Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 51 - 100 av 158
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51. Gunnarsson, Kristina
    et al.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi och arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Systematic work environment management: experiences from implementation in Swedish small-scale enterprises2010Ingår i: Industrial Health, ISSN 0019-8366, E-ISSN 1880-8026, Vol. 48, nr 2, s. 185-196Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Small-scale enterprises face difficulties in fulfilling the regulations for organising Systematic Work Environment Management. This study compared three groups of small-scale manufacturing enterprises with and without support for implementing the provision. Two implementation methods, supervised and network method, were used. The third group worked according to their own ideas. Twenty-three enterprises participated. The effects of the implementation were evaluated after one year by semi-structured dialogue with the manager and safety representative. Each enterprise was classified on compliance with ten demands concerning the provision. The work environment was estimated by the WEST-method. Impact of the implementation on daily work was also studied. At the follow-up, the enterprises in the supervised method reported slightly more improvements in the fulfilment of the demands in the provision than the enterprises in the network method and the enterprises working on their own did. The effect of the project reached the employees faster in the enterprises with the supervised method. In general, the work environment improved to some extent in all enterprises. Extensive support to small-scale enterprises in terms of advise and networking aimed to fulfil the regulations of Systematic Work Environment Management had limited effect especially considering the cost of applying these methods.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Hansson, Magnus
    et al.
    Örebro Univeristet.
    Wigblad, Rune
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Rydell, Alexis
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Plant closures, temporary workers and a management controlled setting: further evidence on the closedown effect2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 53.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Activities for improved attractiveness in the woodworking industry2007Ingår i: 5:th Seminar on Worklife Development, Vesilahti, Finland, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attractive work in progress2008Ingår i: 6:th Seminar on Worklife Development, Garpenberg, Sweden, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attraktiv timmerhusutbildning2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attraktivitetens dynamik - studier av förändringar av arbetets attraktivitet2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This thesis takes a point of departure in the problems to recruit and retain personnel in woodworking companies. Companies, actors of society and researchers started with the ambition to create work which people, especially young ones, would like to have and where employees want to stay. The research has been carried out within the att…-project in collaboration between Dalarna University and National Institute for Working Life. The primary purpose was to create deeper understanding of characteristics of attractive work. A distinction has been made between on the one hand what makes work attractive, and on the other hand changes of the attractiveness. The empirical problem with recruitment was a starting point, followed by an interaction between theory and empiricism. The relation to practioners can be described as interactive with usefulness in focus. Questionnaires, group discussions and interviews, as well as informal conversations, have been used in five separate studies. The attractiveness of work depends on the individual’s estimation of the totality of work based upon her/his life situation. Characteristic for attractive work is that it is dynamic and comparative. Positive factors of work are related to other employments or to the idea of attractive work. A model of attractive work which represents an overall picture regarding what makes work attractive contains about 80 qualities in 22 dimensions. One finding is that changes in one dimension influences other dimensions. Another finding is that changed estimations of work depends both on changed valuation of the importance of different aspects of work, and on changed conception of the aspects. It is not enough to do a single effort aimed at retaining and recruiting personnel since the attractiveness of work is dynamic and comparisons are made with other employments. Companies must continuously do efforts for more attractive work. Existing attractive qualities that are hidden from applicants can be displayed. Other qualities can be realized and added to. Knowledge about what makes work attractive and about the dynamic of the attractiveness is valuable to create more attractive work.

  • 57.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attraktivt arbete2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Från elev till verksam timmerman - en utvecklingsprocess: Utbildning, yrkeserfarenhet och arbetets attraktivitet2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning: En kartläggning vid Högskolan Dalarna2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en redovisning av ett arbete kring fysisk arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning. Brister avseende den fysiska arbetsmiljön är identifierade fördelat på de tre områdena kontor, föreläsningssal och inspelningsmiljö. Även andra arbetsmiljöfaktorer som identifierats under arbetets gång är noterade. Önskemålet är att läraren i största möjliga mån ska slippa behöva tänka på tekniska förutsättningar. Förslag på lösningar ges för såväl föreläsningssal, inspelningsmiljö och kontorsrum. Utvecklingsmöjligheterna är många och genom att åtgärda bristerna i enlighet med föreslagna åtgärder samt att sprida framgångsfaktorer kan en förbättrad arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning erhållas. Ett behov av en övergripande strategi för hur Högskolan Dalarna ska arbeta för att förbättra arbetsmiljön för lärare som arbetar med nätbaserad undervisning har identifierats, liksom att en samordnande person med ansvar för såväl fysisk, som psykisk och social arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning utses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 60.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Moving loghouse production indoors influence the experience of the work attractiveness2005Ingår i: Fourth Seminar on Worklife Development, Bjurfors, Sverige, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Practical experiences from use of the Attractive Work model2004Ingår i: Third Seminar on WorkLife Development, Imatra, Finland, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 62.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    The attractiveness of the work is affected when production of handcrafted log houses moves indoors2006Ingår i: Silva Fennica, ISSN 0037-5330, E-ISSN 2242-4075, Vol. 40, nr 3, s. 545-558Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Viewed from a historical perspective, a shift has occurred within the forestry and wood sector towards indoor work. In Sweden, the production of handcrafted log houses has now also begun to move indoors. With a point of departure in development processes within the log house sector involving working indoors, education, work attractiveness, between 2001-2005, the aim of this study was to compare indoor work with outdoor work, based on log house builders' experience of working on handcrafted log houses. Methods used in the interactive development project involving apprentices, experienced log house builders and researchers, were participation with continuous documentation of experiences and opinions; questions; interviews; and measurement of the work environment. The Attractive Work Model has been used in order to analyse perceptions and values. The changes, 15 out of 22 areas, were perceived both negatively and positively. Therefore, it can not be said that working on traditional, handcrafted log houses becomes more attractive if it is moved indoors. The majority wanted to work both outdoors and indoors, while most of the others only wanted to work outdoors. The results indicate that there is scope for developing more attractive work indoors by utilising experiences from log house builders and closely related activities such as the forestry and wood sector. Changes made within one area of work attractiveness affect other areas. Further research is needed both with regard to comparisons between indoor and outdoor work and regarding the interaction between the areas that are identified in the Attractive Work Model.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Vi och vår arbetsplats: - beskrivning och utvärdering av en utbildning, samt dess påverkan på arbetsmiljöarbetet ur ett regionalt samverkans perspektiv2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utbildningen Vi och vår arbetsplats utgör ett exempel på regional samverkan kring arbetsmiljöarbete. Den ansågs intressant att beskriva och utvärdera med tanke på att förutsättningar för samverkan fanns mellan arbetsplatser, mellan regionala arbetsmiljöaktörer (utbildningsanordnare) samt mellan arbetsplatser och regionala arbetsmiljöaktörer. Syftet är att beskriva och utvärdera arbetsmiljöutbildningen Vi och vår arbetsplats. Frågor som avses att besvara är hur deltagare och kursledning ser på utbildningen, samt hur den kan förbättras, likväl som vilket arbetsmiljöarbete samt vilka kontakter inom arbetsmiljöområdet som kommit till stånd till följd av utbildningen. Vi och vår arbetsplats är en tvådagarsutbildning uppdelad på två kurstillfällen à en dag med en mellanliggande arbetsuppgift. Utbildningen vänder sig till olika arbetsplatser inom en region och förutsätter att en arbetsmiljöansvarig och en personalrepresentant deltar från varje arbetsplats. Ambitionen är att deltagarnas önskemål ska styra innehållet varför kursledningen förutsätts ha en bred kompetens inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöansvariga och skyddsombud från åtta arbetsplatser inom Borlänge kommun representerande vård, skola och administration deltog i den studerade utbildningen. Utvärderingen gjordes genom deltagande, enkäter, intervjuer och fokusgrupp. Sammantaget var kursdeltagarna mycket positiva till utbildningen. Framförallt uppskattades att både chef och skyddsombud deltog, att lära sig att arbetsmiljöarbetet är en process, utbytet av erfarenheter samt det psykosociala innehållet. De områden som kunde förbättras var främst lokalerna, samt bättre presentationer och dokumentation till varandra av deltagarnas projektarbeten. Även kursledningen såg utifrån sitt perspektiv områden som kunde utvecklas, t ex samordningen inom kursledningen. Samtliga arbetsplatser hade fortsatt med sina projektarbeten efter utbildningen och därtill bedrivit annat arbetsmiljöarbete. Utbildningen bidrog till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna. Kursdeltagarna började snabbt kommunicera med varandra och utbyta erfarenheter. Även medarbetare till kursdeltagarna blev involverade i arbetsmiljöarbetet och exempel fanns på att effekterna spred sig till närliggande avdelningar. Den övergripande slutsatsen är att utbildningskonceptet Vi och vår arbetsplats är framgångsrikt. Starkt bidragande är att både chefer och skyddsombud från samma arbetsplats deltar. Andra slutsatser är att utbildningen bidrar till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna samt att kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan personer på olika arbetsplatser inom arbetsmiljöområdet gynnas av utbildningen. Några förbättringsförslag kan ges för utbildningen Vi och vår arbetsplats sett ur ett regionalt samverkansperspektiv för att stödja arbetsmiljöarbetet. Ett är att i än högre grad applicera innehållet till deltagarnas verksamheter. Ett annat är att inrikta utbildningens innehåll på praktiskt tillämpbar kunskap och den grundläggande arbetsmiljökunskap som då erfodras. Ett tredje är att öka samstämmigheten inom kursledningen avseende mål, pedagogik och roller. Därtill kan kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna underlättas genom tidig spridning av kontaktuppgifter (e-post), samt dokumentation av arbetsuppgifterna. Slutligen bör den ursprungliga utbildningsplanen kompletteras med en uppföljning efter 3-6 månader och fortsatta möten stödjas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 64.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Work environment improvements in small woodworking industries2004Ingår i: Third Seminar on WorkLife Development, Imatra, Finland, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Bullerförekomst vid sönderdelning av skogsbränsle2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om bullerexponering för omgivning och förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis. Sammanlagt har sex fallstudier genomförts, tre skotare, två lastbilar och en mobil anläggning. Fallen har valts med syftet att representera olika typer av sönderdelningsekipage och teknik. Studierna har genomförts i Dalarnas, Stockholms och Gävleborgs län. Bullerexponering för omgivning och förare i samband med sönderdelning till flis har undersökts med föreskrivna metoder.

    Det är stora skillnader på bullerexponering för förarna av de olika ekipagen. En skotarförare har daglig bullerexponering under såväl insats- som gränsvärde. Två förare (en skotarförare och en lastbilsförare) överskred insatsvärde, men var under gränsvärdet. Övriga förares bullerexponering överskred gränsvärdet.

    Alla maskiner har bullernivåer över 40/45 dB(A) på 200 meters avstånd, vilket överstiger acceptabla nivåer dagtid för områden med fritidsbebyggelse och fritidsområden. Endast ett av ekipagen (en skotare) hade bullernivåer på 200 meters avstånd i nivå med riktlinjer för områden med bostäder för permanent boende.  Övriga ekipage hade högre värden.

    De slutsatser som kan göras från denna studie är:

    • Merparten av förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis exponeras för dagliga bullernivåer som kräver åtgärder.
    • Bullernivåerna varierar mellan olika typer av ekipage för sönderdelning av skogsbränsle till flis.

    Studerade ekipage har högre värden för buller på 200 meters avstånd till bostäder, arbetslokaler och friluftsområden än vad som rekommenderas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bullerförekomst vid sönderdelning av skogsbränsle WP 2013:4
  • 66.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi.
    Damm- och mögelförekomst vid hantering av skogsbränsle2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har indikerat att exponering för trädamm och mögeldamm vid hantering av GROT (grenar och toppar) kan vara en hälsorisk. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om dammförhållanden inom skogsenergibranschen. Mer specifikt är målet att genom fallstudier studera dammförekomst vid hantering av GROT samt stubbar. Enstaka fallstudier av mögelförekomst i förarmiljön inkluderas.

    Sammanlagt har 19 fallstudier genomförts hos tio olika företag i Dalarna, Västmanland, ödermanland, Uppland, och Närke. Totaldamm har mätts med filterprovtagning inne i hytten och utanför hytten. Mögel har mätts med filterprovtagning inne i hytten.

    Sammanfattningsvis kan konstateras att vid samtliga fall av skotning uppmättes förhöjda dammnivåer utomhus. Högst dammnivåer uppmättes vid sönderdelning av GROT vid olika årstider. Förare som utförde arbete utanför hytten exponerades för högre dammnivåer än de som enbart arbetade inifrån hytten. De enstaka fallstudierna av mögel visade på relativt låga värden av mögelsporer. Arbetsmomentet såsom byte av knivar indikerade ökade mögelhalter.

    Slutsatser från denna studie är:

    • Inga höga damm och mögelhalter har uppmätts i dessa fallstudier. Då väderförhållandena innebar mer nederbörd än i genomsnitt är resultaten inte generaliserbara.
    • Förhöjda dammhalter uppmättes då förare utfört service och underhållsarbete utanför hytten.
    • I studerade fall där dammängden utanför hytten var förhöjd har inga dammhalter mätts upp inne i hytterna, vilket tyder på bra luftfilter.

    Rekommendationer till förare är att:

    • Regelbundet byta hyttens luftfilter och att hålla fönster och dörrar stängda för att förhindra dammexponering inne i hytten.
    • Vid service- och underhållsarbete ska föraren i möjligaste mån undvika att använda tryckluft. Andningsskydd bör användas under de korta moment som tryckluft används.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Drivers’ opinions concerning working conditions in forest fuel production2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Forest fuel production is a sub-branch in forestry that has increased during the last decade, both in Sweden and in other parts of the European Union (EU). Forestry is a risky branch and knowledge about working environment conditions in forest fuel production is limited. The aim of this study is to raise knowledge about drivers’ opinions concerning working conditions in forest fuel production. A questionnaire was answered by 34 drivers. The drivers experience their work as risky. They use personal protective equipment to different degrees in their daily work. Cut damage and slipping are the most common accidents and incidents. Most of the drivers experience the mental and the physical workload as low or moderate. Regarding the findings in this study, two main work environmental issues can be raised: The drivers experience major problems outside the cabin compared to inside, which increases the risk that they stay in the cabin during most of the workday. The new work tasks within forest fuel production may increase the fact that forestry is one of the most risky branches.

  • 68.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Förarens arbetsmiljö2015Ingår i: Skogens energi – en källa till hållbar framtid: Sammanfattande rapport från Effektivare Skogsbränslesystem 2011-2015 / [ed] C. H. Palmér & M. Iwarsson Wide, Uppsala: Skogforsk , 2015, s. 82-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sedan 2009 har Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna arbetat med arbetsmiljöfrågor vid hantering av skogsbränsle. I det tidigare ESS-programmet studerades bland annat kunskapsutbyte mellan entreprenörer, skogsenergibranschens attraktivitet, beställaransvar, mögeldamm och systematiskt arbetsmiljöarbete. Under programperioden 2011–2014 har fördjupade studier genomförts kring buller, damm och mögel, helkroppsvibrationer samt service- och reparationsarbete. Dessutom har förarnas uppfattning om arbetsförhållanden och arbetsmiljörisker följts upp i en enkät.  Resultaten från dessa studier redovisas här.

  • 69.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Bjurström, Rasmus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen: Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 70.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Björheden, Rolf
    Skogforsk.
    Skogsbränslehantering: En arbetsmiljöhandledning2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna handledning behandlar arbetsmiljön vid skördning, transport, och sönderdelning av sortimenten GROT, stubbar och klenskog. Den vänder sig till nuvarande och blivande maskinförare och arbetsledare.

  • 71.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Fällstrand Larsson, Nina
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Stark, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Studenters, anställdas och företags syn på arbete: En pilotstudie av Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten från ett pilotprojekt om studenters, anställdas och företagsrepresentanters syn på arbete. Rapporten dokumenterar insamlad data, redovisar genomförda inledande analyser, samt ger förslag till fortsatt forskning och samverkan. Syftet med studien är ökad kunskap om synen på arbete inom profilområdena Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media. Därtill förväntas diskussioner kring resultatens användbarhet kunna ge underlag för utvecklingsprojekt för ökad attraktivitet.

    Studien har genomförts i form av fallstudier på fem företag inom respektive profilområde i Dalarna. Därtill har en enkätundersökning genomförts bland studenter vid Högskolan Dalarna inom motsvarande utbildningsområden på 21 olika utbildningsprogram. Statistiska beräkningar och begreppsanalyser har genomförts på insamlat material.

    I rapporten redovisas studenters, anställdas och företagsrepresentanters syn på arbete fördelat på de olika profilområdena. Därtill görs jämförelser mellan de olika grupperna.

    Slutsatser från studien är:

    • Studenter ser arbete inom deras utbildningsområde som i hög grad attraktiva.
    • Anställdas syn på vad som är viktigt för att göra ett arbete attraktivt är likartad oavsett profilområde, där relationer och ledarskap är viktigast.
    • Nuvarande arbete anses som attraktivast av anställda inom Turism/Besöksnäring, därefter kommer Energi & Miljö följt av IT & Media och Material.
    • Erfarenhet och kompetens gör arbetskraften attraktiv enligt arbetsgivarrepresentanter, även personliga egenskaper är av betydelse.
    • Studenter ser arbete som viktigare än vad anställda gör.
    • För samtliga profilområden finns skillnader mellan vad studenter förväntar sig att arbetet innehåller och vad anställda upplever att arbetet innebär.
    • Sammantaget tycker studenter att arbete inom respektive utbildningsområde är attraktivare än vad anställda tycker om nuvarande arbete.

    Baserat på erfarenheter från denna pilotstudie ges följande förslag på idéer till fortsatt forskning och samverkan. En studie som i sin omfattning är representativ för de olika profilområdena för att stärka pilotstudiens resultat och indikationer. Utifrån behov göra olika analyser på den empiri som är tillgänglig från denna studie. Ett projekt som följer studenter ut i arbetslivet. Samarbetsprojekt mellan forskare, lärare och företag i syfte att förbättra förutsättningarna för ökad samstämmighet mellan utbildning och arbete. Skapa utbildningstillfällen på temana ledarskap och relationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    A (partly) new PIMEX strategy: To use the method for characterisation of exposure as a part of an epidemiological study2009Ingår i: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The background to this study is the overall aim to learn more about health effects of exposure. At the fertilizer production factory in Herøya Industripark, Porsgrunn, Norway is the occurrence of chronic occupational pulmonary disease (COPD) 9%. Questions have been raised if there is a correlation between decline in lung function and working conditions in fertilizer production. Occupational aerosols are known risk factors for COPD and gas exposure and dust affects the lung function. The study has been performed at seven different work places at Herøya Industripark. Average measurements for a sample of workers show low exposure. Those low exposures are not seen as an explanation to the occurrence of COPD. Instead questions were raised about health effects of exposure peaks. The aim is to develop a method using PIMEX in epidemiological studies. More precisely is the aim to identify peaks of work place exposure and use the data to refine questionnaires in follow up studies on lung function. In focus are work tasks when workers accomplish rounds during 30-90 minutes in the plant to control and maintain the production. Measurements were conducted at 20 rounds during a week in May 2009. Two PIMEX equipments with telemetry equipment for wireless transmission of the monitoring signal were used. One person was recording working operations while another was carrying the laptop and handling the PIMEX program during the monitoring. In this study was for example peak exposure of ammonia identified in connection with filter cleaning. That information can be used as basis to better understand the correlation between exposure and health effects. One way is to combine the information about peak exposure with information about how often the worker perform work tasks causing the peak. That information can then be related to the occurrence of COPD and decline in lung function. The identification of peaks also gives the possibility to identify when health measurements shall be done. For example, doing spirometry measurements directly before and after the peak exposure. Another experience from this study was to walk around during the measurements. The camera person and the laptop person had to walk close together because of short cables between the camera and the laptop. The plant had several floors and the pair went up and down many stairs during the rounds. Some experiences are: - The pair, recording person and laptop person, must synchronies their movements. - The telemetry for the monitoring signal went well. - High battery capacity is needed. - It is difficult to record the worker all the time if he/she walks fast and the work place has many stairs and small passages. - It is good to have some kind of equipment to carry the laptop with when using it walking around.

  • 73.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attractive Work Process2009Ingår i: USE2009: Understanding Small Enterprises – a healthy working life in a healthy business, Elsinor, Danmark, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many companies both in Sweden and other parts of the world are since the beginning of the 21st century faceing a lack of work force (1,2,3). The ability to recruit and retain skilled employees is seen as one of the most important questions for the survival and development of the companies (4,5). Labour shortage is seen as the biggest obstacle for expansion for small enterprises in Sweden (5). There is a need for workplaces to be attractive, but how can the attractiveness be increased? Researchers at Högskolan Dalarna have during almost a decennium conducted research concerning attractive work. Based on a modell of qualities that contributes to make a work attractive (6) has a method aiming for raised attractiveness been developed for SME:s. All employees participate by answering a questionnaire about the importance of different qualities and to what degree they are fulfilled. Further discussions at the workplace on what to preserve and what to develop make the base for an action plan. Important experiences: • Discuss and establish the aim of the method with management and employees. • The company must be prepared to follow up and realize the action plan. • Agree about expectations – they must be realistic and practicable. • Reserve time to start the process and to end up in an action plan. • Avoid negative thinking and put problems away. • Take all the time small steps in the right direction. • Keep employees engaged and avoid the manager or process leader to take the command. • Use the strategy with small work groups; it gives better possibilities for participation and outspokenness. • Follow up studies are necessary to keep up the motivation. The most positive aspects of the method is its promoting perspective and that it engages all the employees. 1.Rauhut, D. (2002). Arbetskraftsbrist och arbetskraftsinvandring: hot eller möjlighet för ekonomisk tillväxt? Östersund, ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier. 2.Funch, M. and C. Ehrnooth. (2008, 08-10-2008). Labour shortage despite financial crisis? Retrieved 2008-12-16, 2008, from www.norden.org/webb/news/news.asp?id=8113&lang=6. 3.Manpower (2008). Talent Shortage Survey 2008 Global Results: 10. 4.Bakker, A. B. and W. B. Schaufeli (2008). Positive organizational behavior: Engaged employees in flourishing organizations. Journal of Organizational Behavior 29: 147-154. 5.Kennemar, J. and L. Jagrén (2008). Småföretagsbarometern. Stockholm, Swedbank Företagarna: 23. 6.Åteg, M., A. Hedlund, et al. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Implementation of Video Monitoring In Aluminium Industry2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim was to evaluate results and experiences from development of new technology, a training program and implementation of strategies for the use of a video exposure monitoring method, PIMEX.

    Starting point of this study is an increased incidence of asthma among workers in the aluminium industry. Exposure peaks of fumes are supposed to play an important role. PIMEX makes it possible to link used work practice, use of control technology, and so forth to peaks. Nine companies participated in the project, which was divided into three parts, development of PIMEX technology, production of training material, and training in use of equipment and related strategies.

    The use of the video exposure monitoring method PIMEX offers prerequisites supporting workers participation in safety activities. The experiences from the project reveal the importance of good timing of primary training, technology development, technical support, and follow up training. In spite of a delay of delivery of the new technology, representatives from the participating companies declared that the experiences showed that PIMEX gave an important contribution for effective control of hazards in the companies. Eight out of nine smelters used the PIMEX method as a part of a strategy for control of workers exposure to fumes in potrooms. Possibilities to conduct effective control measures were identified.

    This article describes experiences from implementation of a, for this branch, new method supporting workers participation for workplace improvements.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Är dagens arbeten attraktiva?2009Ingår i: Arbetet i människors liv, Göteborg, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Är dagens arbeten attraktiva?: Värderingar hos 1440 anställda2010Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, nr 4, s. 31-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utifrån problematiken med att rekrytera kompetent arbetskraft är det intressant att studera vad som gör arbeten attraktiva. Här presenteras de första resultaten av vad anställda från några arbetsplatser tycker om arbete med utgångspunkt i modellen av Attraktivt Arbete. Både vad som är viktigt för att ett arbete ska vara attraktivt och synen på nuvarande arbeten redovisas. Hur viktigt är det att vara förtrogen med sitt arbete? Hur viktiga är arbetskamraterna?

  • 77.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Moström Åberg, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attractive work2009Ingår i: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The model of Attractive Work was published 2004 (Åteg, Hedlund m fl. 2004). A questionnaire Questionnaire concerning Attractive Work was developed from the model (Högskolan Dalarna 2008). The questionnaire has been used during some years and at most occasions as a part in the Attractive Work Process. It is mostly researchers at Theme Working Life that have been using it, but also some supporting service companies. Data has been collected by the questionnaire during development work at companies or organizations. The results that will be presented are gathered from 16 different studies. Totally 1440 persons have filled in the questionnaire. They were employed at workplaces in different branches, for example estate management, parish work, museum, and elderly care. The results represent only these groups and are not representative for Swedish work force. The results shows that work is a relatively important aspect in the respondents life (3,8 on a scale 1-5). The main reason for working is to more than half of them “Earning a living and survival” (55,1%), two fifth says “Self-realization and good quality of life” (39,9%), and only a minor part says “material gain and a high standard of living” ( 5,0%). Most of them consider their current job as attractive to a big extent. The most important qualities to make a job attractive concern working conditions related to relations and leadership, as well as work satisfaction related to be sought after, stimulated and have inner acknowledgement. The two most important qualities are “I consider what I do to be important” and “I feel that I do a good job”. These important qualities correspond to a relatively high degree in the respondents’ current job, but there are still opportunities for development. The Attractive Work Process has been developed within interactive research and development projects. The process contains six steps – 1) Inform, plan and motivate, 2) Complete the questionnaire, 3) Analyze results, 4) Report results and prioritize, 5) Action plan, 6) Measure/evaluate. Central and important aspects of the process have been identified based on the experiences of participating researchers and companies. General important aspects are that the process is built on a promoting approach and engagement from all the employees. It is thereby important that the behavior of the process leader supports that approach. To make changes takes time and taking small steps in the right direction keeps the process moving forward. The process must be “living” all the time in order to be continuous. Högskolan Dalarna (2008). Questionnaire concerning Attractive Work. Borlänge: 5. Åteg, M., A. Hedlund, m fl. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

  • 78.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rydell, Alexis
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi och arbetsvetenskap.
    Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi: En redovisning av fallstudier2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 79.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Picking Apples2009Ingår i: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Attractive Work model was developed by Theme Working Life (Åteg, Hedlund m fl. 2004). To be able to measure attractiveness a questionnaire was developed from the model (Högskolan Dalarna 2004). The overall aim with the questionnaire is to provide a basis for the development of attractive work and workplaces. A change process with the questionnaire as a base has been developed in research and development projects together with SMEs. When following up the process at one company the thoughts about using the model itself, in the form as a tree, as a basis for development of attractive work and workplaces were born. The argument for using the model directly instead of results from the questionnaire was that in small groups, the employees can easily participate in immediate discussions based on the contents of the model. This results in a higher degree of involvement, quicker feedback and a visual representation that is easy to grasp and communicate. Development of a new method, called Picking Apples, has begun. So far a pilot study has been conducted at one company. The specific aim with the method is to raise the insight about the importance to better take care of the human resources for the organizations sustainability. This creates motivation to develop work for increased attractiveness and increased competitiveness. The Picking Apples method implies discussions around Attractive Work. One or more groups of employees discuss attractivity in different steps supported by a process leader. A whiteboard where the tree Attractive Work is drawn up is used as support to the discussion. The employees talk about what they perceive as attractive in their work, why that makes their work attractive and what can be done to increase the attractiveness. The most important qualities in the work are identified. The results of the discussions are documented with a camera. Afterwards the results of the discussions are presented to the manager. The results from the pilot study showed that the employees were engaged, and the manager appreciated the method and said that it had resulted in a better dialogue between the manager and the employees. Högskolan Dalarna (2004). Frågor om Attraktivt Arbete. Borlänge: 5. Åteg, M., A. Hedlund, m fl. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

  • 80.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Gummesson, Karl
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rydell, Alexis
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Safety motivation at work: evaluation of changes from six interventions2016Ingår i: Safety Science, ISSN 0925-7535, E-ISSN 1879-1042, Vol. 82, s. 155-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Unsafe work environments can be both unhealthy for employees and costly for organizations. Safety motivation is essential to enhancing safety behaviors among employees. The objective is to evaluate whether six different interventions including safety training increase safety motivation. A validated questionnaire was used at two metal companies, two municipal agencies, one paper mill, and one plastic company. Statistical tests were used to compare the results at the factorial and item levels. In three cases, safety motivation changed significantly at the factorial level. There was a significant difference in each intervention at the item level. The outcomes indicate that the degree of participation, the number of occasions, the primary target group, and the decision maker of the intervention affect safety motivation.

  • 81.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Införande av systematiskt arbetsmiljöarbete på träföretag: Utvärdering av en metod, dess resultat och påverkan på arbetets attraktivitet2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Träföretag i Dalarna förväntade sig att ett förbättrat och systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) leder till attraktivare och bättre arbete, vilket i sin tur leder till förbättrad rekrytering av personal. Fem träföretag valde att delta i ett projekt där SAM infördes med en utvecklad metod kallad TräSAM. Projektet innehöll tre delar – genomförande av SAM, konsultstöd och revision. TräSAM-metoden bestod av ett utbildningsprogram som involverade alla anställda på företaget. Det övergripande syftet var att praktiskt prova och utvärdera TräSAM-metoden, samt att undersöka hur arbetets attraktivitet förändrats. I projektet ingick företag som tillverkade dörrar (25 anställda), hus (22), kökssnickerier (16) och träkomponenter (22) samt ett sågverk (90). Enkäter, deltagande och intervjuer i kombination med litteraturstudier användes för att utvärdera TräSAM. Samtliga anställda på företagen deltog i utvärderingen. Utvärderingen gjordes med avseende på process (metodens styrkor och svagheter), resultat och effekt, med utgångspunkt i företagens och deras personals behov. TräSAM-metoden innehåller till stor del de framgångsfaktorer som tidigare forskning identifierat för fungerande SAM i småföretag. Därtill har metoden motivations- och engagemangsskapande egenskaper. Metodens förtjänster är främst att företagen själva stegvis inför SAM, som ett lagarbete, med stöd av arbetsmiljöintermediärer. TräSAM-metoden har visat sig kunna genomföras på små företag som är beredda att avsätta de resurser som krävs för metodens genomförande. Arbetena blev attraktivare enligt de anställda på alla företag som deltog i TräSAM. Många kvaliteter i ett Attraktivt Arbete ökade signifikant, enligt personalen på fyra av de fem företagen. Såväl arbetsförhållanden, arbetsinnehåll som arbetstillfredsställelse ökade. Ett attraktivt arbete bidrar till att behålla, engagera och attrahera personal. Utvärderingen visar att genomförandet av TräSAM har bidragit till att öka arbetets attraktivitet. Ett företags önskan att erbjuda attraktiva arbeten kan alltså vara motiverande till att införa SAM. En väl genomförd implementering och ett fungerande SAM kan därmed också förbättra rekryteringen av personal.

  • 82.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Uppföljning av ”Ny kunskap ger Nya affärer” 20072011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna har tillsammans med företag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer för attraktivare arbeten. Vår vilja är att dessa metoder sprids till många små och medelstora företag. Att stödja och utbilda ”stödjande tjänsteföretag”, såsom företagshälsovård, organisationskonsulter, m.fl., så att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. ”Stödjande tjänsteföretag” i Dalarna bjöds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser för sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppföljning gjordes efter ett och ett halvt år genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utförandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska användningen av metoderna, kommersiell användning av metoderna och framtida samverkan. Följande slutsatser kan dras från uppföljningen av genomförda aktiviteter: • Informationsseminarierna och kursdagarna genomfördes på ett bra sätt. • Kursdagarna hade resulterat i ”nya affärer” för 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem sökte aktivt kunder. Metodernas ansats, möjligheten att engagera och motivera de anställda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. • Ett mer långsiktigt stöd till de som ska genomföra metoderna kommersiellt kan behövas. • Strukturen och innehållet i metoderna fungerade bra i kommersiell användning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. • Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och användbara, men de behöver utvecklas så att det skapade engagemanget kan behållas på en hög nivå. De behöver också utvärderas i ekonomiska termer och mätbara förbättringar. • Alla intervjuade ville lära sig fler metoder och näringslivsrepresentanterna bistår gärna med kontakter och träffar. Flera av de ”stödjande tjänsteföretagen” och alla näringslivsrepresentanterna ville fortsätta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 83.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Att mäta arbetets attraktivitet för förbättring av arbetsmiljön2004Ingår i: 50. Nordisk arbetsmiljökonferens, Reykjavik, Island, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 84.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attraktivt arbete2004Ingår i: Forskningsdag, Högskolan Dalarna, Borlänge, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 85.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Assessing motivation for work environment improvements: internal consistency, reliability and factorial structure2010Ingår i: Journal of Safety Research, ISSN 0022-4375, E-ISSN 1879-1247, Vol. 41, nr 2, s. 145-151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Problem. Workers’ motivation to actively take part in improvements to the work environment is assumed to be important for the efficiency of investments for that purpose. That gives rise to the need for a tool to measure this motivation.

    Metho.d A questionnaire to measure motivation for improvements to the work environment has been designed. Internal consistency and test-retest reliability of the domains of the questionnaire has been measured, and the factorial structure has been explored, from the answers of 113 employees. Results The internal consistency is high (0.94), as well as the correlation for the total score (0.84). Three factors are identified accounting for 61.6% of the total variance.

    Discussion. The questionnaire can be a useful tool in improving intervention methods. The expectation is that the tool thereby can be useful, particularly with the aim of improving efficiency of companies’ investments for work environment improvements.

  • 86.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    To monitor motivation for work place improvements2009Ingår i: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This presentation is a short summary of an article sent to Journal of Safety Research (Hedlund, Åteg m fl.). Knowledge about hazards in working life and ways to measure, eliminate and minimize them is growing. However, there are obstacles between this knowledge and actions to reduce workers’ exposure to hazards. A common problem is that the workers not are motivated to use available technology and knowledge. It is assumed that the workers’ motivation to actively take part in improvements to the work environment is important for the efficiency of investments for that purpose. With this as a background has a questionnaire that measure motivation for improvements to the work environment been developed. The objective is to present the internal consistency and test-retest reliability of the questionnaire. A second objective is to explore the factorial structure of the instrument comprising different aspects of motivation for work environment improvements.

  • 87.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Sconfienza, Carolina
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    En studie av ungdomars och anställdas syn på arbete i två kommuner i Dalarna2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 88.
    Heldt Cassel, Susanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Macuchova, Zuzana
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Rudholm, Niklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Rydell, Alexis
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Willingness to commute long distance among job seekers in Dalarna, Sweden2013Ingår i: Journal of Transport Geography, ISSN 0966-6923, E-ISSN 1873-1236, Vol. 28, s. 49-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous studies on commuting behavior and willingness towards commuting have analyzed individuals who are active in the workforce and have largely focused on larger metropolitan regions. This paper presents results from a survey of unemployed job seekers in the county of Dalarna, Sweden and analyzes the differences in willingness towards long-distance commuting between individuals with different socio-economic situations and experiences of unemployment. The analysis is conducted through a linear probability model complemented with a logistic regression model. Conclusions are drawn on the socio-economic factors that influence the probability of an individual’s willingness to commute longer than 40 minutes. The analysis also takes interaction between different factors into account. The study concludes that the factors influencing the willingness to commute are gender, level of education, and the presence of children in the household. Furthermore, the interactions between age and length of unemployment, age and educational level, and age and gender are shown to be significant in the willingness to commute long distances.

  • 89. Hultengren, May
    et al.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Yrkeshygienisk undersökning: Cd-rombaserad laboration för arbetsmiljöingenjörer2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 90. Härenstam, Annika
    et al.
    Forsberg, Tina
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Könssegregering, makt och arbetsmiljö2020Ingår i: Att arbeta för lika villkor / [ed] Britt-Inger Keisu, Studentlitteratur AB, 2020Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Jess, Kari
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Bergman Bruhn, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Patienten i centrum: Hemsjukvården i tre kommuner i Dalarna 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Lewer, John
    et al.
    University of Newcastle.
    Wigblad, Rune
    Strömstad Akademi.
    Rydell, Alexis
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    A comparative analysis of consultation obligations on business over collective redundancies in Sweden and AustraliaManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 93.
    Millet, Patric
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Sandberg, Karl W
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap. Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier.
    Impact of locus of control how owner-manager's perceive network usage and value in a small industrial park in rural Sweden2005Ingår i: Uddevalla symposium 2005 innovations and entrepreneurship in functional regions: papers presented at the 8 Uddevalla Symposium and the 8 McGill International Entrepreneurship Conference,15-17 September, Uddevalla, Sweden, Trollhättan: University West , 2005, s. 559-575Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 94.
    Moström Åberg, Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Backström, Tomas
    School for Innovation, Design and Technology, Mälardalen University, Sweden.
    Attractors for communication?2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    From a complexity perspective, interaction in workgroups is interesting because people create relations when interacting, and these relations create social systems which are emergent, complex and sensitive to initial conditions. This paper focuses communication in workgroups and the application of a previously developed model for observing and analyzing the performance of business teams made by Losada & Heaphy (2004). The aim with this paper is to bring further understanding of how and if this model can be used to understand verbal communication in teams.

     

    The model (ibid) stresses that three bipolar dimensions, advocacy /inquiry, self /other, and most important, positive /negative statements in communication, can be seen as attractors for communication, showing effectiveness in teams.

     

    Communication in 28 workgroup meetings in 13 different organisations have been filmed, observed and analysed. The method and analysis was inspired by the model (ibid). The results show that there were small differences between the teams regarding the dimensions of advocacy /inquiry and self /other, but larger differences concerning positive /negative statements.

     

    The results raise some problems and questions. The characterisation of statements is problematic using the definitions given (ibid). The kind of meeting observed and the behaviour of the leader seem to affect the results. The predicted proportion between the different dimensions in the model (ibid), isn’t reflected in the results. How could these results be understood? Are the identified attractors really the ones predicting effectiveness? Is communication perhaps more complex than predicted by the model?

  • 95. Paulsson, Birgit
    et al.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    En kartläggning av nya material inom trämanufakturindustrin: Förstudie: Träskivor1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 96.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Antonsson, Ann-Beth
    Bornberger-Dankvardt, Sten
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Stor, Helena
    Bättre arbetsmiljöarbete genom regional samverkan2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Nyttan som utgångspunkt för interaktivt arbetsmiljöarbete2004Ingår i: Nordiska arbetsmiljömötet (50 : 2004 : Reykjavik), Reykjavik, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 98.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Åteg, Mattias
    Nyttan som utgångspunkt för interaktivt arbetsmiljöarbete2004Ingår i: 50. Nordisk arbetsmiljökonferens, Reykjavik, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Supporting Service Companies2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Conscious development of attractive work increases the possibilities to keep, motivate and develop current co-workers and to attract new competent personnel. Supportive Service Companies (SSC) such as Occupational Health Services, organization consultants, etc. can help the companies in their development. Theme Working Life at Högskolan Dalarna has together with companies developed concrete methods and processes for more attractive work. Altogether 34 persons from 13 SSC participated in four seminars and six method courses. A follow-up was made after 1½ year by 25 interviews with the participants. The methods were seen as impressive, concrete and useful. More than half of the participants had used some method with at least one client. The methods worked well in commercial use and could easily be combined with other methods. The “approach” of the methods, the ability to engage and motivate the employees and the concrete results were appreciated by the SSC and the clients.

  • 100. Rosén, G
    et al.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Jansson, G
    Johnsson, S
    Wemmert, B
    Åtgärder mot luftföroreningar på laboratorier och vid lödning: Utvärdering av ett punktutsug1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1234 51 - 100 av 158
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf