du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 328
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Cederlöf, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Man, Isabelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    "Men shit, hur fan har vi kunnat glömma bort det?": Falu kommuns socialtjänsts arbete gällande prostitution2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om och hur Falu kommuns socialtjänst arbetar gällande prostitution. Studien är en kvalitativ studie som baseras på tre fokusgruppsintervjuer utförda på delar av Falu kommuns socialtjänst. Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett intersektionalitetsperspektiv.

    Resultatet av studien var entydigt, arbete riktat mot prostitution förekommer inte på socialtjänsten i Falu kommun. Verksamheten besitter inga rutiner eller riktlinjer för detta arbete, och inget förebyggande arbete eller något samarbete med andra organisationer eller myndigheter utförs.

    Det framkom även att handläggarna hade en stereotyp bild av vem som är en potentiell sexsäljare, något som kan komma att påverka vem som skulle kunna få ett eventuellt stöd från socialtjänsten gällande denna problematik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52. Cheung Chung, M
    et al.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Austin, C
    Barkby, H
    Brown, H
    Cash, S
    Ellingford, J
    Hanger, L
    Pais, T
    Posttraumatic stress disorder in older people after a fall2009Ingår i: International Journal of Geriatric Psychiatry, ISSN 0885-6230, E-ISSN 1099-1166, Vol. 24, nr 9, s. 955-964Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 53. Dag, Munir
    et al.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Can they work it out and do they get any satisfaction?: Young Swedish physically disabled men’s and women’s work involvement and job satisfaction2010Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 12, nr 4, s. 287-303Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 54.
    Dahl, Rebecca
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Gillström, Josefine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Integrering och inkludering genom föreningslivet: En intervjustudie om föreningslivets möjligheter till integration av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn och ungdomar har tvingats fly sina länder de senaste åren. En viktig del när dessa barn och ungdomar kommer till Sverige är att de integreras i samhället. UngPåVäg är ett projekt skapat av Rädda Barnen som syftar till att inkludera nyanlända barn och ungdomar i idrottsföreningar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka huruvida ledare involverade i detta projekt, upplever att föreningslivet främjar inkludering och integrering av nyanlända samt ensamkommande barn och ungdomar. Denna kvalitativa studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med ledare involverade i idrottsföreningar med kopplingar till UngPåVäg. Studiens resultat påvisar att de flesta ledarna upplever att föreningslivet bidrar till en väg in i samhället för dessa barn och ungdomar, att UngPåVäg har bidragit med kunskap för att genomföra detta trots en del hinder samt att ledarna har fått en större kulturell förståelse och gör insatser utanför idrotten i sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Karolinska Institutet; Stockholm University.
    Ageing in a changing place: a qualitative study of neighbourhood exclusion2019Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An inclusive neighbourhood is a key facilitator enabling older adults to age in place. Neighbourhoods have been identified as a dimension of social exclusion important to older adults, and it has been argued that older adults are particularly vulnerable to neighbourhood change. The aim of this study was to explore older adults’ experiences of neighbourhood exclusion within the context of neighbourhood change. Focus groups were undertaken in the urban and rural areas of a metropolitan borough in England involving a total of 41 older adults, with data analysed via thematic analysis. Urban areas in the borough studied have transformed following the closure of the mining industry, with a high level of deprivation in many areas, while some rural areas have undergone gentrification. Within the context of structural neighbourhood change, four themes were identified: community cohesion, political agency, feelings of safety and the physical environment. The themes were interlinked, which calls for collaboration across traditional lines of professional responsibility, and for research that encompasses different aspects of neighbourhood exclusion. This study contributes with knowledge on older adults’ experiences of exclusion, including novel findings on the importance of political agency and collective memory, and identifies actions to combat exclusion. An active involvement of older adults in the development of initiatives to tackle social exclusion is recommended.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    De äldre och ensamheten2013Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, nr 1, s. 46-46Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 57.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Older people’s perspectives on the causes of social exclusion2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 58.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Risk för ensamhet2013Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, nr 3, s. 20-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 59.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Social exclusion and care receipt in old age2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Karolinska Institutet.
    Agahi, Neda
    Karolinska Institutet.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet.
    Lonelier than ever?: Loneliness of older people over two decades2018Ingår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 75, s. 96-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To live with feelings of loneliness has negative implications for quality of life, health and survival. This study aimed to examine changes in loneliness among older people, both with regard to prevalence rates, and socio-demographic, social and health-related correlates of loneliness. This study had a repeated cross-sectional design and was based on the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). Analyses of trends in loneliness covered the years 1992, 2002, 2004, 2011 and 2014, and included people aged 77 years or older (n=2 572). Analyses of correlates of loneliness covered 2004 and 2014, and included people aged 70 years or older (n=1 962). Logistic regression analyses were conducted with findings presented as average marginal effects. Contrary to what is often assumed, there has been no increase in loneliness among older people over time (1992-2014). Regression analyses for 2004 and 2014 showed that social and health-related correlates were more strongly associated with loneliness than socio-demographic correlates. Psychological distress was most strongly associated with loneliness, followed by widowhood. Most associations between the correlates and loneliness were stable over time.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Agahi, Neda
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Schön, Pär
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Planned and unplanned hospital admissions and their relationship with social factors: Findings from a national, prospective study of people aged 76 years or older2018Ingår i: Health Services Research, ISSN 0017-9124, E-ISSN 1475-6773, Vol. 53, nr 6, s. 4248-4267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    To examine the relationship between social factors and planned and unplanned hospital admissions among older people.

    Data Sources/Study Setting

    2011 data from the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) and data from the Swedish National Patient Register until December 31, 2012.

    Study Design

    The study had a prospective design. Data were analyzed via Cox proportional hazard regressions with variables entered as blocks (social factors, sociodemographic and ability factors, health factors).

    Data Collection

    Data were collected via interviews with people aged 76+ (n = 931).

    Principal Findings

    Living in institutions was negatively associated with planned admissions (hazard ratio (HR): 0.29; confidence interval (CI): 0.09–0.88), while being in receipt of home help was positively associated with unplanned admissions (HR: 1.57; CI: 1.15–2.14). Low levels of social contacts and social activity predicted unplanned admissions in bivariate analyses only. Higher ability to deal with public authorities was positively associated with planned admissions (HR: 1.77; CI: 1.13–2.78) and negatively associated with unplanned admissions, although the latter association was only significant in the bivariate analysis.

    Conclusions

    Hospital admissions are not only due to health problems but are also influenced by the social care situation and by the ability to deal with public authorities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Andersson, Lars
    Linköpings universitet.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Long-term influences on loneliness: Results of a nationally representative study with follow-up after 20 years2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 63.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Andersson, Lars
    Linköping University.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Long-term predictors of loneliness in old age: Results of a 20-year national study2018Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 22, nr 2, s. 190-196Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: There is a general lack of longitudinal research on loneliness in old age. Drawing on life course theory and the convoy model, this study aimed to examine whether there is an association between loneliness in old age and social engagement 20 years earlier.

    Method: Data from the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (2002 and 2011 data collection waves) and the Swedish Level of Living Survey (1981 and 1991 data collection waves) were used, including 823 individuals with an average age of 82.4 years at follow-up.

    Results: Each form of social engagement in old age was associated with the same form of social engagement 20 years earlier. Close forms of social engagement were negatively associated with loneliness in old age; as were more distant forms of social engagement, but only when they were considered solely in old age.

    Conclusion: Patterns of social engagement in old age were established at least 20 years earlier. Close forms of social engagement are long-term predictors of loneliness, although current social engagement tended to be more influential on loneliness. The study underlines the importance of interventions targeted at close relationships that can provide social support in old age.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Andersson, Lars
    Linköpings universitet.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet ; Stockholms universitet.
    Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national longitudinal study2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objectives: To examine the extent to which older women and men (70+) report feelings of loneliness with a focus on: a) changes in reported loneliness as people age, and b) which factors predict loneliness.

    Methods: Data from the 2004 and 2011 waves of SWEOLD, a longitudinal national survey study, was used. The prediction of loneliness in 2011 by data collected in 2004 was examined in three logistic regression models for the total sample (n=587), for women and for men.

    Results: Older people moved in and out of frequent loneliness over time, but there was a general increase in loneliness as they aged. Recent widowhood and depression increment were associated with loneliness in both women and men. Loneliness, widowhood, depression and mobility problems measured in 2004 predicted loneliness uniquely in women in 2011; whereas low level of education and social contact reduction predicted loneliness uniquely in men.

    Discussion: Loneliness is not always a stable condition, demonstrating the importance of longitudinal research. Gender differences in incidence and predictors make it important to look at women and men separately both when researching loneliness and when targeting interventions to prevent or reduce loneliness in older people.

  • 65.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Karolinska institutet.
    Berndt, Hanna
    Karolinska Institutet & Stockholm Universitet.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Schön, Pär
    Receipt of formal and informal help with specific care tasks among older people living in their own home: National trends over two decades2018Ingår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 52, nr 1, s. 91-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden is seen as a typical example of a social-democratic welfare regime, with universal and generous welfare policies. However, in the last decades, there have been substantial reductions in the Swedish provision of care for older people. This study aimed to examine trends in sources of care-receipt in older people (77+) living in their own home and with a perceived need of help with two specific tasks: house cleaning or food shopping. Trends in care-receipt were examined in relation to gender, living alone, having children and socioeconomic position. Data from the 1992, 2002 and 2011 data collection waves of the national study SWEOLD was used. Response rates varied between 86 and 95 per cent, and the sample represents the population well. Trends and differences between groups were explored in bivariate and logistic regression analyses. There was a reduction in formal care-receipt regarding house cleaning and food shopping over the study period. It was more common for women than men to receive formal care, and more common for men than women to receive informal care. Reductions in formal care have affected older women more than older men. Still, living alone was the most influential factor in care-receipt, associated with a greater likelihood of formal care-receipt and a lower likelihood of informal care-receipt. It can be concluded that public responsibility for care is becoming more narrowly defined in Sweden, and that more responsibility for care is placed on persons in need of care and their families.

  • 66.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Berndt, Hanna
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Schön, Pär
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Sweden’s changing welfare mix over two decades: Trends in care for community-based older people with perceived need2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 67.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Frank, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Naseer, Mahwish
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Systematic review of longitudinal risk factors for loneliness among older adults2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 68.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Living on the edge: Social exclusion and the receipt of informal care in older people2016Ingår i: Journal of Aging Research, ISSN 2090-2204, E-ISSN 2090-2212, s. 1-10, artikel-id 6373101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Older people have been identified as being at risk of social exclusion. However, despite the fact that care is commonly required in later life and the majority of that care provided by informal carers, a connection between social exclusion and informal care-receipt has rarely been considered. The aim of this study was to examine how informal care-receipt is related to social exclusion.

    A face-to-face questionnaire survey on social exclusion and informal care-receipt was carried out among older people (n=1255) living in Barnsley, United Kingdom. Multivariable analyses examined the association between social exclusion and categories of informal care-receipt: care receiver; assurance receiver; non-receiver with no need; non-receiver with need.

    Compared to being a non-receiver with no need participants were more likely to be a care receiver or assurance receiver if they had higher levels of social exclusion. The highest level of social exclusion, however, was found in non-receivers with need. Despite a lack of informal care and support, formal practical support and personal care was also low in this latter group. Findings are discussed in relation to the conceptualisation of care-receipt and how contact with medical services could be an opportunity for identification and appropriate referral of non-receivers with need.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Psychological, health and social predictors of emotional and social loneliness in older people2013Ingår i: Proceedings of the 20th IAGG World Congress of Gerontology and Geriatrics, Seoul, Korea, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Loneliness in old age has been shown to have negative outcomes such as mortality, physical and mental health problems, and reduced activity levels. To reduce loneliness in older people, factors associated with loneliness and open to intervention must be identified.

    Methods: Older people (aged 65+, N=1255) from the United Kingdom received a questionnaire-based interview (response rate: 66.0%). The questionnaire covered items on demographic, psychological, health and social characteristics. It also contained the de Jong-Gierveld Loneliness Scale (de Jong-Gierveld & Kamphuis, 1985), measuring Emotional and Social Loneliness.

    Findings: Eight percent of the respondents were found to be severely or very severely lonely, while another 38% were moderately lonely. Being female, widowed, low well-being, low self-esteem, high activity restriction, and high concern about personal finances were significant predictors of Emotional Loneliness (F(17, 976)=25.59, R2=.31, p<.001).  Being female, widowed, low well-being, low self-esteem, high concern about personal finances, low contact with family, low contact with friends, low engagement, and low perceived community integration were significant predictors of Social Loneliness (F(17, 982)=19.63, R2=.25, p<.001).

    Discussion:  This study provides empirical evidence for conceptual separation of emotional and social loneliness. Consequently, different targets for intervention are required in order to reduce emotional and social loneliness respectively, although psychological intervention has the potential to reduce both. 

    Background: Loneliness in old age has been shown to have negative outcomes such as mortality, physical and mental health problems, and reduced activity levels. To reduce loneliness in older people, factors associated with loneliness and open to intervention must be identified.

    Methods: Older people (aged 65+, N=1255) from the United Kingdom received a questionnaire-based interview (response rate: 66.0%). The questionnaire covered items on demographic, psychological, health and social characteristics. It also contained the de Jong-Gierveld Loneliness Scale (de Jong-Gierveld & Kamphuis, 1985), measuring Emotional and Social Loneliness.

    Findings: Eight percent of the respondents were found to be severely or very severely lonely, while another 38% were moderately lonely. Being female, widowed, low well-being, low self-esteem, high activity restriction, and high concern about personal finances were significant predictors of Emotional Loneliness (F(17, 976)=25.59, R2=.31, p<.001).  Being female, widowed, low well-being, low self-esteem, high concern about personal finances, low contact with family, low contact with friends, low engagement, and low perceived community integration were significant predictors of Social Loneliness (F(17, 982)=19.63, R2=.25, p<.001).

    Discussion:  This study provides empirical evidence for conceptual separation of emotional and social loneliness. Consequently, different targets for intervention are required in order to reduce emotional and social loneliness respectively, although psychological intervention has the potential to reduce both. 

  • 70.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Social exclusion and well-being among older adults in rural and urban areas2018Ingår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 79, s. 176-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Social exclusion (SE) is a process that limits participation in society across life domains, and is associated with poor quality of life. Neighbourhood exclusion has been identified as particularly important for older adults. This paper examines the association between SE and well-being in older adults from urban and rural areas, focusing on neighbourhood exclusion.

    Methods: Using a cross-sectional survey design with a stratified sampling frame, participants (aged 65+) from rural (n=628) and urban (n=627) areas of Barnsley, United Kingdom, completed a questionnaire containing indicators of five SE domains: civic activity, material resources, social relationships, services and neighbourhood. Sequential linear regression models were developed for 1) total sample; 2) rural areas; and 3) urban areas, with well-being regressed on SE indicators after controlling for self-reported health.

    Results: SE indicators explained 13.4% of the variance in well-being in the total sample (of which neighbourhood exclusion explained 1.2%); corresponding figures for the rural model were 13.8% (3.8%) and for the urban model 18.0% (1.7%); the addition of neighbourhood exclusion significantly improved all three models.  Five SE indicators were significant in the rural model, compared with seven in the urban model, with four common to both.

    Discussion: Neighbourhood exclusion explained more variance in well-being in rural than urban areas, whereas exclusion from services explained more variance in urban than rural areas. Area characteristics and the role of neighbourhood should be considered in policy initiatives to reduce SE and promote well-being.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Fritzell, Johan
    Lennartsson, Carin
    Trends in social exclusion among older women and men in Sweden2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Social exclusion is a framework for understanding the complexity of disadvantage across various domains of life such as material resources, social relations, civic activities and services. Reviews have identified a lack of gender perspective in social exclusion research. This paper will introduce the framework of social exclusion, and examine trends over time in the levels of social exclusion across different life domains for older women and men in Sweden.

    Methods: Data on indicators of social exclusion were analysed from respondents aged 76+ years who participated in the 1992, 2002 and 2011 waves of the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD).

    Results: There was evidence of a gender different in exclusion from material resources and civic activities, from which women were more often excluded than men. Regardless of gender there were improvements in access to material resources, such as owning a house/apartment.  Social contacts (visiting or being visited by friends) decreased over time, while engagement in cultural activities and going to restaurants increased.

    Conclusions: Trends in social exclusion in older adults over the last 20 years are dependent on the domain considered. Over a range of indicators, older women were more vulnerable to exclusion than men, which needs to be taken into account in policy to combat exclusion.

  • 72.
    Dahlberg, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kardell, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Beviljad hemtjänst: En jämförelse mellan två kommuner2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka hemtjänstinsatser som beviljades till äldre invånare i två av Dalarnas kommuner under 2016, och om det fanns någon skillnad i antal beviljade insatser mellan kommunerna. Ett slumpmässigt urval av 64 personer från varje kommun gjordes, vilket möjliggjorde deskriptiv analys av beviljade hemtjänstinsatser och bivariat analys av samband mellan kommun och undersökningspersonernas ålder, kön samt civilstånd. Resultaten visade att kommunerna hade ett liknande utbud av hemtjänstinsatser, men att det fanns en signifikant skillnad mellan kommunerna i antalet beviljade insatser. Variabeln kommun förändrade sambanden mellan undersökningspersonernas ålder, kön och civilstånd. Variabeln kommun förändrade även sambandet mellan utsträckning av beviljade serviceinsatser, ålder och civilstånd. Insatsen social aktivitet beviljades i större utsträckning till personer med högre ålder i den ena kommunen medan sambandet var det motsatta i den andra kommunen. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning samt institutionell teoribildning och tolkas kunna bero på konforma krafter och lokal organisering.

  • 73.
    Delibasic, Amina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Foroughi, Michelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Sköldberg, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Boendestöd - en insats som leder till större självständighet: Politikers synpunkter gällande boendestöd och avgifter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka insatsen boendestöd ur ett politikerperspektiv samt varför en del kommuner valt att införa avgift för insatsen boendestöd. Kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i form av semistrukturerade telefonintervjuer med politiker i olika kommuner i Sverige. Insamlad data analyseras med hjälp av tematisk analys och delades in i fyra olika huvudteman: självständighet, hjälp till självhjälp i hemmet, avgift för en insats samt stöd utan avgift. Den teoretiska ramen var empowermentteori. Resultatet visade att samtliga kommuner är eniga om att boendestödet fyller en viktig funktion i den enskildes liv samt bidrar till ökad självständighet. Vidare visade resultatet att kommunernas resonemang skiljde sig åt gällande avgifter. Några kommuner ansåg att kommunens ekonomi hade en betydelse vid införande av avgifter och några ansåg att kommunens ekonomi inte hade någon betydelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Djuse, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Nordqvist, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Att möta dubbel problematik: En kvantitativ studie om våldsutsatta kvinnor med missbruksellerberoendeproblematik utifrån missbrukshandläggaresperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våldsutsatthet hos kvinnor med missbruks- eller beroendeproblematik är ett utbrett

    samhällsproblem. Stödet till dessa tycks vara bristfälligt och behovet av ökad kompetens inom

    socialtjänsten har lyfts. Syftet med denna studie var att mot bakgrund av Christies (1986) teori

    om det idealiska offret beskriva missbrukshandläggare i Dalarnas kompetens i relation till

    våldsutsatta kvinnliga klienter samt att undersöka deras uppfattningar gällande kvinnor med

    missbruk/beroende. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats och datainsamlingen

    genomfördes via en enkätundersökning. Handläggarnas svar indikerar att majoriteten upplevde

    sig ha en god kompetens. Vidare tenderade handläggarna att kategorisera kvinnliga klienter

    som icke-idealiska offer, och medan den största andelen (47,4%) instämde på påståendet att

    våldsutsatthet är sekundär till missbruk/beroende hos klienter tog en liknande andel (42,1%)

    avstånd. Resultatet indikerar att bristande kompetens inom socialtjänsten inte är förklaringen

    till ett bristfälligt stöd och lyfter istället uppfattningar samt socialtjänstens organisatoriska

    förutsättningar i relation till målgruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Efendic, Elvira
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Fahlin, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Biståndshandläggaren och samvetsstressen: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utforska socialarbetares upplevelse av arbetsrelaterad samvetsstress. Vi ville identifiera vad samvetsstress kan vara för yrkesgruppen socialarbetare vars arbetsuppgift innefattar myndighetsutövning och vad i arbetet som orsakar samvetsstress. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare vars yrke innefattar myndighetsutövning. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever samvetsstress när de beskriver sig ha svårt att hantera sitt dåliga samvete och att detta leder till negativa psykiska och fysiska stressymptom.

    Intervjupersonerna beskriver dock upplevelsen av samvetsstress i olika grad vilka kategoriserades: ständig närvaro av samvetsstress, närvaro av samvetsstress i vissa situationer samt medveten bortträngning av samvetsstress. Resultatet visar vidare att samvetsstress kan skapas av de krav och förväntningar som organisationen, brukare och anhöriga samt socialarbetaren själv har om de upplevs som övermäktiga och motstridiga. Vår studie indikerar på ett behov av vidare forskning om samvetsstress hos socialarbetare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Elf, Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet; Chalmers University of Technology.
    Nordin, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Wijk, Helle
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    A systematic review of the psychometric properties of instruments for assessing the quality of the physical environment in healthcare2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 12, s. 2796-2816Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To identify instruments measuring the quality of the physical healthcare environment, describe their psychometric properties.

    BACKGROUND: The physical healthcare environment is regarded as a quality factor for healthcare. To facilitate evidence-based design there is a need for valid and usable instruments that can evaluate the design of the healthcare environment.

    DESIGN: Systematic psychometric review.

    DATA SOURCES: A systematic literature search in Medline, CINAHL, Psychinfo, Avery index and reference lists of eligible papers (1990-2016).

    REVIEW METHOD: COSMIN guidelines were used to evaluate psychometric data reported.

    RESULTS: Twenty-three instruments were included. Most of the instruments are intended for for healthcare environments related to the care of older people. Many of the instruments were old, lacked strong, contemporary theoretical foundations, varied in the extent to which they had been used in empirical studies and in the degree to which their validity and reliability had been evaluated.

    CONCLUSIONS: Although we found many instruments for measuring the quality of the physical healthcare environment, none met all of our criteria for robustness. Of the instruments, The Multiphasic environmental assessment procedure, The Professional environment assessment protocol and The therapeutic environment screening have been used and tested most frequently. The Perceived hospital quality indicators is user centred and combine aspects of the physical and social environment. The Sheffield care environment assessment matrix has potential as it is comprehensive developed using a theoretical framework that has the needs of older people at the centre. However, further psychometric and user-evaluation of the instrument is required. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Elvhage, Gudrun
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Forsner, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Identifying children at risk in Swedish schools2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 78.
    Elvhage, Gudrun
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    They call me "Mum"2013Ingår i: Becoming a social worker: Narratives from Around the World / [ed] Cree, Vivianne, Edinburgh: Routledge, 2013, s. 70-77Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is a book about social workers and social work. It tells the story of the journey into and through social work of people from around the world living and working in social work today. We hear what has brought them into social work and what has kept them in it since. Their lively accounts demonstrate that commitment and passion remain at the heart of social work today. This new edition of Becoming a Social Worker is made up of entirely new stories. It describes what it is like to be a social worker in a range of different practice settings in different countries. While many of the narratives are from practitioners and educators who either grew up in, or came as adults to, the UK, half of the narratives explores the experiences of social workers and educators working in different parts of the world in countries as diverse as Australia and New Zealand, India and Bangladesh, Ireland, Sweden and Eastern Europe, Nigeria, the USA and Canada. The book ends with a commentary, which argues that social work is truly a global profession.Some of the contributors will be recognised as those who have played a key part in shaping social work over the years and they provide valuable insights into how the profession has developed over time. Other contributors, less well known but no less interesting, give a vivid account of the challenges that social work education and practice face, and the shared values that underpin social work wherever it is located. Social work is a demanding and difficult job that goes largely unseen within society. We only ever hear about social work and social workers when something goes wrong and a vulnerable adult or child is hurt. Becoming a Social Worker sets out to change that - to make social work visible, so that those considering a career in the caring professions across the world can make an informed choice about whether social work is the career for them.

  • 79.
    Engh, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Att få ett jobb har betytt mycket: En kvalitativ brukarutvärdering av Krami2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa brukarutvärdering har brukare från Krami-programmet i Borlänge intervjuats om vad de anser varit positiva förändringar i deras sociala situation efter att de genomgått programmet och vad i programmet de ansett har gynnat dessa förändringar.

    Studien visar att Krami främst hjälper brukarna att få ett arbete vilket i sin tur resulterar i upphävandet av kriminogena faktorer. Detta är en viktig del i en positiv förändring av brukarnas självkänsla vilket slutligen leder till ”avstämpling” från stämpeln som ”kriminell”. Studien indikerar också andra faktorer i programmet som brukarna anser vara betydande i sin förändringsprocess vilka är: samverkan mellan myndigheter, Krami-personalens förhållningssätt och de regler som brukarna måste vara överens om att hålla.

    Slutligen pekar brukarna också på betydelsen av den egna motivationens betydelse för förändring. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Englund, Emla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Sandström, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Röster från ett bostadsområde i Sverige: En kvalitativ studie om boendes egna upplevelser av att bo i ett såkallat utsatt område2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Engström, Harald
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Karlsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Skolkuratorns stora uppdrag: Handlingsutrymme och förväntningar på yrkesrollen2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns begränsat med forskning som lyfter skolkuratorns perspektiv och

    upplevelser av sin arbetssituation och yrkesroll inom skolan. Syftet med studien var

    att undersöka hur skolkuratorer upplever förväntningar på deras yrkesroll från lärare

    och rektorer och hur de hanterar dessa samt hur de upplever sitt handlingsutrymme

    inom skolan. Metoden i studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer

    genomfördes med sex skolkuratorer. Studiens tolkningsram var rollteorin samt

    teorin om förhandlad ordning. Studien visade att skolkuratorns roll är omfattande

    och påverkas av skolkuratorn själv, omgivande normer och värderingar samt lärare

    och rektorers förväntningar. Vidare visade studien på att förväntningar bäst hanteras

    genom dialoger som leder till förbättrad samverkan mellan de olika professionerna.

    Slutsatsen är att skolkuratorernas handlingsutrymme upplevs som stort men hämmas

    av organisatoriska förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Eriksson, Gina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Tømmervold, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kvinnors kamp mot hedersrelaterat våld och förtryck: En kvalitativ studie om fyra kvinnors upplevelser av motmakt, frigörelse och upprättelse.2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur fyra kvinnor genom motmakt tog sig ifrån hedersrelaterat våld och förtryck (HVF), hur deras frigörelse såg ut och om de upplevde en känsla av upprättelse. Det var en kvalitativ studie som utgick från fyra självbiografier samt användes en riktad kvalitativ innehållsanalys som metod och centrala teorier som makt, motmakt och skam behandlades. Studiens resultat innefattade hur kvinnorna på olika sätt påvisade sin motmakt gentemot förövarna och samhällen med nedvärderande kvinnosyner. Vidare frigjorde sig alla kvinnorna, vilket var en process som pågick under en längre tid och kunde i stor utsträckning relateras till ökad kunskap och deras självbestämmanderätt. Allt resultat kring upprättelse kopplades till bekräftelse i någon form, vilket kunde komma från samhället, andra individer eller att de bekräftade sig själva. Studien bidrog till en djupare förståelse kring kvinnornas upplevelser av HVF.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Eriksson, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Emretsson, Veronica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Öppenvårdsbehandling och återhämtningskapital: En utvärdering av ett kommunalt öppenvårdskoncept för beroendebehandling2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utvärdera ett kommunalt öppenvårdskoncept för behandling vid beroendeproblematik i en svensk mellanstor kommun. Detta genom att undersöka klienters måluppfyllelse och positiv förändring gällande hälsa, välmående och livssituation samt sociodemografiska faktorers samband med behandlingsresultat. En kvantitativ innehållsanalys genomfördes av klienters akter (n = 37) med hjälp av ett kodningsprotokoll. En beskrivande samt bivariat analys genomfördes i SPSS. Resultatet visade att måluppfyllelsen var hög bland de klienter som fullföljde behandlingen. Resultatet visade även ett starkt signifikant samband mellan positiv förändring och fullföljande av behandling. Bland sociodemografiska faktorer visade andra insatser sig vara betydelsefullt både gällande fullföljande av behandling och positiv förändring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Matsson, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    ”Vi stänger dörren och går ut…”: En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens erfarenheter, rutiner och kunskaper om våld i nära relationer hos äldre2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hemtjänstpersonalens kunskaper om, rutiner och erfarenheter av att arbeta med äldre personer som är eller misstänks vara utsatta för våld i nära relationer. Fem stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal som jobbar i ordinärt boende. Resultatet visar genomgående i hela studien att samtliga intervjupersoner uppvisar en kunskapsbrist gällande våld i nära relationer hos äldre, vilket skapar en frustration hos personal då de blir oförmögna att hjälpa den äldre på bästa sätt. Resultatet visar även på att intervjupersonerna känner ett bra stöd hos kollegor och chefer vilket underlättar deras arbetssituation. Studien påvisar ett behov av fortbildning för personalen inom området våld i nära relationer.

  • 85.
    Eriksson, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    "Man känner sig ju lite grann som en spelpjäs" : Ett klientperspektiv på samverkansmöten inom Socialtjänsten2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie med syfte att få en djupare förståelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter från Socialtjänsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehållsanalys på empirin.

    Studien visar att ett samverkansmöte är uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvåra för densamma. Studien påvisar även att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa måste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jämlik diskussion. Det har också framkommit att det finns faktorer på individ- grupp- och strukturellnivå som försvårar eller främjar klientdelaktighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Fagerberg, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Lydnadsmodus på socialtjänsten: En operationalisering av funktionell dumhet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att tillämpa Paulsens (2017) modell av funktionell dumhet som en form av organisatorisk lydnad på socialtjänsten som arbetsplats. Paulsens tio ”anpassningslogiker” operationaliserades till 20 frågor med svarsalternativ på en Likert-skala. En enkät med dessa frågor samt ett envariabelsmått på arbetstillfredsställelse skickades sedan ut till socialarbetare i sex kommuner (N=73). Resultatet visar att en majoritet av studiedeltagarna kände igen sig i anpassningslogikerna, samt att ”förtvivlan” är vanligast som lydnadsmodus på socialtjänsten. Bivariat analys och test av intern konsistens visar på god reliabilitet hos modellen. Samtidigt visar en multipel regressionsanalys att funktionell dumhet förklarar 30 procent av socialarbetares arbetstillfredsställelse, med ”auktoritarism” och ”cynism” som signifikanta prediktorer. Studien tyder på att Paulsens modell av funktionell dumhet kan bidra till vår förståelse för hur socialarbetare hanterar det sociala arbetets problematiska sidor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Fahlvik, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Simonsson Lindberg, Siri
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Det gäller att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt: En studie om socialarbetares upplevelser av rollkonflikt och makt i socialt arbete2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som socialarbetare behöver man både kunna hålla huvudet kallt och samtidigt ha ett varmt

    hjärta. Att drivas av viljan att hjälpa samtidigt som lagar och regler styr stora delar av arbetet

    kan skapa konflikter i yrkesrollen. Denna uppsats lyfter de splittrade rollerna. Studien syftar

    till att undersöka socialarbetares upplevelser av rollen som myndighetsperson och rollen som

    hjälpare i det sociala arbetet samt hur dessa roller påverkar mötet med klienten samt hur

    makten i myndighetsrollen påverkar hjälparrollen och mötet med klienten. För att ta reda på

    socialarbetarnas upplevelser genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Faktorer som

    undersökts är förhållandet mellan rollerna, rollkonflikter, hantering av rollkonflikt samt vilken

    makt som finns i rollerna. Resultatet har analyserats med begreppen pastoralmakt och caring

    power. Studien visar att samtliga informanter beskriver att de upplevt motstridigheter mellan

    rollerna samt att balansen mellan makt och hjälp är komplex. Alla informanter beskriver att de

    olika rollerna påverkar mötet med klienten men trots det verkar detta många gånger vara

    oreflekterat hos socialarbetare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Fatoohi, Sally
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Koch, Nadine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Varför kvinnor stannar i våldsutsatta relationer.: Professionellas uppfattningar och arbete.2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har ämnet våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor uppmärksammats. Anledningar till att kvinnor valde att stanna i våldspräglade relationer undersöktes, och vidare hur man arbetade med våldsutsatta kvinnor. Sex semistrukturerade intervjuer med professionella genomfördes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid analyseringen av resultaten. I studien framkom att de främsta anledningar till att kvinnorna valde att stanna var rädsla, kärlek och internalisering. Vad avser arbetssättet med de våldsutsatta kvinnorna ansåg professionella att det fanns fem steg för arbetet: möta kvinnan där hon är, lyssna och tro på, tydliggöra, stärka självkänslan och motivera till egna beslut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Finnman, Ella
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kaur, Harpreet
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Man är ju ändå en människa: En kvalitativ intervjustudie av socialsekreterarnas egna emotioner i handläggningsarbetet2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialnämnden verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden och har ansvaret för att utreda när barn far illa (Socialstyrelsen, 2019).Socialsekreterare arbetar klientnära i barnfamiljernas privata sfär, tar del av svåra livssituationer, bedömer behov och vidtar åtgärder för barnets- och familjens bästa. Socialsekreterare förväntas bemöta klienternas och hantera sina egna emotioner/känslor, arbetet anses därför vara känslomässigt krävande. Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare inom barn- och ungdomsenhet hanterar sina emotioner i arbetet, vilka strategier de använder, samt om det skulle vara värdefullt att få undervisning om känslohantering. Studien har en kvalitativ ansats, datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Resultatet visar att arbetet kräver emotionellt engagemang av socialsekreterare samt återhållsamhet med att visa sina egna känslor i arbetet. Vidare visar resultatet att socialsekreterarna använder sig av olika strategier för att hantera egna emotioner som uppkommer i arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Fjellfeldt, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Choice as governance in community mental health services2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 2009, the Act on Freedom of Choice Systems (SFS 2008:962) wasestablished in Sweden, and this enabled municipalities to organise services aschoice models. This thesis describes and analyses the implementation of afreedom of choice system within community mental health services. Daycentre services were in focus, and a case study was conducted of a majormunicipality that sought to be a “world-class city” in regard to citizens’ choice.The experiences of policy makers, managers, professionals, and participantswere explored in interviews, and documents on a national, municipal, and citydistrict level, as well as homepages of providers of community mental healthservices, were all part of the study and were analysed using content-analysismethods.

    The results showed that the freedom of choice system aimed for two objectives– improvements at the individual level and financial efficiency. In practice,financial efficiency was experienced as the main objective. Increased varietyof services was aimed for by the competitive model, but such variety was notobserved. Instead, services tended to be more similar than specialised.Concerning new providers, they were characterised as committedprofessionals running companies with strained economies. Participantsaffected by the reform expressed anxiety and worries due to theunpredictability and uncertainty embedded in the competitive choice model.Choice within the system concerned where to go, whereas participantsemphasised a wish to be able to influence the choice aspects of who carriedout the service and how much time to attend the services.

    The conclusion was that the freedom of choice system was implemented as atechnology of governance to increase financial efficiency of services.Individual choice was not experienced as increased in any aspect except forthe choice of where to go. Instead, freedom of choice actually appeared todecrease due to standardisation and hierarchical structures. Aspects that werefound to be relevant when designing freedom of choice systems aiming toincrease individual freedom of choice were to address predictability andcontinuity, to address sustainable financial premises, to analyse the predictedimpact of administrative systems that are to be used, and to avoid the use of“hidden goals” in the policy-making process.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (pdf)
    SPIKBLAD01
  • 91.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Implementing a new mental health policy in Sweden2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Sweden faces increasing problems related to mental ill-health. To address this problem, the government recently launched a new mental health policy to cover mental health issues in general.

    Purpose of study: This study aimed to explore the implementation process of the new mental health policy.

    Methods/Theory: A case study was conducted in which national governance and regional response constituted the main elements of the case. A period of 4 years was chosen. In all, 68 national and regional key documents were selected for the analysis. Theories of implementation processes and governance strategies were used to enhance the understanding of the data.

    Findings: The implementation process showed the following the distinctive features: 1) a broad range of target groups were addressed from persons at risk of mental ill-health to persons suffering from severe mental illness; 2) the whole spectra from preventive interventions to treatment interventions were included; 3) the mental health of children and youth was prioritized; and 4) the character of the governance gradually shifted over time from an open to a more targeted approach. A major difficulty associated with the implementation process was the lack of options to systematically follow-up government policy efforts.

    Conclusion: The broad definition of mental health care and support meant there were regional variations in the prioritizing of groups, as well as regional variations on the working methods used.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Abstract
  • 92.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Psykiatri.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Implementation of choice from participants' perspectives: a study of community mental healthcare reform in Sweden2016Ingår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 15, nr 2, s. 116-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore participants' experiences and opinions about a free-choice system in relation to policy objectives articulated by the national government and local authorities. A case study was conducted. Thirty-five informants participated. Qualitative interviews were undertaken. Results are discussed on how to address different dimensions of choice, not only where, but also what, by whom, how much, and when. They also concern how to design systems that in some ways ensure predictability and continuity to avoid unwanted harm caused by the unpredictability embedded in competitive choice systems. Finally, different aspects of quality need to be addressed.

  • 93.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Länsgemensamma insatser för psykisk hälsa – en balansakt: Sammanställning och analys av handlingsstrategier i 21 handlingsplaner formulerade inom ramen för statens satsning Överenskommelse 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att få behålla de statliga stimulansmedel som delats ut till kommuner och landsting inom området psykisk hälsa 2017 förväntades aktörerna lämna in länsgemensamma handlingsplaner avseende riktade insatser. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att sammanställa och analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat.

    Inför länens arbete med handlingsplanerna uppmanades kommuner och landsting att länsvis, liksom 2016, presentera en aktuell gemensam analys och handlingsplan med tillhörande budget för att arbeta med befolkningens psykiska hälsa utifrån ett gemensamt ansvarstagande. År 2017 förväntades länen även presentera en fördjupad analys och handlingsplan med fokus på barn och unga 0–24 år, samt en uppföljning av arbetet 2017.

    Liksom 2016 fanns det även 2017 en stor variation i länsplanerna, både beträffande struktur och innehåll. Det framstår dock som att varje län funnit en form för det egna arbetet under detta andra år med gemensamt handlingsplansarbete. Handlingsplanerna 2017 påminner mycket om handlingsplanerna 2016, med tillägget att de 2017 inkluderar uppföljning av insatser samt särskilt fokuserar barn, unga och unga vuxna. Några handlingsplaner visar att den statliga satsningen inneburit att länen under 2017 kunnat utvecklat nya strategier för att arbeta länsgemensamt med insatser inom området psykisk hälsa. Andra handlingsplaner visar att länsnivån inte heller 2017 varit en naturlig plattform för kommunerna och landstingens arbete på området. I anslutning till länsplanerna 2017 har länen skickat in ett flertal dokument som de anser är relaterade till handlingsplanen, exempelvis regionernas egna handlingsplaner för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa.

    Alla län följer upp insatser genomförda 2017. Uppföljningarna tenderar att vara instrumentella i meningen att man mäter om insatser är genomförda eller inte, snarare än att man följer upp resultaten av insatserna. Några län problematiserar uppföljningen av specifika indikatorer, samt länsnivåns möjligheter och svårigheter i relation till uppföljning och utvärderingsarbete.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till den vuxna och äldre delen av befolkningen kunde följande iakttagelser göras:

    • Det fanns en balans mellan generella insatser för psykisk hälsa riktade till en bred målgrupp i termer av hela befolkningen och specifika insatser riktade till en mer specifik målgrupp i termer av personer med långvarig psykisk ohälsa.
    • Insatser riktade till både en bred och en snävare målgrupp befann sig i ett spektrum från främjande insatser, till tidiga insatser och slutligen behandlande och långsiktigt stödjande insatser.
    • Den breddade policyn tycks ha påverkat med vilka perspektiv man betraktar även den traditionella målgruppen, lämpligast uttryckt som ett helhetstänkande som inte bara omfattar stöd och behandling utan även prevention och hälsofrämjande arbete.
    • Handlingsplanerna presenterar även ett antal utvecklingsområden som är av övergripande karaktär. De två teman som förekommer i flest planer är: brukare och närståendes delaktighet samt samverkan och samordning. Detta resultat kan tolkas som områden där hierarkier och maktrelationer, olika gruppers handlingsutrymme och olika syn på uppdrag och professionalitet aktualiseras.

    Sammantaget så är det en mycket jämn fördelning mellan de olika målgrupperna; den breda målgruppen medborgare, och den snävare målgruppen personer med etablerad psykisk ohälsa.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till barn, unga och unga vuxna kunde följande iakttagelser göras:

    • Sammanställningen av planerna visar att det har varit ett trevande arbete i flera län, samtidigt som det i vissa län varit en fortsättning på ett sedan flera år redan påbörjat arbete.
    • Länen har gjort analyser utifrån elevhälsodata, folkhälsodata, riktade enkäter, intervjuer och fokusgrupper. I samband med analysarbetet har SKL gett länen 58 nyckelindikatorer att genomföra sina analyser utifrån. Dessa indikatorer har påverkat länens sökljus, och i förlängningen innehållet i länens handlingsplaner.
    • Handlingsplanerna för barn, unga och unga vuxna präglas av att riskgrupper för psykisk ohälsa identifieras. Tio olika riskgrupper nämns. Asylsökande, nyanlända och ensamkommande, ”hemmasittare” som varken studerar eller arbetar, personer med annan funktionsnedsättning, barn som anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och barn i samhällsvård är de riskgrupper som flest län nämner. Dessa fem riskgrupper finns med bland nyckelindikatorerna.
    • Bland övriga utvecklingsområden, förebyggande, tidiga, behandlande insatser samt övergripande teman, syns tydliga spår av de 58 nyckelindikatorerna. Det finns dock även en lokal variation beträffande riskgrupper, insatser, målgrupper och övergripande teman.
    • Samverkan och delaktighet utgör de viktigaste övergripande utvecklingsområdena även när det gäller övergripande områden med fokus på insatser för barn och unga.

    Länen formulerar sig med några få undantag, ofta svepande kring frågan om kunskapsbaserade arbetssätt. Det finns generellt en lyhördhet för nationella initiativ, där man i planerna kan referera till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU eller SKL med innebörden att sådana statliga satsningar utgår från bästa tillgängliga kunskaper.

    Trots en breddad policy i den nationella satsningen, är många av de specifika arbetssätt och interventioner som nämns i planerna riktade till personer med allvarliga tillstånd eller funktionsnedsättningar. Oaktat den uppmärksamhet som ägnas åt psykosociala interventioner vid allvarlig psykisk sjukdom, är suicidprevention det enskilda insatsområde som dominerar handlingsplanerna.

    Några ”tystnader” som identifierats i materialet är följande: 1, avsaknaden av insyn i det reguljära arbetet, som en följd av att handlingsplanerna fokuserar länens utvecklingsarbete 2, unga vuxna, och specifikt unga flickor och kvinnor utgör inte en prioriterad riskgrupp i länsplanerna, trots att aktuell statistik pekar ut denna grupp som utsatt 3, avsaknaden av familjeinterventioner i länens praktik, trots hög evidensgrad och prioriteringsnivå i nationella riktlinjer 4, avsaknaden av att systematiskt arbeta med brukarerfarenheter på länsnivå.

    I rapportens avslutande del lyfts ett antal reflektioner upp till diskussion. Några saker som diskuteras är:

    • Länsnivåns legitimitet när det inte finns någon politisk nivå att förankra planerna i, eller instans att utkräva ansvar från.
    • Tillitsstyrningens dilemma på länsnivå – staten ingår en överenskommelse med vem?
    • Materialet visar att den breddade folkhälsopolicyn kompletteras med ett perspektiv på ohälsa och sjukdom som värnar om personer med långvarig psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar.
    • Det breda uppdraget landar i en struktur som tidigare skapats för att arbeta med en specifik målgrupp: personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna tradition påverkar vilka aktörer som är delaktiga även när det gäller den breddade policyn. Det tycks vara svårt att förankra delaktighet hos en breddad aktörskara i länen, t.ex. skolan, så länge det inte finns ekonomiska incitament för att delta.
    • Innebär den breddade policyn ett ”förfrämligande” hos specialistpsykiatrin i arbetet med handlingsplanerna?
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 94.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet.
    National policy and local response: an implementation strategy to aim at a broader mental health perspective in Sweden2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 95.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet.
    Nationell styrning och lokal respons: en implementeringsstudie av länsgemensamt arbete för psykisk hälsa2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landsting skyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag i Stockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterande uppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes. Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKL att kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjande insatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupper och 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga, vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18 av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre län förhåller sig friare till de angivna fokusområdena. Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierar till form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv på psykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ett perspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar som specificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet just påbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra län presenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen i handlingsplanerna är mycket stor. När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanerna utarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivs processen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går det inte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett län har ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvariga för att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inom respektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls. I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller den tredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsa och personer med omfattande psykiatrisk problematik.

    Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planerna varierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att en brukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv på brukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- och patientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola. Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad av struktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Det finns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankra handlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierande grad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade eller inte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen i praktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta med länsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet med länsgemensamma planer och målsättningar. När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanerna långsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktiga målsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de fem fokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har man hanterat målsättningar på andra sätt. De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:

    • Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sig handlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet med länsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Om principen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationen ska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.

    • Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckning organisationernas kärnverksamhet.

    • Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbete och om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskilda huvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs av kommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrins behandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt under fokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rör samordning och samverkan.

    • Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och att samarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans med det civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökande och nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanlända som utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidprevention och arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen en samordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.

    • I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Detta sker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsa redan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationella styrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfatta folkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindre utsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.

    Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. En lyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ett val av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även tre rekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensamma handlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten i planerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som staten lanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilka som ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 97.
    Frost, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Johansson, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Socialsekreterares arbete med dataspelsberoende ungdomar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dataspelsberoende är ett relativt nytt och växande problem bland barn och ungdomar, som kan innebära negativa konsekvenser för deras familjerelationer samt skolgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med och resonerar kring ungdomar som lever med dataspelsberoende. För att uppnå syftet har vi tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Sex intervjuer genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats med en kroppsorienterad respektive en handlingsorienterad förklaringsmodell för drogbruk och beroende, ett teoretiskt ramverk baserat på konflikter mellan sociala roller och institutioner, samt tidigare forskning om dataspelsberoende. Resultatet av vår studie är att socialsekreterare i stor utsträckning likställer dataspelsberoende med andra typer av beroendeproblematik. Orsaken till dataspelsberoende beskrivs som komplicerat och innefattar en kombination av sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Behandling riktas främst mot de dataspelsberoende ungdomarnas föräldrar i form av stöd i föräldraförmåga och gränssättning av ungdomen. Socialsekreterarna uppger att de saknar kunskap om dataspelsberoende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98. Fäldt, Johannes
    et al.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Implications of male and female same-gender dyads2012Ingår i: Journal of social service research, ISSN 0148-8376, E-ISSN 1540-7314, Vol. 38, nr 5, s. 712-726Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article a study of male and female social workers’ assessments of a fictitious same-gender client’s problems and needs is presented. A vignette and questionnaire were mailed to a random sample of Swedish social welfare officers. A total of 222 cases of same-gender assessments were statistically analyzed. The findings suggest that the outcome of the assessments, at least to some extent, seems to depend on the gender of the client, the gender of the assessor, and how the problem area or situation of the client is ‘gendered’. Concerning some situations and problem areas, the same-gender dyads tend to strengthen stereotypical expectations on men and women as clients. Above all, the male same-gender dyad seems to have contributively consequences, in particular concerning proposed help-giving practices for the client. One way to carry out further research on this matter could be to incorporate a number of more refined ‘gendered’ problem areas and situations in a study with a comprehensive factorial design.

  • 99.
    Ghasemlou, Hero
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kifle, Kidane
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Empatitrötthet bland socialarbetare: En kvalitativ intervjustudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka empatitrötthet bland socialarbetare som arbetar med flyktingar. Studien innehåller fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar med flyktingar och som arbetade klientnära med flyktingar under flyktingkrisen år 2015. Studiens resultat visar att ingen av respondenterna upplevde empatitrötthet. De hade inte heller tagit del av traumatiska berättelser från flyktingarna gällande deras flykt från hemlandet. Respondenterna uttryckte dock en annan typ av trötthet. Resultatet visar att den typ av trötthet som respondenterna beskrev grundade sig i bristen på förberedelser och riktlinjer. Enligt studiens resultat var trötthet på grund av bristen på förberedelser och riktlinjer störst under flyktingkrisen år 2015. Studien visar behov av vidare forskning om empatitrötthet bland socialarbetare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Gilhooly, M. L.
    et al.
    Brunel Institute for Ageing Studies, Brunel University, Uxbridge, United Kingdom.
    van den Heuvel, E.
    Brunel Institute for Ageing Studies, Brunel University, Uxbridge, United Kingdom.
    Jowitt, F.
    Brunel Institute for Ageing Studies, Brunel University, Uxbridge, United Kingdom.
    Sutherland, I.
    Brunel Institute for Ageing Studies, Brunel University, Uxbridge, United Kingdom.
    Bichard, J.
    Royal College of Art, London, United Kingdom.
    Long, A.
    Bristol Urological Institute, Bristol, United Kingdom.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Vibrating underpants, smell sensors and hospital continence services: tools and technologies for improving the lives of people with incontinence2012Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 52, nr s1, s. 185-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social isolation, loss of self esteem and depression are often a consequence of incontinence. The overall aim of this interdisciplinary project was to reduce the impact of continence difficulties and, thus, assist older people in maintaining a positive identity and good quality of life. The TACT3 project was comprised of three research work packages:

    Assistive technology development:

    Vibrating underpants: A washable fabric underwear wetness sensor and alert mechanism has been developed to alert continence pad users of leakage. In addition, a colour change odour indicating formula has been developed to indicate the presence of the odour of urine at a just imperceptible level.

    Challenging environmental barriers to continence: Two sets of stakeholders were involved, older people with continence difficulties and toilet providers. Focus groups, workshops, interviews and photographic diaries were conducted to identify key issues. A web based map locating toilets in London was developed which is called the Great British Toilet Map.

    Improving continence interventions and services: 140 patients and their carers were interviewed twice within a 12 month interval from a specialist continence clinic for older people and generic continence clinic. Twenty health and social care managers and 200 practitioners were also be interviewed. Care outcomes are being analysed from each clinic and a cost benefit analysis will be carried out.

    Key findings from this three year interdisciplinary project are highlighted. Prototypes of the vibrating underpants and the odour sensor will be on display. This research was funded by the UK New Dynamics of Ageing Programme.

1234567 51 - 100 av 328
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf