du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 347
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Dalarna och svenskt nationsbygge som Siljanskolans sammanhang2017Ingår i: Fostran och bildning för en annan modernitet: Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ / [ed] Urban Claesson, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2017, 1, s. 15-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När den svenska nationen mobiliserades under namn av folkhemmet var inte alla med på tåget. Denna artikel bidrar till förståsle av hur det reformpedagogiska projektet i Siljanskolan i Tällberg framstod som ett alternativ till centralisering av svenskt nationellt utbildningsväsende. Med det nationella "urhemmet" Dalarna som bas fanns möjlighet att kritisera den nationella standardisering som skedde i namn av folkhemmet.

  • 52.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Das Bergwerk von Falun, der Pfarrer Olof Ekman (1639-1713) und die Entstehung des schwedischen Pietismus. Eine neue Frömmigkeit in einer außergewöhnlichen sozialen Situation2011Ingår i: Pietismus und Neuzeit : ein Jahrbuch zur Geschichte des neueren Protestantismus, ISSN 0172-6943, Vol. 37, s. 163-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 53.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Demokrati och identitet i dansk och svensk folkkyrka – två olika historier2013Ingår i: Kritisk forum for praktisk teologi, ISSN 0106-6749, Vol. 131, s. 29-42Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 54.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Den nya inre vägen: i väntan på både frälsning och malm2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 55.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Den svenska hushållstanken förklarar stödet för de afghanska flyktingarna2018Ingår i: Falu-Kuriren, ISSN 1103-9256, nr 180904Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 56.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Drömmen om en ny människa: Samhällsteologiska perspektiv på kulturell reproduktion2016Ingår i: Kulturell reproduktion i skola och nation: En vänbok till Lars Petterson / [ed] Urban Claesson och Dick Åhman, Möklinta: Gidlunds förlag, 2016, 1, s. 351-360Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 1600-talet blev drömmen om en ny människa viktig på ett nytt sätt. Denna förhoppning är idag kanske starkare än någonsin. Många vill omvända sig till ett nytt smalare liv, en tillvaro utan mindervärdeskomplex, och liknande. Här presenteras hur Martin Luther utgjorde en viktig inspiratör till detta nya projekt, varför drömmen fick särskilt stark förankring just i Falun under 1600-talet, och hur visionen i olika former sedan sekulariserats, politiserats och levt vidare i ny form under folkhememts dagar och i nutid.

  • 57.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Därför älskar svenskarna skogen2018Ingår i: Falu-Kuriren, ISSN 1103-9256, nr 180315Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 58.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Ekman, Olof. Reformivrare och kyrkoherde2012Ingår i: 111 betydande män och kvinnor i Världsarvet Falun under 400 år / [ed] Stål, Elizabet, Falun: Kulturpoolen i Falun , 2012, s. 18-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    En folklig folkkyrka?: Historien om Svenska kyrkan och det civila samhället2006Ingår i: Det civila samhället som forskningsfält : nya avhandlingar i ett nytt sekel / [ed] Svedberg, Lars; Trägårdh, Lars, Stockholm: Riksbankens jubileumsfond och Gidlunds förlag , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Enevald Svenonius2017Ingår i: Svenskt biografiskt lexikon (Swedelius - Swenson), Vol. 169, s. 598-603Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En biografisk artikel om den lutherskt ortodoxe teologen Enevald Svenonius (1617-1688) vid universitetet i Åbo.

  • 61.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Folkhemmet skapade välskötta kyrkogårdar2019Ingår i: Ducatus, Ett magasin om att leda och arbeta i kyrka och begravningsverksamhet, ISSN 2001-5259, nr 1, s. 43-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 62.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Folkhemmets kyrka: Harald Hallén och folkkyrkans genombrott; en studie av socialdemokrati, kyrka och nationsbygge med särskild hänsyn till perioden 1905-19332004Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This thesis explores aspects of what happened to the state Church of Sweden during the rise of the importance of public opinion and the evolution of the democratic nation state. Denmark provides the most well known Nordic example of how an old state Church became a democratic Folk (i.e. National) Church during this general transition. By comparing the Swedish with the Danish case, this study elucidates the less well known Folk Church ideology in Sweden. In Denmark a strong agrarian movement influenced by revivalism managed to take hold of public opinion making the state Church a part of the Danish national identity. Such a movement never appeared in the more industrialised Sweden. Instead a secular working class movement took hold of public and national opinion. The investigation is focused upon Harald Hallén (1884-1967), a pastor and a Social Democratic Member of Parliament. Lacking the revival elements of the Danish nationalism Hallén found that in order to get a Folk Church accepted within the secular Working class movement, it had to rest upon the heritage of the Enlightenment. Hallén regarded the Church as an expression of common ethical values within the Swedish nation. The Folk Church was supposed to strengthen existing ideals for a righteous socialist society by delivering the message of the Kingdom of God. Hallén strove to make the Church more democratic in order to express this ethical folk religion. Social Democratic nationalism became the dominant factor in Swedish political life between 1905 and 1933. The period was characterised by conflicts. First Hallén and those whom he represented fought against the Youth Church movement, which strove to establish another Folk Church ideology, by supporting the Swedish King against the rise of political Democracy. Later on, within his own Social Democratic party, Hallén fought his battle against the Marxist view of the state Church as a simple reflection of the dominant class. Hallén was in line with the political development, which resulted in a period of solid Social Democratic nation building from the 1930s onwards. From that decade on the Folk Church ideology of Hallén was established.

  • 63.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Folkhögskolor i Danmark och Sverige: identiska tvillingar i skilda nationella uttolkningar?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 64.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Folkkyrkan som tappade sitt folk: om kyrka, folk och klass under 1900-talet2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Fostran och bildning för en annan modernitet: Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna antologi presenterar ett reformedagogiskt projekt i Tällberg, Dalarna under mellankrisgstid, den så kallade Siljanskolan. Boken har tillkommit inom den utbildningshistoriska kollegiala forskarmiljö som etablerades inom forskningsprofilen Utbildning & Lärande 2015. Boken kopplar samman regionalitet, reformpedagogik och nationsbygge på ett nytt sätt.

  • 66.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Fromme Leserkreise des 17. Jahrhunderts als Schlüssel der Reinterpretation Lutherischer Theologie an einem Beispiel aus Schweden: Jacob Boëthius2016Ingår i: Schrift soll leserlich seyn: Der Pietismus und die Medien / [ed] Christian Soboth, Pia Schmid, Halle ad Saale: Verlag der Franckeschen Stiftungen , 2016, 1, s. 453-464Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 67.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Från då till nu: hur Svenska kyrkan som kulturarv riskerar att begränsas av förenklade historieskrivningar2017Ingår i: Mellan himmel och jord: Svenska kyrkans kulturarv inför framtiden / [ed] Göran Gunner & Maria Södling, Stockholm: Verbum Forlag, 2017, 1, s. 149-165Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 68.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Grundtvig, bonderörelse och folkkyrka: en historisk jämförelse mellan Danmark och Sverige2003Ingår i: Grundtvig - nyckeln till det danska?, Göteborg, 2003, s. 60-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 69.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Gruvsamhället vid Stora Kopparberget som kyrklig utmaning: Faluprästen Olof Ekman (1639–1713) som föregångare för svensk pietism2012Ingår i: Fornstora dagar: En antologi med texter om Falun, Stora Kopparberget och Sveriges stormaktstid / [ed] Bo G. Jansson, Inga Lena Ångström Grandien, Falun: Högskolan Dalarna , 2012, s. 10-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Habermas, kyrka och offentlighet: ett historiskt perspektiv på religionens återkomst2013Ingår i: Religionens offentlighet: Om religionens plats i samhället / [ed] Stenström, Hanna, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2013, s. 47-60Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 71.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Harald Hallén, Arvika och folkkyrkan2011Ingår i: Trefaldighetskyrkan i Arvika 100 år. En jubileumsskriftArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 72.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Harald Hallén som kyrkopolitiker2010Ingår i: Svensk kyrkotidning, ISSN 0346-2153, nr 20, s. 333-336Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This article summarize my dissertation about the victory of the swedish democratic "folk-church" as a parallel to the victory of the Social Democratic ideal of Swedish society as a home for the People (Folkhem).

  • 73.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Hengellinen herätys ruotsalaisessa kaivosyhteisössä 300 vuotta sitten (= Andlig väckelse i ett svenskt bergverkssamfund för 300 år sedan)2009Ingår i: Perusta, ISSN 0355-7111, Vol. 36, nr 6, s. 338-341Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 74.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Inledning2017Ingår i: Fostran och bildning för en annan modernitet: Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ / [ed] Urban Claesson, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2017, 1, s. 7-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Katekeser för nya utmaningar: 1700-talets outforskade lärobokspluralism2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 76.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Svenska kyrkans forskningsenhet.
    Kris och kristnande: Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689-1713. Pietism, program och praktik2015 (uppl. 1)Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As different Lutheran states tried to secure and implement the heritage of the Reformation at the beginning of the 17th century, criticism soon emerged. The confessionalization did not seem to be a success. Despite increased control and attempts to educate the population, people quite simply did not seem to become more pious. The critics belonged to a new group of readers that had discovered medieval mysticism as a source of increased piety. Johann Arndt (1555–1621) became the central figure in this movement, as his widely popular books about true Christianity were a sort of popularization of medieval monastic mysticism. This new group also eagerly read translated books written by puritan authors, as these delivered more specific guidelines for holier lives. It was in this context of new “middling” groups of pious readers that programs for reform were written by authors like Theophil Großgebauer (1627–1661), Philipp Jacob Spener (1635–1705) and Olof Ekman (1639–1713).This study focuses on the Swedish vicar Olof Ekman and his role as an important pioneer for pietistic ideas in Sweden. Ekman is famous for a program called Promise at Sea (Sjönödslöfte), which was published in 1680. In the first part of my study I mainly focus on this book and its context. Ekman’s program became a Swedish parallel to the Pia Desideria program, published by the main pioneer for pietism in Germany, Philipp Jacob Spener, in 1675. Pia Desideria was the starting point for the pietistic movement as it emphasized reading of the bible, conventicles and a new belief in the future. Ekman and Spener both strove for the activation of the individual’s faith into social practice. The main difference was that Ekman published his text as an exhortation to the young ruler Charles XI (1655–1697), who became the sovereign and absolutist ruler of the Swedish Empire in the same year as the program was published. For Ekman the road to improvement of public piety ran through asystem of public education, financed by the state. In the politically fragmented Holy Roman Empire of Germany, Spener did not have similar possibilities to trust the state as a force for change. Spener had to rely on the church as the key to reform. Interestingly, however, Spener shared Ekman’s hope for the Swedis hking as an ally for creating a more pious life among the lay population. Pia Desideria was never meant for the Swedish Empire. The first part of my study primarily analyses Ekman’s program and its contexts. Ekman’s main inspiration came from the Rostock theologian Theophil Großgebauer’s program Wächterstimme aus dem verwüsteten Zion of 1661. The Promise at Sea was written as a promise to God after Ekman survived a shipwreck on the Baltic Sea in 1679 on his way home to Sweden after fulfilling his duties as a Field Superintendendent for the Swedish Army in Livonia. In that part of the Swedish Empire Johann Fischer (1636–1705) was Superintendent for the church. Fischer was a friend of Spener’s, had studied in Rostock and was influenced by Großgebauer. In the province of Livonia Fischer had received support from the Swedish king to realize Großgebauer’s ideas about popular education in schools, financed by the state. These schools were intended to raise the population from serfdom and place the peasants in Livonia at the same level as other peasants in the Swedish Empire. Serfdom did not exist in Sweden. It is obvious Ekman wrote his program with his experiences from Livonia fresh in mind. As Ekman had published a program that encouraged the state to promote pietism, he became recognized by pietists around August Hermann Francke (1663–1727) in Halle around the year 1700. Joachim Justus Breithaupt (1658–1732) tried to arrange for a translation of Promise at Sea into Latin. Pietists around Francke had ambitions to translate Ekman’s program that advocated a form of state pietism, as they themselves received strong support from the state of Prussia. At the same time, it is striking that Spener’s Pia Desideria was not translated into Swedish at the time.The second main part of my study focuses on how Ekman fulfilled his duties as a pastor in the parishes by the Great Copper Mine in Falun in central Sweden. This town was dominated by industrial activities and was sort of a problem child to the church. The local population worked hard in the mining industry. Wage-labor, high risks of getting injured in the mine and uncertainties on the copper market were just some of the things that contributed to the local challenges Ekman had to face. His program for greater piety was a guideline as he strove for the improvement of teaching in church, popular education in school and better church discipline. For example, Ekman organized the enlargement of the sacristy in one of the main churches in Falun in order to have enough space for teaching and confessions. Ekman tried to obtain funding from the king for wages to what were known as the “extraordinary” teachers of general education in school. At the time in Sweden, basic education was generally performed at home. In Falun many children were fatherless because of the dangerous mine, and thus needed public education. He also published a commentary of Martin Luther’s “Small Catechism”, specifically aimed at his parishioners at the Great Copper Mountain. Ekman’s textbook was the first Swedish catechism that was based upon Spener. Ekman was heavily influenced by Spener’s Latin version of his catechism and Johann Fischer’s version of the so called Frankfurter catechism. Ekman was also the first person in Sweden to introduce a more elaborate version of what was known as the order of salvation (ordo salutis) in a textbook for ordinary people. This order consisted of a series of conceptual steps on the path to salvation. In a town characterized by lack of outer certainty, there was a greater need for an inner path to salvation. I present how Ekman developed this general theme in funeral sermons, where the possibility of experiencing eternal blessings on this earth was put forward as a way to stimulate a holy life. The biblical words from Isaiah 54:10: “For the mountains shall depart, and the hills be removed; but my kindness shall not depart from thee, neither shall the covenant of my peace be removed, saith the LORD that hath mercy on thee” were often used to his mining congregations as a promise of heavenly realities already in this life. Interestingly, Ekman’s funeral sermons have a close similarity to Spener’s. Earlier research has shown that, in an innovative way, Spener emphasized the possibilities of experiencing heaven on earth in his funeral sermons. Another area I investigate in my study is how Ekman also tried to lead his congregation to salvation according to the pattern of the order of salvation in his dealings with church discipline. He strove to reach inside of people in an attempt to evoke true feelings of repentance. Ekman did not want to use hard methods for fear of creating hatred against himself, as this would lead to a situation where the sinner stopped listening to his preaching. In summary, this study explores for the first time an early Swedish parallelto the early German development of pietism. The study is also groundbreaking in terms of putting pietism and the early mining industry in context with one another. Pietism is presented as a local form of a general Swedish confessionalization for facing the social realities created by early industrialization.

  • 77.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Luther som nyckel till svensk statsindividualism?: Recension av nyutgåva:  Henrik Berggren och Lars Trägårdh. Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige.2016Ingår i: Kristen humanism. Årsbok 2017., ISSN 2001-7421, Vol. 78, s. 165-167Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 78.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Luthersk ortodoxi eller karolinsk puritanism?: Perspektiv på konstruktionen av 1600-talets enhetskyrka som kyrkohistoriskt minne2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Med Luther för framtiden2010Ingår i: Svensk kyrkotidning, ISSN 0346-2153, nr 25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    När de döda fick plats i folkhemmet: Därför tänder vi ljus på kyrkogården i allhelgonatid2018Ingår i: Falu- Kuriren, ISSN 1103-9256, nr 181101Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 81.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Olof Ekman (1639–1713) – an ordinary Swedish pastor as a pioneer for pietism: Perspectives on writing ecclesiastical biographies in the tension between local and international contexts2016Ingår i: Writing Ecclesiastical Biographies / [ed] Jarlert, Anders, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 82.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Olof Ekman (1639–1713) – An Ordinary Swedish Pastor as a Pioneer for Pietism: Perspectives on Writing Ecclesiastical Biographies in the Tension Between Local and International Contexts2017Ingår i: Spiritual and Ecclesiastical Biographies: Research, Results, and Reading / [ed] Anders Jarlert, Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien , 2017, 1, s. 54-61Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Texten problematiserar hur man inom ämnet kyrkohistoria kan möta problem vad gäller en historisk aktörs kontextualisering. Särskilt fokus ligger på skillnaden mellan lokal och internationell kontextualisering.

  • 83.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Olof Ekman (1639-1713): an ordinary Swedish Pastor as a Pioneer for Pietism2015Ingår i: Perspectives upon writing Ecclesiastical Biographies in the tension between local and international contexts: , 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 84.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Pietistisk fromhet under svensk stormaktstid: Faluprästen Olof Ekman och hans Sjönödslöfte som pastoralt program2011Ingår i: Press, pietism och lokalkyrka. : Kyrkohistoriska föreläsningar vid ett symposium med anledning av Harry Lenhammars 80-årsdag jämte dennes bibliografi / [ed] Bexell, Oloph, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2011, 1, s. 25-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 85.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Priesthood of all believers as public opinion: An unexplored link between the Lutheran Reformation and the Enlightenment?2015Ingår i: Justification in a Post-Christian Society / [ed] Carl-Henrik Grenholm – Göran Gunner., Eúgene: Pickwick Publications, 2015, s. 207-221Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 86.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Protestantiska nostalgier i återkommande reformationer: Ett kyrkohistoriskt drama i fyra akter2018Ingår i: Tidens tecken - Nostalgins nya dåtider, ISSN 2002-4304, nr 3, s. 69-85Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 87.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Recension av Holze, Heinrich,  Die Kirchen des Nordens in der Neuzeit (16.-20. Jahrhundert), Kirchengeschichte in Einzeldarstellungen III/11, Evangelische Verlagsanstalt: Leipzig 2011, 250 S.2015Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 88.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Recension av Jarlert, Anders (red.) Kyrkohistoria - perspektiv på ett forskningsämne2010Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Recension av Jarlert, Anders (red.) Magnus Friedrich Roos - ein Württembergtheologe und Schweden2014Ingår i: Pietismus und Neuzeit: ein Jahrbuch zur Geschichte des neueren Protestantismus, ISSN 0172-6943, Vol. 40Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Recension av Kurt E. Larsen (red.) Historiebruk i väckelseforskningen (Bibliotheca Historico-Ecclesiastica Lundensis 58)2016Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 116, s. 234-236Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Recension av: Lee Palmer Wandel, Reading Catechisms, Teaching Religion2017Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, nr 117, s. 150-152Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 92.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Recension av Johannes Ljungberg, Toleransens gränser. Religionspolitiska dilemman i det tidiga 1700-talets Sverige och Europa. Diss. Lund. Historiska institutionen2018Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift 2018, ISSN 0085-2619, nr 118, s. 170-172Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 93.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Recension, efter roll som fakultetsopponent vid Lunds universitet, på Johan Herbertsson, Rättegångsgudstjänsten i Sverige. Reglering och förändring 1684-1989 (Bibliotheca Historico-Ecclesiastica Lundensis 59)2016Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 116, s. 206-216Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Reformation i vidare bemärkelse: 1600-talet som de kyrkliga reformprogrammens århundrade2018Ingår i: Visioner för en bättre värld: Pietismen som en transnationell, reformatorisk och utopisk drivkraft / [ed] Ingvar Dahlbacka, Jakob Dahlbacka & Elin Malmer, Lund: Lunds Universitets Kyrkohistoriska arkiv , 2018, 1, s. 15-30Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 95.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Samlingsrecension: Religion, skole og integration i Danmark og Sverige, Udfordringer til Folkekirken och Nyfiken på Danmark - klokare på Sverige2008Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 108, s. 296-299Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 96.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Svenska kyrkan2008Ingår i: Religion i Sverige / [ed] Svanberg, Ingvar; Westerlund, David, Stockholm: Dialogos , 2008, s. 89-97Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Texten behandlar Svenska kyrkans historiska bakgrund, nutida identitet och organisation.

  • 97.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Sverige – landet uden en Grundtvig: En kirkehistorisk sammenligning mellem Danmark og Sverige2013Ingår i: Samfundsbyggeren: Artikler om Grundtvigs samfundstaenkning, Köpenhamn: Anis bokförlag , 2013, s. 221-250Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 98.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Söderblomsstudier av Staffan Runestam: En recension2005Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 99.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    The 17:th Century as an Era of Crises and Theological Reform Programs: what can it mean for us today?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 100.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    The Ore Mining Town of Falun as a Challenge for the Church 1687-1713. A Key to a New Mentality?2010Ingår i: The Siginficance of World Heritage: Origins, Management, Consequences / [ed] Jansson, Bo G; Jansson, Bo G, Falun, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to interpret early Swedish Lutheran pietism in a new framework: ore mining areas. In situations disrupted by war humans could discover themselves as individuals during the decades around the year 1700. The individual found himself no longer integrated in any secure form of community. This is recognized by earlier research. My intention is to analyse proto-industrial, ore-mining districts with agglomerations of miners as another area where the integration of the household did not work well in all respects. I focus my paper upon the case of the Copper-mining industry by the city of Falun. The local vicar Olof Ekman (1639-1713) has been pointed out as one of the big pioneers of Pietism in Sweden; a new form of spirituality that focused upon the internalisation of the Christian creeds and ethics. I aim to present a local programme for integrating individuals as an new way of creating order and discipline. An order that very well can be seen as anticipating more modern forms of social order in the Western world.

1234567 51 - 100 av 347
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf