du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 51 - 100 av 271
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Hecht, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Ordinlärning med facktexter2016Ingår i: Från ord till handling: språkliga, kulturella och historiska artiklar / [ed] Alanen, Kaisa, Johansson, Carl-Eric & Nikula, Kristina, Tammerfors: Nordiska språk, institutionen för språk- och översättningsvetenskap, Univ. , 2016, 2Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 52.
    Hemer, Tove
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Förståelsestrategier – en jämförande studie av svenska som andraspråk och tyska som modernt språk2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är en jämförande studie av förståelsestrategier i svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Åtta informanter, varav tre har svenska som andraspråk, tre har tyska som modernt språk och två av dem har båda språken, jämförs med varandra, med utgångspunkt från de två informanterna som har både svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Studien, som bygger på kvalitativa intervjuer med informanterna, bekräftar tidigare forskning och kommer fram till att tidigare språkerfarenheter gynnar inlärningen och förståelsen av ett nytt språk och ju fler strategier man använder sig av desto större framgång har man. Studien bekräftar även att kognitiva och metakognitiva strategier är de vanligaste vid språkförståelse. Det som också framkommer i studien är att svenska som andraspråkselever använder sig av fler strategier än elever som läser moderna språk, framförallt använder de fler sociala strategier.

  • 53.
    Herou, Ylva
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Sfi-lärares planeringspraktik med syfte att ge eleverna förutsättningar att utveckla en muntlig argumenterande förmåga2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare på Sfi, enligt egna utsagor, planerar för undervisning i muntlig kommunikation med syftet att utveckla elevernas förmåga att argumentera. Forskningsfrågorna som besvaras i uppsatsen är följande: "Vilka styrdokument använder lärarna enligt egna utsagor när de planerar undervisningen i muntlig kommunikation?" och "Hur resonerar lärarna kring länkningen mellan mål, aktiviteter och bedömning i planeringen för att ge eleverna förutsättningar att utveckla en argumenterande förmåga?"

    Studien är en empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ ansats. Materialet omfattar intervjuer med fyra Sfi-lärare.

    Resultatet visar att Sfi-lärarna använder styrdokumenten för Sfi när de planerar sin undervisning i muntlig kommunikation. Resultatet visar också att en del av lärarna inte hade kunskap om hur de ska planera sin undervisning utifrån

    Kursplanen för Sfi, Gemensam europeisk referensram för språk (GERS)och Läroplanen för vuxenutbildningen (Lvux12). Lärarna visar på flera framgångsrika strategier för att konstatera elevernas nuläge vilket är en god utgångspunkt att planera sin undervisning utifrån. Däremot är inte lärarnas sammanfattande planeringspraktik formaliserad på så vis att de kan dra nytta av varandras praktik. I och med att planeringen inte är dokumenterad är det svårt för såväl elever, lärare som skolledare att få en överblick över resultatet av planeringspraktiken med syftet att ge eleverna möjlighet att utveckla en argumenterande förmåga.

  • 54.
    Heurlin, Monica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skönlitteraturen i svenska som andraspråksundervisningen på gymnasiet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sex lärare undervisar i skönlitteratur i svenska som andraspråk på gymnasiet. Metoden som användes var kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Två av informanterna arbetar inom vuxenutbildningen medan de andra arbetar på gymnasieskolor. Resultatet visar att de följer läro- och kursplanerna till största del. De väljer läroböcker och skönlitteratur efter vad som förespråkas i kursplanerna. Dock säger en av lärarna inom vuxenutbildningen att hon har svårt för att hinna med allt som hon skulle vilja på grund av tidsbrist. Alla informanter utom en begränsar även antal skönlitterära texter som läses i deras undervisning och följer även här kursplanerna. De sex intervjuade informanterna är alla överens om att läsning av skönlitteratur är viktigt för språkinlärningen, något som även tidigare forskning visar.

  • 55.
    Hill, Karolina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Genus på tapeten: En diskursanalys av läromedlet "På tapeten"2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur genus framställs i läromedel i svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Studien använder sig av diskursanalys utifrån Yvonne Hirdman och Lena Gemzöes teori om genussystem. Läromedlet som analyserar är "

    På tapeten" av Torun Eckerbom och Eva Källsäter. Utöver genus undersöks även huruvida uppgifterna till de analyserade texterna problematiserar innehållet av texterna. Resultatet av studien visar att det finns en viss härrörelse till genussystemet i texterna, och att det är männen som främst frångår genusordningen som beskrivs utifrån Hirdman och Gemzöes teori om genussystemet, och istället tillskrivs kvinnliga egenskaper. Utifrån detta diskuteras även läromedlets roll i undervisningen och lärares möjlighet till genusmedvetenhet och att granska läromedel.

  • 56.
    Jakobson, Liivi
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Formativ bedömning – ett måste i nätbaserad språkundervisning2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För att kunna genomföra nätbaserade språkkurser med bra kvalité finns det ett antal viktiga moment som möjliggör studenternas språkutveckling. Ett viktigt moment är formativ bedömning inklusive kontinuerlig återkoppling. Formativ bedömning anses av flera forskare vara ett väl fungerande verktyg som gynnar lärandet. Materialet till föreliggande bidrag är baserat på en undersökning om återkoppling på nätbaserade nybörjarkurser i svenska för internationella studenter på Högskolan Dalarna. Feedback gavs med hjälp av olika digitala medier: Fronter, Adobe Connect, e-mail och MSN/Skype. Elva studenter som fick kontinuerlig feedback under hösten 2010 har lämnat sina åsikter kring tre huvudområden i studien: respons med fokus på produkt, respons med fokus på process och respons med fokus på procedur. Resultaten visar att alla dessa studenter uppskattar värdet av återkoppling. Respons på beröm/uppmuntran uppskattades högst gällande inlärningsprocessen. I området produkt uppskattades respons på språklig korrekthet (grammatiska och lexikala problem) högst. Enligt Vygoskys teori bör undervisningen ske i en sociokulturell miljö med hjälp av andra, vilket blir ännu viktigare att ta hänsyn till vid inlärning med hjälp av digitala medier. Genom återkoppling blir lärarens professionella stöttning avgörande för att nå långt i den ”proximala zonen”. Det är läraren som med interaktion och stöttning förstår vad inläraren är kapabel att utveckla med lärarens hjälp eller självständigt arbete.

  • 57.
    Jakobson, Liivi
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    “Formative Assessment – it is a Must in Web-based Technologies for Language Learning and Teaching” within the thematic area “Innovative Language Teaching and Learning Methodologies”2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 58.
    Jakobson, Liivi
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Formative Assessment in Net-based Language Teaching2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 59.
    Jakobson, Liivi
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Teachers’ written feedback practices and their beliefs in a course of Swedish as a second language for adult beginners2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 60.
    Jakobson, Liivi
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    The Advantages of Formative Assessment in Web-based Technologies for Language Learning and Teaching2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 61.
    Janette, Seryani
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Litteracitetsutveckling för vuxna illitterata SFI-elever: En kvalitativ studie om arbetssätt i alfabetiseringsundervisningen2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på några SFI-lärares arbetssätt i sin undervisning för att lära illitterata SFI-studerande elever det svenska språket i både läs och skrift. Studien grundar sig på fyra kvalitativa intervjuer med SFI-lärare. Resultatet visar att alla informanter använder bilder i sin undervisning för att underlätta inlärningen för de vuxna eleverna. SFI-lärarna använder elevernas tidigare kunskaper i alfabetiseringsundervisningen dels för att även detta underlättar inlärningen av målspråket dels för att det får eleverna att känna sig delaktiga i undervisningen. De intervjuade SFI-lärarna anser att alfabetiseringsundervisningen bör anpassas till eleverna så mycket som möjligt för att inkludera eleverna i undervisningen och få de att känna sig delaktiga. Resultatet visar även att det mest använda arbetssättet i undervisningen av de intervjuade SFI-lärarna är bilder. Två av fyra informanter använder bilder som stöd för olika typer av övningar medan en annan SFI-lärare använder bilder i sin undervisning för att arbeta utifrån olika teman, som exempelvis ”shopping”.

  • 62.
    Jensen, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Digitala verktyg som stöd i litteracitetsutvecklingen för nyanlända ungdomar på språkintroduktion: En kvalitativ forskningsintervju2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract: Svenska skolan har tagit emot en ökad grupp nyanlända elever som är i behov av grundläggande litteracitetsundervisning (Franker, 2016, s.1). För att skapa gynnsamma förutsättningar för dessa elever att utveckla läs- och skrivkompetens är det betydande att ta hänsyn till olika faktorer. Samtidigt ställer Skolverket (2016) ett ökat krav på en digitaliserad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg ska utveckla kunskaper. Denna uppsats undersöker således hur olika kompetenser inom språkintroduktion arbetar litteracitetsutvecklande med stöd av digitala verktyg. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling där fysiska verktyg (digitala verktyg) utgör ett stöd i lärandet. Denna studie har en kvalitativ forskningsinriktning där fyra intervjuer genomförts på två olika språkintroduktionsprogram. Studien har ett kompetensfokus där två lärare i svenska som andraspråk, en studiehandledare och en IT-pedagog har intervjuats. I resultatet framkommer det att digitala verktyg i form av datorer, Ipads, Smartboards och smartphones förekommer på ett varierat sätt där det sociokulturella lärandet ger förutsättningar för litteracitetsutvecklingen. Studiens deltagare redogör även för att digitala verktyg i samband med litteracitetsarbetet ger förutsättningar för interaktion och kommunikation bland lärare och elever.

  • 63. Jeong, H.
    et al.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Othman, J.
    Mutual intelligibility of Malay- and Swedish-accented English: An experimental study2017Ingår i: Indonesian Journal of Applied Linguistics, ISSN 2301-9468, Vol. 7, nr 1, s. 43-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In using English as an international language (EIL), one important issue is mutual intelligibility among EIL speakers from different language backgrounds. The present study investigates the crosslinguistic intelligibility of Malay-accented English and Swedish-accented English, regarding the three phonetic features – word stress pattern, consonant clusters, and long vowel in particular. We prepared 15 English statements that are evidently true or false if understood, and examined to what extent the three phonetic features are related to 30 Swedish and 38 Malaysian listeners’ understandings of the statements read by a speaker from the other language group. We compared the Malaysian and Swedish listeners’ answers given with understanding as well as processing time to respond. The listeners’ own accounts of their struggles in understanding the speakers’ pronunciations were also analyzed. Results show that Malaysian listeners easily understood Swedish-accented English, while Swedish listeners struggled to understand Malay-accented English. The difference between the two groups of listeners seems to be closely related to the degree of the realization of the three phonetic features by the speakers as well as to the degree of the use of these features as perceptual cues by the listeners. Based on the findings, we discuss potential phonetic core features of EIL for intelligibility and some pedagogical implications for teaching English pronunciation to the learners of the language.

  • 64.
    Jeong, Hyeseung
    et al.
    Language & Literacy Education Department, Faculty of Education, University Malaya, Malaysia.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Do Malay and Swedish speakers of English understand each other well? Cross-linguistic comparison for using English as an international language (EIL) [i] Malaysia is a multilingual country where other languages beside Malay, the official language, are spoken. In our study we focus on Malaysian English users whose first language is Malay.2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In using English as an international language (EIL), one important issue is the mutual intelligibility of the pronunciations of EIL speakers from different language backgrounds. The present study examines the cross-linguistic intelligibility of Malay English and Swedish English. We prepared 15 English statements (evidently true or false if understood), and examined how well 30 Swedish and 38 Malay listeners understand the statements spoken by a speaker from the other language group by comparing the number of correct answers and processing time. We also analyzed the listeners’ own accounts of their struggles in understanding the speakers’ pronunciations. Results show that Swedish listeners struggled significantly more to understand the Malaysian speaker compared to Malaysians listening to the Swedish speaker. This seems to be because the Malaysian speaker did not clearly realize certain phonetic features, such as word stress pattern, consonant cluster and long vowel. Based on the findings, we discuss the core features of EIL pronunciation for intelligibility, and suggest further attestation and investigation on the concerned matter.

  • 65.
    Johansson, Ann-Chatrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Stöttning av andraspråkselev i skola med få flerspråkiga elever: En fallstudie om stöttningsbehov från både elev- och lärarperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka en andraspråkselevs upplevda behov av stöttning inför

    tillägnande av undervisningsmaterial samt lärarnas uppfattning om elevens behov. Lärarnas

    erfarenhet av andraspråkselever på aktuell skola är begränsad. Eleven har under drygt fem år

    i svensk skola varken erhållit modersmålsundervisning eller studiehandledning på

    förstaspråket. Förståelsekartläggningen grundar sig på utdrag ur fyra läromedelstexter. Elev

    respektive lärare har markerat vad de anser kan utgöra stöttningsbehoven. Lärare och elev har

    intervjuats om uppfattning om elevens språkliga förmåga, behov av stöttning, interaktion med

    andra elever, och möjligheter till skolframgång. Undersökningen utgår från två teoretiska

    grunder dels språkdidaktisk, dels sociokulturell. Resultatet visar att lärarnas uppfattning om

    elevens stöttningsbehov kraftigt avviker mot de av eleven uttryckta. Lärarna fokuserade på

    ämnesspecifika fackord medan eleven i större utsträckning markerade ämnestypiska

    allmänspråkliga ord. Lärarna tycks inte heller i förväg planera särskild stöttning till eleven

    utan eleven måste fråga efter språkliga förklaringar. Slutsatsen blir att elevens skolsituation är

    svårare än nödvändigt. Eleven får ta stort ansvar för att förstå undervisningen som inte verkar

    förläggas i hens nära utvecklingszon. Elevens möjligheter till skolframgång begränsas

    troligen avsevärt. Då eleven inte heller haft tillgång till studiehandledning på sitt förstaspråk

    eller möjlighet att visa färdigheter uttryckta på förstaspråket har elevens resurser förmodligen

    inte tagits tillvara. Förstaspråkets starka betydelse för andraspråksinlärning är en

    grundläggande teori inom andraspråksforskningen, vilken för eleven i denna studie lämnats

    helt obeaktad.

  • 66.
    Johansson, Hannah
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Vem ska läsa svenska som andraspråk?: Elever och lärares uppfattning samt tolkning kring undervisningsämnet svenska som andraspråk på tre gymnasieskolor.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer undersöka och tolka lärares och elevers uppfattningar om skolämnet svenska som andraspråk i gymnasial utbildning. Det genom att svara på frågeställningarna 1. Vad är lärarnas uppfattning om skolämnet svenska som andraspråk? 2. Vad är elevernas uppfattning om skolämnet svenska som andraspråk? 3. Vad anser lärarna kan utvecklas i ämnet på skolorna.

    Till skillnad från i grundskolan, där det är rektor som beslutar, är det eleven själv som väljer om hen vill läsa svenska som andraspråk eller svenska på gymnasiet. Studien visar att det finns en attitydskillnad mellan de olika kurserna och att svenska som andraspråk inte alltid är en självklar del av gymnasieskolan, där ämnet fortfarande kan upplevas vara ett ämne med lägre förväntningar, större tolerans mot sämre betyg och mindre insatser vid svårigheter hos eleven.

    Studien visa även att det finns en uppfattning både hos elever och lärare om att elever som läser svenska som andraspråk gör det för att få ett högre betyg lättare och för att det finns en uppfattning om att kursen ska vara lättare svenska och ett stöd till ordinarie kursen svenska.

    Fortsättningsvis har lärarna i studien framfört önskemål om bland annat bättre stödinsatser vid svårigheter för elever i svenska som andraspråk, men även fler undervisningstimmar och att alla lärare på skolan får en utbildning i svenska som andraspråk.

  • 67.
    Johansson, Sabine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Flerspråkiga elevers syn på modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga gymnasieelever upplever modersmålets betydelse för deras andraspråksutveckling. För att uppnå syftet har jag utgått från tre frågeställningar gällande elevers syn på modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen, i vilka situationer eleverna använder sig av sitt modersmål samt hur de upplever att stöttningen av deras modersmål ser ut.

    Undersökningen är gjord i form av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever med annat modersmål än svenska. Tre av dessa studerar sitt modersmål i skolan och resterande tre gör det inte. Metodvalet gjordes med anledningen av att ha möjlighet att belysa några elevers uppfattningar om ämnet.

    Resultatet av intervjuerna visade att fem av de sex eleverna inte är medvetna om modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Däremot framgick det att samtliga någon gång under sin andraspråksinlärning har använt sig av modersmålet i utvecklingen av svenskan, exempelvis för att översätta ord. Samtliga elever uppgav att de är nöjda med det stöd de får i modersmålet, både från skolan och hemmet. Både de elever som inte studerar sitt modersmål i skolan och de elever som inte gör det menade att de ser positivt på modersmålsundervisning. Dock framkom det att majoriteten, fyra av eleverna, ser modersmålsundervisning snarare som ett stöd i svenska än i modersmålet. En sammanfattande slutsats utifrån intervjuerna är att eleverna inte har tillräcklig kunskap om modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen.

  • 68.
    Jonsson, Stina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Att lära sig skolspråk och skriva på akademiskt vis: En kvalitativ studie kring lärares tankar och erfarenheter av undervisning för skriftspråksutveckling hos andraspråkselever i senare skolåren2019Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The acqusition af advanced literacy is a challenge for many of the second language speaking students, who have to learn a new language, as they learn in a new language. The aim of this essay is to find out how teachers, who teach swedish as a second language, plan and reason around their work to give their students optimal possibilities to develope advanced literacy and thereby succeed in their studies.

    The theoretical framework in this essay is the systemic functional linguistics, SFL, that focuses in particular on function in the language using, rather than on the form. Since scientific research has shown that didactic methods connected to SFL, are helping student developing advanced literacy, this essay aims to clarify weather teachers are familiar with these theories and methods and if so, are the methods advocated in the teaching or do the teachers prefer to teach in other ways with different methods.

    To find answers, three qualitative interviews have been done with three teacher who work with second language speaking teenagers in the later years of school. All of them find difficulties in helping their student to achieve ability in comprehensing and using a more academic language, accordning to knowledge recuirements in curriculum. None of the teachers say that they use SFL-methods purposely, though, all of them mention that they have a genre-based approach in teaching the students new text types.

    Neither of the informants say that they explicitly teach their student how to create texts that are more abstract och general, as in academic literature, for instance by creating gramatical metaphores, according to SFL. The results of this study find that the interviewed teachers lack of a distinct metalanguage that may be useful in teaching the students how to develop advanced literacy and master the academic language.

  • 69.
    Jungsbo, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska som andraspråk.
    Adopterades språkutveckling - att gå från ett modersmål till ett annat: En intervjustudie om adopterade och en adoptivförälders syn på språkutveckling2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien tar upp ett problemområde som rör utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspråket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP). Syftet med min uppsats har varit att titta på hur språkutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på området säger om språkutvecklingen och eventuella språksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett språk på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in. Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten språkutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till två adoptivbarn har berättat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekräftar de svårigheter som mina informanter vittnar om. Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter berättar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med språkförståelsen tidigt.

  • 70.
    Jönsson, Erica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Sfi-lärares erfarenheter av att anpassa undervisningen för elever med PTSD2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa intervjustudie undersöks fyra verksamma sfi-lärares erfarenheter av att undervisa elever med PTSD. Studien ämnar besvara hur lärarnas kännedom om PTSD ser ut, om lärarna tänker på att det skulle kunna finnas elever med PTSD i deras undervisningsgrupp, och huruvida det görs några anpassningar utifrån det, samt vad som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen. Resultaten visar att lärarna kan redovisa för de vanliga symtomen av PTSD, och att samtliga tänker på att det kan finnas elever med PTSD i undervisningsgruppen. Lärarna anpassar sin undervisning i olika grad, och det framkommer att flera av lärarna är osäkra på huruvida deras anpassningar egentligen gynnar elever med PTSD. Det som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen är främst tanken på elevernas hälsa och tillstånd.

  • 71.
    Karlsson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Det viktiga deltagandet: Korttidsutbildade i samtidens diskurs2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att belysa konstruktionen av korttidsutbildade invandrare, samt sättet de ska åtgärdas på och vilka mål åtgärden syftar till. Genom en diskursanalys av två samtida policydokument utifrån Foucaults teoretiska ramverk om governmentalitet, visas hur den korttidsutbildade konstrueras som en sorts extra mycket invandrare, där problem som beskrivs gälla för invandrare generellt är särskilt svåra för korttidsutbildade. I problembeskrivningarna märks postkoloniala tankefigurer. En arbetsmarknadsdiskurs präglar policydokumenten, och den korttidsutbildade konstrueras utifrån den som inte anställningsbar. Lösningen på problemen är en utbildningsinsats, den korttidsutbildade ska delta i ett livslångt lärande för att förbättra sin anställningsbarhet, vilket är kännetecknande för samtida politisk styrning. Förutom att förbättra anställningsbarheten identifieras ett annat mål: att skapa ett deltagande subjekt. Aktivt deltagande i samhället ses utifrån ett governmentalitetsteoretiskt perspektiv som en moralisk plikt för individen.

  • 72.
    Karlsson, Josefina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Svenska som andraspråkslärares erfarenheter av dyslexibegreppet: En kvalitativ studie med fokus på erfarenheter2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter lärare inom ämnet svenska som andraspråk har av att arbeta med elever som har eller som misstänks ha dyslexi. Studien utgick från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på lärande, där syftet var att utifrån denna utgångspunkt ta reda på hur lärare konstruerar sin bild av dyslexi i form av personliga erfarenheter. Metoden bygger på ett kvalitativt synsätt, innehållande strukturerade intervjufrågor riktade till lärare inom ämnet svenska som andraspråk. Resultaten visade att lärarna hade svårt att veta om andraspråkselever hade dyslexi eller om det endast var en del i processen av att lära sig ett nytt språk. Majoriteten av lärarna var inte helt insatta i vad kartläggningen innefattar och hade erfarenheter av att andraspråkselevers behov inte följdes upp genom kartläggning i den utsträckning som hade varit nödvändigt för att tillmötesgå deras behov och ge dem den stöttning i skolarbetet som behövs. De arbetade därför på egen hand för att finna strategier i klassrummet som gjorde att de fick en bild av var eleven befann sig kunskapsmässigt. Resultatet visade också att lärarna bedrev mycket individuell undervisning som syftar till elevernas utvecklingsmål, för att nå samtliga elevers behov med koppling till dyslexi.

    Utifrån studiens resultat med hänsyn till informanternas uttalanden är det möjligt att konstatera en önskan om en mer utförlig och kontinuerlig specialpedagogisk hjälp som kan vara delaktig i att definiera vad som är dyslexi och vad som inte är det, samt att dessa elever tillsätts resurser på bästa sätt utöver det som den enskilda läraren kan ge.  

  • 73.
    Karlsson Söderstrand, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Elevens behov eller organisationens begränsningar?: Om pedagogisk kartläggning och undervisningsanpassning vid gymnasiets språkintroduktionsprogram2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 74.
    Kerbs, Oliver
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    En studie om gymnasieskolans SVA-elevers attityd och motivation till att lära sig svenska som andraspråk2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom skolans värld är elevernas motivation och attityd två faktorer av framgång eller misslyckande. I dagens samhälle, med alltmer multikulturellt inflytande, undersöker denna studie specifikt vilken motivation och attityd SVA- elever har till att lära sig svenska. För att få en tydligare bild på just det, har en kvalitativ forskningsintervju använts som metod och tre invandrarelever och en lärare i ämnet svenska som andraspråk deltagit i studien. Resultatet visar att dessa elever i många fall har både en positiv motivation och attityd kring svenskan och skolan generellt. Det finns alltid undantag men eleverna inser att språket är nyckeln i ett nytt land. Dessutom visar resultat och analys ett tydligt samband mellan motivation och attityd. Så kan konstateras att elever med negativ attityd samtidigt inte uttrycker speciellt mycket motivation till att lära sig svenska eller skolan generellt.

  • 75.
    Kindlund, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Språkliga utmaningar för andraspråkselever i matematik: En intervjustudie ur ett lärarperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the following exam work the situation of second language students (L2) in mathematics classrooms are investigated. Ten teachers from two different schools in the same city, active in the grades 7-9 in the Swedish preliminary school, have been interviewed regarding the situation in their particular classrooms. The point is to summon the teachers view of the situation for those students whom are not speaking Swedish as their mother tongue. What lingual challenges are the most common ones and what are the most demanding ones, are subjects of investigation.

    According to earlier studies, L2 students are performing poorly compared to native students in the Swedish ground school mathematics. Different types of language, large amounts of text and lack of motivation are pointed out to be mayor reasons for this situation.

    The result of this study comprehend to those theories. Nine out of ten teachers confirm there are problems regarding the Swedish-linguistic part of the mathematics for the L2-speakers. Nine out of ten teachers also points out the large amount of text in the educational books as one of two main issues. The other one, is lack of motivation. The motivated students seem to overcome the linguistic challenges, while the less motivated individuals get stuck and gives up the scholar work more easily.

  • 76.
    Kosak, Sirpa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Att fostra nysvenskar till goda samhällsmedborgare: – en läroboksanalys2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur det svenska samhället och människorna i den speglas i läroböcker för sfi (utbildning i svenska för invandrare). Studien är en kvalitativ text- och bildanalys. Kritisk diskursanalys har använts för att studera de olika diskurserna, som förekommer i läroböckerna. Resultatet av studien är att läroböckerna visar upp stereotyper av människor, som befinner sig i en produktiv ålder eller som är på väg in i en produktiv ålder. Därför förekommer till exempel äldre människor i väldigt liten utsträckning och när de förekommer befinner de sig ute i periferin av händelserna. Det traditionella familjelivet med familjeaktiviteter finns inte, utan alla familjemedlemmar har aktiviteter på skilda håll. Kärnfamiljen är inte vanligt förekommande, utan de flesta familjer är nybildade. Människorna är fria att göra vad de vill och föräldraskapet är inget hinder för det. Samkönade relationer nämns i ett fall. Sammanfattningsvis kan sägas att, bilden som framställs av människorna i samhället är att de är goda samhällsmedborgare, som tar ansvar för sina liv och fattar de rätta besluten för att kunna vara eller bli självförsörjande. Det samhället som framställs i läroböckerna är ett samhälle som är väl fungerande utan problem, som till exempel arbetslöshet eller bidragstagare.

  • 77.
    Kowalski, Irena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Flerspråkiga elevers möjligheter till en likvärdig utbildning och skolframgång: En studie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur några högstadielärare berättar att de arbetar språk- och kunskapsutvecklande för att främja flerspråkiga elevers lärande och hjälpa de nå skolmålen.

    För att besvara syftet utgår undersökningen utifrån följande tre frågeställningar: Vilka skolfaktorer anser lärarna påverkar flerspråkiga elevers lärande? Hur utformar och anpassar lärarna undervisningen så att flerspråkiga elever får den stöttning de behöver för att kunna utvecklas både språkligt och ämnesmässigt? Hur tillvaratar lärarna flerspråkighet i undervisningen?

    Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av djupintervjuer med 6 högstadielärare. Resultatet visar att de flesta lärare anser att trygghet i skolan är en av de viktigaste faktorerna för att flerspråkiga elever ska kunna nå skolframgång, men just att få med elevernas första språk i det dagliga arbetet i klassrummet är något som behöver utvecklas. Undersökningen visar också att när det gäller pedagogiska arbetssätt och strategier så tillämpar lärarna olika metoder som gynnar flerspråkiga elevers lärande men att flerspråkighet är något som inte tas till vara tillräckligt. Av resultatet framgår att lärare är medvetna om vikten av att synliggöra elevernas språk och kulturer i klassrummet, men majoriteten säger att de behöver arbeta mer med det. Elevernas första språk, erfarenheter och bakgrund synliggörs inte i det dagliga arbetet i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs i allmänhet men den tas inte till vara så som lärarna själva hade önskat. Flerspråkighet är snarare något som man jobbar med när tillfälle ges än ett kontinuerligt arbete som en naturlig del i undervisningen i alla ämnen. Undersökningen visar även att bättre samarbete behövs med andra lärare och studiehandledare och att samarbetet med modersmålslärare är något som de flesta lärare i den här studien önskar att de hade men att detta samarbete knappast existerar.

  • 78.
    Köllin, Yvonne
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Hörförståelse - vad är det som testas?: En undersökning om hörförståelsedelen i Swedex-test2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hörförståelse är en viktig del av den språkliga kompetensen och i allmänna språktest bedöms hörförståelse som enspråklig färdighet. Men hörförståelse omfattar mycket mer än avkodning. Syftet med undersökningen var attrekonstruera vilka antaganden och definitioner av hörförståelse som explicit formuleras av testkonstruktörer ochimplicit formuleras i hur ett test är utformat. Undersökningen analyserar det standardiserade språktestet Swedex påtvå nivåer. Den är upplagd som dokumentanalys och kartlägger med hjälp av innehållsanalytiska element hurhörförståelse defnieras och operationaliseras. Jämförelsen av det explicita och implicita testkonstruktet visade att de ihög grad överensstämmer. Andra resultat är att hörtexterna bara i liten utsträckning bär taltypiska drag och atthörförståelse inte explicit testas i interaktion.

  • 79.
    Lagerlöf, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk: En kvalitativ studie av lärares berättelser om språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att utifrån kvalitativ fokusgruppintervju undersöka fyra gymnasielärares i svenska som andraspråks arbete med skönlitteratur och språkutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Lärarna arbetar på de nationella gymnasieprogrammens sva-kurser. I studien undersöks också hur lärarna förhåller sig till litterär kanon i undervisningen. Studiens metod är fokusgruppintervju och studiens teoretiska perspektiv är postkolonial litteraturteori, det vidgade textbegreppet samt litterär kanon. Resultatet visar att språkutveckling är en central del av lärarnas litteraturundervisning men att det språkutvecklande arbetet ser olika ut i lärarnas praktiker. Den explicit språkutvecklande undervisningen sker främst inom andra arbetsområden än skönlitteratur, såsom grammatik. Studiens informanter förhåller sig kritiskt till en litterär kanon i sin undervisning, centralt är istället att visa på olika aspekter av världslitteraturen och att undervisningen kretsar kring att främja demokrati och utveckling av elevernas identitet.

  • 80.
    Lagerstam, Helene
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Räknas det? Räknas jag?: Några elevers upplevelser om hur deras tidigare kunskaper och erfarenheter tillvaratas i utbildningen Svenska för invandrare (SFI)2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens övergripande syfte är att ur ett sociokulturellt- och ett andraspråksperspektiv undersöka några elevers upplevelser av att deras tidigare kunskaper och erfarenheter tillvaratas på utbildningen i Svenska för invandrare (SFI). Kvalitativa intervjuer har använts i undersökningen. Resultatet speglas i en sociokulturell ram kopplat till tidigare forskning inom området. Resultatet visar att trots att kartläggning används för att lokalisera elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter så upplevs ingen igenkänningsfaktor för eleverna i undervisningen. Resultatet kan bland annat kopplas till forskning som säger att människors kulturella bakgrund ligger som bas för hur man förstår och pratar kring kunskaper och erfarenheter. Det innebär att om man inte delar kulturell bakgrund så kan sättet på hur vi talar om och förstår kunskap skilja sig åt människor emellan.

  • 81.
    Larsson, Ewy
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    "Det är så enkelt, bara hands on, sen är de där": Digitala hjälpmedel och litteracitet på sfi2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet.

    Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan.

    I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator.

    I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande.

    I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.

  • 82.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Andraspråkselevers syn på användandet avmodersmål i svensk skola: En intervjustudie av fyra elever på högstadiet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka andraspråkselevers attityd till

    modersmålsundervisning, samt andraspråkselevers syn på användandet av

    modersmål i den svenska skolan. Studien består av fyra intervjuer med

    andraspråkselever som belyser modersmålet som en resurs för språkinlärning.

    Undersökningens resultat stärker det som tidigare forskning kommit fram till

    gällande erkännandet av elevers språk, kultur och identitet för skolframgång.

    Denna studie bekräftar att modersmålet stärker elevernas andraspråkutveckling,

    studien visar även att eleverna upplever modersmålet som det främsta verktyget

    för att utveckla språk och ämneskunskaper inom svensk skola. Resultatet i denna

    studie bekräftar även att språk och identitet är starkt sammankopplade.

  • 83.
    Lennartsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Språkintroduktion en dörröppnare till gymnasiet?: Andraspråkselevers upplevelse av språkintroduktion2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers erfarenhet av introduktionsprogrammet samt att belysa deras upplevelser av kunskapsinlärning på ett andra språk. Vidare är syftet att synliggöra huruvida eleverna upplever IM som en väg in i gymnasieskolan och i samhället.

    Studien bygger på kvalitativa metoder med intervjuer från fem elever som går på språkintroduktionsprogrammet. Intervjuerna har skrivits ner och bearbetats. Resultatet analyserar utifrån andraspråksforskning som presenteras i inledningen. Studien visar liksom andra undersökningar att andraspråkselever behöver få möjlighet att utveckla så väl sitt språk som ämneskunskaper. Språket är viktigt för såväl det egna identitetsskapande som gemenskapen med andra elever på gymnasiet.

  • 84.
    Lie, Kamilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Att börja skolan i Sverige: Nyanlända elevers upplevelse av skolans bemötande, mottagande och organisation2019Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen har undersökt hur nyanlända elever upplevde skolans bemötande, mottagande och organisation samt hur detta har påverkat deras skolvardag samt deras övriga vardag. Undersökningen visade att deltagarna i största allmänhet har en positiv upplevelse av skolans bemötande, mottagande och organisation, samtidigt som man kunde se att det fanns brister i kartläggning och tillgång till material på modersmålet. Dessutom fanns det brister i hur lärarna arbetade med integration och det interkulturella förhållningssättet, vilket bidrog till klyftor mellan nyanlända elever och svenska elever som påverkade deltagarnas trivsel i skolan. Detta påverkade även deltagarnas övriga vardagsliv, då uppdelningen på skolan gjorde det svårt för deltagarna att ta kontakt med svenska ungdomar, vilket de menar har påverkat deras språkinlärning. Det visade sig också att skolan har fungerat som en fristad för vissa deltagare, i en annars traumatisk och tung livssituation.

  • 85.
    Limme, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Tala svenska! – Fyra karaktärsämneslärares tankar kring lärandet av ett andraspråk och deras möte med andraspråkselever på en skola2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this essay I examine how four teachers in one school, all of them teaching subjects specific to a special program, preparing students for further High School studies or work, think about Swedish as a second language and second language learners. I have done observations during the teachers’ lessons, and I have made interviews asking the teachers what they know about their students with immigrant background. According to Jim Cummins theories about the important relationship between student and teacher, I wanted to find out how these four teachers prepare their lessons and choose teaching methods and educational material. Finally, which thoughts do they have when it comes to interaction with other teachers? The results show that the teachers have different opinions about and attitudes to collaboration and how it should work. On one hand they were positive to get to know more about their students, but on the other hand not everyone was prepared to let collaboration take place in his or her own classroom. However, one of the major themes that all of the teachers went back to several times during the interviews were the importance of a good relationship between teacher and student.

  • 86.
    Lindqvist, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    "Ett gott uttal": Hur svenska lyssnare upplever utländsk brytning samt denna upplevelses relation till svenska språkets kvantitets-skillnader.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens ämne är uttalsundervisning i svenska för invandrare. Den tar avstamp i forskning som visar att temporala aspekter bör prioriteras och specifikt att den viktigaste nyckeln till ett be-gripligt och lyssnarvänligt svenskt uttal är realiserandet av svenskans kvantitetsskillnader. I stu-dien undersöktes vilka aspekter som svenskar anser bidrar till ett gott uttal, om kvantitetsskillna-der spelar någon roll i detta samt huruvida L1-transfer påverkar realiserandet av kvantitetsskillna-derna. En grupp med 30 lyssnare med svenska som modersmål fick lyssna till inspelningar med fem personer med olika brytning (arabiska, italienska, spanska, rumänska och franska) som var och en läste tre meningar. Lyssnarna fick betygsätta talarna enligt begriplighet och lyssnarvänlig-het och kommentera sin lyssnarupplevelse. Jag jämförde lyssnarnas betyg med en talanalys jag gjorde i programmet Praat, där jag mätte talarnas V/C-kvoter. Resultatet visade att lyssnarna vär-desatte prosodi och intonation högt, men även talhastighet, vokalkvalitet och röstkvalitet, samt att även vana vid och attityder till viss brytning i viss mån påverkar förståelsen. Resultatet visar också att det i viss mån fanns ett samband mellan lyssnarnas upplevelser och hur väl talarna reali-serade kvantitetsskillnaderna samt att talarnas modersmål hade en viss inverkan på dessa.

  • 87.
    Liss, Elna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Berättande texter pa språkintroduktion: Analys av hur eleverna strukturerar sina texter2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen har fyra berättande texter skrivna av elever som studerar pa Introduktionsprogrammet sprakintroduktion analyserats. Forskning om skrivande (bland annat Gibbons 2016) har visat att manga andrasprakselever tycker det är svart att skriva berättande texter. Det är samtidigt en av de vanligast förekommande texttyperna i den svenska skolan. Därför har jag valt att, med kvalitativ textanalys, studera nagra berättande texter för att se hur väl eleverna lyckas skapa struktur i sina berättelser. Arbetets frageställningar för att uppna syftet är följande: Hur väl uppfyller de berättande texterna den typiska strukturen för genren? Vilka tidsord och/eller implicita tidsangivelser förekommer i texterna? Nagra resultat av undersökningen är att alla fyra elever har skrivit sammanhängande texter som följer den förväntade strukturen för berättelser. När det gäller användningen av tidsord innehaller samtliga texter relativt manga ord som beskriver tidsförhallanden och eleverna visar även att de kan variera dessa ord i ganska stor utsträckning. En slutsats man kan dra av arbetet är att elevernas kunskaper om och användning av tidsord har en viktig del i den mestadels tydliga strukturen som de fyra texterna uppvisar.

  • 88.
    Ljungqvist, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skönlitteratur när andraspråkseleven själv får välja: Någonting nytt eller väl känt – Så väljer andraspråkselever skönlitteratur2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läsning och mer specifikt skönlitterär läsning har en tydlig plats i läroplanen för

    gymnasieskolan, varför det är relevant att undersöka närmare vad som intresserar

    eleverna. Tidigare forskning visar att lärare har olika uppfattning om vad elever föredrar

    att läsa. Den här studien syftar till att utreda vilken typ av skönlitteratur andraspråkselever

    helst väljer att läsa och varför. För att få svar på frågeställningen och syftet har en

    enkätundersökning genomförts vid en gymnasieskola. Resultatet visar att det bara finns en

    marginell skillnad på hur många elever som helst väljer att läsa böcker som påminner om

    sitt eget liv och elever som helst väljer att läsa böcker som inte påminner om sitt eget liv.

    Det betyder att slutsatsen som dragits i den här uppsatsen är att man som lärare inte kan

    utgå från att elever väljer skönlitteratur på ett eller annat sätt och att de har flera olika

    motiv när de motiverar sina val. I slutsatsen påtalas vikten av att utgå från varje elev i val

    av skönlitteratur vilket också läroplanen ger uttryck för. Frågeställningen liksom

    enkätfrågornas utformning har en snäv ingång vilket betyder att utfallet och resultatet bör

    betraktas med hänsyn av till frågorna som är ställda, vilket framkommer i diskussionen.

  • 89.
    Logara, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Flerspråkighet, etnicitet och kultur i läromedel: En studie av två SVA-läroböcker2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkighet, etnicitet och kultur i tvåläroböcker i svenska som andraspråk för gymnasiet. Tidigare forskning har visat påförekomsten av etnocentrism i läromedel, men forskningen kring SVA-läromedel ärbegränsad. Den här studien ämnar därför att undersöka innehållet i SVA-läroböckermed hänsyn till de andraspråkselever som ska använda dem.En kombination av analysmetoder används i undersökningen: innehållsanalys ochdiskursanalys. Innehållsanalysen visar att majoriteten av de personnamn somförekommer i läroböckerna är svensketniska. Ytterligare en analys av data visar enstor övervikt av namn från Europa och Nordamerika. Resultaten pekar på etnisk ochkulturell homogenitet.Diskursanalysen visar på förekomsten av två diskurser i vardera läroboken. Den enakallas i uppsatsen för diskursen om flerspråkighet som resurs. Flerspråkighet beskrivsi läroböckerna som en tillgång för individ och samhälle, vilket skulle kunna stärkaandraspråkselevers flerspråkiga identiteter. Den andra diskursen kallas för vi ochdom-diskurs. Det som beskrivs som svenskt utgör ofta utgångspunkten för texternaoch står för det normativa vi. Det sätts ibland i kontrast till de andra, som representerasav andra kulturer och etniciteter än svensk. Analysen visar således på att etnocentrismoch andrafiering förekommer i innehållet. De här dragen är starkare i den ena avläroböckerna.En samhällelig vi och dom-diskurs reproduceras i läroböckerna, vilken underordnardem som inte passar in i den svenska normen. Det är problematiskt med tanke påmålgruppen andraspråkselever, eftersom många har utländsk bakgrund och/ellerannan kultur än svensk.Ytterligare en slutsats som dras är att läroböckerna delvis missar att dra nytta avandraspråkselevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Dessutom behöver lärareha kunskap så att de kan granska läromedel med kritisk blick.

  • 90.
    Lundgren, Berit
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk. Umeå universitet, Institutionen för språkstudier.
    Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext2017Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, Vol. 1, s. 9-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln uppmärksammas språkliga diskurser i skolans svenskämnen: svenska och svenska som andraspråk. Syftet med artikeln är att utforska undervisningen i symmetriska och asymmetriska klassrum och den tänkbara betydelsen för eleverna av undervisning i en flerspråkig skola. Studien som lyfts fram har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt med fokus på språk- och literacyundervisning och har genomförts i årskurs 5 i en skola där mer än 50% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att diskursen är enspråkig i symmetriska och asymmetriska klassrum förutom i ett klassrum där undervisningen visar en ansats att lyfta in elevernas flerspråkiga kompetens och uppmuntrar transspråkande. Slutsatsen är dock att det på den studerade skolan råder en enspråkig diskurs i en flerspråkig kontext.

  • 91.
    Lundgren, Berit
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Ett kritiskt eller okritiskt textarbete i svenskämnet - en fråga om didaktiska val2016Ingår i: Svenska: ett kritiskt ämne: Svenskalärarföreningens årsskrift 2016 / [ed] Eva Bergh Nestlog & Nils Larsson, Natur och kultur, 2016Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att diskutera om svenskämnet i grundskolan har en kritisk inriktning. Ett kritiskt perspektiv innebär i denna artikel att lägga ett raster över språk, språkbruk och textbruk, för att förstå hur språket på olika villkor påverkar och hur användaren kan påverka. Utifrån de studier som presenteras i artikeln finns möjligheter att utveckla ett kritiskt förhållningssätt i den pedagogiska kritiken vilket handlar om lärarens didaktiska val. En slutsats är att samtal om texters innehåll behöver få en mer framträdande plats i svenskämnet. Likaså behöver eleverna kunskap om hur språkets vokabulär kan förvalta normer och värderingar. 

  • 92.
    Lundgren, Berit
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk. Stockholms universitet.
    15 års forskning om sfi - en överblick: Förstudie inför ett Ifous FOU-program2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 93.
    Lundmark, Tatiana
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Inlärarspråkets variation i bedömningssammanhang: Satsdelsfördelning i fundament i Tisus-korpusens texter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar variation i språket, en dimension som blir särskilt betydelsefull vid tillägnandet av ett andraspråk efter att inlärningen har pågått en tid och språket har hunnit bli tillräckligt avancerat. Arbetet är en kvantitativ studie som undersöker den skriftliga delen av Tisus (test i svenska för universitets- och högskolestudier) -korpusen för att söka utröna hur de godkända testtagarnas inlärarspråk skiljer sig från de underkända, när det gäller satsdelsfördelning i fundament med fokus på subjekt. Studien genomförs på 36 Tisus-texter, 18 godkända och 18 underkända, vilka har hämtats från Tisus-korpusen som utgör en av inlärarkorpusar inom projektet SweLL (Swedish Learner Language). Resultaten har visat att den godkända gruppen som helhet ligger på ungefär samma nivå som den underkända, med skillnaden på 7,3 % som är något över 5 % -gränsen för statistisk signifikans. Det har också framgått att den underkända gruppen som helhet har passerat den översta gränsen, som motsvaras av 70 % subjektsfundament hos de infödda talarna, efter vilken texten kan upplevas som mindre varierad. Undersökningen av de enskilda texterna har lett till framträdandet av ett tydligt mönster att dubbelt så många underkända texter har mer än 70 % subjekt i fundamenten, vilket tyder på en större lexikal variation avseende subjektsfundament i den godkända gruppen jämfört med den underkända. I båda grupperna har det också förekommit texter med en mycket hög andel subjektsfundament. Korrelationskoefficienten mellan antal subjektsfundament och betyg påvisar ett svagt negativt samband, som tillsammans med ett flertal kriterier i bedömningsbladet ger en viss indikation på helhetsbedömningens roll i detta sammanhang.

  • 94.
    Lyckman, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Språkutvecklande arbete inom vård- och omsorgsprogrammen: – ett lärarperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen avser att ta reda på hur vård- och omsorgslärare ser på det språkutvecklande arbetet inom sina vårdämnen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärarna upplever att de arbetar språkutvecklande och om de gör det på ett sätt som främjar kunskapsutveckling och språkutveckling sida vid sida. Intentionen med undersökningen är ta reda på hur lärarna arbetar och om undervisningen är organiserad för att inte bara gynna kunskapsutveckling utan även arbetar språkutvecklande. Metoden som används i utredningen är en kvalitativ undersökning som beskriver och analyserar lärares reflektioner om och tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i undervisningen på yrkesprogrammen. Data samlas in genom intervjuer och samtal med informanter som är vård- och omsorgslärare på gymnasiet och på en vuxenutbildning. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett medvetet sätt med språket i sin ämnesundervisning. Genom explicit undervisning, cirkelmodellen, kamratinlärning och handledare i samband med APL-perioderna som alla är olika didaktiska sätt att arbeta efter det sociokulturella perspektivet. De olika lärarna uppger att de arbetar på liknande sätt med språket och att de inte skiljer mellan de som har svenska som modersmål och de som har svenska som andraspråk på grund av att båda grupperna behöver språklig stöttning.

  • 95.
    Löfgren- Gustafsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Här i skolan talar vi svenska!: En kvalitativ studie av några lärares syn på att arbeta identitetsutvecklande med sent anlända elever2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues.

    The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:

     How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?

     How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?

     How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?

     How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality?

    The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

  • 96.
    Magnusson, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Nationella läsförståelseprov – på papper eller på skärm?: En studie av elevresultat på digitala läsförståelseprov gentemot pappersbaserade prov2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med anledning av den kommande digitaliseringen av de nationella proven syftar denna studie till att undersöka om elevers resultat på läsförståelseprov skiljer sig åt beroende på om eleverna får provet på dator eller på papper. Studien undersöker även om provresultaten mellan pojkar och flickor samt svenska- och svenska som andraspråkselever skiljer sig åt. Tidigare forskning har gett splittrade resultat. Några studier har visat att elever får bättre resultat på ett pappersbaserat prov än på ett digitalt och några har visat att resultaten inte skiljer sig åt beroende på provformen. I denna studie användes det nationella läsförståelseprovet för kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1, ett i digital och ett i pappersbaserad form. 38 elever i årskurs 1 på en gymnasieskola deltog i studien. Resultatet visade inte på någon skillnad mellan de båda provformerna utan att medelvärdet av delprovsresultaten var detsamma för proven. Pojkarna fick signifikant lägre resultat än flickorna på både det digitala och det pappersbaserade provet. Svenska som andraspråkseleverna fick lägre resultat än svenskeleverna. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning av Ackerman och Lauterman (2012), Mangen, Walgermo och Brønnick (2013), Rasmusson (2014), Pasquarella, Gottardo och Grant (2012) och Norman och Furnes (2016).

  • 97.
    Malmberg, Emilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Modersmålets betydelse för Svenska som andraspråk: En jämförande studie med elever i SVA 3 och Modersmål - aktiv tvåspråkighet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka betygsskillnader i SVA 3 mellan elever som läst kursen SVA 3 och Modersmål - aktiv tvåspråkighet och elever som enbart läst SVA 3. Samt om elevernas attityder har någon påverkan på betygsresultaten. Studien har utförts efter dessa frågeställningar.

     Vilken korrelation finns mellan betygen i SVA och Modersmål?

     Vad tycker eleverna sjäva om vikten av modersmå?

     Vilken korrelation finns mellan elevernas attityd till språk och betygsresultatet?

    Undersökningen har gjorts med forskningsdesignen triangulering där insamling av prognosbetyg skett och sammanställts samt med intervjuer gällande elevernas attityder utförts.

    Resultatet av studien har visat att det finns vissa tendenser till att de elever som läst modersmål får högre resultat än de elever som inte läst modersmål. Utöver detta har även vikten av modersmålet visat sig vara viktig hos de elever som läser modersmål, men oviktig hos de som inte läser modersmål. Samt tendenser till att elevernas attityder till modersmålet kan påverka betygsresultatet.

  • 98.
    Massaro Rörbrink, Angela
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Språkutvecklande arbetssätt på yrkesinriktat program på gymnasiet: En kvalitativ intervjustudie av fyra yrkeslärares uppfattningar om språkutvecklande arbetssätt.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Globaliseringen har vuxit sig starkare och behovet av lärare som arbetar med språkutvecklande arbetssätt är stort under alla skolåren. Språkutvecklande arbetssätt, eller språkinriktad undervisning som det också kallas, har fått relativt stor genomslagskraft inom den svenska grundskolan men är ännu ej utbredd inom gymnasiet och gymnasieskolans yrkesprogram. Det var därför intressant att undersöka vad lärare på ett yrkesinriktat gymnasieprogram ansåg att ett språkutvecklande arbetssätt är och hur de använder det i sin undervisning. Skolverket (2013) skriver att lärare bör ge undervisning i hur det ämnesspecifika språket gestaltar sig inom ämnet och det förutsätter därmed att varje lärare arbetar aktivt för att synliggöra det så att eleverna inte går miste om specialiserad förståelse i ämnet.

    Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och grundar sig på fyra lärarintervjuer. De intervjuade lärarna arbetar på ett yrkesinriktat program på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Studiens empiri samlades in under de enskilda intervjuerna.

    I resultatet framkommer vad dessa lärare anser att språkutvecklande arbetssätt är och hur de konkret använder det i sin undervisning. Lärarna lyfter framför allt vikten av att arbeta med ord och begrepp men också vikten av interaktion.

  • 99.
    Mattsson Kershaw, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Nyanlända elever och skolspråket: Språkutvecklande arbetssätt på gymnasietsspråkintroduktionsprogram2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ämnesspråkutvecklande undervisningsmetoder

    som olika ämneslärare på gymnasiets språkintroduktionsprogram använder för att lära ut och

    utveckla akademisk litteracitet hos nyanlända elever. Vidare ämnar studien undersöka lärares

    attityder angående avgörande faktorer i utvecklandet av ett akademiskt skolspråk hos svenska

    som andraspråkselever. Informanterna i studien bestod av fyra ämneslärare fördelade på

    ämnena svenska som andraspråk, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen samt

    matematik. Datainsamling skedde genom en blandad kvalitativ metod som bestod av

    klassrumsobservationer samt frågeformulär med öppna frågor som besvarades skriftligt av de

    undervisande lärarna efter observationstillfället.

    Resultaten från både klassrumsobservationerna och frågeformulären påvisar att alla fyra

    ämneslärarna i studien tillämpar undervisningssätt som enligt tidigare forskning anses vara

    ämnesspråkutvecklande och därmed gynnsamma vad gäller nyanlända elevers utveckling av

    det språk som används inom de olika skolämnena. Vidare ansåg alla fyra lärare att nyanlända

    elevers kognitiva förmågor och tidigare skolbakgrund samt tillgång till tolkar,

    studiehandledare, digitala verktyg och modersmålsundervisning är avgörande faktorer som

    påverkar nyanlända elevers möjligheter att tillgodogöra sig ett avancerat akademiskt skolspråk.

    Lärarna i undersökningen tillämpar flera språkutvecklande arbetssätt, till exempel användning

    av visuella hjälpmedel, hög exponering av text i olika genre, stöttning, ämnesordlistor,

    språkstöd, arbete i elevens proximala utvecklings zon, textmallar, skrivmallar, användning av

    grammatiska metaforer, vardaglig anknytning till ämnet, uppaketering av språk där ord och

    begrepp förklaras samt situationer där läraren demonstrerar språket skriftligt eller muntligt och

    eleverna imiterar.

  • 100.
    Mehtälä, Elizabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    "Språkutveckling är inte samma sak för alla elever": En studie om språkinlärning hos andraspråkselever2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka olika faktorer som anses vara språkutvecklande hos andraspråkselever. Studien belyser även lärarnas arbetssätt i relation till tidigare forskning om språkutveckling hos andraspråkselever. För att uppnå syftet med denna studie har följande frågor undersökts:

    Vilka arbetsmetoder använder andraspråkslärare för att främja språkutveckling hos andraspråkselever? Vilken arbetssätt har modersmålslärarna och studiehandledarnas för att stärka språkutveckling hos andraspråkselever? Genom kvalitativa undersökningar, observationer och inläsning av litteratur har denna studie lyft fram flera faktorer som anses vara grundläggande för att främja språkutveckling hos andraspråkselever. En av dessa faktorer är att läraren har ett positivt förhållningssätt gentemot andraspråkselevers kulturella bakgrund, och ytterligare en faktor är att läraren erbjuder andraspråkselever kognitivt krävande uppgifter. En annan faktor till som anses vara viktiga för andraspråksutveckling är att andraspråkselever deltar i modersmålsundervisning samt får studiehandledning för denna.

123456 51 - 100 av 271
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf