du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 945
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Fysisk miljö på strokeenheter: betydelse för vården2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den fysiska miljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Rehabilitering som påbörjas på strokeenheter i ett tidigt skede, kan förbättra återhämtning och minska risken för funktionshinder. Hur den fysiska miljön på en strokeenhet ska vara utformad för att utgöra ett stöd för patientens aktiviteter och vård är i begränsad omfattning studerat. Vidare är kunskapen begränsad gällande hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka det multidisciplinära teamets arbete på en strokeenhet.

    Syfte: Det övergripande syftet var att generera kunskap om den fysiska miljön på strokeenheter och den komplexa relationen mellan utformningen av miljön, vården och användarens erfarenhet av den fysiska miljön.

    Metod: Avhandlingen baserades på fyra delstudier. Delstudierna hade en beskrivande och explorativ design. Tre nybyggda strokeenheter studerades, varav en strokeenhet följdes från den ursprungliga, via den temporära till den nybyggda enheten. I delstudie I, II och IV användes strukturerade observationer för att dokumentera patientens aktivitetsnivå, det fysiska rummet för aktiviteten, samt vilken eller vilka personer som var med patienten i rummet. I delstudie I, II och IV användes även icke-strukturerade observationer. De icke-strukturerade observationerna syftade till att utforska stöd och hinder i den fysiska miljön för patienter och det multidisciplinära teamet. För delstudie III användes en kvalitativ metod som med hjälp av intervjuer syftade till att studera patienternas erfarenheter av den fysiska miljön.

    Resultat: Delstudie I visade att på den nybyggda strokeenheten tillbringade patienterna mer tid på sina rum, hade lägre aktivitetsnivå och hade färre interaktioner med personal och anhöriga, än på den gamla strokeenheten. Förändringar av den fysiska miljön kan ha påverkat patienternas aktiviteter och interaktioner. Delstudie II visade att strokeenheterna skilde sig åt gällande patienternas aktivitetsnivå och proportion av dagen som patienterna var ensamma på sina rum. Patienterna hade högre aktivitetsnivå på en strokeenhet med en kombination av enkelrum och flerbäddsrum jämfört med en strokeenhet med uteslutande enkelrum. En flexibel, lättorienterad och omväxlande miljö utgjorde ett stöd för vård och aktiviteter. I delstudie III framkom två teman: (i) inkongruens mellan gemenskap och avskildhet och (ii) förbindelse med världen utanför ger distraktion och en känsla av normaltillstånd. I enkelrummen upplevde patienterna ensamhet och en frånvaro av social gemenskap. Patienterna blev positivt distraherade när de tittade på natur eller på aktiviteter som fortgick utanför deras fönster. Delstudie IV visade att det multidisciplinära teamet inte arbetade tillsammans i mötet med patienten. Vidare framkom i resultatet olika stöd och hinder i den fysisk miljö som påverkade teamets aktiviteter, exempelvis hinder i form av en fysiskt uppdelad miljö för teamet.

    Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att öka förståelsen och kunskapen om den fysiska miljön på strokeenheter. Att använda ett evidensbaserat kunskapsunderlag när det gäller planering och design av nya strokeenheter är centralt. Den fysiska miljön kan vara ett stöd både för den person som insjuknat i en stroke och för det multidisciplinära teamet. Den fysiska miljön bör utformas för att minska inaktiviteten och upplevelsen av ensamhet, samt bidra till att det multidisciplinära teamet har lämpliga lokaler där teamet kan arbeta tillsammans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nurses' perceptions of climate and environmental issues2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 53.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    von Koch, L.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Eriksson, G.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Sjostrand, C.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Multi-professional teamwork in stroke units - time to understand the impact of the built environment on the work of staff2018Ingår i: International Journal of Stroke, ISSN 1747-4930, E-ISSN 1747-4949, Vol. 13, s. 59-59Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 54.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    von Koch, Lena
    Sjöstrand, Christina
    Bernhardt, Julie
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet; Chalmers University of Technology.
    A comparative study of patients’ activities and interactions in a stroke unit before and after reconstruction – the significance of the built environment2017Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 12, nr 7, artikel-id e0177477Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Early mobilization and rehabilitation, multidisciplinary stroke expertise and comprehensive therapies are fundamental in a stroke unit. To achieve effective and safe stroke care, the physical environment in modern stroke units should facilitate the delivery of evidence-based care. Therefore, the purpose of this study was to explore patients’ activities and interactions in a stroke unit before the reconstruction of the physical environment, while in a temporary location and after reconstruction. This case study examined a stroke unit as an integrated whole. The data were collected using a behavioral mapping technique at three different time points: in the original unit, in the temporary unit and in the new unit. A total of 59 patients were included. The analysis included field notes from observations of the physical environment and examples from planning and design documents. The findings indicated that in the new unit, the patients spent more time in their rooms, were less active, and had fewer interactions with staff and family than the patients in the original unit. The reconstruction involved a change from a primarily multi-bed room design to single-room accommodations. In the new unit, the patients’ lounge was located in a far corner of the unit with a smaller entrance than the patients’ lounge in the old unit, which was located at the end of a corridor with a noticeable entrance. Changes in the design of the stroke unit may have influenced the patients’ activities and interactions. This study raises the question of how the physical environment should be designed in the future to facilitate the delivery of health care and improve outcomes for stroke patients. This research is based on a case study, and although the results should be interpreted with caution, we strongly recommend that environmental considerations be included in future stroke guidelines.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 55.
    AQiff, Birgitta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervju studie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel:

    Sjuksköterskans erfarenhet av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervjustudie.

    Bakgrund:

    Äldre som vårdas i akutsjukvård har en incidens mellan 11–51% att utveckla akut konfusion under vårdtiden. Tillståndet är förenat med en ökad sjuklighet och dödlighet hos äldre. Multifaktoriella orsaker ligger bakom att äldre drabbas. Akut konfusion är en klinisk diagnos, idag finns inga biomarkörer eller undersökningar som kan identifiera tillståndet. Akut konfusion kräver en tidig upptäckt, snabb utredning och ett medicinskt omhändertagande, god omvårdnad och en anpassad vårdmiljö för att patienten skall återhämta sig.

    Syfte:

    Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att upptäcka, förebygga och vårda patienter med akut konfusion i akutsjukvård.

    Design:

    En kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor verksamma i geriatrisk akutsjukvård på två sjukhus i södra Sverige.

    Resultat:

    I resultatet framkom tre kategorier; strategier för att identifiera och bedöma tecken på akut konfusion, strategier och hinder för förebyggande insatser och god omvårdnad vid akut konfusion, förslag på förbättringar i vården av äldre med akut konfusion. Sjuksköterskan använde sig av observation, kommunikation och inhämtning av information från journal och anhöriga för att identifiera akut konfusion. En helhetssyn i omvårdnaden, kontinuitet i vårdkontakten, anpassning av vårdmiljön och anhörigas delaktighet var viktiga faktorer för att förebygga akut konfusion och ge god omvårdnad. Hindrande faktorer orsakades av brister i vårdmiljön, för lite resurser och tid samt bristande kunskap hos övrig vårdpersonal kring lämplig bemötande och förhållningssätt.

    Slutsats:

    Ett evidensbaserat screeninginstrument som identifierar olika konfusionstillstånd skulle underlätta bedömning och dokumentation för sjuksköterskor. En personcentrerad vård som bygger på att omvårdnaden planeras utifrån en helhetssyn och en kontinuitet i vårdkontakten samt att anhöriga görs mera delaktiga i vården förespråkas av sjuksköterskorna. Vårdmiljön skall anpassas, vara lugn och stödjande till sin utformning. Personal som arbetar med konfusoriska patienter behöver ha mer kunskap om lämpligt bemötandet och förhållningssätt för att underlätta patientens återhämtning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Ara Akther, Hasne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Khatoon, Zohra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Social, economic and professional barriers for midwives to provide quality midwifery care in Bangladesh: A focus group discussion study with midwifery faculty members in Bangladesh2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Midwifery is central in addressing maternal and newborn health. Social, economic and professional barriers prevent midwives from providing quality midwifery care, which in the end can lead to poor maternal and newborn health. The midwifery profession is under development in Bangladesh and midwifery teachers’ perspective on barriers towards quality midwifery care is vital to identify the barriers preventing quality midwifery care in this country.

    Aim:

    To describe midwifery teacher’s perceptions on midwives’ realities in Bangladesh from social, economic and professional perspectives.

    Methods:

    A qualitative deductive design in which three focus group discussions were held with 17 midwifery teachers in total. Data was analyzed with qualitative content analysis.

    Results:

    Social barriers hampering quality midwifery care include lack of female empowerment, gender inequality permeating education, child birth, workplaces and negative attitudes in society towards women. Low income, inadequate housing and unsafe accommodation are among economic barriers. Professionally, little opportunities to participate in policy dialogue, to raise midwives’ voices and contribute to decisions, little public awareness about the midwifery profession, heavy workload, inadequate staffing and workplace environments hamper quality care.

    Conclusion and clinical application:

    Quality maternal health depends on enhanced midwifery workforce. Minimizing the identified barriers may elevate the confidence level of midwives and enable them to provide evidence based up-to-date care freely and independently. Revising economic benefits for midwives and taking initiatives to establish separate midwifery education facilities countrywide is a good start. This thesis provides a platform for further research focusing on improvements in quality of midwifery care after the deployment of newly introduced midwifery cadre service in Bangladesh.

  • 57.
    Ara Begum, Arshe
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Yesmin, Farida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nursing and midwifery educators’ self-assessed compliance to midwifery educators’ core competences: A questionnaire survey based on international standards prior the development of a mentorship program in Bangladesh2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Building midwifery educators’ capacity has been identified as an important component to ensure quality midwifery education in Bangladesh.

    Objective:

    To describe midwifery educators self-assessed compliance with capabilities’ according to international standards for nursing- and midwifery educators in order to strengthen their capacity in the development of a mentorship program.

    Methods:

    This study was conducted at 25 of the 38 colleges/institutes, with 59 midwifery educators. Data were collected through a structured questionnaire with open and closed response options; both qualitative and quantitative analysis was used for analysis of data.

    Result

    : The midwifery educators’ self-assessed capabilities were scored high regarding midwifery knowledge, orientation to research, the ability to facilitate positive change for effective clinical teaching environment, and in the area of midwifery practice. Mentorship could be used in various ways. It could be used for capacity building of clinical mentors/staffs, for capacity building of nursing and midwifery faculty, for capacity building at policy level in planning, policy making, budgeting and in research initiatives. If challenges with for example electricity, internet and access to computers were met, mentorship programs could be net-based and thereby facilitating expertise from all over the world. However, face-to-face meetings were also important and more blended mode might be more effective. The focus would be to improve clinical practice, skill lab practice, and evidence-based knowledge in the field of midwifery.

    Conclusion:

    Mentorship programs could be net-based if challenges were managed, but face-to-face meetings was also seen as important. The recommendations regarding the content of a mentorship program were that areas to be included could be professionalism, skills lab and evidence based knowledge.

    Clinical applicability and further research:

    All colleges/institutions with clinical sites connected to them in Bangladesh, would benefit from mentorship to faculty and clinical supervisors. Institutional collaboration is suggested to provide peer-mentoring of midwifery faculty and clinical supervisors. As half of all pre-registration midwifery programs are embedded in the practice setting, the necessity of mentorship programs involves both faculty and clinical supervisors became evident. More research in these areas to guidance approaches to build midwifery educator’s capacity is required.

  • 58.
    Arebratt, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hashi, Amina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer inom somatisk vård: en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2018 migrerade över 130 000 personer till Sverige. Stor migration har gjort att det i dagsläget talas över 150 olika språk i Sverige. Språk ger förutsättningar för individer att uttrycka sina upplevelser och känslor, samtidigt som språk även kan innebära begränsningar i kommunikation mellan olika parter. En stor del av vårdarbetet utgörs av kommunikation, och 70 procent av alla vårdskador beror på bristande kommunikation. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att tillhandahålla information som är anpassad efter patientens språkliga bakgrund och bör arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt där hänsyn tas till patientens förutsättningar och önskemål.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i möten med patienter inom somatisk vård.

    Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, vars resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa tre huvudkategorier var upplevelse av tidspåverkan och arbetsbelastning, upplevelse av svårigheter att tillgodose god och säker vård och upplevelse av utmaningar och kompetensutveckling.

    Slutsats: Språkbarriärer upplevs av sjuksköterskorna försvåra tillhandahållandet av personcentrerad, god och säker vård eftersom språkbarriärer ledde till svårigheter att ta del av patientberättelsen, upprätta ett partnerskap samt att dokumentera. Även positiva upplevelser som individuell kompetensutveckling hos sjuksköterskorna beskrivs i resultatet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Arin, Nassrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som är väsentliga för sjuksköterskors bedömning av smärta hos patienter med medelsvår till svår demens En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Detta examensarbete är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva vilka faktorer som är

    väsentliga för sjuksköterskors bedömning av smärta hos patienter med medelsvår till svår

    demens

    Metod

    Litteratur hittades via databaserna PubMed och Medline. Sjutton stycken artiklar som

    motsvarade syftet i studien hittades och analyserades. De sjutton artiklarna var publicerade

    mellan 2004 och 2014

    Resultat

    Analysen av de sjutton artiklar som ligger till grund för resultaten av studien visade tre

    kategorier; Känna igen smärta, Instrument för bedömning av smärta samt Kunskap och

    förhållningssätt. I kategorin att Känna igen smärta visar sig att det är en svår, viktig och

    komplicerad uppgift för sjuksköterskan att bedöma smärta hos patienter med demens. Detta

    beror på att de ofta inte kan uttrycka det verbalt, men i stället anger sjuksköterskan annat

    beteende av demens som skulle kunna vara ett tecken på underliggande smärta. Resultaten

    visade också att detta ledde till osäkerhet bland sjuksköterskor. I kategorin Instrument för

    bedömningen av smärta visade det sig att det fanns ett antal bedömningsverktyg som kan

    hjälpa sjuksköterskan i sin bedömning och tolkning av smärta hos patienter med demens. I

    kategorin Kunskap och attityd visade att sjuksköterskor som har utbildningar hade lättare att

    dechiffrera smärta hos patienter med demens och smärta hos patienter med demens kan ofta

    misstolkas som ett tecken på bara oro. Resultatet visar att det är viktigt med fastställda rutiner

    och rätt inställning sjuksköterskan för att kunna göra en bra och rättvis bedömning av smärta

    hos patienter med demens så att de får rätt behandling för smärta.

    Slutsatser

    Studien visar att det är en svår och komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma smärta hos

    patienter med demens. Det är lättare att bedöma smärtan hos en patient som sjuksköterskan

    har en god relation till och känner sedan tidigare. Bedömningsinstrument kan vara ett bra sätt

    och fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att tyda och tolka smärtan hos patienter

    med demens. Fortbildning av vårdpersonal i att tyda smärta hos patienter med demens är att

    rekommendera eftersom att litteraturen visade att långvarig erfarenhet leder till större

    skicklighet att upptäcka smärta och kan dessutom vålla desensibilisering. Det råder en stor

    osäkerhet hos vårdpersonal när det kommer till bedömning av smärta hos patienter med

    demens.

  • 60.
    Aronsson, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Riskfaktorer för självmord bland män över 65 år och självmordspreventiva omvårdnadsinsatser2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självmord är ett folkhälsoproblem bland äldre världen över. I takt med en globalt ökad medellivslängd och en större population äldre individer förväntas antalet självmord bland äldre öka. Män över 65 år genomför cirka 5-6 gånger fler självmord än kvinnor i samma ålder. Syfte: Att kartlägga de orsaker som ligger till grund för att män över 65 år begår självmord, samt beskriva preventiva omvårdnadsinsatser. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, sökningar gjordes i Pubmed, Cinahl och Medline. Totalt inkluderades 27 artiklar. Resultat: Riskfaktorer för självmord hos äldre män var depression, förluster, fysisk funktionsnedsättning, misstro mot sjukvården samt att de var beslutsamma och använde våldsamma metoder. Självmordsprevention bör ske med gemensamma insatser i vården och i socialsektorn. Utbildning av vårdpersonal leder till ökat självförtroende, ökad kunskap och mer kompetens att identifiera individer i riskzonen. Utbildning leder även till förändrade attityder och förhållningssätt hos vårdpersonal vilket leder till mindre risk för känsla av förlorad autonomi hos patienten. Slutsats: Utbildning av vårdpersonal är av stor vikt för att förmedla kunskaper och förmågor att bemöta självmordsbenägna individer och för att påverka de attityder som råder i samhället. Ju tidigare insatser som görs för hälsa och välmående desto bättre, vilket indirekt ger självmordsprevention på köpet.

  • 61.
    Aronsson, Jennifer
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grandin, Simone
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Långvarig smärta efter cancerbehandling - En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer ökar bland befolkningen och det i sin tur kan leda till ökade komplikationer av behandling och cancersjukdomen i sig såsom långvarig smärta. Patientens upplevelse är inte alltid att vårdpersonalen ser smärtproblematiken som kan uppstå. Sjuksköterskan ska arbeta för att lindra lidande, vilket smärta är del av. Lidande en unik upplevelse som ser olika ut för varje individ. Då lidande kan komma av den totala livssituationen behöver sjuksköterskan en ökad förståelse för att kunna uppfylla sitt ansvar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa forskning om långvarig smärta efter cancerbehandling. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 11 artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades, dagligt liv och livskvalitet, samt sex underteman om hur långvarig smärta inverkar på följande; fysiska aktiviteter, dagliga aktiviteter, arbetslivet, läkemedelsanvändning, generell hälsa och sexlivet. Slutsats: Många patienter upplevde en negativ påverkan på det dagliga livet med både psykiska, fysiska och sociala dimensioner. Patienterna upplevde att arbete, fysisk aktivitet samt att dagliga sysslor blev begränsade på grund av den långvariga smärtan. Hur stor påverkan patienterna fick på de olika dimensionerna tycks ha en koppling till vilken cancerform och behandling patienterna fick.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Artikulova, Gulnara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Martinez Vasquez, Susan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strategier och hjälpmedel som kan förbättra munhälsan hos äldre personer inom äldreomsorg: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet är att belysa vilka strategier och hjälpmedel som kan förbättra

    munhälsan hos äldre personer inom äldreomsorg. Metod: En

    litteraturöversiktsstudie baserad på befintlig kunskap. Studien innefattade 15

    artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl

    och Pubmed. Resultat: Resultatet visade att de strategier som framkom till följd av

    bearbetning av de femton valda vetenskapliga artiklar i denna studie var

    munvårdsutbildning till vårdgivarna, uppföljning av befintliga rutiner samt

    införandet av nya rutiner och anpassad kommunikation. Dessa strategier visade sig

    vara mycket effektiva för förbättrad munhälsa hos vårdtagarna inom äldreomsorg.

    I studien beskrivs även effekter av användning av hjälpmedel som elektrisk

    tandborste och munvårdskort. Konklusion: Resultatet visade att bland annat

    munvårdsutbildning ger ett bättre munvårdsresultat.

  • 63.
    Arvidsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ivarsson, Thérèse
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans känslor och upplevelser av att tvångsvårda patienter inom psykiatrisk vård- En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Inom psykiatrisk vård är tvång en realitet som kan påverka patientens självbestämmande vilket kan leda till etiska dilemman hos sjuksköterskor i olika arbetsmoment samt vid hot och våldssituationer. Det ställs höga krav på sjuksköterskan att kunna skapa trygghet och förtroende samt att visa empati och förståelse när det uppstår en konflikt. Tydliga riktlinjer och lagar finns att stödja sig vid tvångsvård och tvångsåtgärder.

    Syfte:

    Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors känslor och upplevelser av att tvångsvårda och att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt valdes 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Resultatet visade att sjuksköterskor hade blandade känslor och upplevelser av att utföra tvångsvård, känslor som till exempel stress, rädsla, oro, otillräcklighet och ångest. Känslorna förknippade sjuksköterskorna till bristande kunskap och erfarenheter samt till hot och våldssituationer. Hotfulla och våldsamma situationer bidrog till att en tvångsåtgärd sattes in för att skydda patienten själv samt skydda omgivningen. Tvångsåtgärder var ofta bidragande till negativa känslor samt etiska dilemman hos sjuksköterskan.

    Konklusion:

    Denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor upplevde otillräcklig kunskap gällande bemötandet mot patienten och hanterandet av hot och våld samt alternativa behandlingsmetoder till tvångsåtgärder. Sjuksköterskan ställdes ofta inför etiska dilemman som kunde skada den terapeutiska relationen.

  • 64.
    Arvidsson, Madelene
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sellström, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i utövandet av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter Litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på

    människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom

    psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer

    med psykiska funktionsnedsättningar.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för

    personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning.

    Metod: Litteraturstudie.

    Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd

    genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas

    och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men

    även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens

    positiva inverkan på psykisk ohälsa.

    Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska

    funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt

    med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna

    motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla

    tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och

    utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Arvidsson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Stress hos sjuksköterskor och utövandet av personcentrerad vård: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att arbeta personcentrerat är en viktig del i yrket som sjuksköterska. Inte bara för att sjuksköterskans etiska regler som står till grund för sjuksköterskans profession tyder på det, utan även för att varje människa är unik och vården därför bör anpassas efter varje enskild individ. Som en del i detta examensarbete har den personcentrerade vården samt arbetsmiljö på sjukhus granskats för att se hur personcentrerad vård påverkas av sjuksköterskors upplevelse av stress.

    Syfte: Syftet är att beskriva hur stress i sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på den personcentrerade omvårdnaden av patienter på sjukhus.

    Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med publicering mellan år 2009 och år 2018. Databasen som användes var Cinahl.

    Resultat: Resultaten visar att trots en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskan påverkas inte den emotionella delen i omvårdnaden av patienten, dock kan det praktiska vårdandet ta skada vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Resultaten visar också att ledningen har ett stort ansvar att sätta upp riktlinjer gällande den personcentrerade vården samt att förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor och patientsäkerhet.

    Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och sjuksköterskans psykiska mående, trots detta så erhåller sjuksköterskorna inte möjligheten till delaktighet i beslut som ledningen gör. Fler studier behöver genomföras innefattande arbetsmiljö och dess påverkan på sjuksköterskan i form av stress och utbrändhet. Begreppet personcentrerad vård är brett och omfattande därför behöver tydliga riktlinjer för utövandet av personcentrerad vård i praktiken skapas för att säkerställa resultatet av hur arbetsmiljön påverkar personcentrerad vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Arwidson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Rose-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av att leva med Multipel Skleros och hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter.: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av att

    leva med Multipel Skleros, samt hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes i

    databaserna CINAHL och PubMed. Vi hittade 14 artiklar som utgjorde grund för

    resultatet. 6 kvantitativa och 8 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjukdomen MS

    upplevdes av patienterna som en förlust av sin friska identitet. En rädsla och oro

    inför framtiden. Trötthet var det som ofta påverkade det dagliga livet. Patienterna

    ville ha mer information om sjukdomen och en bra kommunikation med

    sjuksköterskan. Slutsats: Att leva med MS gav stora förändringar psykiskt och

    fysiskt. Trötthet gav minskad energi att klara vardagen. Patienterna kände skuld,

    nedstämdhet och oro. Informationen och kunskapen från sjuksköterskan var

    bristfällig.

  • 67.
    Asp, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Annica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevda smärta i samband med en höftfraktur: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 18 000 personer av höftfrakturer varje år. Att drabbas av en höftfraktur är ofta en smärtsam upplevelse och innebär ett lidande för patienten, inte bara vid skadetillfället utan även under vårdtiden, vid rehabilitering och i återhämtningsfasen.

    Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av smärta i samband med höftfraktur.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes vid artikelsökningarna. Sökningarna resulterade i 16 artiklar, 11 kvalitativa och fem med blandad metodstudie.

    Resultat: Patienterna hade olika sätt att beskriva och sätta ord på upplevd smärta. Smärtan påverkade deras tankar och sömn och var påtaglig i samband med förflyttning/rörelse. Det framgick att patienterna förväntade sig att ha smärta efter höftoperationen. De försökte finna en balans mellan smärta och smärtstillande läkemedel, eftersom biverkningar drabbade många patienter negativt. Patienterna fick en positiv upplevelse trots smärtan genom hälso- och sjukvårdspersonalens professionella förhållningssätt, likaså uppmuntran till delaktighet och kommunikation under vårdtiden. Under rehabiliteringsfasen upplevde patienterna smärta och att rehabiliteringen tog längre tid än väntat. Även rädsla för hemgång fanns, då de kände sig osäkra på hur de skulle hantera smärtan hemma och i det vardagliga livet.

    Slutsats: Olika faktorer påverkade patienternas upplevelse av smärta i samband med en höftfraktur, där det bland annat visade att en god kommunikation skapade goda förutsättningar för patienten att hantera smärtan. Smärtupplevelsen minskade även när sjuksköterskan skapade en god vårdmiljö, då patientens egen upplevelse av ohälsa och sjukdom bekräftades, samt när sjuksköterskan agerade professionellt eller tillät patienten att vara delaktig i sin egen vård.

  • 68.
    Atilgan, Josefine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vikström, Nicole
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder vid överviktsproblematik: Litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Övervikt och fetma är ett växande problem, från år 1980 till 2014 har den globala förekomsten av övervikt och fetma mer än fördubblats. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk att utveckla följdsjukdomar som bland annat högt blodtryck, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar, även risken att dö i förtid ökar. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder till vuxna med övervikt och fetma inom primär- och somatiskvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där data insamlades via databaserna CINAHL och Pubmed. Resultatet baserades på 14 artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier; Tidsbrist och icke anpassad utrustning, Kunskap och kompetens, Attityder hos sjuksköterskan, Tilltro till samtalet och den egna förmågan, samt Sjuksköterskans egen livsstil. Slutsats: Denna litteraturöversikt bidrar med förståelse för vilka hälsofrämjande åtgärder som påverkar sjuksköterskans arbete hos patienter med övervikt eller fetma. Sjuksköterskan har goda möjligheter att arbeta främjande vid viktproblematik och en betydande roll för hur patienter med övervikt och fetma bemöts och vårdas.

  • 69. Avelin, Pernilla
    et al.
    Rådestad, Ingela
    Säflund, Karin
    Wredling, Regina
    Erlandsson, Kerstin
    Mälardalen University.
    Parental grief and relationships after the loss of a stillborn baby2012Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 29, nr 6, s. 668-673Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 70.
    Axelsson, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lans, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Riskfaktorer för suicid bland ungdomar: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Runt om i världen dör det varje år nära 800 000 människor till följd av suicid, vilket gör suicid till ett globalt folkhälsoproblem. Nära en tredjedel av alla suicid inträffar bland unga människor. Bland ungdomar och unga vuxna är suicid den andra ledande dödsorsaken globalt. För att kunna minska antalet som begår suicid är det väsentligt att identifiera individer med förhöjd risk för suicid, vilket kan verkställas genom att uppmärksamma riskfaktorer som föreligger för suicid.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva riskfaktorer för suicid hos ungdomar.

    Metod: Studien var en litteraturöversikt där 13 artiklar med kvantitativ data har inkluderats i resultatet. Artikelsökningar har genomförts i databaserna PsycInfo samt Cinahl.

    Resultat: I resultatet framkom en bredd av olika riskfaktorer för suicid bland ungdomar. Fem kategorier kunde urskiljas och dessa var social situation, psykisk ohälsa, misshandel, substansbruk och sexuell minoritet. Till dessa kategorier tillkom subkategorier. Huvudresultatet visade att ungdomars psykiska hälsa och sociala situation var två av de mest framträdande riskfaktorerna för suicid bland ungdomar.

    Slutsats: I litteraturstudien framkom diverse riskfaktorer för suicid bland ungdomar. För att kunna arbeta suicidpreventivt är det en förutsättning att sjuksköterskan har kunskap om de faktorer som utgör risk för suicid, samt har ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med patienten. På så vis kan suicidalitet bland ungdomar identifieras, bedömas och förebyggas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71. Ayala, Ana
    et al.
    Christensson, Kyllike
    Velandia, Marianne
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Fathers’ care of the newborn infant after caesarean section in Chile: a qualitative study2016Ingår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 8, s. 75-81Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In Chilean hospitals the current model of care after caesarean section is to separate newborn infants from both parents. The care of newborn infants and the parents' experience immediately after caesarean section requires further exploration.

    Aim: To describe fathers' experiences and perceptions of being the primary caregiver to their newborn infant during the first 90 minutes after caesarean section in a public general maternity hospital setting in Santiago de Chile.

    Method: The questionnaire was one part of a larger research programme named: “Caregiving Models after Elective Caesarean Section – Parents' perceptions and effects on infants' wellbeing”. Four open ended questions were used to gather written text on the experiences and perceptions of 95 fathers who were the primary caregiver to their newborn infant. Ethical approval was obtained from the Ethics Committee, Scientific Assessment Metropolitan Health Service South East. Systematic text condensation according to Malterud's description was used for analysis of the written text.

    Findings: Two themes were identified: “understanding the first moment of life” and “shared responsibility for future family life” with each theme divided into six categories.

    Conclusion: This study concludes by arguing that in situations where the mother is unavailable or unable to provide basic care, the father should be supported to care for the newborn infant.

    Clinical implications: Parents should be made aware of the benefits of this caring model especially when mother and baby have been separated after birth.

  • 72. Ayala, Ana
    et al.
    Christensson, Kyllike
    Velandia, Marianne
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Mother’s experiences and perceptions of a continuous caring model with fathers after caesarean section: a qualitative study2015Ingår i: Women's Health Open Journal, ISSN 2380-3940, Vol. 1, nr 3, s. 63-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In Chile, mothers and newborns are separated after caesarean sections. The caesarean

    section rate in Chile is approximately 40%. Once separated, newborns will miss out on

    the benefits of early contact unless a suitable model of early newborn contact after caesarean

    section is initiated.

    Aim: To describe mothers experiences and perceptions of a continuous parental model of newborn

    care after caesarean section during mother-infant separation.

    Methods: A questionnaire with 4 open ended questions to gather data on the experiences and

    perceptions of 95 mothers in the obstetric service of Sótero Del Rio Hospital in Chile between

    2009 and 2012. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    Results: One theme family friendly practice after caesarean section and four categories. Mothers

    described the benefits of this model of caring. The fathers presence was important to mother

    and baby. Mothers were reassured that the baby was not left alone with staff. It was important

    for the mothers to see that the father could love the baby as much as the mother. This model

    of care helped create ties between the father and newborn during the period of mother-infant

    separation and later with the mother.

    Conclusions: Family friendly practice after caesarean section was an important health care

    intervention for the whole family. This model could be stratified in the Chilean context in the

    case of complicated births and all caesarean sections.

    Clinical Implications: In the Chilean context, there is the potential to increase the number of

    parents who get to hold their baby immediately after birth and for as long as they like. When

    the mother and infant are separated after birth, parents can be informed about the benefits of

    this caring model. Further research using randomized control trials may support biological

    advantages.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Back, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kuoppa, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anknytning hos mödrar till prematura barn: En enkätstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anknytningen mellan mor och barn är livsviktig för det nyfödda barnet. Att få barn prematurt kan vara stressande för modern och anknytningen till barnet kan påverkas. Det är oklart om anknytningsprocessen skiljer sig åt mellan förstföderskor och omföderskor.

    Syfte:

    Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i anknytningen beroende på moderns paritet, samt om graden av prematuritet påverkade moderns anknytning.

    Design/ Metod:

    Detta var en longitudinell studie, data samlades in via enkäter åtta veckor efter utskrivning från neonatalavdelning samt sex och 12 månader efter förlossningen. Mätinstrumentet Maternal Postnatal Attachment Scale användes. Populationen bestod av 493 mödrar. Data analyserades med parametrisk och icke parametrisk statistik.

    Resultat:

    Ingen statistisk signifikant skillnad fanns mellan förstföderskor och omföderskor i anknytningen till sitt prematura barn. Däremot kunde en signifikant skillnad ses sex och 12 månader efter förlossningen i "tillfredsställelse vid samspel", där förstföderskor hade en högre grad av tillfredsställelse än omföderskor. Det kunde även ses en signifikant skillnad i anknytning hos omföderskor beroende på graden av prematuritet.

    Slutsats/ Klinisk tillämpbarhet:

    Anknytningen skiljer sig inte åt mellan förstföderskor och omföderskors under det första året, förutom sex och 12 månader efter förlossningen där förstföderskor hade en högre grad av tillfredsställelse vid samspel. Omföderskor till väldigt prematura barn kan ha en högre risk att utveckla en mindre optimal anknytning. Förhoppningsvis kan resultatet medföra att barnmorskor blir uppmärksammade på att omföderskor till väldigt prematura barn, kan behöva extra stöd för att gynna anknytningsprocessen.

  • 74.
    Back, Mariann
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anhörigas erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal i palliativa vård2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige ökar den åldrande befolkningen stadigt och det kommer krävas att vårdpersonalen har kompetens och utbildning som kan möta individuella behov inom den palliativa vården och vården i livets slutskede. Det kommer att krävas bra och tillfredställande kommunikation mellan anhöriga och vårdpersonal då familj/anhöriga är en stor resurs inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva anhörigas behov och erfarenheter av kommunikationen med vårdpersonalen i den palliativa vården.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt som i sin design inkluderade kvalitativa och kvantitativa studier. Artiklarna söktes i databasen PubMed. Detta resulterade i 15 stycken artiklar.

    Resultat: Resultatet påvisade brister avseende fungerande kommunikation och information gentemot anhöriga till palliativa patienter.

    Slutsats: Anhöriga i studiens artiklar upplever inte att vården uppfyller deras önskningar avseende kommunikation och information. Mer utbildning avseende kommunikation och information avseende palliativ vård även på allmänna avdelningar inom sjukvården skulle behövas.

  • 75.
    Back, Marina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Westlund Björkén, Elina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att belysa patienters erfarenheter av information om sin egenvård vid diabetes typ 22019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som innebär att insulinbrist orsakar förhöjd blodsockerhalt i kroppen. Diabetes ökar kraftigt runt om i världen. Ökningen associeras med ökad befolkning, åldersgrupp, ändrad kost och livsstil samt ökad övervikt. Diabetes typ 2 ska främst behandlas genom att försöka minska insulinresistensen i vävnaderna. Egenvårdsbehandling är främst att försöka äta mer hälsosamt, motionera och sluta röka.

    Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av information om sin egenvård vid diabetes typ 2

    Metod: Arbetet är en litteraturstudie. För litteratursökningen har de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl där de har hög kvalitet använts.

    Resultat: Hinder med informationen om egenvård kunde bero på ålder på patienten, om andra sjukdomar fanns i botten, rädslor, osäkerhet och brist på insikt. Möjligheter med informationen om egenvård var patientens vilja att lära sig mer om diabetes på djupet genom sjukvården och att ta initiativ till egen informationssökning och kunskap som gav större insikt om vikten av egenvård.

    Slutsats: Resultatet visar på att patienterna ser fler hinder än möjligheter kring information om egenvård. Det är viktigt att patienterna får information om egenvård men främst att patienten förstått informationen och får stöd och motivation att kunna förändra livsstilen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Back, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lindberg, Jennie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av vård i livetsslutskede på sjukhus: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede bygger på att lindra lidande samt förbättra livskvaliteten för patienten, vilket är en del av sjuksköterskors grundläggande ansvarsområden och ingår i den personcentrerade vården. Beroende på vilket stadie i sjukdomen patienten befinner sig i påverkas vilka vårdinsatser som behövs. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar och har en definitiv roll i omvårdnaden av patienten i livets slutskede.Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt som sammanställer både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar från olika delar i världen. Uppsatsförfattarna har valt att dela in resultatet i huvudkategorier: Känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskor, Tids- och resursbrist för att stödja patienten i livets slutskede, Påverkbara aspekter i vårdmiljön, Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienten och Behov av kunskap och utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskor upplever blandade känslor och delade meningar om att vårda patienter i livets slutskede och möta deras behov i slutet av livet vilket beror på sjuksköterskors yrkeserfarenhet.Slutsats: Sjuksköterskor upplever känslomässiga reaktioner, tids-och resursbrist, brist på utbildning samt olika nivåer av erfarenheter vilket är faktorer som försvårar deras arbete av vård i livets slutskede. Detta gav känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor upplevde även att kommunikationen var svår vilket oftast grundade sig i att sjuksköterskorna kände sig otrygga i sina roller i arbetet med patienter i livets slutskede medan sjuksköterskor med längre erfarenhet och de som hade högre kunskap inte hade några svårigheter att möta dessa patienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Back Ågren, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Möller, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av att vårdas på enkelrum - en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Idag när nya sjukhus byggs blir designen till större delen enkelrum. Vårdmiljön

    bör stödja patienternas hälsa och välbefinnande. Att det finns en länk mellan hälsa och miljön

    som patienterna vistas i fastställs i begreppet evidensbaserad design. När patienter idag vårdas

    på sjukhus finns olika typer av rum. Dessa är flerbäddsrum, som rymmer två eller flera

    patienter samt enkelrum, där endast en patient ryms. I denna litteraturöversikt undersöks

    patienternas upplevelse av att vårdas i enkelrum. Patientens upplevelse av sin vård är viktig

    för sjuksköterskan att känna till. Den personcentrerade vården är nyckeln till upplevelsen.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på enkelrum. Metod: Studien är en

    litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar från två världsdelar. Artiklarna söktes

    i databaserna Pubmed, Cinahl och Science Direct, inklusionsår var 2000 – 2018.

    Resultat:

    Redovisas utifrån studiens syfte och presenteras under fyra kategorier; socialt stöd, autonomi

    & kontroll, komfort och ensamhet & isolering som i sin tur har underkategorier. Kategorierna

    har utformats utifrån återkommande begrepp i artiklarna som ligger till grund för resultatet.

    Resultatet visar både på fördelar och nackdelar med patienternas upplevelse av att vårdas på

    enkelrum.

    Slutsats: Patienternas upplevelse av att vårdas på enkelrum är mer komplex än

    rummets utformning, design och smyckning. Det handlar även om patienternas ålder och

    personligheter. Mer forskning kring detta ämne kommer att behövas innan generella direktiv

    om att endast införa enkelrum i byggnationer av nya sjukhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Backhans, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vedertagna metoder som främjar viktnedgång hosvuxna med fetma och övervikt: - En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Övervikt och fetma är ett ökande problem i världen. Det finns idag

    flertalet faktorer som bidrar till att befolkningen blir överviktig, som bland annat

    en ökad tillgång till onyttig mat med hög fetthalt och en stillasittande livsstil.

    Övervikt och fetma är även en riskfaktor till flertalet sjukdomar som bland annat

    hjärt- och kärlsjukdomar.

    Syfte:

    Att belysa vedertagna metoder som kan främja viktnedgång bland vuxna

    individer med fetma och överviktsproblematik.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar har använts

    för att besvara studiens syfte och frågeställning. Sökningarna gjordes i databaserna

    Cinahl och PubMed.

    Resultat:

    Viktnedgång handlar till stor del om att ändra på levnadsvanor som kost

    och motion.Andra metoder som tycks främja viktnedgång är stresshantering och

    olika tekniska hjälpmedel som främjar individens egna förmåga. Även

    självövervakning i form av att skriva ner kaloriintaget varje dag och fysisk

    aktivitet i minuter hjälper individer till att gå ner i vikt. Motivation och utbildning

    om kost och motion är faktorer som främjar individernas egen förmåga till att gå

    ner i vikt.

    Slutsats:

    Det finns flertalet olika metoder som kan hjälpa individer att gå ner i vikt,

    att ändra kost och motionsvanor är en viktig grund. Trots att övervikt och fetma är

    ett växande problem världen över finns det lite forskning om vad sjuksköterskan

    kan göra för att hjälpa dessa individer och därför behövs mer forskning kring detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Backlund, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hansen Lundqvist, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans inställning till och upplevelse av att ha anhöriga närvarande vid återupplivning: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar akut sjuka patienter hamnar många gånger i

    situationer där närstående önskar närvara vid återupplivning. Det är en del av sjuksköterskans

    arbete att tillgodose såväl patient som anhörigas behov. För anhöriga som närvara under

    återupplivning kan det upplevas både traumatiskt och skrämmande även om anhöriga ofta vill

    närvara enligt flera studier.

    Syfte: Att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskans inställning till, och upplevelse

    av att ha patientens anhöriga närvarande vid återupplivningsförsök.

    Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som omfattar 15 artiklar med både kvalitativ och

    kvantitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt

    manuellt.

    Huvudresultat: Studiens resultat redovisas under sju kategorier, Erfarenhet, Arbetsplatsens

    betydelse, Blödning och överlevnad, Personal som tar hand om anhöriga, Anhörigas

    förväntningar, Kommunikation och missförstånd, Stress eller motivation. Resultatet visade på

    en stor variation mellan positiva och negativa upplevelser och inställningar av att ha anhöriga

    närvarande vid återupplivning. Faktorer som påverkade kunde identifieras och handlade bland

    annat om sjuksköterskans erfarenhet och utbildningsnivå, tillgängliga resurser och riktlinjer

    på arbetsplatsen. Många sjuksköterskor upplevde även en oro över hur anhöriga skulle

    reagera.

    Slutsats: Resultatet visade att det fanns en stor variation i påverkande faktorer där negativa

    inställningar och upplevelser kunde kopplas till bland annat organisatoriska brister och oro för

    anhörigas psykiska mående. Anhörig närvaro upplevdes som positivt var när rätt resurser fanns

    att tillgå och bland sjuksköterskor som var vana att arbeta personcentrerat

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Backlund, Linnéa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Båskman, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Döende patienters upplevelser av palliativ hemsjukvård En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att belysa döende patienters upplevelser av palliativ

    hemsjukvård.

    Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar, där 12 artiklar hade kvalitativ ansats och 4 hade en kvantitativ ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed där samma sökord användes i båda.

    Huvudresultat:Resultatet visade att patienterna i stort var nöjda med att vårdas i sina hem. I hemmet upplevde de en trygghet och det var värdefullt att få ha sina anhöriga nära. Det var viktigt för de flesta att fortsätta leva ett så normalt liv som möjligt. Patienterna hade möjligheten att slutföra påbörjade projekt och reda ut känslomässiga relationer. Patienters upplevelse av god palliativ vård grundade sig på rätten till självbestämmande och tillit. Personalen i de palliativa hemsjukvårdsteamen upplevdes som professionella och ompetenta. I livets slutskede uppstod många existentiella frågor och ett behov av en tro. Slutsats: Utvecklingen av palliativ hemsjukvård är viktig då det finns en önskan om att få vara hemma sin sista tid i livet med stöd av kompetent personal och anhöriga vid sin sida.

  • 81.
    Backström, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fagerlund, Angelica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens osagda ord Sjuksköterskans arbete med patienter som drabbats av afasi efter stroke – en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka kommunikations hinder och möjligheter som sjuksköterskan kan möta i omvårdnadsarbetet med patienter med afasi till följd av stroke.

    Metod: Studien bygger på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats och granskat med högskolan dalarnas modifierade version av William, Stoltz och Bahtsevani (2006). Artiklarna valdes ut efter inklusions och exklusionskriterier för att motsvara studiens syfte.

    Resultat: Denna litteraturöversikts resultat bygger på huvudkategorier och subkategorier. I studien framkom att diagnostisering av vilken sorts afasi patienten drabbats av är viktigt för att sjuksköterskan ska veta hur denne ska bemöta patienten för bästa rehabilitering och patientcentrerad vård, då behövs också utbildning och fortbildning om afasi och de olika afasisorterna. Utbildning i kommunikationsstrategier är viktigt för att sjuksköterskan lättare ska kunna bemöta patienten och inte fastna i kommunikationen med patienten.

    Slutsatser: Studien visar att det var viktigt att patienter fick rätt diagnos och tidigt i sjukdomsförloppet vilket främjar rehabiliteringen. Även att sjuksköterskor har behov av och fortbildning i kommunikation och alternativ kommunikation då det visade att sjuksköterskornas kommunikation underlättades med patienten. Det framkom även att det är viktigt med att patientcentrerad vård utifrån patientens behov.

  • 82.
    Backström, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Imhof, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Skolsköterskans erfarenheter av hälsosamtal med nyanlända elever på gymnasieskola.: En kvalitativ studie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med nyanlända elever som kommit till Sverige tillsammans med sina familjer. En kvalitativ design med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades. Totalt inkluderades sju skolsköterskor från olika skolor i Västernorrlands län och i Stockholms län. Intervjumaterialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet av studien visade på ett tema

    "Att vara mer än bara skolsköterska" med tre huvudkategorier;

    "Att utmanas i sin yrkesroll som skolsköterska i hälsosamtalet"

    "Att berikas i sin yrkesprofession i samband med hälsosamtalet"

    "Att inte räcka till i hälsosamtalet som skolsköterska"

    Vidare bildades 14 stycken subkategorier. Samtliga skolsköterskor betonade att mötet med nyanlända elever i samband med hälsosamtal innebar att vara mer än bara skolsköterska, baserat på både positiva och negativa faktorer. Hälsosamtal med nyanlända elever innebar olika typer av utmaningar som ofta var relaterade till avsaknad av riktlinjer, kunskapsbrist, tidsbrist och resursbrist. Trots de utmaningar som framkom i studien uppgav skolsköterskorna att de hankade sig fram.

    Vidare uppgav skolsköterskorna att de berikades i sin yrkesroll i samband med hälsosamtalet vilket skapade en känsla av tillfredsställelse och ett engagemang av att vilja hjälpa och finnas där för dessa elever på ett djupare plan.

    De beskrev också en känsla av att inte räcka till i hälsosamtalet med eleven, vilket väckte känslor som osäkerhet, frustration och maktlöshet hos skolsköterskorna samt påverkade deras professionella förhållningssätt.

    Alla deltagare i studien var överens om att det saknades riktlinjer för bemötande av nyanlända elever på gymnasienivå och att det fanns kunskapsluckor hos skolsköterskorna gällande kulturella skillnader. Deltagarna efterfrågade också handledning i arbetet med nyanlända elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83. Bajracharya, Kiran
    et al.
    Sapkota, Sabitri
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    News & events: A milestone of Midwifery in Nepal2014Ingår i: Journal of Asian Midwives (JAM), ISSN 2409-2290, Vol. 1, nr 1, s. 2s. 2-4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Bayer, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bohlin, Tore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som kan påverka sjuksköterskestudentersupplevelse av stress samt förekommande copingstrategierbland sjuksköterskestudenter: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa de faktorer som kan påverkasjuk-sköterskestudenters upplevelse av stress samt att undersöka vilkacopingstrategier som kan förekomma hos sjuksköterskestudenter vidstresshantering. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.Litteratursökning utfördes i CINAHL with Full Text samt PubMed vilketresulterade i 16 artiklar som representerade sjuksköterskestudenter från 15 länder.Resultat: Utifrån de faktorer som orsakade stress hos sjuk-sköterskestudenteridentifierades tre huvudteman vilka var stressorer relaterade till teoretiskutbildning, stressorer under verksamhetsförlagd utbildning samt personligastressorer. Stressorer under verksamhetsförlagd utbildning var vanligastförekommande. Emotionsfokuserad coping var vanligast förekommande därcopingstrategier som att tala med vänner och familj, positivt tänkande och att ägnasig åt andra aktiviteter användes. Slutsats: Sjuksköterskestudenter upplever stressfrämst från teoretiska utbildningen i form av examinationer och denverksamhetsförlagda utbildningen där relationen till handledaren, vårda patienteroch dödsfall var de vanligast förekommande stressorerna. Sjusköterskestudenternaanvände sig av copingstrategier som kan ha positiv och negativ effektpå hälsan. Emotionsfokuserade och problemfokuserade copingstrategier användesmest frekvent. Undvikande copingstrategier var mer sällan förekommande.

  • 85.
    Beck Hansson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Ljungquist, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Förlossningsrädsla – Beskrivning av förlossningsrädda gravida kvinnors upplevelser och rädslor: En kvalitativ metasyntes2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förlossningsrädsla klassificeras som lätt rädsla eller oro, måttlig rädsla samt svår eller intensiv förlossningsrädsla. Prevalensen av svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor uppskattas till 14 procent ur ett globalt perspektiv. Förlossningsrädsla kan ge konsekvenser i form av att kvinnor väljer att inte föda fler barn och eller att det går ofrivilligt lång tid mellan graviditeterna samt att kvinnorna kan uppleva mer smärta under en förlossning.

    Syfte: Syftet med den här metasyntesen är att beskriva upplevelser och rädslor hos förlossningsrädda kvinnor under graviditet och förlossning.

    Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-ethnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och PsycINFO. Totalt ingår 15 artiklar i metasyntesens resultat och dessa valdes ut efter kvalitetsgranskning.

    Resultat: Fyra huvudteman identifierades, Beskrivning av förlossningsrädsla, Rädsla för sin egen hälsa och det okontrollerbara, Rädslor i samband med möten i vården och Rädslor för barnets hälsa. Även sex underteman identifierades, Det oförutsägbara, Att inte ha kontroll, Den fysiska hälsan, Smärta, Möten med barnmorska och annan vårdpersonal och Interventioner.

    Slutsats: Resultatet visar att de vanligaste rädslorna som förlossningsrädda kvinnor har under graviditet och förlossning är rädsla för bristningar, smärta och att barnet ska skadas. De förlossningsrädda kvinnorna uppger även att de är rädda för att inte erhålla tillräckligt med stöd från barnmorskan.

    Klinisk tillämpbarhet: Den här metasyntesen visar att det är av stor vikt att identifiera och hjälpa förlossningsrädda kvinnor i ett tidigt stadie under graviditet för att kunna främja deras hälsa och förebygga förlossningsrädsla. För att hjälpa dessa kvinnor kan barnmorskan förslagsvis erbjuda föräldrautbildning för kvinnor som känner oro eller rädsla inför sin förlossning. Denna utbildning skulle kunna innehålla studiebesök på en förlossningsavdelning samt information om de vanligaste rädslorna och åtgärder som vidtas om komplikationer skulle uppstå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Begum, Mamotaz
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Khatum, Fazila
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Begum, Shamsunnaher
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Perceived beneficences of and compliance to the content in a mentorship program: A questionnaire baseline survey among nursing and midwifery educators in Bangladesh prior the development of a mentorship program2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Building midwifery educators’ capacity has been identified as an important component to ensure quality midwifery education and a midwifery workforce that can provide quality midwifery and newborn care. With the background of midwifery being recently introduced in colleges/institutions in Bangladesh, the midwifery educators would benefit from a mentorship program. In an attempt to provide recommendations for development of a mentorship program to midwifery faculty this study was conducted.

    Objective:

    To describe perceived beneficences of and compliance to the content in a mentorship program; pedagogic styles, students learning and nursing and midwifery educators’ opinions about their own working situation as midwifery educators in Bangladesh.

    Methods:

    The total number of participants were 59 (n= 59). Data were collected through a structured questionnaire with both open and closed response options, analyzed statistically and through content analysis.

    Result

    : The midwifery faculty finds it beneficial to participate in a mentorship programs because they perceive they can improve their own situation for the best of the country, moving midwifery forward. The most important skill/ability for faculty to teach the midwifery students was critical thinking and an ability to transfer theoretical knowledge into clinical practice, preferably by useing a variety of pedagogic styles. There is complicance among the midwifery faculty to use information technology to impact students’ learning experiences during clinical placement.

    Conclusion:

    Mentorship stands out to be a beneficial method of improving teaching and assessment of students’ performances particularly in clinical settings. Communication technology could be an option for providing support and mentorship to midwifery faculty. Information technology could be one important part of a mentorship program.

    Clinical applicability and suggestions for further research:

    The clinical applicability of this thesis is the provision of up-dated evidence-based information on complicance to modern technology to support the implementation of theoretical knowledge into clinical practice. Continuity of a mentorship program requires attention for sustainable outcome.

  • 87.
    Begum, Mst. Marium
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Nahar, Most. Nargis
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Parents’ and health care providers’ perceptions and experiences of supportive care in neonatal wards: A qualitative metasynthesis2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Four million infants die with in the first month of life and 27% of these deaths are directly related to low birth weight (LBW) or preterm birth. The main causes of infant death in premature and LBW infants is neonatal infections. It is thus crucial that the infant is taken care of in an appropriate way regarding caring and feeding and that care is provided to improve the child’s chances of survival and to lay the foundation for a healthy life. Aim: The aim of this meta-synthesiswas to examine parent`s and health care providers perceptions and experiences of supportive care in neonatal wards. Method: A qualitative meta-synthesis based on peer-reviewed scientific literature, and meta-ethnographic analysis method. In this meta-synthesis 16 articles were included. Result: The results comprised of two categories, Parents’ perspective of supportive strategies with eight corresponding preliminary patterns and Health care providers’ perspective of supportive strategies with six corresponding preliminary patterns. In the result section, each categories are presented with its corresponding preliminary patterns. The mothers experienced that the baby was unstable and therefore they wanted to be close to the baby at all times if something happened. Important was closeness to the infant is important, parental support according to needs, adequate communication and information with parents, genuine caring and continuous support to get close to the child. It also meant less light and less noise and privacy for the infant and the parent in the NICU ward.Conclusion Parents wanted to be able to be with his infant as rapidly after birth be reunited in case something happened. The importance of receiving information about their infant’s condition underpinned all communications that the parents undertook with NICU staff both in co-care when together with the child and part-care, when separated. Information for the parents was an important requirement of accepting their situation and immediately affected their anxiety. Clinical implications: The organizers of care must take in account that parents and infants will not be befitted by being cared for apart from each other. When planning for co-care enabling infants to be close to the parents, the mother-baby dyad should be prioritized. Context specific interview studies are suggested on co-care and part-care, parents and care providers perspectives.

  • 88.
    Begum, Sufia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akter, Rehena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping and Nursing Instructors Suggestions of Acceptable and Feasible Requirements for an accreditation Toolkit for Midwifery Educations in Bangladesh: A Questionnaire Study at Five Institutes/Colleges in Rangpur and Rajshahi Divisions2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    To build the midwifery workforce and maintain quality in midwifery educations, the development of an accreditation system has been initiated in Bangladesh.

    Objective:

    The objectives of this thesis are 1) to map five midwifery education sites in Rangpur and Rajshahi divisions, Bangladesh. The mapping describe the situation at the institutes/colleges and clinical sites in which the midwifery students and teachers are aimed to reach the learning outcomes of the courses in the 3 years diploma midwifery curricula, 2) to provide information to Bangladesh Nursing and Midwifery Council with acceptable and feasible requirements that could feed into an accreditation toolkit for nursing institutes with midwifery education from nursing instructors perspective.

    Methods:

    This questionnaire study includes a mapping of the situation at 5 institutes or colleges in the Rangpur and Rajshahi divisions, and 20 nursing instructors’ perceptions of acceptable and feasible requirements to be included in an accreditation tool for midwifery educations. Data were collected through a semi-structured questionnaire with closed and open response alternatives analyzed descriptive statistics and answers on open questions in text were categorized.

    Results

    : Eighty percent of the collages/institutions accepted the proportion theory 40% in relation to practice 60%. The need for adequately qualified midwifery teachers, clinical preceptors/mentors, skills lab facilities and simulation became obvious. Teacher’s and clinical supervisors’ continuous in-service training and available resources were crucial to deliver the midwifery curriculum. Continuous in-service training could cover skills in antenatal care, maintenance of pantographs, care of the newborn and brief knowledge about breast feeding was suggested. Conclusion: This study illuminates gaps in quality education in Rajshahi and Rangpur divisions that could be solved with continuous in-service trainings of the nursing instructors and midwives supervising midwifery students. The government initiated the initiative to support the development of an accreditation system and toolkit closing the gap between the participants outlined in the curricula and the implementation in clinical practice in Rajshahi and Rangpur division.

    The clinical applicability

    of this thesis is to inform Bangladesh Nursing and Midwifery Council with support from Directorate General of Nursing and Midwifery and supervision of Ministry of Health and Welfare on feasible and acceptable requirements that could be included in an accreditation toolkit for midwifery education in Bangladesh. The thesis findings could be used to inform NGOs and other donor organizations, national and international, on subjects and content when developing in-service trainings.

  • 89.
    Bel Mekki, Veronica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fernström, Pia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans uppfattning om omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre

    livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk

    vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga

    behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja

    livskvalitet.

    Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser

    som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom.

    Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade

    intervjuer.

    Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen

    av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och

    kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor

    betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person.

    Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor,

    att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att

    stabilisera symtom och förebygga återfall.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Benjamin Benjamin, Jolyana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Munther, Rebecca
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mindfulness som metod vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

    Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro.

    Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Berg, Karolin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gunnarsdottir, Moeidur
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans copingstrategier vid stress: - En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera

    olika förhållanden. För att kunna hantera den stress som finns i sjuksköterskeyrket

    idag kan det behövas kunskap om olika copingstrategier. Sjuksköterskans roll och

    ansvar har vuxit och kräver mer av sjuksköterskan. Bristande arbetsmiljö kan bidra

    till ökad risk för stress i arbetet. En del i KASAM, känsla av sammanhang, är

    hanterbarhet vilket bland annat innebär att människan har de resurser för att möta

    de krav och påfrestningar den ställs inför.

    Syfte

    Att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda

    i omvårdnaden för att hantera stress.

    Metod

    Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar publicerade mellan 2008

    och 2018. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och Psycinfo.

    Resultat

    De olika copingstrategier som framkom att sjuksköterskorna kunde

    använda sig av för att hantera stress var

    Be om hjälp och socialt stöd, Positivt

    tänkande, Självkontroll, Problemlösning, Acceptans, Flykt och undvikande, Utöva

    religion

    samt Återhämtning. Copingstrategierna delades in i två kategorier,

    Känslofokuserad coping

    och Problemfokuserad coping.

    Slutsats

    Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskor använder

    flera olika copingstrategier för att kunna hantera stress. Den mest förekommande

    copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 92. Berg, Lena
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    An observational study of activities and multitasking performed by clinicians in two Swedish emergency departments2012Ingår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 19, nr 4, s. 246-251Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To explore the type and frequency of activities and multitasking performed by emergency department clinicians.

    Methods: Eighteen clinicians (licensed practical nurses, registered nurses and medical doctors), six from each occupational group, at two Swedish emergency departments were followed in their clinical work for 2 h each to observe all their activities and multitasking practices. Data were analysed using qualitative and quantitative content analysis.

    Results: Fifteen categories of activities could be identified based on 1882 observed activities during the 36 h of observation. The most common activity was information exchange, which was most often performed face-to-face. This activity represented 42.1% of the total number of observed activities. Information exchange was also the most common activity to be multitasked. Registered nurses performed most activities and their activities were multitasked more than the other clinicians. The nurses’ and doctors’ offices were the most common locations for multitasking in the emergency department.

    Conclusion: This study provides new knowledge regarding the activities conducted by clinicians in the emergency department. The most frequent activity was information exchange, which was the activity most often performed by the clinicians when multitasking occurred. Differences between clinicians were found for activities performed and multitasked, with registered nurses showing the highest frequencies for both.

  • 93.
    Bergdahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Löfgren, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet

    insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av

    egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till

    råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar

    följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och

    kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts.

    Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och

    resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och

    Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård.

    Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar,

    för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering

    utifrån individen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Bergendahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lövstrand, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans preoperativa information för patientens postoperativa smärtupplevelse: - En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Höftkirurgi är ett vanligt ingrepp både som elektivt och akut. Sjuksköterskans arbete inkluderar preoperativ information vilken oftast ges muntligt. Studier visar att smärta ofta är ett problem postoperativt. Tidigare forskning har även kommit fram till att patienter önskar vara välinformerade om det postoperativa förloppet för att kunna vara delaktiga i sin egen vård.

    Syfte

    : Syftet var att utifrån aktuell forskning undersöka betydelsen av olika sätt att informera patienter preoperativt avseende smärta och smärtbehandling för patientens postoperativa smärtupplevelse vid höftkirurgi.

    Metod

    : En litteraturöversikt gjordes genom att söka artiklar på databaserna CINAHL och PubMed. En granskningsmall användes där valda artiklar kvalitetsgranskades och endast artiklar av minst medelhög kvalitet användes. Arbetet grundas på 17 artiklar som delades in i huvudkategorierna elektiv, akut, information och smärta.

    Resultat

    : Ett samband mellan preoperativ information och postoperativ smärta hittades i 13 artiklar. Sambandet visar att den givna informationen skapade förutsättningar för patienterna att hantera den postoperativa smärtan. Vid elektiv kirurgi fanns bättre förutsättningar för patientaktiverande preoperativa utbildningar. Preoperativa individuella strategier identifierades.

    Slutsats

    : Merparten av studierna syftar till att preoperativ information används för att kunna minska postoperativ smärta genom att öka patienternas delaktighet och copingförmåga. Då samband hittats hos de flesta av artiklarna i denna litteraturstudie stärker detta sannolikheten att det finns ett samband mellan sjuksköterskans preoperativa information och patientens postoperativa smärtupplevelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Bergens, Katarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palmer, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Det goda bemötandet inom prehospital akutsjukvård: En litteraturöversikt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas. Omvårdnadsrelationen synliggör patientens sårbarhet, vilket ställer krav på ambulanspersonalen att visa respekt för patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan även psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk människosyn gör att patienten blir bemött som en unik individ och därmed får en bättre prognos medan brister i den prehospitala vårdkedjan kan äventyra patientsäkerheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BergensPalmer
  • 96.
    Bergens, Marika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johnson, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Arbetsrelaterade stressfaktorer ochsjuksköterskans möjlighet till en patientsäker vård2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkararbetsrelaterad stress och hur det påverkar möjligheten till att ge en patientsäker vård.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databasernaCINAHL och PubMed. De 14 inkluderade artiklarna resulterade i två teman och femsubteman som beskriver faktorer till arbetsrelaterad stress och dess effekter.Resultat: Graden av arbetsbelastning, brist på kommunikation och dåliga relationer på arbetetvar till stor del en bidragande orsak till arbetsrelaterad stress. Underbemanning gjorde attstressen ökade ytterligare hos de sjuksköterskor som arbetade och medförde dessutom en storrisk för utmattning eller utbrändhet. Tidspress gjorde att sjuksköterskor inte hann med viktigadelar i omvårdnaden. Fokus blev på att utföra praktiska uppgifter medan omvårdanden blevlidande. Dessa faktorer bidrog i hög grad till att patientsäkerheten äventyrades i form avsämre koncentrationsförmåga hos sjuksköterskan, vilket bland annat ledde till missad ellerbristfällig dokumentation och fel vid läkemedelshantering.Slutsats: Underbemanning och tidspress är i hög grad bidragande orsaker till attsjuksköterskor blir stressade och utbrända. Dessa faktorer gör det svårt att upprätthålla enevidensbaserad och patientsäker vård.

  • 97.
    Berggren, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Graf, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien

    är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till

    handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att

    sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig.

    Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen

    som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd

    beteendekontroll.

    Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer

    och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av

    riktlinjer för handhygien.

    Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på

    fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna

    PubMed, CINAHL och Web of Science.

    Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned

    behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som

    påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan

    upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till

    handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder

    som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är

    enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd

    beteendekontroll.

    Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella

    insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att

    sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av

    personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att

    utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka

    kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans

    följsamhet till riktlinjer för handhygien.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Bergholm Andersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom: En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag.

    Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo.

    Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Bergholm, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bertilsson, Hans-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att leva med bensår: Litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bensår är ett symtom som orsakas av olika bakomliggande sjukdomar

    varav nedsatt venös cirkulation är vanligast. Störst risk att drabbas har patienter

    över 65 år. Bensår är plågsamma för patienter och innebär stora kostnader för

    vården.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna Cinahl,

    Pubmed och Psycinfo användes vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar av

    både kvalitativ och kvantitativ design.

    Resultat:

    Patienters upplevelser av att leva med bensår resulterade i tre kategorier:

    att uppleva lidande, att känna sig begränsad samt att uppleva brister. Patienter

    upplevde stort lidande relaterat till att tvingas leva med smärta, sömnbrist samt

    negativa känslor. Begränsningar som patienter upplevde orsakades av fysisk

    begränsning, begränsning i val av kläder och skor samt social begränsning.

    Kunskaps- och informationsbrist hos patienter samt bristande kunskap om

    bensårsbehandling bland sjuksköterskor framkom i litteraturöversikten.

    Konklusion:

    Patienter upplevde omfattande lidande och begränsningar relaterat

    till att leva med bensår. Smärta var det mest dominerande symtomet som sällan var

    adekvat bedömd eller behandlad. Smärtproblematiken ledde i sin tur till

    försämring och förstärkning av andra symtom med djupgående påverkan på

    patienters välmående. Ökat stöd, information och smärtlindring skulle förbättra

    patienters välmående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Berghov, Emmelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Danielsson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att vårdas i ett isoleringsrum vid infektion eller risk för infektion – patientens upplevelse.: En litteraturöversikt.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att beskriva upplevelsen av att vårdas i ett isoleringsrum hos patienter med infektion eller risk att drabbas av infektion.

    Bakgrund:

    Patienter kan behöva isoleras av olika anledningar, antingen för att hindra smittspridning eller för att skydda infektionskänsliga patienter. Multiresistenta bakterier är ett ökande problem runt om i världen. För att minska antibiotika resistensen och förhindra smittspridning av multiresistenta bakterier är en åtgärd att isolera patienter som är smittade.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet baseras på 14 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts.

    Resultat:

    Det fanns både positiva och negativa upplevelser av att vårdas i ett isoleringsrum. Bland de positiva upplevelserna fanns känslor av trygghet och möjlighet till privatliv. De negativa upplevelserna var sammankopplade med den fysiska miljön, okunskap och känslor som ångest och ensamhet. Även sjukvårdspersonalen attityder, bemötande och följsamhet till rutiner påverkade patientens upplevelse av isoleringsvården.

    Slutsats:

    Isoleringsupplevelsen är unik för varje individ och faktorer som kan påverka upplevelsen är sjukvårdspersonalens förmåga att ge tillräcklig information, ha ett bra bemötande och ge patienten möjligheten att bevara sociala kontakter.

1234567 51 - 100 av 945
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf