strokeenheten tillbringade patienterna mer tid på sina rum, hade lägre aktivitetsnivå och hade färre interaktioner med personal och anhöriga, än på den gamla strokeenheten. Förändringar av den fysiska miljön kan ha påverkat patienternas aktiviteter och interaktioner. Delstudie II visade att strokeenheterna skilde sig åt gällande patienternas aktivitetsnivå och proportion av dagen som patienterna var ensamma på sina rum. Patienterna hade högre aktivitetsnivå på en strokeenhet med en kombination av enkelrum och flerbäddsrum jämfört med en strokeenhet med uteslutande enkelrum. En flexibel, lättorienterad och omväxlande miljö utgjorde ett stöd för vård och aktiviteter. I delstudie III framkom två teman: (i) inkongruens mellan gemenskap och avskildhet och (ii) förbindelse med världen utanför ger distraktion och en känsla av normaltillstånd. I enkelrummen upplevde patienterna ensamhet och en frånvaro av social gemenskap. Patienterna blev positivt distraherade när de tittade på natur eller på aktiviteter som fortgick utanför deras fönster. Delstudie IV visade att det multidisciplinära teamet inte arbetade tillsammans i mötet med patienten. Vidare framkom i resultatet olika stöd och hinder i den fysisk miljö som påverkade teamets aktiviteter, exempelvis hinder i form av en fysiskt uppdelad miljö för teamet.

    Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att öka förståelsen och kunskapen om den fysiska miljön på strokeenheter. Att använda ett evidensbaserat kunskapsunderlag när det gäller planering och design av nya strokeenheter är centralt. Den fysiska miljön kan vara ett stöd både för den person som insjuknat i en stroke och för det multidisciplinära teamet. Den fysiska miljön bör utformas för att minska inaktiviteten och upplevelsen av ensamhet, samt bidra till att det multidisciplinära teamet har lämpliga lokaler där teamet kan arbeta tillsammans.

  • 76.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hållbarhet och omvårdnad: en begreppsanalys av hållbarhet i dess relation till ämnet omvårdnad.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet var att analysera begreppet hållbarhet i dess relation till ämnet omvårdnad. Designen var en begreppsanalys. Som analysmodell har Walker och Avants modell för begreppsanalys använts. Till grund för analysen låg en lexikal analys och en analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet av den lexikala analysen visade på stora skillnader mellan svenska och engelska definitioner av begreppet. Analysen av de vetenskapliga artiklarna visade att omvårdnadsforskare använder sig av begreppet hållbarhet inom tre olika områden; ekologi och holism, FN´s definition av hållbar utveckling, samt att möjliggöra en fortsättning under en viss tid. Centrala ord vid definitionen av begreppet hållbarhet inom omvårdnad blev; ekologi, framtid, global, holism, miljö och upprätthålla.

  • 77.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nurses' perceptions of climate and environmental issues2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 78.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Design quality in a healthcare context – time to operationalize the concept2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We present a review of the concept of design quality in healthcare. The aim of review was to define the concept of design quality in order to be able to operationalize the concept for future research. In recent years, several studies have shown that the design of the physical environment affects the patient's health and wellbeing and how different models of care can be implemented, for example, person-centered care. Design quality in architecture has long been the subject for theoretical discussion. From the Roman architect Vitruvius to contemporary design quality following tangible and intangible properties such as utility, durability and beauty. In dictionaries, the general design quality is described as a standard for something when it is compared to other things; how good or bad something is to be of good / bad / the highest quality. Design quality can be described as a measure of a high standard, a plan or an intention of design in the way that it will work and look like. However, until recently, the meaning of design quality in healthcare has been vague and merely described as a subjective experience of the environment. In order to be useful the concept need to be connected to quality indicators of healthcare. In this presentation, we discuss the concept of design quality and its relation to evidence-based design i.e. design decisions based on the best available results from credible research and evaluation of completed building projects.

  • 79.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sustainability – a question for the leadership?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background The overall issue for the health sector during the coming century will be the climate change and its implication for human health. We argue that awareness of nurse’s experience and knowledge in climate and environmental issues is a crucial question for the health sector and their leadership in the process with a sustainable development.

    Aim The aim of this study was to explore nurse’s experience and knowledge of climate and environmental issues in relation to a health perspective and how nurses can contribute to the process of sustainable development.

    Method/design The study was conducted as an interview study with qualitative approach. Eight individual and two focus groups with registered nurses who represented hospitals, primary care and emergency medical services participated in the study and were analyzed with content analysis.

    Result One of the results that appeared in the study showed that there is a sense of responsibility to work on climate and environmental issues, but this is overshadowed by care task in daily work at the clinic.

    Conclusion The leadership has an enormously important role to integrate climate and environmental change issues in their daily work. The leadership needs to avoid that the question of sustainability becomes an imposition to be made after all other work. This study has shown the importance of knowledge concerning climate and environmental issues in the health sector and the importance of knowledge about a sustainable development within leadership.

  • 80.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sustainability in nursing: a concept analysis2014Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 2, s. 381-389Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. The aim of this study was to describe, explore and explain the concept of sustainability in nursing.

    Background. Although researchers in nursing and medicine have emphasised the issue of sustainability and health, the concept of sustainability in nursing is undefined and poorly researched. A need exists for theoretical and empirical studies of sustainability in nursing.

    Design. Concept analysis as developed by Walker and Avant.

    Method. Data were derived from dictionaries, international healthcare organisations and literature searches in the CINAHL and MEDLINE databases. Inclusive years for the search ranged from 1990 to 2012. A total of fourteen articles were found that referred to sustainability in nursing.

    Results. Sustainability in nursing involves six defining attributes: ecology, environment, future, globalism, holism and maintenance. Antecedents of sustainability require climate change, environmental impact and awareness, confidence in the future, responsibility and a willingness to change. Consequences of sustainability in nursing include education in the areas of ecology, environment and sustainable development as well as sustainability as a part of nursing academic programs and in the description of the academic subject of nursing. Sustainability should also be part of national and international healthcare organisations. The concept was clarified herein by giving it a definition.

    Conclusion. Sustainability in nursing was explored and found to contribute to sustainable development, with the ultimate goal of maintaining an environment that does not harm current and future generations' opportunities for good health. This concept analysis provides recommendations for the healthcare sector to incorporate sustainability and provides recommendations for future research.

  • 81.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Heylighen, Ann
    KU Leuven, Belgium.
    Nordin, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Design quality in the context of healthcare environments: a scoping review2017Ingår i: Health Environments Research & Design Journal, ISSN 1937-5867, E-ISSN 2167-5112, Vol. 10, nr 4, s. 136-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective:

    We explored the concept of design quality in relation to healthcare environments. In addition, we present a taxonomy that illustrates the wide range of terms used in connection with design quality in healthcare.

    Background:

    High-quality physical environments can promote health and well-being. Developments in healthcare technology and methodology put high demands on the design quality of care environments, coupled with increasing expectations and demands from patients and staff that care environments be person centered, welcoming, and accessible while also supporting privacy and security. In addition, there are demands that decisions about the design of healthcare architecture be based on the best available information from credible research and the evaluation of existing building projects.

    Method:

    The basic principles of Arksey and O’Malley’s model of scoping review design were used. Data were derived from literature searches in scientific databases. A total of 18 articles and books were found that referred to design quality in a healthcare context.

    Results:

    Design quality of physical healthcare environments involves three different themes: (i) environmental sustainability and ecological values, (ii) social and cultural interactions and values, and (iii) resilience of the engineering and building construction. Design quality was clarified herein with a definition.

    Conclusions:

    Awareness of what is considered design quality in relation to healthcare architecture could help to design healthcare environments based on evidence. To operationalize the concept, its definition must be clear and explicit and able to meet the complex needs of the stakeholders in a healthcare context, including patients, staff, and significant others.

  • 82.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nilsson, Maria
    Umeå universitet.
    Holmner, Åsa
    Umeå universitet.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nurses’ perceptions of climate and environmental issues: a qualitative study2015Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 8, s. 1883-1891Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to explore nurses' perceptions of climate and environmental issues and examine how nurses perceive their role in contributing to the process of sustainable development. 

    Background: Climate change and its implications for human health represent an increasingly important issue for the healthcare sector. According to the International Council of Nurses Code of Ethics, nurses have a responsibility to be involved and support climate change mitigation and adaptation to protect human health. 

    Design: This is a descriptive, explorative qualitative study. 

    Methods: Nurses (n=18) were recruited from hospitals, primary care and emergency medical services; eight participated in semi-structured, in-depth individual interviews and 10 participated in two focus groups. Data were collected from April-October 2013 in Sweden; interviews were transcribed verbatim and analysed using content analysis. 

    Results: Two main themes were identified from the interviews: (i) an incongruence between climate and environmental issues and nurses' daily work; and (ii) public health work is regarded as a health co-benefit of climate change mitigation. While being green is not the primary task in a lifesaving, hectic and economically challenging context, nurses' perceived their profession as entailing responsibility, opportunities and a sense of individual commitment to influence the environment in a positive direction. 

    Conclusions: This study argues there is a need for increased awareness of issues and methods that are crucial for the healthcare sector to respond to climate change. Efforts to develop interventions should explore how nurses should be able to contribute to the healthcare sector's preparedness for and contributions to sustainable development.

  • 83.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    von Koch, L.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Eriksson, G.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Sjostrand, C.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Multi-professional teamwork in stroke units - time to understand the impact of the built environment on the work of staff2018Ingår i: International Journal of Stroke, ISSN 1747-4930, E-ISSN 1747-4949, Vol. 13, s. 59-59Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 84.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    von Koch, Lena
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Designing Inclusive Architecture: Facilitators and Barriers of the Healthcare Environment for Rehabilitation at Stroke Units2016Ingår i: Designing Around People: CWUAAT 2016 / [ed] Pat Langdon, Jonathan Lazar, Ann Heylighen, Hua Dong, Springer London, 2016, s. 229-230Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 85.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    von Koch, Lena
    Karolinska Institutet.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    “Det är ensamt”– patienternas upplevelse av den fysiska miljön på en nybyggd strokeenhet2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 86.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    von Koch, Lena
    Karolinska institutet.
    Heylighen, Ann
    Katholieke Universiteit Leuven, Leuven, Belgium.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet; Chalmers.
    "It's lonely": Patients' experiences of the physical environment at a newly built stroke unit2019Ingår i: Health Environments Research & Design Journal, ISSN 1937-5867, E-ISSN 2167-5112, nr 3, s. 141-152Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    The aim of this study was to explore patients' experiences of the physical environment at a newly built stroke unit.

    BACKGROUND:

    For a person who survives a stroke, life can change dramatically. The physical environment is essential for patients' health and well-being. To reduce infections, a majority of new healthcare facilities mainly have a single-room design. However, in the context of stroke care, knowledge of how patients experience the physical environment, particularly their experience of a single-room design, is scarce.

    METHOD:

    This study used a qualitative design. Patients ( n = 16) participated in semistructured individual interviews. Data were collected in December 2015 and February 2017 in Sweden; interviews were transcribed verbatim and analyzed using content analysis.

    RESULTS:

    Two main themes were identified: (i) incongruence exists between community and privacy and (ii) connectedness with the outside world provides distraction and a sense of normality. In single rooms, social support was absent and a sense of loneliness was expressed. Patients were positively distracted when they looked at nature or activities that went on outside their windows.

    CONCLUSIONS:

    The physical environment is significant for patients with stroke. This study highlights potential areas for architectural improvements in stroke units, primarily around designing communal areas with meeting places and providing opportunities to participate in the world outside the unit. A future challenge is to design stroke units that support both community and privacy. Exploring patients' experiences could be a starting point when designing new healthcare environments and inform evidence-based design.

  • 87.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    von Koch, Lena
    Sjöstrand, Christina
    Bernhardt, Julie
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet; Chalmers University of Technology.
    A comparative study of patients’ activities and interactions in a stroke unit before and after reconstruction – the significance of the built environment2017Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 12, nr 7, artikel-id e0177477Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Early mobilization and rehabilitation, multidisciplinary stroke expertise and comprehensive therapies are fundamental in a stroke unit. To achieve effective and safe stroke care, the physical environment in modern stroke units should facilitate the delivery of evidence-based care. Therefore, the purpose of this study was to explore patients’ activities and interactions in a stroke unit before the reconstruction of the physical environment, while in a temporary location and after reconstruction. This case study examined a stroke unit as an integrated whole. The data were collected using a behavioral mapping technique at three different time points: in the original unit, in the temporary unit and in the new unit. A total of 59 patients were included. The analysis included field notes from observations of the physical environment and examples from planning and design documents. The findings indicated that in the new unit, the patients spent more time in their rooms, were less active, and had fewer interactions with staff and family than the patients in the original unit. The reconstruction involved a change from a primarily multi-bed room design to single-room accommodations. In the new unit, the patients’ lounge was located in a far corner of the unit with a smaller entrance than the patients’ lounge in the old unit, which was located at the end of a corridor with a noticeable entrance. Changes in the design of the stroke unit may have influenced the patients’ activities and interactions. This study raises the question of how the physical environment should be designed in the future to facilitate the delivery of health care and improve outcomes for stroke patients. This research is based on a case study, and although the results should be interpreted with caution, we strongly recommend that environmental considerations be included in future stroke guidelines.

  • 88.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    von Koch, Lena
    Sjöstrand, Christina
    Heylighen, Ann
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet; Chalmers.
    The physical environment and patients' activities and care. A comparative case study at three newly built stroke units2018Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To explore and compare the impact of the physical environment on patients' activities and care at three newly built stroke units.

    BACKGROUND: Receiving care in a stroke unit instead of in a general ward reduces the odds of death, dependency and institutionalized care. In stroke units, the design of the physical environment should support evidence-based care. Studies on patients' activities in relation to the design of the physical environment of stroke units are scarce.

    DESIGN: This work is a comparative descriptive case study.

    METHOD: Patients (N=55) who had a confirmed diagnosis of stroke were recruited from three newly built stroke units in Sweden. The units were examined by non-participant observation using two types of data collection: behavioral mapping analyzed with descriptive statistics and field note taking analyzed with deductive content analysis. Data were collected from April 2013 - December 2015.

    RESULTS: The units differed in the patients' levels of physical activity, the proportion of the day that patients spent with health professionals and family presence. Patients were more physically active in a unit with a combination of single and multi-bed room designs than in a unit with an entirely single room design. Stroke units that were easy to navigate and offered variations in the physical environment had an impact on patients' activities and care.

    CONCLUSIONS: Patients' activity levels and interactions appeared to vary with the design of the physical environments of stroke units. Stroke guidelines focused on health status assessments, avoidance of bed-rest and early rehabilitation require a supportive physical environment. 

  • 89.
    Apell, Inger
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnad vid hysterektomi: En strukturerad litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Huvudresultatet påvisade behov inom fyra områden: a) information för beslutstagande till hysterektomi, b) information om hysterektomins påverkan på sexuallivet, c) specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom, samt d) extra stöd vid ångest. Resultaten diskuterades utgående från Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning för att hjälpa patienten att fatta ett hållbart beslut. Tanken med denna studie var att den kunde ligga som grund för en informationsskrift för de kvinnor som står i beredskap att genomgå en hysterektomi för att ge dem tillgång till ny kunskap, samt besvara de vanligaste frågorna.

  • 90.
    AQiff, Birgitta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervju studie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel:

    Sjuksköterskans erfarenhet av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervjustudie.

    Bakgrund:

    Äldre som vårdas i akutsjukvård har en incidens mellan 11–51% att utveckla akut konfusion under vårdtiden. Tillståndet är förenat med en ökad sjuklighet och dödlighet hos äldre. Multifaktoriella orsaker ligger bakom att äldre drabbas. Akut konfusion är en klinisk diagnos, idag finns inga biomarkörer eller undersökningar som kan identifiera tillståndet. Akut konfusion kräver en tidig upptäckt, snabb utredning och ett medicinskt omhändertagande, god omvårdnad och en anpassad vårdmiljö för att patienten skall återhämta sig.

    Syfte:

    Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att upptäcka, förebygga och vårda patienter med akut konfusion i akutsjukvård.

    Design:

    En kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor verksamma i geriatrisk akutsjukvård på två sjukhus i södra Sverige.

    Resultat:

    I resultatet framkom tre kategorier; strategier för att identifiera och bedöma tecken på akut konfusion, strategier och hinder för förebyggande insatser och god omvårdnad vid akut konfusion, förslag på förbättringar i vården av äldre med akut konfusion. Sjuksköterskan använde sig av observation, kommunikation och inhämtning av information från journal och anhöriga för att identifiera akut konfusion. En helhetssyn i omvårdnaden, kontinuitet i vårdkontakten, anpassning av vårdmiljön och anhörigas delaktighet var viktiga faktorer för att förebygga akut konfusion och ge god omvårdnad. Hindrande faktorer orsakades av brister i vårdmiljön, för lite resurser och tid samt bristande kunskap hos övrig vårdpersonal kring lämplig bemötande och förhållningssätt.

    Slutsats:

    Ett evidensbaserat screeninginstrument som identifierar olika konfusionstillstånd skulle underlätta bedömning och dokumentation för sjuksköterskor. En personcentrerad vård som bygger på att omvårdnaden planeras utifrån en helhetssyn och en kontinuitet i vårdkontakten samt att anhöriga görs mera delaktiga i vården förespråkas av sjuksköterskorna. Vårdmiljön skall anpassas, vara lugn och stödjande till sin utformning. Personal som arbetar med konfusoriska patienter behöver ha mer kunskap om lämpligt bemötandet och förhållningssätt för att underlätta patientens återhämtning.

  • 91.
    Ara Akther, Hasne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Khatoon, Zohra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Social, economic and professional barriers for midwives to provide quality midwifery care in Bangladesh: A focus group discussion study with midwifery faculty members in Bangladesh2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Midwifery is central in addressing maternal and newborn health. Social, economic and professional barriers prevent midwives from providing quality midwifery care, which in the end can lead to poor maternal and newborn health. The midwifery profession is under development in Bangladesh and midwifery teachers’ perspective on barriers towards quality midwifery care is vital to identify the barriers preventing quality midwifery care in this country.

    Aim:

    To describe midwifery teacher’s perceptions on midwives’ realities in Bangladesh from social, economic and professional perspectives.

    Methods:

    A qualitative deductive design in which three focus group discussions were held with 17 midwifery teachers in total. Data was analyzed with qualitative content analysis.

    Results:

    Social barriers hampering quality midwifery care include lack of female empowerment, gender inequality permeating education, child birth, workplaces and negative attitudes in society towards women. Low income, inadequate housing and unsafe accommodation are among economic barriers. Professionally, little opportunities to participate in policy dialogue, to raise midwives’ voices and contribute to decisions, little public awareness about the midwifery profession, heavy workload, inadequate staffing and workplace environments hamper quality care.

    Conclusion and clinical application:

    Quality maternal health depends on enhanced midwifery workforce. Minimizing the identified barriers may elevate the confidence level of midwives and enable them to provide evidence based up-to-date care freely and independently. Revising economic benefits for midwives and taking initiatives to establish separate midwifery education facilities countrywide is a good start. This thesis provides a platform for further research focusing on improvements in quality of midwifery care after the deployment of newly introduced midwifery cadre service in Bangladesh.

  • 92.
    Ara Begum, Arshe
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Yesmin, Farida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nursing and midwifery educators’ self-assessed compliance to midwifery educators’ core competences: A questionnaire survey based on international standards prior the development of a mentorship program in Bangladesh2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Building midwifery educators’ capacity has been identified as an important component to ensure quality midwifery education in Bangladesh.

    Objective:

    To describe midwifery educators self-assessed compliance with capabilities’ according to international standards for nursing- and midwifery educators in order to strengthen their capacity in the development of a mentorship program.

    Methods:

    This study was conducted at 25 of the 38 colleges/institutes, with 59 midwifery educators. Data were collected through a structured questionnaire with open and closed response options; both qualitative and quantitative analysis was used for analysis of data.

    Result

    : The midwifery educators’ self-assessed capabilities were scored high regarding midwifery knowledge, orientation to research, the ability to facilitate positive change for effective clinical teaching environment, and in the area of midwifery practice. Mentorship could be used in various ways. It could be used for capacity building of clinical mentors/staffs, for capacity building of nursing and midwifery faculty, for capacity building at policy level in planning, policy making, budgeting and in research initiatives. If challenges with for example electricity, internet and access to computers were met, mentorship programs could be net-based and thereby facilitating expertise from all over the world. However, face-to-face meetings were also important and more blended mode might be more effective. The focus would be to improve clinical practice, skill lab practice, and evidence-based knowledge in the field of midwifery.

    Conclusion:

    Mentorship programs could be net-based if challenges were managed, but face-to-face meetings was also seen as important. The recommendations regarding the content of a mentorship program were that areas to be included could be professionalism, skills lab and evidence based knowledge.

    Clinical applicability and further research:

    All colleges/institutions with clinical sites connected to them in Bangladesh, would benefit from mentorship to faculty and clinical supervisors. Institutional collaboration is suggested to provide peer-mentoring of midwifery faculty and clinical supervisors. As half of all pre-registration midwifery programs are embedded in the practice setting, the necessity of mentorship programs involves both faculty and clinical supervisors became evident. More research in these areas to guidance approaches to build midwifery educator’s capacity is required.

  • 93.
    Arin, Nassrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som är väsentliga för sjuksköterskors bedömning av smärta hos patienter med medelsvår till svår demens En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Detta examensarbete är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva vilka faktorer som är

    väsentliga för sjuksköterskors bedömning av smärta hos patienter med medelsvår till svår

    demens

    Metod

    Litteratur hittades via databaserna PubMed och Medline. Sjutton stycken artiklar som

    motsvarade syftet i studien hittades och analyserades. De sjutton artiklarna var publicerade

    mellan 2004 och 2014

    Resultat

    Analysen av de sjutton artiklar som ligger till grund för resultaten av studien visade tre

    kategorier; Känna igen smärta, Instrument för bedömning av smärta samt Kunskap och

    förhållningssätt. I kategorin att Känna igen smärta visar sig att det är en svår, viktig och

    komplicerad uppgift för sjuksköterskan att bedöma smärta hos patienter med demens. Detta

    beror på att de ofta inte kan uttrycka det verbalt, men i stället anger sjuksköterskan annat

    beteende av demens som skulle kunna vara ett tecken på underliggande smärta. Resultaten

    visade också att detta ledde till osäkerhet bland sjuksköterskor. I kategorin Instrument för

    bedömningen av smärta visade det sig att det fanns ett antal bedömningsverktyg som kan

    hjälpa sjuksköterskan i sin bedömning och tolkning av smärta hos patienter med demens. I

    kategorin Kunskap och attityd visade att sjuksköterskor som har utbildningar hade lättare att

    dechiffrera smärta hos patienter med demens och smärta hos patienter med demens kan ofta

    misstolkas som ett tecken på bara oro. Resultatet visar att det är viktigt med fastställda rutiner

    och rätt inställning sjuksköterskan för att kunna göra en bra och rättvis bedömning av smärta

    hos patienter med demens så att de får rätt behandling för smärta.

    Slutsatser

    Studien visar att det är en svår och komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma smärta hos

    patienter med demens. Det är lättare att bedöma smärtan hos en patient som sjuksköterskan

    har en god relation till och känner sedan tidigare. Bedömningsinstrument kan vara ett bra sätt

    och fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att tyda och tolka smärtan hos patienter

    med demens. Fortbildning av vårdpersonal i att tyda smärta hos patienter med demens är att

    rekommendera eftersom att litteraturen visade att långvarig erfarenhet leder till större

    skicklighet att upptäcka smärta och kan dessutom vålla desensibilisering. Det råder en stor

    osäkerhet hos vårdpersonal när det kommer till bedömning av smärta hos patienter med

    demens.

  • 94.
    Aronsson, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Riskfaktorer för självmord bland män över 65 år och självmordspreventiva omvårdnadsinsatser2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självmord är ett folkhälsoproblem bland äldre världen över. I takt med en globalt ökad medellivslängd och en större population äldre individer förväntas antalet självmord bland äldre öka. Män över 65 år genomför cirka 5-6 gånger fler självmord än kvinnor i samma ålder. Syfte: Att kartlägga de orsaker som ligger till grund för att män över 65 år begår självmord, samt beskriva preventiva omvårdnadsinsatser. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, sökningar gjordes i Pubmed, Cinahl och Medline. Totalt inkluderades 27 artiklar. Resultat: Riskfaktorer för självmord hos äldre män var depression, förluster, fysisk funktionsnedsättning, misstro mot sjukvården samt att de var beslutsamma och använde våldsamma metoder. Självmordsprevention bör ske med gemensamma insatser i vården och i socialsektorn. Utbildning av vårdpersonal leder till ökat självförtroende, ökad kunskap och mer kompetens att identifiera individer i riskzonen. Utbildning leder även till förändrade attityder och förhållningssätt hos vårdpersonal vilket leder till mindre risk för känsla av förlorad autonomi hos patienten. Slutsats: Utbildning av vårdpersonal är av stor vikt för att förmedla kunskaper och förmågor att bemöta självmordsbenägna individer och för att påverka de attityder som råder i samhället. Ju tidigare insatser som görs för hälsa och välmående desto bättre, vilket indirekt ger självmordsprevention på köpet.

  • 95.
    Aronsson, Jennifer
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grandin, Simone
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Långvarig smärta efter cancerbehandling - En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer ökar bland befolkningen och det i sin tur kan leda till ökade komplikationer av behandling och cancersjukdomen i sig såsom långvarig smärta. Patientens upplevelse är inte alltid att vårdpersonalen ser smärtproblematiken som kan uppstå. Sjuksköterskan ska arbeta för att lindra lidande, vilket smärta är del av. Lidande en unik upplevelse som ser olika ut för varje individ. Då lidande kan komma av den totala livssituationen behöver sjuksköterskan en ökad förståelse för att kunna uppfylla sitt ansvar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa forskning om långvarig smärta efter cancerbehandling. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 11 artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades, dagligt liv och livskvalitet, samt sex underteman om hur långvarig smärta inverkar på följande; fysiska aktiviteter, dagliga aktiviteter, arbetslivet, läkemedelsanvändning, generell hälsa och sexlivet. Slutsats: Många patienter upplevde en negativ påverkan på det dagliga livet med både psykiska, fysiska och sociala dimensioner. Patienterna upplevde att arbete, fysisk aktivitet samt att dagliga sysslor blev begränsade på grund av den långvariga smärtan. Hur stor påverkan patienterna fick på de olika dimensionerna tycks ha en koppling till vilken cancerform och behandling patienterna fick.

  • 96. Arouca, Aline B
    et al.
    Santaliestra-Pasías, Alba M
    Moreno, Luis A
    Marcos, Ascensión
    Widhalm, Kurt
    Molnár, Dénes
    Manios, Yannis
    Gottrand, Frederic
    Forsner, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Umeå universitet.
    Michels, Nathalie
    Diet as a moderator in the association of sedentary behaviors with inflammatory biomarkers among adolescents in the HELENA study2019Ingår i: European Journal of Nutrition, ISSN 1436-6207, E-ISSN 1436-6215, Vol. 58, nr 5, s. 2051-2065Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To assess if a healthy diet might attenuate the positive sedentary-inflammation relation, whereas an unhealthy diet may increase the effect of sedentary behaviors on inflammatory biomarkers.

    METHODS: In 618 adolescents (13-17 years) of the European HELENA study, data were available on body composition, a set of inflammation markers, and food intake assessed by a self-administered computerized 24 h dietary recall for 2 days. A 9-point Mediterranean diet score and an antioxidant-rich diet z-score were used as dietary indices and tested as moderators. A set of low-grade inflammatory characteristics was used as outcome: several cytokines in an inflammatory ratio (IL-6, IL-10, TNF-α, TGFβ-1), C-reactive protein, three cell-adhesion molecules (sVCAM-1, sICAM-1, sE-selectin), three cardiovascular risk markers (GGT, ALT, homocysteine) and three immune cell types (white blood cells, lymphocytes, CD3). Sedentary behaviors were self-reported and analyzed as total screen time. Multiple linear regression analyses tested moderation by diet in the sedentary behaviors-inflammation association adjusted for age, sex, country, adiposity (sum of six skinfolds), parental education, and socio-economic status.

    RESULTS: Both diet scores, Mediterranean and antioxidant-rich diet, were significant protective moderators in the effect of sedentary behaviors on alanine-transaminase enzyme (P = 0.014; P = 0.027), and on the pro/anti-inflammatory cytokine ratio (P = 0.001; P = 0.004), but not on other inflammatory parameters.

    CONCLUSION: A higher adherence to the Mediterranean diet or an antioxidant-rich diet may attenuate the onset of oxidative stress signs associated by sedentary behaviors, whereas a poor diet seems to increase inflammation.

  • 97.
    Artikulova, Gulnara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Martinez Vasquez, Susan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strategier och hjälpmedel som kan förbättra munhälsan hos äldre personer inom äldreomsorg: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet är att belysa vilka strategier och hjälpmedel som kan förbättra

    munhälsan hos äldre personer inom äldreomsorg. Metod: En

    litteraturöversiktsstudie baserad på befintlig kunskap. Studien innefattade 15

    artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl

    och Pubmed. Resultat: Resultatet visade att de strategier som framkom till följd av

    bearbetning av de femton valda vetenskapliga artiklar i denna studie var

    munvårdsutbildning till vårdgivarna, uppföljning av befintliga rutiner samt

    införandet av nya rutiner och anpassad kommunikation. Dessa strategier visade sig

    vara mycket effektiva för förbättrad munhälsa hos vårdtagarna inom äldreomsorg.

    I studien beskrivs även effekter av användning av hjälpmedel som elektrisk

    tandborste och munvårdskort. Konklusion: Resultatet visade att bland annat

    munvårdsutbildning ger ett bättre munvårdsresultat.

  • 98.
    Arvidsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ivarsson, Thérèse
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans känslor och upplevelser av att tvångsvårda patienter inom psykiatrisk vård- En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Inom psykiatrisk vård är tvång en realitet som kan påverka patientens självbestämmande vilket kan leda till etiska dilemman hos sjuksköterskor i olika arbetsmoment samt vid hot och våldssituationer. Det ställs höga krav på sjuksköterskan att kunna skapa trygghet och förtroende samt att visa empati och förståelse när det uppstår en konflikt. Tydliga riktlinjer och lagar finns att stödja sig vid tvångsvård och tvångsåtgärder.

    Syfte:

    Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors känslor och upplevelser av att tvångsvårda och att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt valdes 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Resultatet visade att sjuksköterskor hade blandade känslor och upplevelser av att utföra tvångsvård, känslor som till exempel stress, rädsla, oro, otillräcklighet och ångest. Känslorna förknippade sjuksköterskorna till bristande kunskap och erfarenheter samt till hot och våldssituationer. Hotfulla och våldsamma situationer bidrog till att en tvångsåtgärd sattes in för att skydda patienten själv samt skydda omgivningen. Tvångsåtgärder var ofta bidragande till negativa känslor samt etiska dilemman hos sjuksköterskan.

    Konklusion:

    Denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor upplevde otillräcklig kunskap gällande bemötandet mot patienten och hanterandet av hot och våld samt alternativa behandlingsmetoder till tvångsåtgärder. Sjuksköterskan ställdes ofta inför etiska dilemman som kunde skada den terapeutiska relationen.

  • 99.
    Arvidsson, Madelene
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sellström, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i utövandet av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter Litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på

    människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom

    psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer

    med psykiska funktionsnedsättningar.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för

    personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning.

    Metod: Litteraturstudie.

    Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd

    genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas

    och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men

    även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens

    positiva inverkan på psykisk ohälsa.

    Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska

    funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt

    med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna

    motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla

    tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och

    utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav.

  • 100.
    Arvidsson, Malin