du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 144
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Kadhem, Raya
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att älska att läsa böcker: Lärares motivationsarbete och motivationsfrämjande förhållningssätt2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att främja högstadieelevers motivation beträffande läsning av skönlitteratur. Metoden är halvstrukturerade intervjuer med fem lärare som fått besvara frågor kring hur de definierar begreppet läsmotivation, hur de arbetar med skönlitteratur och vilka metoder de använder för att främja elevers läsmotivation. Svaren analyseras mot bakgrund av tidigare forskning inom området och med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Det som framkommer är att lärarnas definition av begreppet läsmotivation, som överensstämmer med stor del av den tidigare forskningens definitioner, påverkar deras sätt att främja den. Lärarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen i stor utsträckning, dels för läsandets skull, dels vid arbete med andra arbetsområden, då majoriteten av lärarna tycker att skönlitteraturen möjliggör för dem att hitta nya kunskapsmål och arbetsområden att arbeta med. Eleverna har generellt en låg nivå av läsmotivation enligt lärarna, dock spelar elevernas sociala bakgrund roll. Samtliga lärare använder metoden fördjupande textsamtal i olika stor uträckningar och i olika former, vilken har visat sig vara effektiv för främjandet av läsmotivation.

  • 52.
    Knutas, Edmund
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Mellan retorik och praktik.: En ämnesdidaktisk och läroplansteoretisk studie av svenskämnena och fyra gymnasielärares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994.2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Swedish as a school subject has long been debated in Sweden, and ideas concerning its content, role and function in school and society have varied greatly throughout the years. In 1994, there was an upper secondary school reform which resulted in a partial revision of the Swedish subject, including its introduction within a new course and grading system. The Swedish A and B courses became obligatory for all upper secondary students. Other courses in Swedish became largely optional. This study consists of two levels – a rhetorical and practical level. The rhetorical level deals with understandings and ideas of the Swedish subject and instruction as they are expressed in curricula and course syllabi, as well as with the understandings and ideas expressed by the four teachers in the study. In addition, the external and internal frame factors which underlie this rhetoric are considered. The practical level concerns the four teachers’ concrete Swedish instruction, i.e. the aims and goals, content and working methods which underlie their teaching, as well as the factors which influence, limit and facilitate it. The aim of the study is to attempt to describe, analyse and understand the role and function of the Swedish subject after the upper secondary school reform of 1994. What ideas do the four teachers express regarding the role and function of the Swedish subject in upper secondary school and society after 1994, and how should these ideas and reasons be interpreted and understood from a more comprehensive, general perspective? How do the teachers represent the Swedish subject in their teaching, i.e. how is their knowledge of subject didactics expressed? These are two central questions in the study. A third central question concerns notions of society and the good citizen implied in the chosen views of the Swedish subject. The study has two theoretical starting points: subject didactics and curriculum theory. Shulman’s concepts of pedagogical content knowledge and transformation are central to the subject didactics drawn upon here, while frame factor theory and Bernstein’s concepts of “classification” and “framing” are central to the curriculum-theoretical perspective. The perspective of subject didactics deals with the relation between teacher and content, while the curriculum-theoretical perspective deals with the relation between content, individual and society. This study shows that the teachers’ knowledge of subject didactics is vague. The teachers’ transformation of content in teaching resides to a high degree in an adaptation to the students; the focus is thus not on a transformation and content analysis of the Swedish subject. Further, the teachers have an instrumental approach to the steering documents. A common characteristic among the four teachers, and in Swedish instruction generally, is that a large degree of responsibility is placed on the individual student for their literary and language development. Collective meetings were very infrequent in the teaching of the four teachers in the study. This study discerns four teacher codes which reflect understandings and ideas of school and education, formed by previous and current material and sociocultural conditions and which the individual teacher has encountered, adopted and reshaped into his/her own. These four teacher codes can be described as closeness and hierarchy, tradition and renewal, vision and reality and the individual and the collective. The teacher codes reveal that the four teachers have relatively similar teaching strategies, whereas their teaching aims, goals and content diverge significantly. Viewed from the perspective of curriculum theory, it is evident that the teachers emphasise the individual student over the collective. It is a matter of developing one’s thought and personality and of fostering the students to be individual, active members of society. However, this active member of society does not appear to be aware and critically active, but rather a loyal and obedient member of society.

  • 53.
    Larsson, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litteraturundervisning i den svenska gymnasieskolan: En kvalitativ studie av läromedel för svenska i gymnasieskolan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utreda hur läromedlet textantologier med dess relaterade arbetsuppgifter för svenskämnets litteraturundervisning i gymnasieskolan följer läroplanens riktlinjer och kunskapsmål. Studien undersökte vilka författare och skönlitterära texter som lyfts fram i textantologierna, hur eleverna uppmuntras att arbeta med dessa antologier, vilka läromedelsförfattarnas möjliga motiv är till valet av dessa författarskap och texter samt hur läromedlen svarar till den aktuella läroplanens anvisningar.

    Resultatet visade att ett av de analyserade läromedlen förmedlade den västerländska litteraturhistorien och de texter som finns med i denna textantologi är av varierande form som korrelerar med olika historiska litterära strömningar. Övriga läromedel innehåller huvudsakligen biografiska, eller pseudobiografiska, texter skrivna av författare från såväl väst som öst.

    Resultatet visade även att de uppgifter som följde med de presenterade texterna i samtliga böcker behandlade såväl analytiska, vetenskapliga kunskapsområden men även ett mer moraliskt och reflekterande utvecklingsområde med fokus på självinsikt och förståelse för andra människor.

    Motivet för urvalet visade sig å ena sidan att texterna skulle fungera allmänbildande samt tanken att använda litteraturen som utgång för att diskutera sociala och samhälleliga frågor. Slutligen gick det även att se att läromedlen svarade till samtliga av läroplanens föreskrifter som behandlar svenskämnets litteraturundervisning och därmed även förmedlade två olika svenskämnen, vävt samman. Svenskan sågs såväl som ett bildningsämne men med en djupare demokratisk dimension med fokus på självinsikt, den egna utvecklingen och världsuppfattningen samt förståelse för andra människor och deras livsvillkor, världsbild och sociala förutsättningar.

  • 54.
    Larsson, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Populärlitteraturen i skolan: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att försöka definiera begreppet populärlitteratur, vilka attityder och föreställningar som finns kring verk som faller in under detta begrepp samt utreda vilken plats denna typ av litteratur har i gymnasieskolan. Uppsatsen byggde på en litteraturstudie av arbeten som behandlar ämnet populärlitteratur i såväl den allmänna samhällsdebatten som inom skolvärlden.

    Studien visade att begreppet populärlitteratur var svårt att definiera då det fanns många aspekter som väger in i vad populärlitteratur kan innebära, såsom produktionsvillkor, funktion och form. Dock kunde man samtidigt se att det fanns vissa element som band samman verken som klassificerades som populärlitterära, och gör att termen ändå är både funktionell och relevant, om än att begreppet måste utvidgas och omdefinieras. Vidare kunde man även finna variationer i funktion och form populärlitterära verk emellan, där genretillhörighet bestämmer verkets sociala och psykologiska teman. Dessa teman kunde man även se syftade till att behandla och diskutera olika fenomen som kan tänkas ligga folk i allmänhet nära och fungera som ett sätt att bearbeta problem och funderingar. De olika definitionerna av populärlitteratur återspeglade sedan vilka attityder som uttrycktes gentemot populärlitterära verk, där fokus på det negativa genererade i negativa attityder och positiva beskrivningar genererade ofta i positiva värderingar.

    Sedan visade studien även att populärlitteraturen länge hållits utanför skolans institutioner, och när den sedan implementerades i verksamheten var det ofta som exempel på den dåliga litteraturen eller som ett avstamp för att närma sig den goda, accepterade litteraturen. Dock kunde man se att populärlitteraturen under de senare åren börjar få en allt större plats i skolan och tillskrivits allt fler positiva egenskaper, där användningsområdena varierade mellan enskilda skolor och lärarlag. Avslutningsvis kan man fastslå att medan populärlitteraturen ofta kopplats samman med negativa beskrivningar och värderingar ser man idag hur den tillskrivs allt fler positiva egenskaper och användningsområden.

  • 55.
    Larsson, Patrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Master and memory ground: studies of Viking rune stone carver and writing environments in the Nordic countries2011Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 106, nr 3, s. 264-266Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 56.
    Larsson, Patrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Några nedslag bland Dalarnas runinskrifter2015Ingår i: En profil i profilen: Vänbok till Bo G Jansson / [ed] Catharina Nyström Höög, Charlotte Lindgren & Sverre Wide, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, s. 21-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 57.
    Lind, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litteraturundervisningens digitalisering: En studie om lärares erfarenheter av och tankar om digitala verktyg i litteraturundervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Litteratur och läsning har länge varit en grundläggande del i svenskundervisningen och har det än idag. Digitala verktyg är ett desto nyare inslag i svenskämnet men har i den reviderade upplagan av läroplanen fått en större och mer framträdande roll. Denna studiens syfte var därför att

    undersöka hur fem svensklärare i år 7-9 förhåller sig till användandet av digitala verktyg i litteraturundervisningen.

    Den metod jag har använt för att svara på mina frågeställningar är en kvalitativ intervjumetod där jag har intervjuat fem lärare som undervisar i årskurs 5-9. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgått från innan förutbestämda intervjufrågor.

    I resultatdelen lägger jag fram de intervjusvar jag fick och som är relevanta för frågeställningarna. Av resultaten framgår att svensklärarna känner osäkerhet inför hur de kan arbeta med digitala verktyg när det gäller litteraturundervisning, bortsett från powerpoint-presentationer och bildstöd. Det framgår också att lärarna arbetar med digitala verktyg inom litteraturundervisningen för att det kan underlätta undervisningen, vara ett stöd till den analoga undervisningen, samt som ett hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter.

  • 58.
    Lind, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Läsning: En litteraturstudie om skönlitteraturens legitimeringar ochnya möjligheter i ett digitaliserat samhälle2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Litteraturundervisning har länge varit en naturlig del av svenskämnet och skönlitteratur

    och läsning tar upp en stor del av kursplanen för svenska i grundskolan. Syftet med den här

    litteraturstudien var att undersöka varför vi egentligen läser skönlitteratur i skolan och hur

    samhällets digitalisering kan påverka litteraturundervisningen, då ungdomar idag läser mer

    än någonsin, men numera på andra sätt än på papper. Frågeställningarna som utformades

    berörde därför vilka legitimeringarna för att läsa skönlitteratur i skolan är samt hur

    litteraturundervisningen påverkas och kan utvecklas med tanke på samhällets

    digitalisering. För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en allmän litteraturstudie

    där jag sökte och sammanställde tidigare gjord forskning och litteratur. Jag delade upp

    resultatet i två delar där skönlitteraturläsningens legitimeringar utgjorde en del och där

    digitaliseringens möjligheter utgjorde den andra. Utifrån den forskning och litteratur jag

    hittade fick jag fram resultatet att litteraturläsningen fortfarande spelar en stor roll i skolan

    och i svenskundervisningen i synnerhet. Till exempel så kan litteraturläsningen förstärka

    elevernas narrativa fantasi, det vill säga att delge olika perspektiv, vilket är en bra grund

    för meningsskapande samtal om aktuella och känsliga ämnen samt utvecklar läsförståelse

    och ordförråd.

    Under de senaste två årtiondena har intaget av nya medier ökat enormt i och med att

    datorer och mobiltelefoner blivit en vardaglig del av våra liv. Majoriteten av ungdomar

    använder idag digitala verktyg på något sätt, antingen via dator, smartphone eller

    surfplatta. Då ungdomar till vardags använder dessa digitala verktyg och har ett intresse av

    att använda dessa uppkommer tanken på att inkorporera dessa i undervisningen för att på

    så sätt öka elevernas motivation till läsning. Med grund i forskningen och litteraturen jag

    valde så fick jag fram resultatet att digitala verktyg kan vara ett sätt att öka läsmotivationen

    hos eleverna, men att vissa texttyper fortfarande är mer fördelaktiga att läsa på papper än

    på skärm. Då sociala medier är ett relativt nytt fenomen saknas det breda studier när det

    gäller hur de påverkar läsningen och även hur eller om den kan användas i

    litteraturundervisningen.

  • 59.
    Lindberg, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Drama i undervisningen: En studie om hur några svensklärare använder sig av drama i sin undervisning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är mitt andra examensarbete som handlar om hur några svensklärare använder sig av drama i sin undervisning. Mitt första examensarbete (Lindberg 2016) bestod av en litteraturstudie som handlade om hur drama kan motivera elever i årskurs 7-9 att våga tala inför publik. Nu har jag gjort en egen undersökning där jag har intervjuat sex grundskolelärare från de högre årskurserna för att se hur de ser på användningen av drama i undervisningen samt hur de själva använder dramametoden. Det underliggande syftet är att jag ska bygga upp en så djup helhetsförståelse som möjligt kring dramaanvändning i skolan. För att kunna få det valde jag att analysera informanternas svar med hjälp av innehållsanalys eftersom jag ville få fram likheter och skillnader mellan deras svar för att sedan jämföra med en del av den tidigare forskningen som jag tog upp i min litteraturstudie (Lindberg 2016). Jag ville se om jag kunde komma fram till samma positiva slutsats i denna undersökning som i min litteraturstudie och det gjorde jag. De sex lärarna är överens om att drama är en bra metod att använda i undervisningen, bland annat eftersom eleverna kan utveckla sina färdigheter när det kommer till att läsa, skriva, lyssna och tala.

    Studien utfördes under vårterminen 2016 och ingår i kursen Svenska IV, examensarbete 2 för ämneslärarexamen 7-9, 15 hp på Högskolan Dalarna i Falun. Studien riktar sig först och främst till lärare inom samtliga skolformer samt till lärarstudenter, men även till de som anser att drama och pedagogik är intressant.

  • 60.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Johansson, Sören
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Rosenkvist, Wei Hing
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Kinesiska.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Charlotte Lindgren intervjuar Wei Hing Rosenkvist och Solveig Malmsten inför Grammatikdagen 2017 vid Högskolan Dalarna2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sören Johansson, universitetsadjunkt i ljud- och musikproduktion och Charlotte Lindgren, universitetslektor i franska, är båda pedagogiska utvecklare vid Akademin Humaniora och Medier, Högskolan Dalarna. De har producerat denna podcast om grammatikundervisning i språk för att uppmärksamma årets Grammatikdag. Den 17 mars 2017 är det nämligen dags att fira Grammatikdagen. Grammatikdagen är ett ideellt initiativ med Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen som huvudarrangörer. Dagen firas på skolor och universitet, mer information finns på www.grammatikdagen.se. Podcasten innehåller en intervju med Wei Hing Rosenkvist, lektor i kinesiska och Solveig Malmsten, lektor i svenska vid Högskolan Dalarna.

  • 61.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Dativ i modern färöiska: En fallstudie i grammatisk förändring2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Faroese is known to lie grammatically between Icelandic and the Mainland Scandinavian languages and dialects. One example of this is that, on the one hand, Faroese is like Icelandic in having a basically intact morphological four case system. On the other hand case-marking in Faroese is linked to clause function to a greater degree than in Icelandic – but to a lesser degree than in the Mainland Scandinavian standard languages. In Scandinavian Linguistics, it has long been an axiom that in the longer term the aforementioned four case system will be reduced in all varieties of the Scandinavian languages. The present thesis investigates if, and if so how, this expected development manifests itself in Senior High School graduation essays in Faroese from the period 1940–1999.

    A quantitative study forms the core of the thesis. The choice between the dative and other cases is related to eight syntactic variables whose effect on the choice of case is compared using methods from the variationist framework, among others. The results are partly surprising: the dative did not reduce in frequency from the 1940s to 1990s. There certainly is a tendency, however not a statistically significant one, that the dative is more often replaced by another case in contexts where the norm is to use the dative. On the other hand it also seems to become more common for the dative to be used hypercorrectly. Furthermore, the development is not linear, in that around the middle of the investigation period, the dative is used far more according to norms than otherwise. As expected, clause function is an important variable, but by the end of the period under investigation the placement of the nominal phrase within the clause becomes a surprisingly strong factor. It also becomes more important if the phrase takes the form of a first/second-person pronominal or not.

    The results are theoretically interpreted in the light of, firstly, Generative Grammar, and secondly Construction Grammar. The modification of certain terms is discussed, such as lexical case in Generative Grammar or usage-based model in Construction Grammar. The conclusion is that the linguistic descriptive models of these theories can only partly cover the tendencies to change that are observed. Other parts of the results are best explained using aspects of sociolinguistics. The conclusion is that case studies on a micro-level are valuable in order to evaluate and develop theories of linguistic variation and change at a macro-level.

  • 62.
    Mattsson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Subjektiv förankring eller inte?: Om litteraturdidaktik i gymnasieskolan: en litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera och utvärdera de argument som presenterats i tidigare forskning för och emot subjektiv förankring som litteraturdidaktisk strategi och metod, samt att se om det i tidigare forskning framkommer något alternativ till subjektiv förankring. Tidigare forskning visar att subjektiv förankring förekommer i stor utsträckning, samt att subjektiv förankring är nära förknippat med en matchning av allmän och litterär repertoar. Tidigare forskning visar unisont att subjektiv förankring riskerar att hamna i konflikt med den vidgade erfarenhet som efterfrågas i läroplanen. Med subjektiv relevans har undervisningen en större möjlighet att bemöta detta. I det sociala samspelet växer ny erfarenhet och ny kunskap fram baserat på elevernas respektive erfarenheter och upplevelser. Risken att befintliga erfarenheter leder till självbekräftelse och reproduktion av befintliga kunskaper är avsevärt lägre då boksamtalet sker i ett socialt samspel. Det sociokulturella perspektivet på lärande, svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt läroplanen sammanstrålar i subjektiv relevans.

  • 63.
    Nilsson, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Dags att väcka elevernas läslust: Motivering genom digitala hjälpmedel2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att sammanställa tidigare forskning om hur digitala verktyg kan stimulera motivation att läsa hos högstadieelever i ämnet svenska. För att undersöka detta är två frågeställningar formulerade: Vad kan stimulera motivation och lust att läsa hos elever i högstadiet? Hur kan datorer och andra digitala hjälpmedel påverka elevernas syn på läsning och undervisningen i sig? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie och resultatet av sökningen är till största del hämtad från en manuell sökning. Litteraturen i studien är vald genom uppsatta urvalskriterier och värderingar om vad litteraturen ska innehålla. Resultatet visar att digitala hjälpmedel kan väcka en motivation till att läsa hos eleverna men hur dessa hjälpmedel används är det som avgör om denna motivation är av inre eller yttre art, vilket i sin tur påverkar elevernas studieresultat. En aktiv lärare i klassrummet som känner sig trygg med användandet av digitala hjälpmedel är av den anledningen avgörande. Dock framgår det att forskningen som finns om hur digitala hjälpmedel kan användas, är idag bristande. En slutsats är då att forskningen om den didaktiska frågan – hur, måste undersökas djupare, för att enligt denna studie är de digitala hjälpmedlen ett utmärkt verktyg för att stimulera motivation till att läsa hos elever.

  • 64.
    Nilsson, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Digitala verktyg och läsmotivation: Hur digitala verktyg används i högstadiet för att stimulera elevernas vilja att läsa2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 65.
    Nilsson, Joanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    När kommunikationen brister: En litteraturstudie om talrädsla, kommunikationsprocess och våga-tala kurser2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning lyfter fram kring talrädsla. Vidare intas ett didaktiskt sociokulturellt perspektiv på elev och lärande samt vad som föreskrivs i

    Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (2011) och elevernas rättigheter till kommunikativa kunskaper. Syftet är att belysa en nulägesrapport vad gäller forskningsläget inom talrädsla. Den aktuella frågeställningen är: På vilket sätt gynnar en ökad medvetenhet om hela kommunikationsprocessen elever med talrädsla, enligt tidigare forskning? Vilka beprövade åtgärder finns beskrivna för att gynna elever med talrädsla i gymnasiet enligt tidigare forskning? Vad anses som mest centralt inom forskningen för elever med talrädsla? Litteraturstudiens resultat visar att eleverna lider av olika former av specifik social fobi inom talrädsla vilka blir synliga genom självrannsakning. Arbetet för att komma ur talrädsla är att exponeras inför en sekundärgrupp. Vidare visar litteraturstudien också att kunskaper kring hela kommunikationsprocessen inom elevsocialisationen är väsentligt för hur eleverna tar sig an ett muntligt föredrag i skolan. Det handlar framförallt om de sociologiska faktorerna som självförtroende, anpassning, självbild och maktstrukturer som avgörande för elevernas språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet gör det möjligt att se relationen mellan talrädsla och kommunikationsprocess. Det psykologiska tillvägagångssättet är önskvärda i undervisningen om tal eftersom det främjar tryggheten i klassrummet samt att de psykologiska metoderna skapar vägar ur talrädslan på ett bredare plan än vad retoriken kan erbjuda.

  • 66.
    Nilsson, Joanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Talrädsla ur ett elevperspektiv: En kvalitativ undersökning om elevernas erfarenheter av talrädsla och klassrummets maktstruktur2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har min egen studie,

    När kommunikationen brister (Nilsson, 2018) bakom sig i vilken fokus läggs på forskningens skillnader mellan å ena sidan pedagogiskt å andra sidan psykologiskt sätt att se på talrädsla som ett problem för den didaktiska praktiken i svenskämnet. Denna undersökning av talrädslan intar ett elevperspektiv med syfte att se till elevernas erfarenheter av sin talrädsla samt hur eleverna tycker att läraren utövar makt i det pedagogiska klassrummet och svenskundervisningen. Det teoretiska ramverket består av Maurice Merleau-Pontys teori om kroppens fenomenologi för att analysera elevernas erfarenheter av talrädsla och Michel Foucaults teoretiska tankar om makt, vilket innebär att det inte finns kunskap som är oberoende av makt eller makt som är oberoende av kunskap. Resultatet av studien visar talrädslans mångfacetterade uttryckssidor och elevernas erfarenheter tyder på didaktiska och pedagogiska problem när det kommer till övning för att uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande. Resultatet visar också på vilket sätt maktstrukturer påverkar de elever som lider av talrädsla då eleverna söker empati och trygghet i klassrummet samt förmåga att anpassa muntliga framträdanden till mindre grupper. För att eleverna ska kunna uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande efterfrågas lärarens utövning av makt för en inordnad och disciplinerad undervisning.

  • 67.
    Niska, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skärmskugga eller färg på paletten?: Digitala verktyg i litteraturundervisningen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fem lärares förhållningssätt till digitala verktyg, främst datorn, i

    litteraturundervisningen i ämnet svenska. Problemföreställningar som bemöts är om digitala verktyg

    tillämpas i litteraturundervisningen och sålunda på vilket sätt, hur gymnasielärarnas yrkesroll

    påverkas positivt respektive negativt samt vilka effekter tillämpningen har på elevernas

    måluppfyllelse.

    Metoden är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Materialet har

    därefter bearbetats och analyserats utifrån tidigare forskning kring användningen av digitala verktyg

    i litteraturundervisningen och generellt i undervisningen.

    Resultatet av studien visar att digitala verktyg används i litteraturundervisningen främst för

    material- och informationssökning, dokumentation, presentation och filmvisning. Därutöver visar

    resultatet att lärarens yrkesroll påverkas positivt tillföljd av att tillgången till material är

    lättillgänglig och inte tidsbegränsat, att variation av presentationer möjliggörs samt att film kan

    visas med hjälp av verktygen. Yrkesrollen påverkas även positivt då läraren med verktygen kan

    erbjuda stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter på ett effektfullt sätt. Yrkesrollen påverkas

    negativt på så sätt att både lärare och elever ägnar mer tid vid datorn. Även risken med plagiat och

    ytlighet nämns samt att elevernas uppmärksamhet många gånger är svår att nå på grund av att de är

    bundna vid datorn. Vidare pekar resultatet på att majoriteten av lärarna anser att elevernas

    måluppfyllelse påverkas positivt.

  • 68.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att skriva med och utan digitala redskap2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi lever i ett digitaliserat samhälle där användning av digitala verktyg, internet och sociala medier tas för givet, så även i skolan. Vad innebär då de reviderade skrivningarna i Lgr11 om digital kompetens för skolans tidiga skrivundervisning? Avsikten med artikeln är att skapa förståelse för skrivande med och utan digitala verktyg i skrivundervisningen. I artikeln diskuteras vad som kan utveckla elevernas skapande av texter med och utan digitala verktyg samt lärarens viktiga roll i det didaktiska arbetet.

  • 69.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Writing roles: a model for understanding students' digital writing and the positions that they adopt as writers2017Ingår i: Computers and Composition, ISSN 8755-4615, E-ISSN 1873-2011, Vol. 46, s. 56-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research in the field of written composition has mainly studied planning and revision. Nonetheless, the understanding of formulation is still poorly understood. This article elaborates the Writing roles model to elucidate challenges in digital writing in the research and pedagogy domains. Writing roles are based on empirical ethnographic data from Swedish lessons at upper secondary schools to create understandings of how digital writing and text processing in school affect students’ writing and the positions that they take as writers. The results show that the use of computers changes writing in school from individual projects to complex collective writing projects. Writing digital school texts thus becomes a literacy project in an ecology of communication with different levels of collaborative writing. Writing is linked to the relationships between students’ writing in interaction with reading, listening and talking, in addition to transitions to the school environment and how students position themselves and others in writing roles in relation to their use of computers. In the classroom, there is continuous negotiation and interplay through social media, both inside and outside the school. The capacity to participate in social activities is central for both giving and obtaining scaffolding in digital formulation processes.

  • 70.
    Norman, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Tyst i klassen?: En systematisk litteraturstudie om tysta och blyga elevers klassrumsarbete2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vissa elever i svenska skolan väljer att sitta tysta i klassrummet. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna vad aktuell forskning säger om "tysta elever" och vilka konsekvenser denna tystnad kan få för dessa elevers prestationer i klassrummet. De frågor som ställdes för att besvara studiens syfte var: ”Varför väljer vissa elever att vara tysta?” och ”På vilket sätt påverkas tysta elevers prestationer i ämnet svenska?”. En systematisk litteraturstudie genomfördes och fyra studier användes för att besvara syftet och de ställda frågorna. Resultatet visar att det finns många anledningar till varför elever väljer att vara tysta. Exempel på dessa anledningar kan vara blyghet, talängslan, ointresse, tidspress och mobbing. Resultatet visar också till viss del att tysta och blyga elever riskerar att få svårt att utveckla de färdigheter som målen i svenska kräver. Denna studie belyser också vikten av att fler studier inom detta område görs i Sverige.

  • 71.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Blicken, buren och den vita snön: Nyckelord som utgångspunkt för en läsning av Darling River2015Ingår i: Det skönlitterära språket: Tolv texter om stil / [ed] Carin Östman, Stockholm: Morfem , 2015, s. 15-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 72.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Den öppna myndigheten: Om nya typer av texter, buzzwords och diskursiv antagonism vid svenska myndigheter2016Ingår i: Svenskans beskrivning 34 / [ed] Henrik Rahm, Lund, 2016, s. 15-37Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 73.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    "Det är kul att veta att man kan saker": Elever i årskurs 3 samtalar om läsning2013Ingår i: Läsning: Svensklärarföreningens årsskrift 2013 / [ed] Gustaf Skar & Michael Tengberg, Stockholm: Natur och kultur, 2013, s. 153-168Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 74.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    För många texter kan skymma sikten: Om myndigheternas uppdrag, tidens ideal och policydokument vid svenska myndigheter2015Ingår i: Myndighetstexter ur medborgarperspektiv: Rapport från Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21-22 november 2013 / [ed] Aino Piehl, Helsingfors: Institutet för de inhemska språken , 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Klarspråk i framtiden2015Ingår i: Bulletinen Klarspråk, , s. 1s. 3-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 76.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Tönnesson, Johan L. (Medarbetare/bidragsgivare)
    Klarspråk och klarspråksarbete - ett tema i tiden2015Ingår i: Sakprosa, ISSN 1502-6000, E-ISSN 1891-5108, Vol. 7, nr 2, s. 1-8, artikel-id 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 77.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litterär gestaltning i språkvetenskaplig belysning: Tre kvinnor - och en apa - i Darling River2015Ingår i: En profil i profilen: Vänbok till Bo G Jansson / [ed] Catharina Nyström Höög, Charlotte Lindgren & Sverre Wide, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, s. 131-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    One song with different tunes?: The novels Darling River and Lolita and their intertextual relations2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 79.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Ord vi dissar2005Ingår i: Språkvård, ISSN 0038-8440, nr 2, s. 4-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Teamwork? Man kan lika gärna samarbeta2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Visual Resources at Work: Atmosphere and Agency in platforms of values2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 82.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Värdegrundstexter - ett nytt uppdrag för klarspråksarbetet?2015Ingår i: Sakprosa, ISSN 1502-6000, E-ISSN 1891-5108, Vol. 7, nr 2, s. 1-16, artikel-id 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 83.
    Nyström Höög, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Björkvall, Anders
    Örebro universitet.
    Keeping the discussion among civil servants alive: 'Platform of values' as an emerging genre within the public sector in Sweden2018Ingår i: Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2001-7405, E-ISSN 2001-7413, Vol. 22, nr 3, s. 17-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A defining feature of contemporary public authorities in Sweden is the production of texts labelled platform of values or core values. Previous research points to three main factors contributing to this development: an increased interest in ethics in the public sector, new forms of management and control, and the importance of the external promotion of public authorities. This paper focuses on the perspective of civil servants when addressing the research question: What are the most important functions of ‘platform of values’ texts? The paper draws on two types of data – a focus group of senior HR officers and a quantitative survey for civil servants. Critical Genre Analysis is presented as a methodological framework for understanding ‘value texts’ as social actions. The results show that ‘platform of values’ practices are connected to the creation of the “ethically aware” civil servant; that neither their connection to control over civil servants nor to the external promotion of the authority are directly recognised, whereas their connection to goal achievement is; and that the role of the ‘value texts’ as such has been somewhat overrated in previous research – it is the dialogue about the values that matters

  • 84.
    Nyström Höög, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Björkvall, Anders
    Stockholms universitet.
    "Vi är professionella i vårt agerande och levererar i tid med rätt kvalitet": Svenska myndigheters värdegrundstexter som multimodal genre2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 85.
    Nyström Höög, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Ledin, Per
    Södertörns högskola.
    Från sats och mening till form och färg: Språkvetenskaplig textforskning och dess samtida utmaningar2017Ingår i: Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter / [ed] David Håkansson och Anna-Malin Karlsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 75-90Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 86.
    Nyström Höög, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Lindgren, CharlotteHögskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.Wide, SverreHögskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    En profil i profilen: Vänbok till Bo G Jansson2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 87.
    Nyström Höög, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Söderlundh, Hedda
    Institutionen för språkstudier, Malmö högskola.
    Sörlin, Marie
    Umeå universitet, Institutionen för språkstudier.
    Myndigheterna har ordet: om kommunikation i skrift2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 88.
    Nyström Höög, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Thelander, Kerstin
    Östman, Carin
    Litterär text och SFL i lärarutbildningen: Några resultat från ett pilotprojekt2011Ingår i: Svenskans beskrivning 31 / [ed] Edlund, Ann-Catrine; Mellenius, Ingmarie, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet , 2011, s. 263-280Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 89.
    Olayvar, Anna-Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Vad tycker vi om slöjan och kepsen?: En undersökning om lärares attityder till användandet av slöja och keps i klassrummet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Två yttre markörer som finns med i ungdomskulturen idag är keps och slöja. De diskuteras ständigt i skolorna, då de väcker starka känslor hos många. De är en del av ungdomarnas kultur och identitet. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka 10 verksamma lärares värderingar och attityder till slöja och keps på högstadiet och gymnasieskolan. Uppsatsen bygger på 10 intervjuer som sedan diskuteras och analyseras. Trots ordningsregler i skolan om huvudbonader och ytterplagg, är lärarna inte konsekventa i sitt handlande, om hur strikt ordningsreglerna skall följas. En del av dem anser att kepsen är en identitetsmarkör som man kan använda för att provocera de vuxna med, medan några säger att en del elever behöver gömma sig under kepsen. Generationsklyftan har betydelse, anser de. De flesta lärarna har aldrig kommit i kontakt med någon med slöja och har därför svårt att ta ställning till den. Några lärare anser att muslimska flickor är tvingade att använda slöja när de tillber islam. De skulle inte tvinga en muslimsk elev att ta av slöjan inomhus, då den förknippas med religion.

  • 90.
    Olsson, Dan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Kultur i förändring: en jämförelse av ordet kulturs efterled i SAOB och SAOL 19982004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ’odling’ mot ’bildning’.

  • 91.
    Olsson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Norling, Therese
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    "Barn i behov av särskilt stöd": En undersökning om begreppets innebörd och hur skolan arbetar med "barn i behov av särskilt stöd"2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet har vi undersökt vad begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” innebär för lärare som jobbar inom skolan. Syftet är att belysa och öka förståelsen för begreppet samt hur man agerar i skolan utifrån vad man menar med begreppet. Vi har utfört en kvalitativ underökning i form av enskilda intervjuer på en F-6 skola i Mellansverige. Undersökningen visade att lärare uppfattade begreppet olika beroende på erfarenhet och vilken roll man har i skolan.

  • 92.
    Ottosson, Erika
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Modersmålet som ett verktyg i tillägnandet av svenska somandraspråk på Sfi: Fyra lärares attityder till att använda deltagares modersmål som ettverktyg i tillägnandet av svenska som andraspråk på Sfi2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka attityder Sfi-lärare inom ramen för studieväg 1 hartill att använda deltagares modersmål som ett verktyg i tillägnandet av svenska som andraspråk.Syftet är också att studera vilka möjligheter respektive hinder Sfi-lärarna upplever när det gälleratt kunna använda deltagares modersmål som ett verktyg i tillägnandet av svenska somandraspråk. Materialet består av fyra intervjuer med Sfi-lärare inom ramen för studieväg 1 på fyraolika skolor, i fyra olika kommuner. Resultatet visar att samtliga av de deltagande lärarna uppvisarpositiva attityder till att använda deltagares modersmål i tillägnandet av svenska som andraspråk.Möjligheterna till att använda deltagares modersmål i undervisningen skiljer sig åt mellan lärarna,men det största hindret för användningen av modersmålet som ett verktyg i tillägnandet avsvenska som andraspråk anses av samtliga lärare vara avsaknaden av språkligt stöd. Studiengenomsyras av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, något som även studiens resultatbekräftar, där interaktionen och språket ses som de viktigaste verktygen för lärande.

  • 93.
    Persson, Christel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Erbjuds CODA-elever modersmålsundervisning i teckenspråk?2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    CODA är en förkortning av orden Children of Deaf Adults. Det innebär hörande personer som har döva föräldrar. Personer som är CODA är bimodalt tvåspråkiga, det vill säga någon som har kunskaper i ett talat och ett visuellt språk. Modersmål är teckenspråk och talat språk andraspråk.

    Studien avser undersöka CODA-elevers möjlighet att få modersmålsundervisning i teckenspråk genom att kontakta modersmålsansvariga tjänstemän i Sveriges femtio största kommuner för att få vetskap om kommunens arbete med CODA.

    Studien innefattar även hur information förmedlas till berörda om att modersmålsundervisning erbjuds samt hur undervisningen är organiserad. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med undervisningsperspektiv som anslag har ansvariga tjänstemän intervjuats.

    Resultatet och tidigare forskning visar att modersmålsundervisning i teckenspråk för CODA är bristfällig. Forskning kring modersmålsundervisnings betydelse för tvåspråkiga visar att modersmålsundervisning är en viktig komponent för att främja tvåspråkigas språkutveckling, identitet och kultur.

  • 94.
    Persson, Mimmi
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Tala är silver, relationer är guld: Svensklärares arbete med högstadieelevers muntliga förmåga ur ett relationsperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer belysa hur fem svensklärare i grundskolans år 7-9 uppger att de utifrån ett relationsperspektiv arbetar med eleverna för att dessa ska öka sin förmåga att uttrycka sig muntligt och förbättra sin kommunikativa förmåga. Frågeställningarna som används för att precisera syftet är: Vilken betydelse tillmäter läraren sin egen förmåga att skapa goda relationer till eleverna i syfte att öka elevernas muntliga kompetens? Arbetar läraren medvetet och aktivt med relationer i nämnda syfte och hur bedrivs i så fall detta arbete? Vad gör läraren för att eleverna ska prata om sina åsikter och erfarenheter i klassen? För att tydliggöra hur lärarna agerar i relationerna till sina elever analyseras studiens resultat genom filosofen Martin Bubers "Jag-Du-filosofi". Studiens resultat visar att en övervägande del av lärarna arbetar aktivt och medvetet på att skapa goda relationer till sina elever som en del av förfaringssättet att få eleverna att förbättra sin muntliga förmåga. Resultatet visar också att relationsarbetet bedrivs genom att kontinuerligt vistas bland eleverna även utanför lektionstid, att vara genuint intresserad av dem samt att lyssna på, och vara lyhörd inför sina elever. De lärare som medvetet arbetar på elevrelationerna visar sig vara närvarande och mänskliga i samspelet med eleverna samtidigt som de tydligt uttrycker att de tar ledarskapet på största allvar. Likaså visar resultatet att de relationsmedvetna lärarna arbetar för att muntlig kommunikation blir en naturlig del i undervisningen redan från starten av sjunde klass. Det framgår också att dessa lärare arbetar med elevnära muntliga uppgifter, som ofta upplevs som roliga av eleverna, som ett framgångsrikt sätt att öka elevernas muntliga förmåga.

  • 95.
    Pollack, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Du måste komma ihåg att…: En djupdykning i begreppet arbetsminnesträning och dess användbarhet.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har undersökt begreppet arbetsminnesträning och vilken forskning som har gjorts i detta område tidigare. Arbetet är en systematisk litteraturstudie som genomförts som ett examensarbete. Syftet är att öka kunskapen om begreppet arbetsminnesträning och om det är användbart och effektiv eller inte för elever med lässvårigheter. Resultatet visar att arbetsminnesträning är effektivt, under förutsättning att träningen sker regelbundet, med hjälp av dator och att eleverna är en bit på väg i sin läsutveckling. Resultaten ska dock inte ses som absoluta då nästan ingen långsiktig uppföljning har gjorts senare än 6 månader efter avslutad studie. Förhoppningsvis kommer resultatet att hjälpa pedagoger att stödja elever som har problem med arbetsminnet och dess konsekvenser.

  • 96.
    Pollack, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Lärares kunskap och inställning kring begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.

  • 97.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Könade samtal: En analys av könsmönster i sfi-undervisningen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.

  • 98.
    Sandberg, Elisabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Lyrikens roll i gymnasiets svenskundervisning: En litteraturstudie av ett försummat ämne2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur gymnasielärare ser på lyrik som verktyg i svenskundervisningen. Examensarbeten av lärarstudenter och ämnesdidaktisk litteratur som behandlar litteraturundervisning analyseras utifrån hur och varför lyrik används i undervisningen. Resultatet, som antyds redan i och med att ämnet bara i ringa utsträckning är beforskat, visar att lyrikundervisningen intar en undanskymd plats i svenskämnet trots att styrdokumenten kan styrka användningen av lyrik som verktyg i undervisningen. Flera lärare uppfattar lyrik som något svårt och de tycker illa om att analysera dikter. Undantag finns, men flertalet låter lyriken komma in främst i samband med litteraturhistoria. De lärarstudenter som skrivit examensarbeten i ämnet förespråkar ett starkare erfarenhetspedagogiskt förhållningssätt. I nyare ämnesdidaktisk litteratur syns däremot uppfattningen att litteraturundervisningen bör styra bort ifrån erfarenhetspedagogik mot en litteratursyn där poesins språk blir viktigt som estetisk uttrycksform. En ny svenskämnesdidaktik efterlyses där, och då den dominerande uppfattningen i de arbeten som analyserats är att lyrik är svårt, kan konstateras att denna del av svenskundervisningen är i behov av utveckling.

  • 99.
    Selberg, Jens
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Läsförståelse: meningen med att läsa är att förstå det man läser2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos eleverna i testgruppen. Eleverna i testgruppen följs upp och arbetet beskrivs mer ingående av mig som deltagande observatör. Övningarna genomfördes 3-4 gånger i veckan med 20min vid varje tillfälle och under sex veckor. Testresultaten redovisas i tabellform och arbetsprocessen följs upp och beskrivs. I resultaten kan man utläsa en förändring i positivriktning hos testgruppen och i klassens resultat.

  • 100.
    Skoglund, Paul
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    RETORIK INOM DEN SVENSKA ARBETARRÖRELSEN: En jämförande analys av Tage Erlander och Olof Palme som talare2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Retorik

    har

    sin

    grund

    i

    tilltron

    till

    språket

    och

    dess

    förmåga

    att

    övertyga

    sin

    omgivning

    och

    är

    intimt

    förknippad

    med

    uppkomsten

    av

    rättsstaten

    och

    demokratin

    i

    antika

    Grekland.

    Retoriken

    utgör

    såväl

    en

    kraft

    för

    att

    stärka

    demokratin

    men

    också

    till

    att

    manipulera

    folket

    i

    strävan

    efter

    makt.

    Syftet

    med

    föreliggande

    uppsats

    är

    att

    studera

    hur

    två

    politiker,

    Tage

    Erlander

    och

    Olof

    Palme

    använder

    sig

    av

    argumentationsmedlen,

    ethos,

    logos

    och

    pathos.

    Vid

    detta

    studium

    fann

    jag

    att

    det

    råder

    stor

    skillnad

    dem

    emellan

    beträffande

    sättet

    att

    uttrycka

    sig

    retoriskt.

    Tage

    Erlander

    uppvisar

    diplomatik

    i

    sin

    retorik.

    Palme

    var

    en

    talare

    som

    tog

    risker

    i

    sin

    retorik.

    De

    företräder

    ungefär

    samma

    tidsepoker

    och

    samma

    parti,

    Socialdemokraterna.

123 51 - 100 av 144
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf