Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1718192021 951 - 1000 av 1026
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 951.
    von Euler-Chelpin, Julia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”jag kommer göra så gott jag kan – på den här timmen”: En kvalitativ studie av planerings- och utvärderingssamtal kring samarbete mellan lärare i svenska och lärare i modersmål2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till den här studien har varit ett skolutvecklingsprojekt med syfte att tillsammans med lärare i svenska och lärare i modersmål undersöka vilka erfarenheter ett faktiskt samarbete mellan lärarkategorierna ger upphov till. Pragmatism har som teoretisk ansats influerat projektets utformning. Lärarnas samarbete har varit begränsat till ett temaarbete med utgångspunkt i läsning och bearbetning av ett skönlitterärt verk. Syftet med studien har varit att undersöka möjliga samarbetsformer för lärare i svenska och lärare i modersmål. Studien har genomförts i form av deltagande observation av planerings- och utvärderingsmöten med lärare kopplade till två olika skolor. För att kunna analysera lärarnas handlingar har inspiration hämtats från en aktionsteori som fokuserar hur deltagares handlingar möjliggör respektive hindrar implementeringen av nya praktiker – Normalization Process Theory (NPT). Lärarnas tal om samarbetet och det didaktiska innehåll som de planerar under mötena har spelats in och i efterhand analyserats med hjälp av ett växelspel mellan begrepp inspirerade av NPT och egna kategorier som har skapats med utgångspunkt i det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarnas tal om syftet med samarbete mellan lärare i svenska och lärare i modersmål kretsar kring möjligheter att stärka modersmålslärarnas position, att utöka det kollegiala lärandet samt att stötta elevernas lärande och välmående. Vidare visar resultatet att lärarnas tal om den didaktiska planeringen synliggör tre huvudsakliga samarbetsformer som jag har valt att kalla: spegelundervisning, komplementär undervisning och stödämnesfunktion. Dessa olika samarbetsformer har fördelar och nackdelar som bland annat är kopplade till möjligheterna till gemensam planering, utjämnande av ämnenas olika förutsättningar gällande tid samt stöttning av elevernas lärande. Huvudsakliga hinder för ett språkutvecklande samarbete mellan lärare i svenska och lärare i modersmål är enligt resultatet tidsbrist som på olika plan ger upphov till svårigheter att formulera gemensamma mål för undervisningen i de två ämnena.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 952.
    von Thun, Ing
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Vestman, Emma
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Förskollärares digitala kompetensutveckling: En studie om förskollärares uppfattningar och erfarenheter av digital kompetensutveckling2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att öka kunskapen om förskollärares digitala kompetensutveckling. I bakgrunden beskrivs vikten och behovet av förskollärares digitala kompetensutveckling och vad adekvat digital kompetens innebär för förskollärare. Därefter presenteras ett antal tidigare studier om faktorer som påverkar förskollärare/lärares kompetensutveckling i olika länder, inklusive Sverige. Bakgrunden och tidigare forskning visar att det finns en brist på kvalitativa forskningsstudier om förskollärares digitala kompetensutveckling i Sverige, trots att det finns ett stort behov av att utveckla förskollärares digitala kompetens här och nu. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskollärare om deras förhållningssätt och erfarenheter av digital kompetensutveckling. Innehållsanalys har använts under bearbetnings- och analysprocessen. Sedan har studiens resultat analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet av vår studie visar att förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av digital kompetensutveckling varierar. Förskollärarna skiljer sig åt i sin autonomi i relation till digital kompetensutveckling. Olika utvecklingsmodell framkom i alla de erfarenheter av digital kompetensutveckling som de åtta förskollärarna beskrev. Ett viktigt resultat visar att det kollegiala lärandet spelar en viktig roll för förskollärarnas digitala kompetensutveckling. Dessutom finns det möjligheter och utmaningar i de digitala kompetensutvecklingsprocesserna. Resultatet visar att förskollärarna använder olika strategier för att hantera dem. Resultatet visar även att det är viktigt att rektorer och förskollärare strävar efter att skapa dialog för att utveckla en gemensam förståelse om digital kompetensutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 953.
    Vázquez Santana, Mariana
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Digitalisering i grundskolans spanskundervisning: En studie av lärares och elevens perspektiv på digitaliserings inverkan i undervisning och språkutveckling2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study explores the impact of digitalization on teaching and language development in primary school Spanish education. The aim of this study is to investigate how the use of digital tools in Spanish education at the primary school level is perceived by participants and to compare the perspectives of teachers and students regarding how digitalization influences instruction and language learning outcomes. A qualitative approach was adopted for this research, where semi-structured interviews were conducted with six ninth-grade students and three Spanish teachers who teach at the same grade level. The interviews aimed to gather insights into their experiences with digitalization in the classroom. Both students and teachers describe the advantages and disadvantages of the use of digital tools in Spanish subject, which is found to be easier and convenient by students. Digital tools have also become useful for teachers to manage communications and to provide variation in their classes and contents. Barriers as distractions and misuse of devices has been pointed out by both students and teachers. The results of this study show that fostering students' and teachers' digital competence is vital to enhance their classroom experience. By promoting informed and purposeful use of digital resources, teachers can support students' language development effectively.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 954.
    Wadman, Elina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”Ni bär alla på ett hemligt guldägg”: En intervjustudie om sfi-lärares uppfattningar om litteracitet och elevers erfarenheter i litteracitetsundervisningen2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva lärare på sfi och deras uppfattningar om litteracitetsutvecklingen i undervisningen för andraspråkselever. Samt att undersöka hur lärare tar vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter och hur det används i litteracitetsundervisningen. I studien har fyra lärare i ämnet svenska på sfi på två olika skolor intervjuats enskilt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts. Undersökningen ska bidra till att få mer kunskap om vilka uppfattningar lärare i svenska som andraspråk har om andraspråkselevers litteracitetsutveckling i litteracitetsundervisningen. Den ska även bidra till att få en förståelse för hur lärare i svenska som andraspråk kan arbeta med att använda elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen.

    Elevens litteracitetsutveckling främjas av användningen av andraspråkselevens egna erfarenheter i litteracitet, språk och sociala sammanhang i undervisningen. När elevernas egna erfarenheter tillämpas som resurs i litteracitetsundervisningen blir andraspråkseleverna motiverade och engagerade till lärandet. Att även använda elevens första- och andraspråk är ett sätt att främja litteracitetsutvecklingen. Resultatet av studien har visat att lärarna på sfi kontinuerligt använder elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Studien visade också att alla fyra lärare använde sig av både resursmodellen och interdependenshypotesen både uttalat och outtalat i undervisningen. Dock har tidsbrist och material som riktar sig till vuxna varit ett hinder i undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 955.
    Waehrens, Henric
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Bild.
    Lgr22 inverkan på bildlärarens undervisning i teori och praktik.: En studie om möjligheter och utmaningar med Lgr222023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study examines art teachers' challenges and opportunities and the impact of Lgr22 on art teachers' didacalicum in theory and practice. The study is based on three qualitative informant interviews carried out in an exchange of knowledge. The study's theoretical perspective connects through curriculum theory in three stages textual discourse, interpretive discourse with practical discourse. The result shows that Lgr22 is a development of Lgr11. The result shows that all informants agree that there has been a shift in Lgr22 from goals and exhibitions, to making visible to the students their learning process from idea via work process to results, where the student's testing and reassessment is in focus. This agrees well with today's research on learning. Lgr22 where it is stated that the visual arts teacher must start from the students' world of interests and their own visual culture. Several of the study's informants use the research-based idea of value-creating science to achieve this goal. In the study, their results go so far as to say that the new word combinations in Lgr22 contribute to creating, through an evolution, a new and forward-leaning tradition for the pictorial subject.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 956.
    Wahlberg, Johanna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att spela eller inte spela: En intervjustudie om att använda digitala spel i engelskundervisningen för lägre årskurser2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En stor del av unga barn spelar digitala spel på sin fritid och flera studier har visat på positiva effekter på ungas engelskaförmåga genom detta. Med tanke på dess potential för lärande vore det intressant att undersöka lärares uppfattningar om dem och hur de använder dem. Syftet med detta arbete var att undersöka på vilka sätt som lärare i engelska för lågstadiet använde digitala spel i sin engelskundervisning samt vilka utmaningar och möjligheter de ansåg fanns i detta användande. Inom ramen för studien genomfördes fem intervjuer med lärare från olika kommuner och skolor i Sverige. Intervjuernas innehåll kategoriserades genom den fenomenografiska ansatsen. Resultatet diskuterades även utifrån ramverken LTC och TPACK. Resultatet visade att alla utom en lärare använde digitala spel i engelskundervisningen i syfte att variera undervisningen eller att motivera eleverna. Bingel och elevspel.se användes mest. Utmaningar som lärarna såg med spelen var tidsåtgången, teknik som strular, en svårighet att anpassa spelen ur ett didaktiskt perspektiv samt att det skulle öka elevernas skärmtid ytterligare. Möjligheterna de såg var motivation, variation, nivåanpassning, mer självgående elever samt att spelen gjorde lärandet lustfyllt. Inställningen till digitala spel verkar bero på ålder, intresse och yrkesverksamma år, samt deras uppfattning om teknologisk och ämnesspecifik kunskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 957.
    Wahlborg, David
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Digitala spel och bråktals grundläggande egenskaper: En jämförelse mellan tryckta läromedel och digitala spel2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4–6 kan utvärdera digitala matematikspel i undervisningen om rationella tal i bråkform, med hänsyn till elevernas möjligheter att utveckla en grundförståelse. Metoden som har använts är en komparativ textanalys där tre olika digitala spel har jämförts med en aktivitet från en tryckt matematikbok. De digitala spelen, boken samt aktiviteterna är gjorda utifrån ett subjektivt urval där en variation av hur det matematiska innehållet presenterats har prioriterats. Resultatet visar att digitala spel kan medföra nya möjligheter sett till multimodala aspekter och möjligheter att anpassa svårighetsnivån jämfört med den tryckta boken. Vidare visar även resultatet att de digitala spelen kunde ge respons som var direkt utan att avslöja svaret, vilket därmed kan göra det möjligt för elever att arbeta mer självständigt. Avslutningsvis har resultatet synliggjort att trots att samma representationer är närvarande i både den tryckta boken samt i ett digitalt spel, kan elevernas möjligheter att uttrycka sig förändras.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 958.
    Wahlen, Chantal
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att äta kakan och ha den kvar: En studie om språkinlärning vid flerspråkighet och meritpoängens påverkan på elevers språkval2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper examines language learning, specifically the German language, forstudents with another native language a Swedish. During my teaching I experiencedthat students with another native language than Swedish have more difficulties andless motivation to learn a fourth language. To find out the reason why I sent aquestionnaire to the students learning German and I made interviews with languageteachers at one senior high school. It turned out that multilingualism should ratherbe an advantage for the learning of a fourth language and not as I thought, adisadvantage. To get an answer to my problem formulation I had to continue myresearch. During the teacher interviews the Swedish merit point system came up. Isent a new questionnaire to all the students learning a third or fourth language and Imade an interview with the study career counselor. The results showed clearly thatthe merit point system causes serious problems for the students and for the languageteachers. Students mostly choose to study a modern language just to get the meritpoints and not because they are interested.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 959.
    Wahlgren, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”De har ju mycket att säga när de får komma med saker själva”: En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av högläsning och samtal i syfte att stimulera elevers läs- och språkutveckling2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare i årskurs F-3 har av högläsning inför klassen i svenskämnet för att stimulera elevernas läs- och språkutveckling. Via semistrukturerade intervjuer valde jag att söka svar på vad lärare säger sig ha för didaktiska syften med sin högläsning samt hur de använder sig av samtal i anslutning till högläsningen. Resultatet av denna studie analyserades med stöd i ett sociokulturellts perspektivs idéer om att människan utvecklas och formas i samspelet med andra människor samt att kommunikation och språk är centrala i människans lärande. Vid insamlandet av empiri genomfördes sex intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. Resultatet visar att lärare väljer att använda sig av högläsning i syfte att utveckla elevernas ordförråd samt ord- och begreppsförståelse. Vidare berättar lärarna hur de med hjälp av högläsning vill skapa en läsglädje och ett läsintresse hos sina elever, samtidigt som de använder högläsningen till att modellera lässtrategier som eleverna sedan kan använda sig av vid enskild läsning. Avslutningsvis motiverar lärarna högläsning med att det gynnar elevernas språkutveckling på flera plan. Gällande samtal berättar lärarna att elevernas egna erfarenheter är en viktig komponent i dessa, samtidigt som samtalen genomförs i syfte att eleverna ska få en förståelse för hur de kan använda sig av förutsägelser. Via samtal ges eleverna även en förståelse för ord och dess betydelse. Resultatet visar även att lärare väljer mellan lärarstyrda samtal och elevstyrda samtal, samt att lärarna har skilda motiveringar till detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 960.
    Walker, Deborah
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Lärarens högläsning i klassrummet: En intervjustudie om lärarens högläsning som undervisningsmetod i klassrummet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattning kring hur de arbetar med högläsning som undervisningsmetod i klassrummet. Lärarnas arbete med högläsning som metod är intressant att studera eftersom högläsning som undervisningsmetod minskar i takt med att elever själva lär sig läsa. Högläsning som begrepp finns inte dokumenterat i styrdokumenten trots att det i flera delar av läroplanens övergripande mål går att läsas in. Studiens empiriska material insamlades genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex lärare som arbetar i årskurs F-3. Analys av resultaten av dessa intervjuer visaratt lärarna i stor utsträckning använder sig av högläsning som undervisningsmetod vid språkutvecklande arbete. Dock är lärarna i studien inte alla medvetna om att de gör det. Studiens resultat stämmer överens med den tidigare forskning som presenterats. Lärarna är medvetna om högläsningens betydelse och vikten av samtal kring det upplästa för elevers språkutveckling. Samtliga lärare i denna studie har planerat in kontinuerliga högläsningsstunder i schemat för att maximalt gynna elevernas språkutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 961.
    Walla, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    An educational design research on equity in early mathematics education2022Ingår i: Proceedings of the Twelfth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education / [ed] Jeremy Hodgen, Eirini Geraniou, Giorgio Bolondi, Federica Ferretti, Free University of Bozen-Bolzano, Italy and ERME , 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 962.
    Walla, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Diverse meanings ascribed to equity in early mathematics assessment2024Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a discourse analysis of early mathematics teachers’ talk about mandatory national assessment material with a particular focus on communication about equity. With this assessment material, teachers do not decide what and how to assess; however, they are the ones who carry out the work before, during, and after assessment. Thus, teachers’ views of equity in assessment may influence how assessment is prepared, conducted, and followed up in teaching. In this study, discourse analysis is used as both a theory and an analytical tool. The study included four focus groups with 12 teachers from eight schools. In their communication, teachers ascribe different meanings to equity. In the results, four discourses with diverse meanings ascribed to equity are construed by the researcher: doing the same discourse, different needs discourse, unclear conditions discourse, and different resources discourse. The meaning of equity, as well as its goal and intention, differs in these discourses, which may have implications for educational practice in terms of tensions between different goals and intentions and thus implications for the degree to which assessment may contribute to equity in early mathematics education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 963.
    Walla, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Diversity of assessment discourses in Swedish and Norwegian early mathematics education2022Ingår i: Journal of Childhood, Education and Society, ISSN 2717-638X, Vol. 3, nr 2, s. 98-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In many countries, including those in the Nordic region, there has been a growing trend towards measuring students’ knowledge and understanding, a trend that is evident even in early education. This article presents a discourse analysis of mathematics assessment materials intended for six-year-olds in two neighbouring countries, Sweden and Norway. Thus, the article presents an example of early assessment in two neighboring countries with similar culture and education system. The aim is to investigate the similarities and differences between the various meanings ascribed to their assessment materials, and to discuss how these assessment materials may both influence and be influenced by early mathematics education in these two countries. The results show a diversity of discourses – both between and within the assessment materials – indicating different views on students’ learning of mathematics, on when to assess, on what knowledge to assess, and on how and why to assess. Thus, even though Sweden and Norway have similar cultures and education systems, there is no consensus when it comes to when, what and how to assess the mathematical knowledge of six-year-olds. © 2022 Journal of Childhood, Education & Society.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 964.
    Walla, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Exploring the potential of using talk moves with young students when striving towards an equitable mathematics education2023Ingår i: Proceedings of the Thirteenth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME13) / [ed] Drijvers, P., Csapodi, C., Palmér, H., Gosztonyi, K., & Kónya, E., Budapest: Alfréd Rényi Institute of Mathematics and ERME , 2023, s. 2234-2241Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 965.
    Walla, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik. Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Matematik i förskoleklass: En studie om bedömning och matematikundervisning vid skolstart2024Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is about assessment and education in early mathematics. The aim is to develop knowledge about mathematics assessment in the Swedish preschool class and about how an equal mathematics education based on this assessment can be designed.

    In Sweden, children begin preschool class at the age of six. In 2019, national assessment of mathematics was made mandatory in preschool class with the aim of assessing the mathematical thinking of all six-year-olds as they start school. To address the aim of the thesis, three studies were conducted: a document study, a focus group study, and an educational design research study. In the document study, assessment material for six-year-olds in Sweden and Norway was analysed. In the focus group study, four focus group interviews about early assessment with a total of 12 preschool class teachers were conducted. In the educational design research, four cycles of planning, implementation, and evaluation of mathematics education were conducted in a classroom with 18 preschool class students. Two theories were used: discourse analysis by Gee in study one and study two, and communities of practice by Wenger in study three. 

    The findings of study one show a diversity of discourses both between and within the assessment materials of Sweden and Norway, indicating different views on when to assess, on what knowledge to assess, and on how and why to assess. The findings of study two show a diversity of discourses with different meanings ascribed to early mathematics education and equity. The findings of study three show that it is possible to develop mathematics education in a way that contributes to equity in mathematics, based on the assessment. 

    Together, the findings of these studies indicate that teachers’ views on equity may affect the extent to which assessment may contribute to equity in early mathematics education. Furthermore, the results show that mathematics education in preschool class can be understood as unique, where the uniqueness is about how and why the mathematics education is carried out the way it is. However, mathematics education in preschool class can also be understood as changing as a result of challenges that come with the new national assessment for preschool class.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 966.
    Walla, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Mathematical assessments for six-year-old students in Sweden and Norway2020Ingår i: Sustainable mathematics education in a digitalized world: Proceedings of MADIF 12 / [ed] Yvonne Liljekvist, Lisa Björklund Boistrup, Johan Häggström, Linda Mattsson, Oduor Olande, Hanna Palmér, Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF, 2020, s. 261-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 967.
    Walla, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Palmér, Hanna
    Linnéuniversitetet.
    Discourses on mathematics education in the context of early assessment2024Ingår i: LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, E-ISSN 2323-7112, Vol. 12, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is about the meanings Swedish preschool class teachers ascribe to early mathematics education when talking about assessment. The assessment material is new national, mandatory assessment material for six-year-old students. Based on a discourse analysis of four focus groups, five discourses were construed: preschool class mathematics is unique; the role of preschool class mathematics is changing; to assess is to categorize; assessment contributes to equity; and individualization implies grouping by level. The results illustrate how teachers hope that the status of and equity in preschool class mathematics education will increase by means of the assessment. However, the teachers’ talk about categorizing and grouping students may have implications for equity. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 968.
    Walla, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Palmér, Hanna
    Linnéuniversitetet.
    Discourses on mathematics education in the context of early assessment2024Ingår i: Proceedings of the MAVI-29 Conference, 19-22 September 2023, Vercelli, Italy, 2024Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 969.
    Walla, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Palmér, Hanna
    Utveckling av matematikundervisning som främjar likvärdighet i förskoleklass2024Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 12, nr 2, s. 8-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln presenteras en designstudie med målet att utforma en likvärdig matematikundervisning i förskoleklass i betydelsen att alla elever får tillgång till det matematiska innehållet och möjlighet att utveckla ett framgångsrikt förhållningssätt i och till matematikämnet. Designstudien är genomförd i en svensk kontext och tar utgångspunkt i den obligatoriska kartläggningen vid skolstart. Studien genomfördes av en förskoleklasslärare och två forskare som tillsammans planerade, genomförde och utvärderade matematikundervisning. Vid studiens start identifierades tre utvecklingsområden: instruktion, elevlösningar och talutrymme. För att möta dessa utvecklingsområden introducerades tre designprinciper: låg tröskel, öppna matematikuppgifter och resonemangsfrämjande repliker. I artikeln presenteras hur dessa designprinciper påverkade utvecklingsområdena i linje med designstudiens mål. Sammantaget visar resultaten utveckling av en matematikundervisning som möter elevers olikheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 970.
    Wallberg, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hellman, Linnea
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Blockmodellen – för läsarens skull?: Blockmodellens användbarhet i syfte att utveckla elevers skrivande i matematik2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    What students write is assumed to show their knowledge in mathematics, although they seldom are given the opportunity to learn about what a well written text can look like. Teaching mathematics should include to equip students with tools for functional writing in a cognitive meaning as well as a social. This study examines how students use representation when writing during problem solving. In addition, the quality of their texts is assessed with the social function in focus. The participating students have through action research taken part of teaching about the Singapore model method. By analyzing pre and posttests a change in their writing was made visible, a change that resulted in improved quality. The model method is well known as a strategy for problem solving, but this study shows that it also can be used to present information to a reader. Therefore, it is suggested that the model method can be used in mathematics teaching to improve students’ writing skills in a social sense.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 971.
    Wallgren Svedén, Åsa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Betydelsen av hantverkstekniker i textilslöjd: En kvalitativ studie om vad som styr textilslöjdslärares undervisningsval i mellanstadiet2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på vad textilslöjdslärare upplever som påverkansfaktorer för vilka hantverkstekniker de väljer att undervisa eleverna i under mellanstadiet samt vad de bedömer som önskvärda hantverkskunskaper hos eleverna inför högstadiet.

    Studien har genomförts med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och i studiens planering och genomförande samt för att diskutera och analysera studiens kommande resultat så användes ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar på att det finns gemensamma påverkansfaktorer, i första hand; elevernas förkunskaper, för vad textilslöjdslärare upplever, påverkar dem i undervisningsval, men studien visar även att textilslöjdslärare har förhållandevis varierande åsikter om vad som i första hand styr deras undervisningsval av hantverkstekniker.

    När det kommer till funderingen om vad som ses som önskvärda kunskaper inför högstadiet så finns det några likheter som broderi/stygna samt maskinsömnad, men även en spridning mellan hantverkstekniker och de olika kunskapsnivåerna påvisas där. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 972.
    Wallin, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Persson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Interkulturellt förhållningssätt i förskolan: En studie om pedagogers beskrivning och erfarenheter av det interkulturella arbetet i förskolan2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka pedagogers kunskap om det interkulturella förhållningssättet i förskolans verksamhet. För att undersöka det interkulturella förhållningssättet har vi genomfört kvalitativ forskningsintervju där åtta pedagoger intervjuats. I intervjuerna har fokus varit på pedagogers tal om det interkulturella förhållningssättet i förskolans verksamhet. I bakgrund och tidigare forskning visar att det finns en brist på kompetens hur det interkulturella arbetet ska genomföras i förskolan och att det blir en utmaning när det inte finns mångfald i barngruppen. Studiens material har analyserats och diskuterats utifrån den sociokulturella teorin.

    Resultatet visar att pedagoger har en varierad syn på vad begreppen kultur, mångkulturellt och interkulturellt har för betydelse. Pedagogerna är eniga om att den största utmaningen de står inför är att de inte har tillräckligt med kompetens i ämnet, även tidsbristen för reflektion ses som en utmaning. En utmaning som synliggörs i resultatet är språket, hur pedagogerna, barn och vårdnadshavare kommunicerar med varandra när inte samma språk talas. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till de olika möjligheter som det interkulturella arbetet för med sig i verksamheten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 973.
    Wallin Kelloniemi, Betty
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Identity under occupation2023Ingår i: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Borlänge: Förlags AB Björnen , 2023, s. 131-140Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Betty Wallin Kelloniemis text ”Identity under occupation” speglar författaren de egna erfarenheter som varit avgörande för hennes identitetsformering i de erfarenheter som framträder i de berättelser som hon möter i Jerusalem och Betlehem. Betty Wallin Kelloniemi tar oss med på ett utforskande av hur identiteter formas och omformas i relationen mellan stora och små berättelser. Den palestinske hotellägaren Mr Dajanis berättelse om utsatthet och den armeniske historikern Kevork Hintlians vittnesmål om den egna gruppens rädsla för att utplånas som folk i Jerusalem speglas i hennes egen livsberättelse, som rymmer mammans och mormoderns flyktingskap och hågkomster från förtrycket i Chile. I texten diskuterar hon hur dessa kunskaper om identitetsformering får betydelse för undervisningen i ett svenskt klassrum.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 974.
    Wallin, Pontus
    et al.
    Skolforskningsinstitutet.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Stockholms universitet.
    Persson, Mikael
    Göteborgs universitet.
    Arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande: En systematisk översikt2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolan i Sverige har ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag. Enligt Skollagen ska utbildningen förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Men det finns olika sätt att tolka vad skolans demokratiuppdrag innebär och hur det ska återspeglas i undervisningen. En behovsinventering visar att lärare har behov av vetenskapligt underbyggda arbetssätt för att konkret utforma undervisningen kring demokratiuppdraget. Lärare beskriver bland annat utmaningar med att ta hänsyn till mångkultur, bemöta ickedemokratiska värderingar och att stärka elever att vara självständiga. I en pågående systematisk översikt sammanställer vi forskning om vilka arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande. En omfattande litteratursökning i flera vetenskapliga referensdatabaser resulterade i drygt 8000 träffar som efter en granskning av två oberoende sakkunniga forskare reducerats ned till ett mindre antal studier som bedömts vara av hög relevans och vetenskaplig kvalitet för ändamålet. Arbetet med att sammanställa resultaten pågår och översikten kommer att publiceras under hösten 2022. I denna text presenteras översiktens första två kapitel. 

  • 975.
    Wallin, Pontus
    et al.
    Skolforskningsinstitutet.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Stockholms universitet.
    Persson, Mikael
    Göteborgs universitet.
    Demokratilärande på vetenskaplig grund2022Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

     Nobels fredpris 2022 påminner oss om att demokratin aldrig kan tas för given. En demokrati bygger på att vi alla verkar för att stödja och stärka den. Skolan har ett viktigt uppdrag som syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper och värden som gör dem till unga demokrater. Men hur lyckas skolan med detta och hur kan skolans demokratifrämjande arbete stärkas och utvecklas?

    Demokratiuppdraget är något av en paradgren för den svenska skolan. I den internationella kunskapsmätningen ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) presterar svenska elever i topp. För att behålla den positionen gäller det att lärare ges rätt förutsättningar för att utveckla det goda arbete som de gör dagligen under och mellan lektionerna. En sådan förutsättning är att lärare har tillgång till forskning inom området och vad den säger om lärande och demokrati.

    Därför publicerar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning med forskning av hög kvalitet från hela världen, som ger lärare möjlighet att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund. I forskningen kan lärare hitta svar på hur olika arbetssätt i undervisningen påverkar elevernas utvecklande av kunskaper, förmågor, attityder och värderingar kopplat till demokrati.

    ”Det finns ett positivt samband mellan ett öppet klassrumsklimat och elevers kunskaper om demokrati, bland annat genom undervisning med tydliga inslag av diskussioner i klassrummet.

    Den samlade bilden av forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan ett öppet klassrumsklimat och elevers kunskaper om demokrati, bland annat genom undervisning med tydliga inslag av diskussioner i klassrummet som kan stärka elevers förmåga att pröva egna åsikter i diskussioner med andra. Forskningen visar också att lärare kan främja alla elevers vilja att delta i demokratin genom att lyfta fram olika perspektiv.

    Som så ofta ger vetenskapen en bild som kanske går emot vad som intuitivt känns rimligt. Jorden ser platt ut men är rund. Vaccin borde döda men motverkar sjukdom. På liknande sätt visar forskningen att demokrati inte är ett enda värde som enkelt kan läras ut från skolan till eleverna. Demokratilärande främjas snarare genom att elever ges möjlighet att aktivt diskutera en mångfald av åsikter, perspektiv och värden och att skolan medvetet och enträget står upp mot hat, hot och kränkningar.

    Genom att arbeta på vetenskaplig grund kan lärare utveckla och kalibrera undervisningen för att möta de utmaningar som uppstår i klassrummet och demokratin varje dag. Demokrati kommer alltid att vara ett pågående arbete.

  • 976.
    Walther Bajalan, Annica
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    En studie om närundervisningens betydelse i samband med läsförståelse hos vuxna elever inom distansundervisning i samband med Coronapandemin jämfört med närundervisning: En undersökning av läsförståelse i samband med romanläsning på distans2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att jämföra elevers förmåga att tillämpa olika lässtrategier i distansundervisning jämfört med närundervisning. Studien har gjorts på en kurs i grundläggande svenska inom den kommunala vuxenutbildningen där elever har läst en roman och besvarat tillhörande instuderingsfrågor. Frågorna har varit av blandad karaktär där olika lässtrategier kan ses tillämpas för att besvara dem. Läsningen har skett utanför lektionstid och frågorna besvarats skriftligt. För gruppen som läst på plats har frågorna sedan diskuterats vidare i veckovisa boksamtal. Eleverna har delats in i två grupper om fem elever vardera och svaren har jämförts och analyserats. I studien har gjorts en kvalitativ diskursanalys av vuxenelevers skriftliga svar och vilar på teorier om lässtrategier och reciprok undervisning. Resultatet visar på signifikant skillnad mellan elevernas förmåga att förstå text som kan kopplas till avsaknad av textsamtal med lärare och andra elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 977.
    Wassén, Emilia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att väcka läslusten genom skönlitterär läsning i grundskolan: En systematisk litteraturstudie i hur lärare kan främja elevers läslust till skönlitteratur2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie syftar till att bidra med mer kunskap om hur läslust kan främjas hos elever i samband med skönlitteraturläsning. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt i litteraturstudien är: Vilka faktorer är betydelsefulla för att främja läslust? Vilken betydelse kan läraren ha i främjandet av läslusten? Den här studien är relevant för att belysa faktorer som är tänkta att fungera för lärare i arbetet att uppmuntra sina elever att hitta läslusten. Inledningsvis presenteras vad grundskolans styrdokument föreskriver men också vad tidigare forskning visar kring ämnet. Utifrån denna bakgrund valdes sju nyckelord som utgjorde basen för systematiska litteratursökningar i databaserna ERIC och DiVA. PISA- och PIRLS-undersökningarna som har utförts de två senaste decennierna visar att svenska elevers läsförmåga sjunker. Fenomenet läslustras är inte unikt för Sverige utan det förekommer även i andra länder, bland annat i så kallade OECD-länder, varför denna studie även inkluderar internationell forskning på området. Sammantaget har litteratursökningen och analysen av underlaget resulterat i en rad olika faktorer som kan anses främja läslust. Resultatet visar att miljö och tid, elevernas agentskap och autonomi, lärarens ämneskunskap och intresse för läsning av skönlitteratur, läsning som social praktik och böcker omkring oss är de faktorer som främst främjar läslust hos elever i grundskolan. Slutsatsen är att läslust främjas till stor del med hjälp av läraren då läraren har möjlighet att påverka samtliga förutsättningar för eleverna.

  • 978.
    Wassén, Emilia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska. Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Hur främjar svensklärare läslust?: En kvalitativ studie om hur lärare främjar läslust hos sina elever2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete med läsning i undervisningen och främjandet av läslust hos sina elever utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsansats och använda intervjuer som datainsamlingsmetod studerades lärares perspektiv och erfarenheter inom området. Resultaten visar att högläsning spelade en viktig roll i lärares arbete med att stimulera elevernas läsutveckling och läslust. Denna studie bidrar till en djupare förståelse för lärares arbete med läsning och främjandet av läslust hos elever. Resultaten understryker betydelsen av högläsning, interaktioner kring textinnehållet och lärarens roll som läsande förebild. Samtidigt belyser studien utmaningarna och faktorerna såsom lässvårigheter och elevernas hemmiljö som kan påverka läslusten, samt behovet av en varierad och individanpassad läsmiljö för att främja en varaktig läslust hos eleverna.

  • 979.
    Wedin Andersson, Josefin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hur uppfattas bildämnet egentligen?: En analys av elever och bildlärares uppfattningar gällande bildämnets syfte och relevans2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande examensarbete är en kvalitativ intervjustudie som undersökt hur bildlärare och några elever i grundskolans högre årskurser ser på bildämnets syfte och relevans. Syfte har varit att diskutera och bidra med kunskap om hur dessa uppfattningar kommer till uttryck och hur de medverkande talar om bildämnet i förhållande till kursplanen. Frågeställningar som studien besvarat är: Hur uppfattar och beskriver elever och bildlärare i studien bildämnets relevans och syfte och hur ser dessa uppfattningar ut i relation till nuvarande kursplan? Materialet som behandlas har samlats in via enskilda- och gruppintervjuer. Den analysmetod som användes var diskursanalys där textutdrag från genomförda intervjuer studerades. Resultatet visade att flertalet elever uppfattade bildämnet som roligt, men att meningen varför det ingår som skolämne inte var tydligt för dem. Ämnet tycktes inte viktigt jämfört med skolans övriga ämnen, men förmågor som bildämnet bidrog med upplevdes användbara för framtida yrkesliv. Lärarna betonade identitetsskapande och möjlighet att utveckla kreativitet. Den relevans som framträdde rörde yrkesmässig nytta och personligutveckling för varje individ. Detta är aspekter som lyfts både i nuvarande läroplan och tidigare forskning. En slutsats som dragits är att framför allt elever behöver få ökad kunskap om bildämnets syfte och relevans för deras utbildning, identitet och medborgerliga rättigheter. 

  • 980.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska som andraspråk.
    Bomström Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Space for linguistic and civic hybridity?: The case of Social Sciences in the Language Introduction Programme in Sweden2022Ingår i: Journal of Social Science Education, E-ISSN 1618-5293, Vol. 21, nr 1, s. 55-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Social Sciences, subject content needs to be related to students’ experiences andknowledge. −In secondary school, the language used to construct knowledge is abstract, dense, andcomplex. −The concept of Third space (Bhabha,1994) revealed problems with teaching andteachers’ perceptions of L2 students’ needs. −Education here appears as a space for a restricted curriculum with Swedish as thegatekeeper. −This shows that subject teachers need to learn linguistic aspects of their own subject. Purpose: The aim is to analyse linguistic aspects of education in Social Sciences for L2 students. Method: Lingustic ethnography is used for studying the hybridity of Social Sciences with material from nine lesson observations and interviews with three teachers. Findings: Findings showed that students’ earlier experiences, knowledge, and perspectives on life were not acknowledged. The Third space appears as a transitional space where students are perceived as deficient, not yet reaching the goal of the introduction programme: To enter mainstream education. Students’ agency was related to this space where the transformation was expected to take place, while teachers positioned themselves as outside, and the knowledge presented was simplified and fragmentized. While teachers expressed dissatisfaction with students’ (lacking) Swedish proficiency, they did not seem to understand their own role to teach Swedish through Social Sciences. Implications: This shows that subject teachers need to learn linguistic aspects of their own subject and conditions for L2 students’ learning. © 2022, sowi-online e.V.. All rights reserved.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 981.
    Welander, Elin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hur framställs kön och sexuell läggning i biologiböcker för högstadiet?2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under mina år som lärare på högstadiet har jag alltid förbryllats av hur mycket åsikter det finns hos elever när ämnen som sexuell läggning och könstillhörighet kommer på tal. Därför har jag i denna studie undersökt vilken uppfattning man får av läroböcker i biologi vad gäller sexuell läggning och könstillhörighet. Grundskolans värdegrund är väldigt tydlig med att ingen ska diskrimineras i skolan. Syftet med studien är att beskriva och förstå huruvida kön och sexuell läggning framställs i tre olika läromedel i biologi för grundskolans årskurs 7–9 ur ett queerteoretiskt perspektiv. Studien syftar även till att undersöka relationen mellan läroböckerna och skolans värdegrund. För att kunna besvara syftet gjordes en kvalitativ diskursanalys i fyra steg. Resultatet av studien visade att bland annat intersexuella och asexuella exkluderas i alla de granskade läroböckerna. Heteronormativitet speglas olika mycket i de granskade läroböckerna. I vissa fall utgår boken från heterosexualiteten och den framställs då som en normalitet. Övriga sexuella läggningar blir då tillsidosatta. Vissa läroböcker har istället ett mer neutralt förhållningssätt där heteronormativitet inte kan urskiljas lika tydligt. När man beskriver könsorgan gör man det enbart utifrån ett manligt och ett kvinnligt perspektiv. På så vis exkluderas transpersoner och intersexuella med olika typar av diagnoser eller variationer i läroböckerna. Eftersom läroboken har en viktig och betydande roll i undervisningen, kan läroböckernas sätt att framställa sexuella läggningar och könstillhörigheter även spegla undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 982.
    Wertvreter, Eva-Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Ålder och samhällsperspektiv: en betraktelse över det livslånga lärandet i den akademiska miljön för 55-plussare2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att det finns problem i sammanhanget med livslångt lärande för mogna studenter på universitets-nivå utomlands finns dokumenterat i många tidigare studier där mogna studenter utsätts för marginalisering och försummelse m.m. Man kan i sammanhanget exempelvis tala om vardaglig ålderism eller strukturerad ålderism eller inbyggd ålderism eller institutionell ålderism. Syftet med den här studien är att undersöka hur student-guppen 55 år och äldre (55+) på universitet/högskola i Sverige uppfattar sin egen ålder i relation till ålderism, Sociokulturellt lärande, Andragogik och livslångt lärande. Metodansatsen Hermeneutik och en 7-stegsmodell från Fenomenografi är den metodansats som använts och som teorianvänds Sociokulturell teori och Andragogik samt tidigare forskning. Fem universitets-studeranden 55+ har intervjuats i individuella face-to-face-intervjuer. Informanterna uppger först att de inte explicit uppfattat någon ålderism i sammanhanget med sina studier men implicit framkommer att det kan finnas en känsla av ålderism som man inte riktigt kan ta på utan som mer är en känsla. De pratar exempelvis om en grupp i sammanhanget som de kallar för 25-åringarna och som de relaterar till (men inte vice versa). Vissa använder stereotyper såsom”äldre”, ”gammal gubbe”, ”gammal som gatan” etc när de talar om sig själva. Detta kan leda till att man själv implicit pekar ut sin egen ålder i studiesammanhanget när man interagerar med med studenter och lärare vilket blir en kategorisering som kan ligga till grund för ojämlikhet. Man kan här använda sig av exempelvis ”kritisk språkmedvetenhet” för att mota ”Olle i grind”. Den akademiska miljön är en speciell miljö som det gäller att förstå sig på både för studenter och för lärare när det exempelvis gäller inkludering. Själva utlärningstekniken har förändrats till det bättre över tid och 55-plussarna använder sig av nya strategier i sin in-lärnings-teknik. De pekar också på att klasskillnaderna utjämnas mer bl.a. via att studier på universitet/högskola i Sverige är avgiftsfria. På det stora hela är 55-plussarna mycket positiva till att studera på universitet/högskola som 55+ och rekommenderar andra 55-plussare att också göra det. Det är roligt och intressant och det höjer deras livskvalitet och därmed förstärks deras hälsa. Riksdag och regering uttrycker i offentliga texter att det är önskvärt med ett livslångt lärande i Sverige. Informanterna här anser att de via att studera på universitet/högskola som 55+ bidrar i samhället och därmed stärks också, via den sociala inkluderingen, demokratin i Sverige. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 983.
    Wessling Reisenhofer, Alexandra
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Språkvalet i engelskundervisningen: En studie om lärares språkval i engelskundervisningen i årskurs 4–62022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärare reflekterar ofta kring vilket språk av svenska och engelska som ska användas mest i engelskundervisningen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares val av språk i engelskundervisningen samt vad de ser för konsekvenser med att använda svenska respektive engelska under engelsklektionerna. Syftet är också att undersöka hur elever tänker kring språkvalet som lärare gör när de har engelska. I denna studie genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med lärare, verksamma eller har varit verksamma i engelska i årskurs 4–6, samt en enkät, utdelad som en survey till elever i årskurs 6 (12 år) och besvarades av 20 elever. Slutsatsen av denna studie visar att lärare vill använda den mängden engelska som är möjligt, men att svenskan behöver användas som ett hjälpmedel, främst till svaga elever i engelska. Konsekvenser med att använda engelskan visar enligt resultatet att svaga elever får svårigheter att förstå vad som ska göras under engelsklektioner. Konsekvenser med att använda svenskan blir enligt lärare att eleverna tappar en del engelska och att de inte får öva på sina språkliga strategier. Majoriteten av eleverna i studien har bekräftat att de är nöjda med lärares språkval på engelsklektionerna. Många elever föredrar också att både svenskan och engelskan används.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 984.
    Westbom, Minna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hur uppfattas produktutveckling av lärare och elever inom inriktningen Design och Produktutveckling på Teknikprogrammet?: En studie kring hur ett tvärdisciplinärt område undervisas och hur det uppfattas av eleverna2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka om uppfattningarna angående produktutveckling skiljer sig åt inom Teknikprogrammets inriktning Design och produktutveckling i gymnasieskolan. Det ingår i examensmålen för inriktningen att eleverna ska tillgodogöra sig kunskaper och färdigheter med avseende på produktutveckling men produktutveckling finns inte som egen kurs och nämns inte explicit i alla inriktningens kurser. Studien har en fenomenografisk forskningsansats och definierar med hjälp av variationsteorin fem kritiska aspekter inom produktutveckling. Genom analys av de ingående kursernas centrala innehåll, semistrukturerade intervjuer med undervisande lärare, fokusgruppsintervjuer med eleverna i årskurs 2 och enkätundersökning bland eleverna i årkurs 1 tolkas dessa kritiska aspekter i förhållande till innehållet i kurserna samt lärarnas och elevernas uppfattningar. Resultatet visar att det finns en viss samstämmighet i uppfattningarna gällande produktutvecklingsprocessen övergripande struktur, men att uppfattningarna om vilka områden och kunskaper den inbegriper skiljer sig åt. Det finns inte heller en från Skolverket klar definition av vad produktutveckling ska innebära i undervisningen och studien visar på vikten av samarbete inom inriktningen för att ge eleverna en så tydlig uppfattning om produktutveckling som möjligt. Studien ger implikationer angående utvecklingspotential för den aktuella gymnasieskolan och kan även vara relevant för andra gymnasieskolor med inriktningen Design och produktutveckling inom Teknikprogrammet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 985.
    Westerlund, Louise
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Lärarens stöd till enskilda elever i åk 5 i matematiska problem: Lärarens varierade stöd genom Scaffolding med hjälp avfrågor för att vägleda eleven framåt i problemlösning2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolan ansvarar för att eleverna utvecklar förmågor för att klara sig i framtidens samhälle. Ett viktigt uppdrag som skolan har är att lärarna behöver ordna situationer så att eleverna lär sig lösa matematiska problem med målet att bli självständiga i detta arbete. Fokus i denna undersökning är att i observation och intervju beskriva hur stödet i en problemlösning kan se ut för att vägleda elever framåt i arbetet genom scaffolding och stöttande frågor. Resultatet visar att läraren använder sig av olika typer av frågor som hänvisas till olika delar av scaffolding. Analysen visar att läraren använder en variation av stöd genom stöttande frågor för att möta varje elevs behov. I uppsatsen diskuterar jag minimerat stöd där läraren delvis lämnat över till eleven att lösa problemet mer självständigt såsom att eleven redogör om relevansen i problemet eller svarar på frågor ”vad måste du göra nu?”. Detta kan ses som ett nästa steg för eleven att bemästra för att bli självständig i problemlösning inom matematiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 986.
    Westman, Nellie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”…det finns ingen styrka i att måla en bild”: Genusaspekter i elevers bildskapande och attityder till bildämnet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte har varit att bidra med ny kunskap kring elevers föreställningar om genus och hur det speglas i deras bilder samt hur pojkars och flickors attityder av bildämnet skiljer sig åt, och i så fall hur. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med bildelicitering där nio elever deltog. Resultatet visar att könsmarkörer och genuskoder har en tydlig framträdande roll i elevernas bilder. Detta lyfts fram genom att flickor målar mer med dova färger och använder symboler, medan pojkar illustrerar sig själva som maskulina, använder sig av vänskapsdialog och starka färger. Däremot är det få av eleverna som bryter traditionella normen för vad som är typiskt kvinnligt eller manligt. Under studiens gång framkom det hur bildämnet uppfattas mer ägnat för flickor än pojkar vilket resulterar ett större engagemang och intresse från flickornas sida. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 987.
    Wetterstrand, Evelina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Quver, Linnea
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Matematikundervisning för särbegåvade elever: En kvalitativ studie om inkludering med problemlösning som matematiskt innehåll2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I forskning konstateras att särbegåvade elever inte får tillräckligt utmanade undervisning för att motiveras och utvecklas. Forskning visar även att problemlösning som matematiskt innehåll är anpassningsbart utifrån elevers kunskapsnivåer, bjuder in till samarbete och diskussion samt öppnar upp för kreativt tänkande. Denna studie syftar dels till att ta del av lärares tankar och erfarenheter om undervisningsanpassningar för en inkluderande och utmanande matematikundervisning, med fokus på särbegåvade elever och problemlösning som matematiskt innehåll. Studien har även som syfte att undersöka hur lärarhandledningar stöttar lärare för utmanande problemlösnings-undervisning. För att undersöka detta har en fokusgruppsintervju med verksamma lärare i årskurs 1–3 genomförts som analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori, samt begreppen differentiering, acceleration och berikning. Utöver detta har en lärarhandlednings-analys av sex lärarhandledningar gjorts där fem riktlinjer för lärarhandledningar legat till grund. Resultatet från studien visar att lärargruppen som intervjuats upplever en del utmaningar med både problemlösning och särbegåvade elever. De har dock med stöd av specialläraren hittat lösningsstrategier som fungerar väl för att utmana och inkludera särbegåvade elever med hjälp av problemlösning. I lärarhandlednings-analysen framkommer att innehållet varierar gällande både problemlösning som matematiskt innehåll samt utmanande anpassningar för elever i behov. Riktlinjerna efterföljs till stor del, men alla har delar som behöver utvecklas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 988.
    Wiger, Julia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Förhållningssätt och arbetssätt, lika eller olika?: Ämneslärares syn kring sina erfarenheter, förhållningssätt och arbetssätt gällande flerspråkiga elever2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar huruvida ämneslärarna skiljer på arbetssätt och förhållningssätt gällande andaspråkselever. Syftet med studien är att undersöka ämneslärares uttryck kring erfarenheter, arbetssätt och förhållningssätt gällande språkutvecklande undervisning för andraspråkselever. Materialet som studien bygger på är fem semistrukturerade intervjuer med fem olika ämneslärare, som alla undervisar i olika ämnen, både praktiska och teoretiska, på en högstadieskola. Genom denna studie är förhoppningen att bidra till att synliggöra vikten av att ämneslärare jobbar språkutvecklande samtidigt som de lär ut kunskap till alla elever. Resultaten visar att ämneslärarna är intresserade av att anpassa undervisningen för att stödja elevernas lärande. Studien visar också att intervjuade lärare upplever sig inte ha tillräckligt med kunskap om andraspråkselevers behov, om arbetssätt samt inte har alla resurser och verktyg för att bemöta eleverna på bästa möjliga vis.

  • 989.
    Wijnbladh, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Differentierad skriftspråksundervisning i förskoleklass2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Avhandlingsstudien fokuserar på lärares undervisning och bedömningspraktik gällande skriftspråksutveckling och differentierad undervisning i förskoleklass. En sociokulturell teori på lärande ligger till grund för studien, där interaktionen mellan lärare och elever är central. Videoobservationer och intervjuer med lärare i 12 förskoleklasser ingår i datainsamlingen. Undervisningsmaterial som används analyseras för att synliggöra vilka förmågor och kunskaper som utgör bedömningsunderlag och om det möjliggör differentierad undervisning. Preliminära resultat visar att differentiering förekommer i större utsträckning i enskilt arbete och i lek, medan helklassundervisning inte differentieras i lika stor utsträckning. Studien är relevant inför en obligatorisk 10-årig grundskola och kan bidra till att utveckla undervisningen i förskoleklass.

  • 990.
    Wijnbladh, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Följa och främja skriftspråksutveckling i förskoleklass2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Avhandlingsstudiens utgångspunkt är lärares didaktiska överväganden i relation till formativ bedömning och differentierad skriftspråksundervisning i förskoleklass. Studiens syfte är att bidra med kunskap om lärares bedömningspraktik vad gäller förskoleklasselevers skriftspråksutveckling och den undervisning som följer på det. I sammanhanget fokuseras de medverkande lärarnas didaktiska överväganden utifrån begreppet differentiering, det vill säga en undervisning som svarar mot enskilda elevers och gruppens behov. 

    Studiens övergripande teori är sociokulturellt perspektiv på lärande (Säljö, 2000), där interaktionen mellan lärare och elever i samband med skriftspråkundervisning är centralt. Stöttning (Woods et al., 1976) är ett begrepp som bidrar till att synliggöra vilka undervisningsaktiviteter som syftar till att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Materialet analyseras med innehållsanalys för att synliggöra lärarnas didaktiska avvägningar utifrån studiens syfte. 

    Avhandlingsstudien ingår i ett större projekt som omfattar 48 förskoleklasser. I föreliggande avhandlingsstudie sker datainsamling med videoobservationer av undervisning i 12 förskoleklasser och semistrukturerade didaktiskt inriktade intervjuer med förskoleklassernas lärare. Även undervisningsmaterial, inkluderat kartläggnings- och bedömningsmaterial som de medverkande lärarna använder samlas in och analyseras tematiskt (Braun & Clarke, 2006). Analysen kan synliggöra olika teman och mönster i undervisningsmaterialet, sett till både underlag för bedömning av elevers kunskaper och för differentierad undervisning. 

    Preliminära resultat indikerar att huvuddelen av den lärarledda helklassundervisningen i de observerade klassrummen inte är differentierad. Återkoppling verkar ges sparsamt främst fokusera arbetsprocessen. I det enskilda arbetet verkar differentiering förkomma i större utsträckning när eleverna har möjlighet att utföra uppgifter på olika sätt, t.ex. att skriva bokstäver, ord eller meningar. I lekaktiviteter finns utrymme att differentiera skriftspråksundervisningen, den möjligheten förfaller att tas till vara av lärare, särskilt när flera lärare arbetar tillsammans i elevgruppen. Bedömning verkar främst ske i formaliserade sammanhang och när återkoppling ges sker det främst på individnivå i samband med enskilt arbete i svenska eller i lek. 

    Studien är av relevans när förskoleklassen troligen kommer att ingå i en obligatorisk 10-årig grundskola och eftersom tidigare studier och rapporter visar att undervisningen i förskoleklass inte i särskilt stor utsträckning utgår från elevernas kunskaper. Studien kan bidra med kunskap om hur undervisningen kan planeras och genomföras i förskoleklass för att eleverna ska möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 

  • 991.
    Wikander, Matilda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Sömnrelaterade beteenden hos elever i gymnasieskolan kan påverkas av arbete med den mentala tallriksmodellen inom ramen för idrott och hälsa i gymnasieskolan2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 992.
    Wiklund Jilek, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Andraspråkselevers lärande genom digitala hjälpmedel och stöd av sitt modersmål: En aktionsstudie i om digitala hjälpmedel och modersmål kan utgöra en del av en effektiv språkutvecklingsstrategi för andraspråkselever2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 993.
    Wiklund Jilek, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Andraspråkselevers språkutveckling i svenska med stöd av digitala hjälpmedel respektive elevernas modersmål: En kvalitativ studie om hur digitala hjälpmedel respektive andraspråkselevers modersmål används som en resurs i undervisningen för att stötta elevernas språkutveckling i svenska2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På grund av det stora antal människor som invandrat till Sverige på senare tid finns det idag ett stort antal människor i samhället som inte har svenska som sitt modersmål. Samtidigt har skolan ett ansvar att lära elever som har annat modersmål än svenska det svenska språket. Detta ska ske i kombination med att eleverna känner en gemenskap, delaktighet och inkludering (Chioma 2020; Rosén, Straszer ochWedin 2020, s. 31). Därav är det av stor vikt att finna metoder och strategier för att stötta eleverna i deras lärandeprocess. Studien har därför som syfte att undersöka om och hur digitala hjälpmedel tillsammans med elevernas modersmål används som en resurs i undervisningen för elever med annat modersmål än svenska. För att undersöka detta har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sex lärare. Resultatet av dessa intervjuer visar att lärarna i stor utsträckning arbetar i enlighet med den sociokulturella teorin, då de använder sig mycket av stöttning och medierande tekniker för att eleverna i sitt lärande ska befinna sig i sin närmaste proximala utvecklingszonen, vilket är viktigt för att elever med ett annat modersmål än svenska ska få en bra språkutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 994.
    Wilnerzon Thörn, Ulf
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Analogt handskrivande i en digitaliserad värld: Några lärares syn på om det finns didaktiska vinster med att hålla elevernas handskrivande igång även i de högre åldrarna i grundskolan2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få syn på både hur några högstadielärare ser på handskrivande iförhållande till att skriva på dator och om de använder handskrivande som en lärresurs.Bakgrunden till denna frågeställning är att det blir allt vanligare att eleverna på högstadiet harvar sin dator som arbetsredskap och som verktyg för att både söka efter information och läsade digitala läromedel de använder i de olika kurserna. Att miljön i skolorna blir alltmerdigitaliserad ligger i linje med Skolverkets riktlinjer att ”eleverna ska ges möjligheter attkommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2019. s.252). Kommer datorn som skrivverktyg då helt ersätta handskrivande? För att nå fram till syftetmed denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tre aktivahögstadielärare. Resultaten visar att det är en stor hjälp både för lärare och för elever att användadatorn som skrivverktyg, men att det fortfarande finns vinster att uppnå med att hålla kvarhandskrivande som en lärresurs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 995.
    Winberg, Emma
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Faktorer som påverkar elevernas motivation i ämnet matematik i årskurs 4–9 i den svenska skolan2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka faktorer som matematiklärare i det svenska mellan- och högstadieskolan anser främst påverkar deras elevers motivation och därmed deras kunskapsinhämtning. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ undersökning genomförts i form av 4 semi-strukturerade intervjuer med verksamma och behöriga matematiklärare för årskurs 4–9. Resultat har analyserats mot relevanta tidigare forskningar och studiens teoretiska utgångspunkt. De resultat som undersökningen visar på är bland annat en rad olika faktorer som påverkar elevernas inre motivation, yttre motivation och amotivation i ämnet matematik. Resultaten har visat att det är viktigt att matematikläraren skaffar sig kunskaper om motivation eftersom motivationen ger eleverna framgång i livet både beteendemässigt och utbildningsmässigt.

  • 996.
    Winberg, Margareta
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Lärare och skolutveckling: Att vara en del av en skolas utvecklingsarbete2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) ger ett tydligt uppdrag till alla verksamma lärare att ta ansvar för skolans utveckling. Tidigare forskning visar hur olika förändringsprocesser kan förstås, där finns även beskrivet vilka faktorer som gynnar ett utvecklingsarbete och vad som leder till varaktig förändring och därmed även påverkar elevers måluppfyllelse i positiv riktning. Syftet med föreliggande arbete är att tydliggöra hur lärare beskriver det utvecklingsarbete som pågår i skolan och hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete. Syftet är även att diskutera dessa beskrivningar för att närma sig en förståelse. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metodansats valts. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex stycken lärare, som är verksamma på tre olika skolor. För att förstå såväl lärarnas beskrivning av det skolutvecklingsarbetet som de deltar i, som hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete, har en teoretisk analysmodell använts, vilken har utarbetats av Shulman och Shulman. Modellen beskriver de olika delar, i modellen så kallade kapital, som behövs för att ett skolutvecklingsarbete ska ha förutsättningar att lyckas. Slutsatser som kan dras är att mycket av det som återfinns i lärarnas beskrivningar skolutvecklingsarbete, bekräftar tidigare forskning, framför allt de beskrivningar som handlar om vilka faktorer som påverkar utvecklingsarbetets utfall. I lärarnas beskrivningar framträder tre olika roller, som deltar i skolornas utvecklingsarbete, det är lärarna, rektor och förstelärare. Ytterligare slutsatser som kan dras är att var och en av dessa roller, var och en på sitt vis, bidrar till att skapa innehåll och förutsättningar för de olika kapitalen, som finns beskrivna i Shulman och Shulmans analysmodell. Skolutveckling och lärares lärande hänger inte på enskilda individer, utan lärare ingår i ett större sammanhang, en organisation som påverkar, men också påverkas av de individer som finns inom organisationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 997.
    Winberg, Mikael
    et al.
    Department of Science and Mathematics Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Tegmark, Mats
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Motivational Aspects of Students’ Amount of Reading and Affective Reading Experiences in a School Context: A Large-Scale Study of Grades 6 and 92022Ingår i: Reading Psychology, ISSN 0270-2711, E-ISSN 1521-0685, Vol. 43, nr 7, s. 442-476Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As leisure-time reading among adolescents declines in the western world, stakeholders try to increase students’ motivation for school-related reading. We examine the relationship of students’ autonomous and controlled reading motivation with their amount and experiences of school-related reading in four school subjects, controlling for students’ attitudes toward the school subjects and general attitudes toward reading. Questionnaire data were collected from 3308 students in Grades 6 and 9 at 144 schools in Sweden. Multiple linear regression indicates that students’ attitudes toward the subject are more important predictors of reading amount than their reading motivation. Motivation type was primarily related to students’ affective experiences of the reading, and only weakly related to their amount of school-related reading. Results suggest that the relationship between motivation and school-related reading differ from voluntary leisure-time reading. The study thus complements previous research which primarily has focused on the role of students’ motivation for their amount of leisure-time reading.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 998.
    Winnberg, Heidi
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Integrerade slöjdsalars ramfaktorer: -och deras betydelse för undervisningen i träslöjd2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie försöker belysa bakgrunden och uppkomsten av så kallade integrerade slöjdsalar. En integrerad slöjdsal är en kombinerad sal som skall vara utrustad för att möjliggöra undervisning i alla slöjdens material. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på fysiska och digitala studiebesök i integrerade slöjdsalar, samt intervjuer och enkätundersökningar med slöjdlärare och skolledare. Studiens syfte är att undersöka hur möjlighetsrummet för undervisning i materialet trä påverkas av ramfaktorerna i de integrerade salarna.Stort tolkningsutrymme i slöjdämnets kursplan och nya villkor i slöjdlärarutbildningen visar sig ha betydelse för vilka förutsättningar slöjämnet möter på olika skolor. Undersökningens resultatanalys stödjer sig på det begränsade antal skolor som är med i studien och antyder att slöjdsalar och slöjdlärartjänster bantas bort som en följd av aspekter som kan kopplas samman med formuleringar i kursplanen och skolledares tolkningar av slöjduppdraget. Med stöd i teorin om praktikarkitekturer försöker denna studie belysa vilka aspekter som är av betydelse för att kunna upprätthålla en hållbar slöjdpraktik i skolan. Aspekter som i sin tur har stor betydelse för möjligheterna att bedriva träslöjdsundervisning. Resultatet av undersökningen bekräftar i många fall teorins utgångspunkt som framhåller de olika aspekternas ömsesidiga beroenden för bevarandet av en fungerande slöjdpraktik i skolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 999.
    Wirén, Lotten
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Bilddidaktiska förutsättningar och förhållningssätt: Diskursanalytisk studie om bildämnets förankring i samhället2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to create further understanding of what conditions are offered for the development of the visual art subject and its relevance to society by reviewing and describing two visual arts teachers approach to their assignment, how students relate to the subject and what other conditions effect the visual art subject. The theoretical framework is based on a knowledge-theoretical and socio-cultural perspective as well as curriculum theory. Data was produced through interviews and observation in two classes of upper secondary school. Using discourse analysis, the results showed a complex relation of discourse and interdiscursive aspects in the didactic practice of visual art as well as traces of former knowledge conceptions. The analysis also shows that despite the art teachers’ stated intentions, both classroom practices tended to pause and act as a free space for self-fulfilling goals. Resistances and lack of understanding was also identified towards the visual art subject. The study concludes that the dominating discourses reveal what kind of knowledge constructions that are valued and that there’s a need of developing the collective body of knowledge about the visual art subject as well as resources for formal continuing development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1000. Wåger, Jonny
    et al.
    Bagger, Anette
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Didactic dimensions of teaching content for and with students with intellectual disabilities (ID): a scoping review2024Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Decisions schools make about teaching content fundamentally shape students’ educational experience and their later life. These decisions often take a particular shape for students with intellectual disabilities. Although such decisions for this group are a prime concern in the governing and practice of education, they have gained little attention in research. Research that does investigate teaching content for students with intellectual disabilities often makes a distinction between Life Functional skills (LFS) and Academic Content (AC) and treats these as being quite separate. The study at hand explores the nuances of and relationship between the two through a scoping review, and contributes knowledge on didactical aspects and the how and why of teaching content as depicted in research. Results indicate that research on teaching content entails a complex process of valuing the content in which AC and LFS often overlap. Results also illustrate that students and teachers are absent from the research on teaching content and not included as active participants; researchers’ methods often take precedence over teachers’ and students’ valuing of teaching content or methods.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1718192021 951 - 1000 av 1026
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf