du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 51 - 63 av 63
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Scholder, Linnéa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Stanizewski, Nina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kvinnans tillit till amning: En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning.

    Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS.

    Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88).

    Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Schön, Ulla-Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Grim, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap. Karlstad universitet.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Psychiatric service staff perceptions of implementing a shared decision-making tool: A process evaluation study2018Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 13, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE:

    Shared decision making, SDM, in psychiatric services, supports users to experience a greater sense of involvement in treatment, self-efficacy, autonomy and reduced coercion. Decision tools adapted to the needs of users have the potential to support SDM and restructure how users and staff work together to arrive at shared decisions. The aim of this study was to describe and analyse the implementation process of an SDM intervention for users of psychiatric services in Sweden.

    METHOD:

    The implementation was studied through a process evaluation utilizing both quantitative and qualitative methods. In designing the process evaluation for the intervention, three evaluation components were emphasized: contextual factors, implementation issues and mechanisms of impact.

    RESULTS:

    The study addresses critical implementation issues related to decision-making authority, the perceived decision-making ability of users and the readiness of the service to increase influence and participation. It also emphasizes the importance of facilitation, as well as suggesting contextual adaptations that may be relevant for the local organizations.

    CONCLUSION:

    The results indicate that staff perceived the decision support tool as user-friendly and useful in supporting participation in decision-making, and suggest that such concrete supports to participation can be a factor in implementation if adequate attention is paid to organizational contexts and structures.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Sjöberg, Veronica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Personcentrerad vård, fysioterapeuters uppfattningar inom akut slutenvård – en fenomenografisk intervjustudie.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vård bör bedrivas personcentrerat (PCC) stödjs av Patientlagen. Sveriges kommuner och landsting har därför fått i uppdrag att sprida kunskap och information i syfte att underlätta implementering av modellen. Aktuell forskning indikerar att vårdpersonal, inklusive fysioterapeuter, värdesätter innehållet i PCC men rapporterar också att det kan finnas svårigheter med att förstå och fullt ut praktisera PCC.

    Syfte: Att undersöka och beskriva variationer i fysioterapeuters uppfattningar om PCC inom akut sjukvård.

    Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk design. Sju informanter deltog i individuella intervjuer och tre av dem i en kompletterande fokusgruppintervju för att fånga ytterligare variationer i uppfattningar. Informanter var leg. fysioterapeuter, kliniskt verksamma inom akutsjukvård. Informanter var 27 - 53 år, hade 1.5 - 16 års erfarenhet, sex kvinnor och en man.

    Huvudresultat: Analysen utmynnade i två beskrivningskategorier, "Den professionella rollen utmanas" och "Patientens roll förändras", med tre beskrivande kategorier vardera.

    Konklusion: Den slutsats som kan dras utifrån denna studie är att fysioterapeuter erfar PCC när den professionella rollen utmanas och när patientens roll förändras från patient till person i större utsträckning än tidigare. Ytterligare forskning inom området krävs för att öka kunskapen om hur PCC påverkar patientens och fysioterapeutens roll.

  • 54.
    Skytt Becker, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Nordenberg, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Från hopplöshet till liv; Förlossningsupplevelse efter förlängd latensfas2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många kvinnor får inte den snabba och komplikationsfria förlossning som de önskar utan den kan istället bli lång och mycket påfrestande. Forskning visar att olika aspekter påverkar en kvinnas förlossningsupplevelse, dock finns inte lika mycket forskning om hur en kvinnas förlossningsupplevelse påverkas efter förlängd latensfas.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever sin förlossning efter förlängd latensfas.

    Metod: Kvalitativ metod användes som baserades på intervjuer i fokusgrupper och enskilda intervjuer. Materialet analyserades sedan med innehållsanalys.

    Resultat: Ett tema framkom; Balansera mellan hopp och förtvivlan och tre kategorier identifierades; Att känna sig sårbar och utsatt, Att sträva efter kontroll och Att tröttheten tar överhand. Ett av de viktigaste fynden som framkom var att stöd från barnmorskan är en betydande del i en kvinnas förlossning för en positiv förlossningsupplevelse.

    Slutsats: Utsatthet och orkeslöshet är faktorer som präglar förlossningsupplevelsen efter en förlängd latensfas. Genom bra stöd och god smärtlindring kunde kvinnorna återfå kontroll över situationen. Bra information om förlossningens progress var av stor vikt och medförde en känsla av ny energi.

    Klinisk tillämpbarhet: Kvinnor med förlängd latensfas är en grupp som behöver ökat stöd under sin förlossning. En god barnmorskebemanning är en förutsättning för detta.

  • 55.
    Soras, Helinä
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Autentiskt möte: En litteraturstudie om sjuksköterska-patient relationen vid olika modersmål2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Sundberg, Cathrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Eriksson, Cajsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Prenatal anknytning: En begreppsanalys2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hur mödrar knyter an till sitt väntade barn, vad det påverkas av och vad det kan få för konsekvenser samt hur de lär känna sitt barn under graviditeten innefattas av prenatal anknytning. Prenatal anknytning har stor plats inom mödrahälsovården men som begrepp är det relativt odefinierat. Syfte: Syftet var att beskriva begreppet prenatal anknytning genom en begreppsanalys. Metod: En begreppsanalys med kvalitativ design. Först utfördes en litteratursökning, den teoretiska fasen, och sedan blev fem barnmorskor identifierade genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades i fältstudiefasen. Resultatet från fältstudiefasen sammanställdes med resultatet från den teoretiska fasen. Resultat: Begreppet prenatal anknytning resulterar i flera definierade attribut där fosterrörelser har stor del. Andra attribut är interaktion, dela med sig, fantasier och känslor. Referensramen för begreppet bestäms av dess förutsättningar och konsekvenser. Slutsats: Prenatal anknytning kan ses som ett komplext begrepp som anpassas till varje graviditet utifrån de definierade attributen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Vildelöt, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Edman, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Personalens förväntningar inför sammanslagning av förlossnings-, BB- och neonatalavdelningen och att samtidigt införa samvård: Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ”Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert – förändringsarbetets balansgång” som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen. Kategorierna ”Att få en bra miljö för föräldrar och personal”, ”Att samarbeta med familjen i fokus”, ”Att förena två kliniker och kulturer” och ”Att genomgå en arbetsplatsförändring” beskrev de förväntningar och farhågor personalen uttryckte.Slutsatser: Resultatet visade på förväntningar av att vård- och arbetsmiljö skulle förbättras samt att samarbetet mellan klinikerna skulle bli mer effektivt. Det framkom att det var av betydelse att ha fungerande informationsflöden, uppleva delaktighet samt ha en tydlig ledning i en genomgripande organisationsförändring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Wallenberg, Solveig
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Östlund, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    HUr ungdomar med självskadebeteende upplever vårdpersonals bemötande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med självskadebeteende upplever bemötandet från vårdpersonalen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där sju kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel användes. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, Psyc INFO och CINAHL Resultat: Resultatet av denna studie visade på att de flesta av ungdomarna med självskadebeteende inte sökte vård då de antingen var rädda för att förvärra sina problem eller för att de inte visste vart de skulle vända sig. De valde att i första hand söka hjälp hos sina vänner. Resultatet visade på tre kategorier. Dessa var: rädsla för vården, negativa upplevelser av bemötandet och positiva upplevelser av bemötandet. I resultatet framkom att av de som sökte hjälp inom sjukvården kände sig många missnöjda. Dessa ungdomar upplevde att det största problemet under vårdtiden var negativa attityder och dåligt bemötande från personalen. De ungdomar som tagit överdoser var övervägande positiva till det bemötande och den vård de fått till skillnad från de som inte tagit överdoser. Slutsats: Studien visade att ungdomar inte söker hjälp av sjukvården för sitt självskadebeteende då de är rädda för att deras problem ska förvärras eller att de inte ska bli förstådda eller tagna på allvar. De som ändå söker hjälp upplever att de får en annan hjälp än den de önskar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Westling, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Rektorers erfarenheter av skolans sex och samlevnadsundervisning och samarbete med ungdomsmottagningen: En intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den svenska skolan ska sex och samlevnadsundervisningen ge ungdomar kunskap om kropp, sexualitet, jämställdhet och relationer, där rektorn för varje skola ansvarar för undervisningen. Barnmorskor på ungdomsmottagningar runt om i landet har under årens lopp samlat på sig gedigen kunskap om ungdomars villkor och åkommor som är specifika för åldersgruppen. Syftet med studien var att beskriva rektorers erfarenheter av skolans sex och samlevnadsundervisning och samarbete med ungdomsmottagningen. Studien hade en deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval tillämpades som urvalsmetod. Sju rektorer från skolor i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån sex kategorier och 18 underkategorier. Resultatet visade att rektorerna hade erfarenhet av att lärarna var en viktig faktor för att sex och samlevnadsundervisningen skulle bli bra. Rektorerna hade erfarenhet om att ungdomars livsstil och attityd spelade en stor roll för hur de omvandlade sina teoretiska kunskaper i sex och samlevnad till praktik. Rektorerna hade goda erfarenheter av att samarbeta med ungdomsmottagningen. Rektorerna belyste socio-demografiska utmaningar vid sex och samlevnadsundervisningen. Rektorerna hade erfarenhet av att det fanns bristande kunskaper hos eleverna i ämnet. Rektorerna ansåg att det var viktigt att det fanns en balans mellan biologi och värdegrundsfrågor i sex och samlevnadsundervisningen. Rektorerna upplevde tvivel om undervisningens utformning. Författarens slutsats efter att ha intervjuat sju rektorer är att skolorna i Sverige behöver mycket tydligare riktlinjer för hur sex och samlevnadsundervisning ska bedrivas så att balans mellan biologi och värdegrund kan skapas.

  • 60.
    Wickman, Fatima
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap. Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp samt hur livet påverkades hos närstående: En litteraturöversikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet. Trötthet var uttalat hos patienterna vilket påverkade livskvaliteten negativt. Även närstående upplevde en ökad trötthet med tillägg av andra fysiska symtom. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) var vanligt hos patienterna men påverkade endast den fysiska upplevelsen av livskvalitet. Oro, ångest och depression var vanligt förekommande hos patienter och var korrelerat till en sämre livskvalitet. Dessa symtom var även vanliga hos närstående. Sociala relationer upplevdes som viktiga hos både patienter och närstående. Livskvalitet upplevdes i relation med närstående. Kvinnor upplevde en sämre social funktion än män. Närstående kände sig isolerade och var rädda för att uppröra sin partner. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp påverkar patientens livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Även närstående påverkas i hög grad. Både patienter och närstående skulle vara behjälpliga av stöd och vägledning tiden efter hjärtstopp. Stödgrupper för närstående i liknande situationer ansågs kunna minska den psykiska påfrestningen. Sjuksköterskans roll var att tidigt försöka identifiera patienter och närstående i riskzonen för att utveckla stressyndrom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Wiker, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Pregnant women’s use of coping strategies during early labour: A qualitative interview study2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Backgrund: Labour can be divided into different phases, the latent phase also named early labour can be the longest phase. During early labour, women may advantageously be at home. Different coping strategies can help women to more easily handle the situation.

    Objective: The aim of this study was to describe the coping strategies that pregnant women used during early labour at home.

    Design: A qualitative study design with inductive approaches was used, and based on interviews with a total of 16 women. Content analysis was used.

    Results: After analysis of the interview data an overall theme was shown: Use of internal and external resources for handling the situation. The result was then divided into four categories: To prepare and plan for childbirth, To bring new energy, To seek support from others and To find your own strategies for handling the situation.

    Conclusions: Result showeds that the use of coping strategies can help women to better manage early labour at home. Women should be aware of that the using of coping strategies can help them to better manage their labour. It is also an advantage for the midwifery profession to know about different kinds of coping strategies that can be used in the home during early labour in order to give women adequate advice and support.

  • 62.
    Zadik, Tove
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sterner, Kathy
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Exploring midwives’ experiences, attitudes and perceptions in relation to unsafe abortion and post abortion care: - a qualitative study with midwives in Kampala, Uganda.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In the East African region abortion complications causes significant morbidity and mortality, impairing women´s and girls’ health and well-being. Health care provider shortages, physicians in particular, non-availability of safe and effective medicines and technology, and the fact that few midwives and nurses are trained in post abortion care (PAC), result in limited health care access. Stigma and legal repercussions further obstruct access to care and contributes to hesitance among health care providers to provide such care. Previous studies concerning women´s access to sexual and reproductive health (SRH) care in Uganda have revealed several barriers to health care access and limited quality of care. Aim: Exploring midwives´ experiences, attitudes and perceptions in relation to unsafe abortion and their experience of providing PAC. Method: In depth interviews were conducted with twelve midwives at Mulago Referall hospital, Uganda by using a semi- structured interview guide. The transcribed material was then developed through qualitative content analysis using a manifest approach. Result: The analysis resulted in two main categories: 1) stigma and social norms related to women´s sexuality and abortion and 2) quality of post abortion care. The result showed that unintended pregnancies, FP and abortions generally are viewed badly in Uganda and are highly stigmatized. The quality of PAC is perceived reduced due to lack of equipment, high work load and stigma surrounding abortions.

    Conclusion: Unsafe abortions are viewed negatively and is seen as a consequence to stigma surrounding FP and unplanned pregnancies, which is mainly affecting young unmarried women. Midwives experienced reduced quality of PAC due to limited resources. The study also shows that new knowledge and education about PAC can help reduce midwives prejudice towards abortion seeking women and broaden their views.

  • 63.
    Ärlebäck, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Maineborn, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sambandet mellan vidden på rektusdiastas och ländryggs- och bäckensmärta samt rörelserädsla: En kvantitativ tvärsnittsstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bukväggens muskulatur spelar en viktig roll gällande hållning, bål- och bäckenstabilitet, andning, bålrörelser och som stöd för de inre organen i buken. Rektusdiastas, en delning av bukmusklerna, är vanligt förekommande framför allt hos kvinnor under och efter graviditet och kan eventuellt påverka dessa funktioner och göra ländryggen och bäckenet mer sårbara.

    Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan vidden på rektusdiastasen och ländryggs- och bäckensmärta samt vidden på rektusdiastasen och rörelserädsla, hos kvinnor efter graviditet.

    Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Antalet deltagare var 141. Populationen var kvinnor 20-50 år som fött barn där yngsta barnet var mellan 1-8 år och som förstod och kunde uttrycka svenska i tal och skrift. Deltagarna skulle ha en rektusdiastas på minst 2 fingerbredd mellan rektusbukarna mätt 4 cm ovanför naveln. Datainsamlingen bestod av ultraljudsmätning samt frågeformulären Numeric Rating Scale (NRS) och Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK-SV). Korrelation analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Deltagarna delades in i två grupper utifrån att de hade en rektusdiastas på mer eller mindre än 2,4 cm och skillnaderna mellan grupperna analyserades med Mann-Whitney U-test.

    Resultat: Ingen statistisk signifikant korrelation över p = 0,05 förelåg mellan vidden på rektusdiastasen och någon av smärtskattningarna. Däremot förelåg en statistiskt signifikant svagt positiv korrelation mellan vidden på rektusdiastasen och rörelserädsla. Vidare sågs ingen statistisk signifikant skillnad mellan de två grupperna, ≤ 2,4 cm eller >2,4 cm rektusdiastas, och smärtskattningarna. Resultatet visade dock på statistisk signifikant skillnad mellan grupperna och skattningen av rörelserädsla.

    Slutsats: Studien visade att vidden av rektusdiastas som enskild faktor inte hade något samband med ländryggs- och bäckensmärtor hos kvinnor efter graviditet. Kvinnor med kvarstående rektusdiastas > 2,4 cm, tenderade i denna studien att skatta högre på TSKSV, än de som hade ≤ 2,4 cm. Gällande skattningen av smärtan sågs ingen statistisk signifikans mellan grupperna. I mötet med dessa kvinnor bör fysioterapeuter inte endast fokusera på smärtan utan beakta fler faktorer såsom rörelserädsla, och fokusera på att guida dessa personer till att våga röra sig för att minska och undvika utveckling av rörelserädsla.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
12 51 - 63 av 63
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf