du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 51 - 100 av 175
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Jakobsson, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Vaffö gör ni (inte) på detta viset?: En kvalitativ studie om idag verksamma lärares kunskaper, erfarenheter och attityder till arbete med evidensbaserad och explicit läsförståelseundervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan är i kris enligt den internationella kunskapsmätningen PISA. Evidensbaserad- och explicit läsförståelseundervisning har introducerats som problemlösare på skolans kris och förordas även i styrdokumenten. Dock saknas det forskning på hur det fungerar i praktiken och hur det bemöts och arbetas med i skolan. Syftet med studien är därför att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka idag verksamma lärare och deras omgivnings attityder, erfarenheter och kunskaper av de olika undervisningsmetoder.

    Undersökningen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem olika högstadielärare. Resultatet visade att deras kunskaper och erfarenheter om evidensbaserad- och explicit läsförståelseundervisning är mycket knappa, och endast förvärvade på eget initiativ. Och trots att de och skolledning ställer sig mycket positiva till metoderna, så tilldelas inga resurser till detta och metoderna används därmed väldigt begränsat.

  • 52.
    Janbrink, Sven
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    "Detta och sommarnatten är jag satt att förvalta": En stilistisk studie av tre romaner av Stig Claesson2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar.

  • 53.
    Johansson, Hannah
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Varför går läsresultaten hos pojkar nedåt?: En systematisk litteraturstudie om pojkars nedåtgående lästrend2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att läsningen hos elever, särskilt hos pojkar i högstadiet och gymnasiet sjunker, trots att läroplanen i svenska har många avsnitt där eleven ska fokusera på läsning. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka de nedåtgående läsresultat hos pojkar med frågeställningen vad är det som gör att läsresultaten bland pojkar i högstadiet går nedåt? För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie utifrån artiklar och avhandlingar. Resultatet i studien visar att den nedåtgående lästrenden hos pojkar inte enbart beror på skolans arbete med läsning utan också på samhällsfaktorer. I skolan har lärare ofta olika förväntningar på flickor och pojkar som gör det mer accepterat att pojkar underpresterar. Utifrån ett samhällsperspektiv har pojkar ofta en ”anti-plugg”-kultur där studier är att jämföra med lågt socialt liv. Det är accepterat att ha goda resultat i skolan men resultatet ska ha kommit naturligt och inte genom studier.

  • 54.
    Jönsson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Prins, Monica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Att se framtiden an med IUP: En analys av framtidsplaneringen i individuella utvecklingsplaner2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

  • 55.
    Kadhem, Raya
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att älska att läsa böcker: Lärares motivationsarbete och motivationsfrämjande förhållningssätt2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att främja högstadieelevers motivation beträffande läsning av skönlitteratur. Metoden är halvstrukturerade intervjuer med fem lärare som fått besvara frågor kring hur de definierar begreppet läsmotivation, hur de arbetar med skönlitteratur och vilka metoder de använder för att främja elevers läsmotivation. Svaren analyseras mot bakgrund av tidigare forskning inom området och med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Det som framkommer är att lärarnas definition av begreppet läsmotivation, som överensstämmer med stor del av den tidigare forskningens definitioner, påverkar deras sätt att främja den. Lärarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen i stor utsträckning, dels för läsandets skull, dels vid arbete med andra arbetsområden, då majoriteten av lärarna tycker att skönlitteraturen möjliggör för dem att hitta nya kunskapsmål och arbetsområden att arbeta med. Eleverna har generellt en låg nivå av läsmotivation enligt lärarna, dock spelar elevernas sociala bakgrund roll. Samtliga lärare använder metoden fördjupande textsamtal i olika stor uträckningar och i olika former, vilken har visat sig vara effektiv för främjandet av läsmotivation.

  • 56.
    Knutas, Edmund
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Mellan retorik och praktik.: En ämnesdidaktisk och läroplansteoretisk studie av svenskämnena och fyra gymnasielärares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994.2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Swedish as a school subject has long been debated in Sweden, and ideas concerning its content, role and function in school and society have varied greatly throughout the years. In 1994, there was an upper secondary school reform which resulted in a partial revision of the Swedish subject, including its introduction within a new course and grading system. The Swedish A and B courses became obligatory for all upper secondary students. Other courses in Swedish became largely optional. This study consists of two levels – a rhetorical and practical level. The rhetorical level deals with understandings and ideas of the Swedish subject and instruction as they are expressed in curricula and course syllabi, as well as with the understandings and ideas expressed by the four teachers in the study. In addition, the external and internal frame factors which underlie this rhetoric are considered. The practical level concerns the four teachers’ concrete Swedish instruction, i.e. the aims and goals, content and working methods which underlie their teaching, as well as the factors which influence, limit and facilitate it. The aim of the study is to attempt to describe, analyse and understand the role and function of the Swedish subject after the upper secondary school reform of 1994. What ideas do the four teachers express regarding the role and function of the Swedish subject in upper secondary school and society after 1994, and how should these ideas and reasons be interpreted and understood from a more comprehensive, general perspective? How do the teachers represent the Swedish subject in their teaching, i.e. how is their knowledge of subject didactics expressed? These are two central questions in the study. A third central question concerns notions of society and the good citizen implied in the chosen views of the Swedish subject. The study has two theoretical starting points: subject didactics and curriculum theory. Shulman’s concepts of pedagogical content knowledge and transformation are central to the subject didactics drawn upon here, while frame factor theory and Bernstein’s concepts of “classification” and “framing” are central to the curriculum-theoretical perspective. The perspective of subject didactics deals with the relation between teacher and content, while the curriculum-theoretical perspective deals with the relation between content, individual and society. This study shows that the teachers’ knowledge of subject didactics is vague. The teachers’ transformation of content in teaching resides to a high degree in an adaptation to the students; the focus is thus not on a transformation and content analysis of the Swedish subject. Further, the teachers have an instrumental approach to the steering documents. A common characteristic among the four teachers, and in Swedish instruction generally, is that a large degree of responsibility is placed on the individual student for their literary and language development. Collective meetings were very infrequent in the teaching of the four teachers in the study. This study discerns four teacher codes which reflect understandings and ideas of school and education, formed by previous and current material and sociocultural conditions and which the individual teacher has encountered, adopted and reshaped into his/her own. These four teacher codes can be described as closeness and hierarchy, tradition and renewal, vision and reality and the individual and the collective. The teacher codes reveal that the four teachers have relatively similar teaching strategies, whereas their teaching aims, goals and content diverge significantly. Viewed from the perspective of curriculum theory, it is evident that the teachers emphasise the individual student over the collective. It is a matter of developing one’s thought and personality and of fostering the students to be individual, active members of society. However, this active member of society does not appear to be aware and critically active, but rather a loyal and obedient member of society.

  • 57.
    Landström, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Från läsning av skönlitterär text till skrivande av egen text: En undersökning av högstadielärares uppfattningar om skönlitteraturens relationer till elevers eget skrivande.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.

    Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att det ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande.

    Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läs – och skrivundervisningen.

  • 58.
    Landström, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Från läsning av skönlitterär text till skrivande av egen text: En undersökning av högstadielärares uppfattningar om skönlitteraturens relationer till elevers eget skrivande2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att de ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läsoch skrivundervisningen.

  • 59.
    Landström, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skönlitteraturens roll i elevers skrivande: En litteraturstudie om sambandet mellan den skönlitterära läsningen och elevers egna kreativa skrivande2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudies syfte är att undersöka hur läsning av skönlitteratur påverkar elevers läs- och skrivförmågor bland elever på högstadiet genom tidigare forskning. Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan skönlitterär läsning och elevers eget kreativa skrivande samt vilka faktorer som påverkar högstadieelevers egna kreativa skrivande. Uppsatsen utgår från två frågeställningar om på vilka sätt eleverna kan använda sig av de kunskaper de får av skönlitterär läsning i sitt eget skrivande samt hur deras kunskaper kan utvecklas. Studien har hela tiden utgått ifrån det sociokulturella perspektivet. Utifrån tidigare forskning har resultatet visat att det underlättar elevers eget kreativa skrivande om de även är läsare. Elevers skönlitterära läsning påverkas även av den sociokulturella miljö de växer upp och lever i.

  • 60.
    Larsson, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litteraturundervisning i den svenska gymnasieskolan: En kvalitativ studie av läromedel för svenska i gymnasieskolan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utreda hur läromedlet textantologier med dess relaterade arbetsuppgifter för svenskämnets litteraturundervisning i gymnasieskolan följer läroplanens riktlinjer och kunskapsmål. Studien undersökte vilka författare och skönlitterära texter som lyfts fram i textantologierna, hur eleverna uppmuntras att arbeta med dessa antologier, vilka läromedelsförfattarnas möjliga motiv är till valet av dessa författarskap och texter samt hur läromedlen svarar till den aktuella läroplanens anvisningar.

    Resultatet visade att ett av de analyserade läromedlen förmedlade den västerländska litteraturhistorien och de texter som finns med i denna textantologi är av varierande form som korrelerar med olika historiska litterära strömningar. Övriga läromedel innehåller huvudsakligen biografiska, eller pseudobiografiska, texter skrivna av författare från såväl väst som öst.

    Resultatet visade även att de uppgifter som följde med de presenterade texterna i samtliga böcker behandlade såväl analytiska, vetenskapliga kunskapsområden men även ett mer moraliskt och reflekterande utvecklingsområde med fokus på självinsikt och förståelse för andra människor.

    Motivet för urvalet visade sig å ena sidan att texterna skulle fungera allmänbildande samt tanken att använda litteraturen som utgång för att diskutera sociala och samhälleliga frågor. Slutligen gick det även att se att läromedlen svarade till samtliga av läroplanens föreskrifter som behandlar svenskämnets litteraturundervisning och därmed även förmedlade två olika svenskämnen, vävt samman. Svenskan sågs såväl som ett bildningsämne men med en djupare demokratisk dimension med fokus på självinsikt, den egna utvecklingen och världsuppfattningen samt förståelse för andra människor och deras livsvillkor, världsbild och sociala förutsättningar.

  • 61.
    Larsson, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Populärlitteraturen i skolan: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att försöka definiera begreppet populärlitteratur, vilka attityder och föreställningar som finns kring verk som faller in under detta begrepp samt utreda vilken plats denna typ av litteratur har i gymnasieskolan. Uppsatsen byggde på en litteraturstudie av arbeten som behandlar ämnet populärlitteratur i såväl den allmänna samhällsdebatten som inom skolvärlden.

    Studien visade att begreppet populärlitteratur var svårt att definiera då det fanns många aspekter som väger in i vad populärlitteratur kan innebära, såsom produktionsvillkor, funktion och form. Dock kunde man samtidigt se att det fanns vissa element som band samman verken som klassificerades som populärlitterära, och gör att termen ändå är både funktionell och relevant, om än att begreppet måste utvidgas och omdefinieras. Vidare kunde man även finna variationer i funktion och form populärlitterära verk emellan, där genretillhörighet bestämmer verkets sociala och psykologiska teman. Dessa teman kunde man även se syftade till att behandla och diskutera olika fenomen som kan tänkas ligga folk i allmänhet nära och fungera som ett sätt att bearbeta problem och funderingar. De olika definitionerna av populärlitteratur återspeglade sedan vilka attityder som uttrycktes gentemot populärlitterära verk, där fokus på det negativa genererade i negativa attityder och positiva beskrivningar genererade ofta i positiva värderingar.

    Sedan visade studien även att populärlitteraturen länge hållits utanför skolans institutioner, och när den sedan implementerades i verksamheten var det ofta som exempel på den dåliga litteraturen eller som ett avstamp för att närma sig den goda, accepterade litteraturen. Dock kunde man se att populärlitteraturen under de senare åren börjar få en allt större plats i skolan och tillskrivits allt fler positiva egenskaper, där användningsområdena varierade mellan enskilda skolor och lärarlag. Avslutningsvis kan man fastslå att medan populärlitteraturen ofta kopplats samman med negativa beskrivningar och värderingar ser man idag hur den tillskrivs allt fler positiva egenskaper och användningsområden.

  • 62.
    Larsson, Patrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Master and memory ground: studies of Viking rune stone carver and writing environments in the Nordic countries2011Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 106, nr 3, s. 264-266Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Larsson, Patrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Några nedslag bland Dalarnas runinskrifter2015Ingår i: En profil i profilen: Vänbok till Bo G Jansson / [ed] Catharina Nyström Höög, Charlotte Lindgren & Sverre Wide, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, s. 21-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 64.
    Lind, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litteraturundervisningens digitalisering: En studie om lärares erfarenheter av och tankar om digitala verktyg i litteraturundervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Litteratur och läsning har länge varit en grundläggande del i svenskundervisningen och har det än idag. Digitala verktyg är ett desto nyare inslag i svenskämnet men har i den reviderade upplagan av läroplanen fått en större och mer framträdande roll. Denna studiens syfte var därför att

    undersöka hur fem svensklärare i år 7-9 förhåller sig till användandet av digitala verktyg i litteraturundervisningen.

    Den metod jag har använt för att svara på mina frågeställningar är en kvalitativ intervjumetod där jag har intervjuat fem lärare som undervisar i årskurs 5-9. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgått från innan förutbestämda intervjufrågor.

    I resultatdelen lägger jag fram de intervjusvar jag fick och som är relevanta för frågeställningarna. Av resultaten framgår att svensklärarna känner osäkerhet inför hur de kan arbeta med digitala verktyg när det gäller litteraturundervisning, bortsett från powerpoint-presentationer och bildstöd. Det framgår också att lärarna arbetar med digitala verktyg inom litteraturundervisningen för att det kan underlätta undervisningen, vara ett stöd till den analoga undervisningen, samt som ett hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter.

  • 65.
    Lind, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Läsning: En litteraturstudie om skönlitteraturens legitimeringar ochnya möjligheter i ett digitaliserat samhälle2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Litteraturundervisning har länge varit en naturlig del av svenskämnet och skönlitteratur

    och läsning tar upp en stor del av kursplanen för svenska i grundskolan. Syftet med den här

    litteraturstudien var att undersöka varför vi egentligen läser skönlitteratur i skolan och hur

    samhällets digitalisering kan påverka litteraturundervisningen, då ungdomar idag läser mer

    än någonsin, men numera på andra sätt än på papper. Frågeställningarna som utformades

    berörde därför vilka legitimeringarna för att läsa skönlitteratur i skolan är samt hur

    litteraturundervisningen påverkas och kan utvecklas med tanke på samhällets

    digitalisering. För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en allmän litteraturstudie

    där jag sökte och sammanställde tidigare gjord forskning och litteratur. Jag delade upp

    resultatet i två delar där skönlitteraturläsningens legitimeringar utgjorde en del och där

    digitaliseringens möjligheter utgjorde den andra. Utifrån den forskning och litteratur jag

    hittade fick jag fram resultatet att litteraturläsningen fortfarande spelar en stor roll i skolan

    och i svenskundervisningen i synnerhet. Till exempel så kan litteraturläsningen förstärka

    elevernas narrativa fantasi, det vill säga att delge olika perspektiv, vilket är en bra grund

    för meningsskapande samtal om aktuella och känsliga ämnen samt utvecklar läsförståelse

    och ordförråd.

    Under de senaste två årtiondena har intaget av nya medier ökat enormt i och med att

    datorer och mobiltelefoner blivit en vardaglig del av våra liv. Majoriteten av ungdomar

    använder idag digitala verktyg på något sätt, antingen via dator, smartphone eller

    surfplatta. Då ungdomar till vardags använder dessa digitala verktyg och har ett intresse av

    att använda dessa uppkommer tanken på att inkorporera dessa i undervisningen för att på

    så sätt öka elevernas motivation till läsning. Med grund i forskningen och litteraturen jag

    valde så fick jag fram resultatet att digitala verktyg kan vara ett sätt att öka läsmotivationen

    hos eleverna, men att vissa texttyper fortfarande är mer fördelaktiga att läsa på papper än

    på skärm. Då sociala medier är ett relativt nytt fenomen saknas det breda studier när det

    gäller hur de påverkar läsningen och även hur eller om den kan användas i

    litteraturundervisningen.

  • 66.
    Lindberg, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Drama i undervisningen: En studie om hur några svensklärare använder sig av drama i sin undervisning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är mitt andra examensarbete som handlar om hur några svensklärare använder sig av drama i sin undervisning. Mitt första examensarbete (Lindberg 2016) bestod av en litteraturstudie som handlade om hur drama kan motivera elever i årskurs 7-9 att våga tala inför publik. Nu har jag gjort en egen undersökning där jag har intervjuat sex grundskolelärare från de högre årskurserna för att se hur de ser på användningen av drama i undervisningen samt hur de själva använder dramametoden. Det underliggande syftet är att jag ska bygga upp en så djup helhetsförståelse som möjligt kring dramaanvändning i skolan. För att kunna få det valde jag att analysera informanternas svar med hjälp av innehållsanalys eftersom jag ville få fram likheter och skillnader mellan deras svar för att sedan jämföra med en del av den tidigare forskningen som jag tog upp i min litteraturstudie (Lindberg 2016). Jag ville se om jag kunde komma fram till samma positiva slutsats i denna undersökning som i min litteraturstudie och det gjorde jag. De sex lärarna är överens om att drama är en bra metod att använda i undervisningen, bland annat eftersom eleverna kan utveckla sina färdigheter när det kommer till att läsa, skriva, lyssna och tala.

    Studien utfördes under vårterminen 2016 och ingår i kursen Svenska IV, examensarbete 2 för ämneslärarexamen 7-9, 15 hp på Högskolan Dalarna i Falun. Studien riktar sig först och främst till lärare inom samtliga skolformer samt till lärarstudenter, men även till de som anser att drama och pedagogik är intressant.

  • 67.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Rosenkvist, Wei Hing
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Kinesiska.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Charlotte Lindgren intervjuar Wei Hing Rosenkvist och Solveig Malmsten inför Grammatikdagen 2017 vid Högskolan Dalarna2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 68.
    Liss, Elna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Utvecklande arbete med film i skolan - för motivation och engagemang hos eleverna!: En litteraturstudie om möjligheter och svårigheter med filmarbete i svenskundervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad den didaktiska forskningen säger om användningen av film som pedagogiskt redskap i svenskundervisningen på gymnasiet. Dessutom har möjligheter respektive svårigheter med att använda film i pedagogiska sammanhang studerats.

    Resultaten från studien visar bland annat att det finns många möjligheter, men även svårigheter, med att använda film i undervisningen. För att möjliggöra ett framgångsrikt filmpedagogiskt arbete i klassrummet är det till exempel av stor vikt att lärare gör medvetna val av film och väljer uppgifter som engagerar och känns relevanta för eleverna. Två sätt att arbeta med film, som med fördel kan komplettera varandra, är filmklipps-metodiken respektive att använda filmhandledningar som inspiration och stöd. Svårigheter vid filmarbete i skolan har framförallt med tidsaspekten att göra. Generellt är lektioner alltför korta för att visa hela filmer i ett sträck och forskning visar dessutom att det kan vara svårt att flytta om i schemat vid filmvisningar. Om en film tar flera lektioner att se i sin helhet, kan det ha en negativ inverkan på elevernas förståelse, sammanhang och intryck av filmen.

    Slutsatser som kan dras är att det finns en stor potential att arbeta med film i undervisningen som inte alltid utnyttjas. Film är ett medium som ofta engagerar och motiverar eleverna. Genom att arbeta med film på ett fördjupande sätt i skolan har eleverna goda möjligheter att utvecklas som individer.

  • 69.
    Ljungqvist, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Konsten att motivera eleverna till läsning: En litteraturstudie om läsning och motivation i gymnasieskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 70.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Dativ i modern färöiska: En fallstudie i grammatisk förändring2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Faroese is known to lie grammatically between Icelandic and the Mainland Scandinavian languages and dialects. One example of this is that, on the one hand, Faroese is like Icelandic in having a basically intact morphological four case system. On the other hand case-marking in Faroese is linked to clause function to a greater degree than in Icelandic – but to a lesser degree than in the Mainland Scandinavian standard languages. In Scandinavian Linguistics, it has long been an axiom that in the longer term the aforementioned four case system will be reduced in all varieties of the Scandinavian languages. The present thesis investigates if, and if so how, this expected development manifests itself in Senior High School graduation essays in Faroese from the period 1940–1999.

    A quantitative study forms the core of the thesis. The choice between the dative and other cases is related to eight syntactic variables whose effect on the choice of case is compared using methods from the variationist framework, among others. The results are partly surprising: the dative did not reduce in frequency from the 1940s to 1990s. There certainly is a tendency, however not a statistically significant one, that the dative is more often replaced by another case in contexts where the norm is to use the dative. On the other hand it also seems to become more common for the dative to be used hypercorrectly. Furthermore, the development is not linear, in that around the middle of the investigation period, the dative is used far more according to norms than otherwise. As expected, clause function is an important variable, but by the end of the period under investigation the placement of the nominal phrase within the clause becomes a surprisingly strong factor. It also becomes more important if the phrase takes the form of a first/second-person pronominal or not.

    The results are theoretically interpreted in the light of, firstly, Generative Grammar, and secondly Construction Grammar. The modification of certain terms is discussed, such as lexical case in Generative Grammar or usage-based model in Construction Grammar. The conclusion is that the linguistic descriptive models of these theories can only partly cover the tendencies to change that are observed. Other parts of the results are best explained using aspects of sociolinguistics. The conclusion is that case studies on a micro-level are valuable in order to evaluate and develop theories of linguistic variation and change at a macro-level.

  • 71.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Faktorer bakom variationen kring dativ i färöiskan2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Presentationen innebär en vidare diskussion av slutsatserna i mindoktorsavhandling, som genom en fallstudie av färöiskans dativ undersöker villkoren för grammatisk variation och förändring i de nordiska språken (Malmsten 2015). Kärnan i avhandlingen utgörs av en kvantitativ, diakron undersökning av färöiska studentexamensuppsatser från perioden 1940–1999. Skribenternas val mellan dativ och andra kasus relateras till åtta syntaktiska variabler, vars inverkan på kasusvalet jämförs med bland annat variationslingvistiska metoder. Resultatet är delvis överraskande. Det går visserligen att ana en svag tendens att dativ över tid oftare ersätts med annat kasus i kontexter där normen föreskriver dativ, men statistiskt kan man inte säkerställa någon skillnad mellan 1940-talet och 1990-talet. Samtidigt tycks det bli vanligare att dativ används hyperkorrekt, så att den totala användningen av dativ mot förmodan inte minskar mellan 1940-talet och1990-talet – åtminstone inte i detta material. Intressant är också att utvecklingen inte är linjär, utan att dativ används betydligt mera normenligt kring mitten av undersökningsperioden än annars. Bland de syntaktiska variabler som påverkar kasusvalet är satsdelsfunktion som förväntat en av de viktigaste. Men i slutet av undersökningsperioden träder ledets placering i satsen fram som en förvånande stark faktor, och det blir samtidigt mera avgörande om ledet utgörs av första/andra personens pronomen eller ej. Den sistnämnda tendensen har observerats i tidigare studier kring upplevarverb och då ofta benämnts Person Specific Retention, PSR. I en följdstudie har jag undersökt om data från mitt avhandlingsprojekt kan bidra till en djupare förståelse av fenomenet PSR. Följdstudien visar att PSR inte enbart är knutet till subjekt till upplevarverb. PSR är heller inte, så som föreslagits, en effekt av att led i första/andra person alltid är animata. Utpräglad PSR, där värden för första/andra persons pronomen skiljer sig från alla övriga nominalfraser, verkar representera en punkt i en glidande förändring som drabbar först icke-pronominella led, sedan personligt pronomen i tredje person och sist personligt pronomen i första/andra person. Det verkar fortfarande troligt att de enskilda ordens/ordformernas frekvens är avgörande, men för att kunna relatera PSR till de övergripande förändringsmönstren i det färöiska kasusbruket krävs fortsatt forskning.

  • 72.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Språkets struktur2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Goda grammatiska kunskaper hos läraren ger bättre förutsättningar för en målinriktad skrivundervisning  i F-3. Denna del i Skolverkets läslyftsmodul Tidig skrivundervisning ger en översikt över hur läraren kan stötta elevens språk- och skrivutveckling på alla grammatiska nivåer från ord och ordbildning över fraser och satser till textuppbyggnad.

  • 73.
    Mattsson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Nittiotre svensklärare om skönlitteraturläsning på gymnasiet: En komparativ studie av tjugo studentuppsatser2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna komparativa studie är att lyfta fram hur svensklärares litteraturundervisning i gymnasieskolan framträder i ett antal examensarbeten i lärarutbildningen. Studiens empiriska material är examensarbeten om svensklärares syn på litteraturundervisning vilka framlagts under tidsperioden 2013–2017.

    De tankar kring individuell anpassning av litteraturundervisningen som framkommer i examensarbetena är elevens intresse, igenkänning samt att se till elevens kunskapsnivå. Vid en anpassning efter intresse och igenkänning kan man dra paralleller till Vygotskijs begrepp den proximala utvecklingszonen samt till begreppen subjektiv förankring och subjektiv relevans. De motiv för litteraturundervisningen som lyfts fram i examensarbetena är färdigheter, allmänbildning samt att vidga elevernas perspektiv på sig själva och sin omgivning. Intresse och igenkänning går hand i hand med ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Det är dessa samvarierande faktorer som tydligast framkommer i de studerade examensarbetena. Även allmänbildning som motiv för litteraturundervisning är länkat till en anpassning efter elevens intresse. Med en anpassning till elevens kunskapsnivå avses främst elevens bristande läsförmåga där ämnessynen svenska som ett färdighetsämne är tydlig.

  • 74.
    Mattsson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Subjektiv förankring eller inte?: Om litteraturdidaktik i gymnasieskolan: en litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera och utvärdera de argument som presenterats i tidigare forskning för och emot subjektiv förankring som litteraturdidaktisk strategi och metod, samt att se om det i tidigare forskning framkommer något alternativ till subjektiv förankring. Tidigare forskning visar att subjektiv förankring förekommer i stor utsträckning, samt att subjektiv förankring är nära förknippat med en matchning av allmän och litterär repertoar. Tidigare forskning visar unisont att subjektiv förankring riskerar att hamna i konflikt med den vidgade erfarenhet som efterfrågas i läroplanen. Med subjektiv relevans har undervisningen en större möjlighet att bemöta detta. I det sociala samspelet växer ny erfarenhet och ny kunskap fram baserat på elevernas respektive erfarenheter och upplevelser. Risken att befintliga erfarenheter leder till självbekräftelse och reproduktion av befintliga kunskaper är avsevärt lägre då boksamtalet sker i ett socialt samspel. Det sociokulturella perspektivet på lärande, svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt läroplanen sammanstrålar i subjektiv relevans.

  • 75.
    Nilsson, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Dags att väcka elevernas läslust: Motivering genom digitala hjälpmedel2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att sammanställa tidigare forskning om hur digitala verktyg kan stimulera motivation att läsa hos högstadieelever i ämnet svenska. För att undersöka detta är två frågeställningar formulerade: Vad kan stimulera motivation och lust att läsa hos elever i högstadiet? Hur kan datorer och andra digitala hjälpmedel påverka elevernas syn på läsning och undervisningen i sig? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie och resultatet av sökningen är till största del hämtad från en manuell sökning. Litteraturen i studien är vald genom uppsatta urvalskriterier och värderingar om vad litteraturen ska innehålla. Resultatet visar att digitala hjälpmedel kan väcka en motivation till att läsa hos eleverna men hur dessa hjälpmedel används är det som avgör om denna motivation är av inre eller yttre art, vilket i sin tur påverkar elevernas studieresultat. En aktiv lärare i klassrummet som känner sig trygg med användandet av digitala hjälpmedel är av den anledningen avgörande. Dock framgår det att forskningen som finns om hur digitala hjälpmedel kan användas, är idag bristande. En slutsats är då att forskningen om den didaktiska frågan – hur, måste undersökas djupare, för att enligt denna studie är de digitala hjälpmedlen ett utmärkt verktyg för att stimulera motivation till att läsa hos elever.

  • 76.
    Nilsson, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Digitala verktyg och läsmotivation: Hur digitala verktyg används i högstadiet för att stimulera elevernas vilja att läsa2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 77.
    Nilsson, Joanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    När kommunikationen brister: En litteraturstudie om talrädsla, kommunikationsprocess och våga-tala kurser2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning lyfter fram kring talrädsla. Vidare intas ett didaktiskt sociokulturellt perspektiv på elev och lärande samt vad som föreskrivs i

    Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (2011) och elevernas rättigheter till kommunikativa kunskaper. Syftet är att belysa en nulägesrapport vad gäller forskningsläget inom talrädsla. Den aktuella frågeställningen är: På vilket sätt gynnar en ökad medvetenhet om hela kommunikationsprocessen elever med talrädsla, enligt tidigare forskning? Vilka beprövade åtgärder finns beskrivna för att gynna elever med talrädsla i gymnasiet enligt tidigare forskning? Vad anses som mest centralt inom forskningen för elever med talrädsla? Litteraturstudiens resultat visar att eleverna lider av olika former av specifik social fobi inom talrädsla vilka blir synliga genom självrannsakning. Arbetet för att komma ur talrädsla är att exponeras inför en sekundärgrupp. Vidare visar litteraturstudien också att kunskaper kring hela kommunikationsprocessen inom elevsocialisationen är väsentligt för hur eleverna tar sig an ett muntligt föredrag i skolan. Det handlar framförallt om de sociologiska faktorerna som självförtroende, anpassning, självbild och maktstrukturer som avgörande för elevernas språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet gör det möjligt att se relationen mellan talrädsla och kommunikationsprocess. Det psykologiska tillvägagångssättet är önskvärda i undervisningen om tal eftersom det främjar tryggheten i klassrummet samt att de psykologiska metoderna skapar vägar ur talrädslan på ett bredare plan än vad retoriken kan erbjuda.

  • 78.
    Nilsson, Joanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Talrädsla ur ett elevperspektiv: En kvalitativ undersökning om elevernas erfarenheter av talrädsla och klassrummets maktstruktur2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har min egen studie,

    När kommunikationen brister (Nilsson, 2018) bakom sig i vilken fokus läggs på forskningens skillnader mellan å ena sidan pedagogiskt å andra sidan psykologiskt sätt att se på talrädsla som ett problem för den didaktiska praktiken i svenskämnet. Denna undersökning av talrädslan intar ett elevperspektiv med syfte att se till elevernas erfarenheter av sin talrädsla samt hur eleverna tycker att läraren utövar makt i det pedagogiska klassrummet och svenskundervisningen. Det teoretiska ramverket består av Maurice Merleau-Pontys teori om kroppens fenomenologi för att analysera elevernas erfarenheter av talrädsla och Michel Foucaults teoretiska tankar om makt, vilket innebär att det inte finns kunskap som är oberoende av makt eller makt som är oberoende av kunskap. Resultatet av studien visar talrädslans mångfacetterade uttryckssidor och elevernas erfarenheter tyder på didaktiska och pedagogiska problem när det kommer till övning för att uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande. Resultatet visar också på vilket sätt maktstrukturer påverkar de elever som lider av talrädsla då eleverna söker empati och trygghet i klassrummet samt förmåga att anpassa muntliga framträdanden till mindre grupper. För att eleverna ska kunna uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande efterfrågas lärarens utövning av makt för en inordnad och disciplinerad undervisning.

  • 79.
    Nilsson, Matilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Potential och risker i svenskämnets skrivundervisning: En litteraturstudie om skrivundervisning i grundskolans senare år2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att kunna vara delaktig i dagens samhälle krävs goda kunskaper i skriftspråket. De nationella provresultaten i svenska från läsåret 2017/2018 påvisar att störst andel av högstadieeleverna har svårt att nå målen i det delprov som testar skrivförmågan. De tycks därmed finnas ett intresse att undersöka skrivförmågan i grundskolans senare år. Genom att sammanställa de senaste 15 årens forskning ämnar föreliggande studie att synliggöra vilken potential och vilka risker som forskningen påvisar vad gäller skrivundervisningens innehåll, arbetssätt och syfte.

    Studiens resultat visar att det finns såväl potential som risker i skrivundervisningen. Gällande innehåll visar studien att berättande och beskrivande texttyper dominerar men att skrivundervisningen har potential att ge eleverna möjligheten att arbeta med olika texter inom dessa genrer. Skrivundervisningen visar potential genom att använda gemensamma arbetssätt och diskussioner i arbetet före och efter skrivandet. I relation till syfte finns en potential att bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika texter som de sedan kan använda i den egna produktionen. Studiens resultat påvisar bland annat att en av skrivundervisningens största risker är att de texter som skrivs ofta saknar en koppling till omvärlden. Det bidrar till att eleverna inte utvecklar förmågan att ta hänsyn till en fiktiv mottagare i sitt skrivande. Ytterligare en av skrivundervisningens risker är att eleverna lämnas ensamma under skrivandet men även att lärares didaktiska beslut i undervisningen och förväntningar på elevers färdiga texter inte alltid stämmer väl överens. En annan risk är att skrivandets syfte kan tendera att sakna betydelsefulla kopplingar till elevernas identitet och personlighetsutveckling.

  • 80.
    Niska, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skärmskugga eller färg på paletten?: Digitala verktyg i litteraturundervisningen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fem lärares förhållningssätt till digitala verktyg, främst datorn, i

    litteraturundervisningen i ämnet svenska. Problemföreställningar som bemöts är om digitala verktyg

    tillämpas i litteraturundervisningen och sålunda på vilket sätt, hur gymnasielärarnas yrkesroll

    påverkas positivt respektive negativt samt vilka effekter tillämpningen har på elevernas

    måluppfyllelse.

    Metoden är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Materialet har

    därefter bearbetats och analyserats utifrån tidigare forskning kring användningen av digitala verktyg

    i litteraturundervisningen och generellt i undervisningen.

    Resultatet av studien visar att digitala verktyg används i litteraturundervisningen främst för

    material- och informationssökning, dokumentation, presentation och filmvisning. Därutöver visar

    resultatet att lärarens yrkesroll påverkas positivt tillföljd av att tillgången till material är

    lättillgänglig och inte tidsbegränsat, att variation av presentationer möjliggörs samt att film kan

    visas med hjälp av verktygen. Yrkesrollen påverkas även positivt då läraren med verktygen kan

    erbjuda stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter på ett effektfullt sätt. Yrkesrollen påverkas

    negativt på så sätt att både lärare och elever ägnar mer tid vid datorn. Även risken med plagiat och

    ytlighet nämns samt att elevernas uppmärksamhet många gånger är svår att nå på grund av att de är

    bundna vid datorn. Vidare pekar resultatet på att majoriteten av lärarna anser att elevernas

    måluppfyllelse påverkas positivt.

  • 81.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att skriva med och utan digitala verktyg2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi lever i ett digitaliserat samhälle där användning av digitala verktyg, internet och sociala medier tas för givet, så även i skolan. Vad innebär då de reviderade skrivningarna i Lgr11 om digital kompetens för skolans tidiga skrivundervisning? Avsikten med artikeln är att skapa förståelse för skrivande med och utan digitala verktyg i skrivundervisningen. I artikeln diskuteras vad som kan utveckla elevernas skapande av texter med och utan digitala verktyg samt lärarens viktiga roll i det didaktiska arbetet.

  • 82.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Digitalisering utmanar skrivundervisningen2014Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 58, nr 4, s. 10-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 83.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Digitalt skrivande utmanar undervisningen2014Ingår i: Manus, ISSN 2000-4028, nr 3, s. 8-9Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 84.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Legitimation in teacher education: a need to shift focus from assessment to teaching2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Legitimation in teacher education: a need to shift focus from assessment to teaching

    Increasing demands are put on teacher training education to highlight digital perspectives in school practices. In this paper I discuss the way discourses construct legitimation for students in teacher training program. Specifically, while teacher students plan teaching for learning with digital resources for pupils in vocational program at upper secondary school. The language of legitimation is analysed from the framework of van Leeuwen (2007). Data consist of 25 students’ lesson plans, altogether 228 pages. The students are given freedom to decide the extent and content in the lesson plans; the assignment requirement is to plan for digitalization as a living element. Students get two advice: to familiarize themselves with assessment criteria, as well as to study general guidelines as formulated in the document for planning and implementation of teaching from the Swedish National Agency for Education. The results show pupils face a wide range of opportunities through modes and media, and attention is on how teachers can assess pupils’ multimodal texts. The digital element is about usages of resources. How the digital resources will contribute to development in learning is not prominent. In the student plans, the pupils’ writing instead consist mostly of documentation on task templates and evaluations. Thus, the construction of legitimation face reflection on problems for education training perspectives. Multimodal teaching is challenging for teacher students. Furthermore, it seems students plan their teaching for a practice in a strong discourse of assessment and less of teaching for learning.

  • 85.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Planning for assessment or teaching?: Studying lesson plans made by teacher students for pupils in upper secondary school2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research aim

    Teacher students are important to study as they represent the next generation of teachers. This study investigates lesson plans made by vocational teacher students. More specifically, lesson plans on the use of digital tools in the classroom. Emphasis is on digitalization and the teacher students are instructed to use the new Swedish guidelines (Skolverket, 2017). Lesson plans strongly linked to reading and writing are investigated to create knowledge about how the conditions for teaching and learning are represented.

    Theoretical framework

    The theoretical framework of the study is based on social semiotic multimodal legitimation analysis (van Leeuwen, 2007).

    Methodological design

    Data consist of 25 lesson plans, together 228 pages, in addition to interviews made with teacher students. In the task, students plan for digitization as a living element, and are given freedom to decide content as well as design. Students get two advice: to get acquainted with assessment criteriaand to study the document “Planning and implementation of teaching” from Swedish National Agency of Education.

    Expected findings

    Preliminary findings show teacher students are faced with a wide range of digital resources of different modalities and media. Plans are made about assessing pupils' multimodal texts. Teacher students’ digital elements are oriented towards the use of resources. It is not prominent how digital resources can contribute to development in knowledge seeking, information processing or learning.Tasks designed for pupils consist of writing shorter documentation, filling in matrices, and making evaluations. Lesson plans for classroom teaching appear to be in a strong discourse in favor of assessment and less about strengthening students' skills and competence through teaching.

    Relevance to Nordic education research

    The study addresses questions about of the dominant position of the assessment. Assessment is in the foreground, whereas teaching remains in the background. These are important issues because of the strong ongoing discourse of assessment in Sweden.

    References

    Bezemer, J. & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semioticframe. London: Routledge.

    Jewitt, C. & Kress, G, Ed. (2003/2008). Multimodal literacy. New York: Lang.Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket.

    Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen. Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan,gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Stockholm: Skolverket.

    Van Leeuwen, T. (2007). Legitimation in discourse and communication. Discourse & Communication, 1(1), p. 91-112.

  • 86.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Writing roles: a model for understanding students' digital writing and the positions that they adopt as writers2017Ingår i: Computers and Composition, ISSN 8755-4615, E-ISSN 1873-2011, Vol. 46, s. 56-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research in the field of written composition has mainly studied planning and revision. Nonetheless, the understanding of formulation is still poorly understood. This article elaborates the Writing roles model to elucidate challenges in digital writing in the research and pedagogy domains. Writing roles are based on empirical ethnographic data from Swedish lessons at upper secondary schools to create understandings of how digital writing and text processing in school affect students’ writing and the positions that they take as writers. The results show that the use of computers changes writing in school from individual projects to complex collective writing projects. Writing digital school texts thus becomes a literacy project in an ecology of communication with different levels of collaborative writing. Writing is linked to the relationships between students’ writing in interaction with reading, listening and talking, in addition to transitions to the school environment and how students position themselves and others in writing roles in relation to their use of computers. In the classroom, there is continuous negotiation and interplay through social media, both inside and outside the school. The capacity to participate in social activities is central for both giving and obtaining scaffolding in digital formulation processes.

  • 87.
    Norman, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Kan jag bli godkänd i svenska om jag är tyst eller talängslig?: En kvalitativ studie om hur lärare stöttar tysta eller talängsliga elever så de kan nå de muntliga målen i svenska2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar stöttande med de tysta och talängsliga eleverna så att de kan nå de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan. Frågeställningarna som används för att besvara syftet är tre stycken. Den första frågar hur lärare hittar de tysta och talängsliga eleverna i en klass. Den andra frågar om lärarna använder olika metoder för att de tysta och talängsliga eleverna ska uppnå de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan, och i så fall, vilka metoder som används. Den sista frågeställningen frågar i vilken utsträckning lärare anser att tysta och talängsliga elever uppnår de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare på en skola i Mellansverige kan studiens syfte besvaras. Studiens resultat analyseras med hjälp av innehållsanalys och diskuteras sedan utifrån syfte, frågeställningar, studiens bakgrund och det teoretiska ramverket. Studiens teoretiska ramar är det sociokulturella perspektivet med begreppen scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att lärarna inte tycker att det är speciellt svårt att urskilja de tysta eller talängsliga eleverna i klassrummet. Enligt lärarna är eleverna med denna problematik relativt öppna med sin läggning och om de inte är det, att de ändå syns i klassrummet. Lärarna använder sig av olika metoder för att de tysta eller talängsliga eleverna ska uppnå målen i muntlig svenska på gymnasieskolan. Den främsta metoden lärarna anger är att anpassa undervisningen till individnivå samt att stegvis stötta eleven genom scaffolding för att därigenom kunna genomgå en personlig utveckling. De intervjuade lärarna upplever att tysta eller talängsliga elever inte har några större problem att nå målen i svenska på gymnasieskolan, men att de har större hinder att överkomma än de elever som inte tycker att det är jobbigt att prata inför en grupp människor.

  • 88.
    Norman, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Tyst i klassen?: En systematisk litteraturstudie om tysta och blyga elevers klassrumsarbete2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vissa elever i svenska skolan väljer att sitta tysta i klassrummet. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna vad aktuell forskning säger om "tysta elever" och vilka konsekvenser denna tystnad kan få för dessa elevers prestationer i klassrummet. De frågor som ställdes för att besvara studiens syfte var: ”Varför väljer vissa elever att vara tysta?” och ”På vilket sätt påverkas tysta elevers prestationer i ämnet svenska?”. En systematisk litteraturstudie genomfördes och fyra studier användes för att besvara syftet och de ställda frågorna. Resultatet visar att det finns många anledningar till varför elever väljer att vara tysta. Exempel på dessa anledningar kan vara blyghet, talängslan, ointresse, tidspress och mobbing. Resultatet visar också till viss del att tysta och blyga elever riskerar att få svårt att utveckla de färdigheter som målen i svenska kräver. Denna studie belyser också vikten av att fler studier inom detta område görs i Sverige.

  • 89.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Blicken, buren och den vita snön: Nyckelord som utgångspunkt för en läsning av Darling River2015Ingår i: Det skönlitterära språket: Tolv texter om stil / [ed] Carin Östman, Stockholm: Morfem , 2015, s. 15-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Den öppna myndigheten: Om nya typer av texter, buzzwords och diskursiv antagonism vid svenska myndigheter2016Ingår i: Svenskans beskrivning 34 / [ed] Henrik Rahm, Lund, 2016, s. 15-37Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 91.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    "Det är kul att veta att man kan saker": Elever i årskurs 3 samtalar om läsning2013Ingår i: Läsning: Svensklärarföreningens årsskrift 2013 / [ed] Gustaf Skar & Michael Tengberg, Stockholm: Natur och kultur, 2013, s. 153-168Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 92.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Ett språk för vår tid2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 93.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    För många texter kan skymma sikten: Om myndigheternas uppdrag, tidens ideal och policydokument vid svenska myndigheter2015Ingår i: Myndighetstexter ur medborgarperspektiv: Rapport från Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21-22 november 2013 / [ed] Aino Piehl, Helsingfors: Institutet för de inhemska språken , 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Klarspråk i framtiden2015Ingår i: Bulletinen Klarspråk, , s. 1s. 3-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 95.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Tönnesson, Johan L. (Medarbetare/bidragsgivare)
    Klarspråk och klarspråksarbete - ett tema i tiden2015Ingår i: Sakprosa, ISSN 1502-6000, E-ISSN 1891-5108, Vol. 7, nr 2, s. 1-8, artikel-id 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 96.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litterär gestaltning i språkvetenskaplig belysning: Tre kvinnor - och en apa - i Darling River2015Ingår i: En profil i profilen: Vänbok till Bo G Jansson / [ed] Catharina Nyström Höög, Charlotte Lindgren & Sverre Wide, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, s. 131-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    One song with different tunes?: The novels Darling River and Lolita and their intertextual relations2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 98.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Ord vi dissar2005Ingår i: Språkvård, ISSN 0038-8440, nr 2, s. 4-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 99.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Teamwork? Man kan lika gärna samarbeta2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 100.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Texts at work: The construction of an ideal workplace in 'platforms of values'2017Ingår i: Discourse Studies - Ways and Crossroads / [ed] Karolina Brós & Grzegorz Kowalski, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2017, s. 231-245Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
1234 51 - 100 av 175
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf