du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 31 of 31
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Charlotte
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Beteendestudier och miljöberikning av gnagare2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    It is often challenging to create a new enrichment program for any animal. This is especially true with the additional challenge that I wanted to use only naturalistic enrichment, and I’m working with animals some of which are nocturnal. Even with a many hurdles, a little bit of enrichment can do a big difference and make a big difference in activity levels of the animals. Eskilstuna parkens zoo have a house called the MUSeum housing four kinds of rodents. Rodents are generally much more active at night and spend much of the day sleeping out of sight of the public. One of the goals of starting an enrichment program was to increase the animal’s activity throughout the day to provide an improved guest experience. Many of the guests would stop briefly at the exhibit only seeing the empty exhibit, unaware of that there were animals there. Before starting an enrichment program, I wanted to determine how the rodent was spending their time. By observing the animals’ behaviour for 15 minutes a day at various times throughout the day, for a total of 15 observations, I was able to construct an activity budget for their behaviour. The results obtained were, as expected, that the rodents spent a lot of time resting. By enrichment both with food and the temperature we were able to take the activity to another level, and several new behaviours were observed.

  • 2.
    Bergh, Jan-Erik
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Skadedjursbekämpning med låg syrehalt av herbarier och insektssamlingar2003In: Syrefria mikroklimat : förebyggande konservering / [ed] Fjaestad, Monika; Åkerlund, Monika; Bergh, Jan-Erik, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag , 2003, p. 68-81Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Bergh, Jan-Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Ann, Hallström
    Anoxic treatment of a moth-infected saddle2000In: Nordisk Museologi, ISSN 1103-8152, no 2, p. 119-122Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Pest insects pose a continuous and serious threat to museum objects that are organic in origin. Traditionally various chemical substances have been used for insect control, but in recent decades there has been increased concern about the disadvantages of this type of control strategy (Dawson 1988). Among the alternative control methods developed for museum use in recent decades, low oxygen treatment (Gilberg 1991)is of special interest. Using nitrogen or argon to replace oxygen, produces no residues and allows a conditioning of the gas regarding temperature and relative humidity. The first practical application in the Nordic countries of this method took place at Skokloster Castle in Central Sweden.

  • 4.
    Bergh, Jan-Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Jensen, K.-M. V
    Åkerlund, M.
    Stengård Hansen, L.
    Andrén, M.
    A contribution to standards for freezing as a pest control method for museums2006In: Collection Forum, ISSN 0831-4985, Vol. 21, no 1-2, p. 117-125Article in journal (Refereed)
  • 5.
    Bergh, Jan-Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Rönnegård, L.
    Barns bilder av forskare2005In: Rikskonferensen för ämnesdidaktik, Karlstad, 2005Conference paper (Other academic)
  • 6.
    Bergh, Jan-Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Stengård Hansen, L
    Vagn Jensen, K-M
    Vaeggemose Nielsen, P
    The Effect of Anoxic Treatment on the Larvae of Six Species of Dermestids (Coleoptera)2003In: Journal of applied entomology, ISSN 0931-2048, E-ISSN 1439-0418, no 127, p. 317-321Article in journal (Refereed)
  • 7.
    Bergh, Jan-Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Åkerlund, M.
    Anoxic treatment of insect collections and implications of drawer design2007In: Collection Forum, ISSN 0831-4985, Vol. 22, no 1-2, p. 10-22Article in journal (Refereed)
  • 8.
    Bergh, Jan-Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Åkerlund, Monika
    Hallström, Ann
    Kvävgasbehandling av malangripna sadlar med VELOXY® kvävegeneratorer2003In: Syrefria mikroklimat : förebyggande konservering / [ed] Fjæstad, Monika; Åkerlund, Monika; Bergh, Jan-Erik, Riksantikvarieämbetets förlag , 2003, p. 82-85Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Claesson, Anders
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Hållbar utveckling i lärarutbildning vid Högskolan Dalarna: Några reflektioner och exempel på studenters arbete att identifiera undervisning om hållbar utveckling2006In: Från naturvetenskap och specialpedagogik till hållbar utveckling inom lärarutbildning, Vasa: Ped. fak. vid Åbo Akademi, Vasa , 2006, Vol. 3, p. 163-176Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Delin, Anders
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Storlommens (Gavia arctica) häckningsframgång relaterad till vattenkvalitet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    This work investigates the breeding success of the Black-throated Diver, Gavia arctica, related to the water quality in three lakes located in the Vallentuna area, north of Stockholm, Sweden. For more than 30 years, I have studied the bird life around these three and other nearby lakes, and noticed that the Black-throated Diver breeds in some lakes, but not in others. The results confirm that the deep and clear lakes Tärnan and Stora Harsjön have good water quality regarding pH, alkalinity, aluminium and Secchi disk values. As expected, the Black-throated Diver shows breeding success in those two lakes, but does not breed in the shallow and eutrophic lake Mysslingen.

  • 11.
    Engkvist, Malin
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Tungmetallers påverkan på bottenfaunans artsammansättning i sjön Tisken2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    The purpose of this study was to investigate how elevated levels of heavy metals affect the faunal species composition, abundance and species-diversity. The bentic macroinvertebrate fauna in the highly polluted lake Tisken was compared with the bentic macroinvertebrate fauna in the unpolluted lake Varpan. Mine wastes account for most of the metal that is discharged into Tisken. The hypotheses was that the heavy metal pollutions in lake Tisken influenced the species composition, abundance and diversity of the macroinvertebrates. Twenty samples were taken in both sites. The invertebrates were collected with a bag net and a plastic cylinder one meter from the shoreline. The invertebrates in the forty samples were classified and statistical analyses were made. Some taxa, common at undisturbed sites, were missing at metal polluted sites. Mayfly larvae, Ephemeroptera, were only found in Varpan. Surprisingly, more taxa were found in the polluted lake Tisken (23 taxa) compared to the unpolluted Varpan (19 taxa). However, the abundance of macroinvertebrates in Varpan (291 individuals) was higher than in Tisken (242 individuals).

  • 12. Espeland, Marianne
    et al.
    Irestedt, Martin
    Johanson, Kjell Arne
    Akerlund, Monika
    Bergh, Jan-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Biology.
    Kallersjo, Mari
    Dichlorvos exposure impedes extraction and amplification of DNA from insects in museum collections2010In: Frontiers in Zoology, ISSN 1742-9994, E-ISSN 1742-9994, Vol. 7, article id 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The insecticides dichlorvos, paradichlorobenzene and naphthalene have been commonly used to eradicate pest insects from natural history collections. However, it is not known how these chemicals affect the DNA of the specimens in the collections. We thus tested the effect of dichlorvos, paradichlorobenzene and naphthalene on DNA of insects (Musca domestica) by extracting and amplifying DNA from specimens exposed to insecticides in two different concentrations over increasing time intervals. Results: The results clearly show that dichlorvos impedes both extraction and amplification of mitochondrial and nuclear DNA after relatively short time, whereas paradichlorobenzene and naphthalene do not. Conclusion: Collections treated with paradichlorobenzene and naphthalene, are better preserved concerning DNA, than those treated with dichlorvos. Non toxic pest control methods should, however, be preferred due to physical damage of specimens and putative health risks by chemicals.

  • 13.
    Fyhr, Per-Olov
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Ungdomars fysiska aktivitet och dess betydelse för prestationen i skolan2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    This study where designed to investigate if there are any positive relationship between the extent of physical activity during adolescent's leisure time and the academic performance, and also if there are any negative relationship between the academic performance and the time spent in front of the television or computers. Another part of the study tried to find out if physical activity has a direct and immediate influence on the performance in school. 91 pupils (51 girls and 40 boys) in the 8:th year of the Swedish primary school, from three different schools participated in the study. All 91 pupils first responded to a questionnaire concerning there activities in leisure time. They where then tested in a mathematical test and the results where compared with the extent of physical activity and TV/computer time they had stated in the questionnaire. 53 of the pupils also participated in the part of the study where direct and immediate influences of physical activity where tested. They where tested in two different but similar mathematical tests. Before the first test all pupils had a walk for about 3 km. The second test where accomplished whiteout preceding walk. Pupils who spend one hour or less/week on physical activity had significant lower mean score on the mathematical test then the pupils who spend more than one hour/week on physical activities, (Mann-Whitney U-test: Z= -2,486, p= 0,0129). Boys who spent 10,5 hours or less/week in front of the TV/computer had significant higher mean score than the boys who spent more than 10,5 hours/week in front of the TV/computer. No significant differences in the results of the two different tests, one white and one whiteout preceding walk, were observed.

  • 14.
    Hamrin, Jessica
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Talgoxar: inomartskonkurrens vid trädplacering och födosök2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Min studie handlar om hur inomartskonkurrensen ser ut hos talgoxen, Parus major, när det gäller födosök, trädplacering och säkerhet. Är det så att fåglarna lever i ”mansdominerade” samhällen, att det är hanen som söker föda på de bästa och säkraste delarna av trädet jämfört med honan. För att undersöka detta har 31 talgoxar studerats under nio dagar i sin naturliga miljö. Här noterades var i trädet de placerade sig och hur de sedan förflyttade sig i tre födosök. För att visa på skillnader gjorde jag icke- parametriska tester som visade att det fanns signifikanta skillnader mellan hur honor och hanar placerar sig i träden vid födosök.

  • 15.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Kalliokoski, Sophia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Petersson, Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Biology.
    Tydén, Thomas
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Det goda lärandet: Energi, resurs, klimat och hållbarhet som del i undervisningen i grundskolan & på gymnasiet2014Report (Other academic)
  • 16.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Kalliokoski, Sophia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Petersson, Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Biology.
    Tydén, Thomas
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet: Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen. Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa. Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll. I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet. I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet.Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en fördjupad och kritisk framställning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgör på så vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar möjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behöver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas för ramfaktorer. De utgör kontexter, yttre ramverk, som behöver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De är identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppstå vid skolutveckling. De utgör på så vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte når hela vägen in i klassrum.Den första ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. I det nationella ingår till exempel skolans uppdrag, påbud från olika aktörer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att förändringar på den nationella nivån har begränsad inverkan på det som händer i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsättning av uppdraget, som på den lokala nivån bidrar till att förskjuta utbildningens genomförande i olika riktningar. Syn på lärande och lärares arbete med elevernas involvering är viktiga delar i detta. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt – lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang. Att hjälpa lärare förstå skolans roll i samhällsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid är en ytterligare ramfaktor, som också skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Om syftet med olika satsningar istället är oklart kommer åtgärder tendera att ibland bli planlösa. Planlösa i bemärkelsen att de saknar förankring. Det är förankringen som kan bidra till att hålla en riktning. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3. Möten med innehållet i och utanför skolan utgör en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. I flera av delstudierna återkommer frågor som handlar om samarbeten. Det kan röra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktörer i samhället. Individer kommer idag i kontakt med innehållet på olika sätt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingår dels att sätta namn på saker, dels att förstå, men också att sätta sig in i kunskapens användning. Dessa tre dimensioner av kunskap är bärande för utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras så att kunskapsbegreppet tas på allvar? Vidare har Goda möten identifierats som en angelägen ramfaktor, och finns återgivet i avsnittet 1.5. På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik. Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en fördjupad framställning kring hållbarhetsperspektiv där innehållsfrågans eftersläpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel på forskning återges, som pekar på behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Det pågår en debatt om det behövs ett eget skolämne för att något om hållbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lärares angelägenhet. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. Frågan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhälles förmåga att involvera individer i verkliga samhällsfrågor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till känslor av utanförskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder för ett samhälles möjligheter till utveckling och omställning, kommer spela en avgörande roll i den utveckling som kommer. I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogörelse för utbildningens förmåga att förbereda för vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmänbildning. Utbildningens förmåga att vara såväl rekryterande som allmänbildande är identifierad som en sjätte ramfaktor. Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvändning i sådana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i så fall för karaktär? Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 ställer ett antal kritiska frågor om utbildningens situation, som försöker fånga problematikens karaktär. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap så att frågor blir rätt formulerade, att projekt inriktar sig på verkliga orsaker till oönskade effekter samt att ansvarsförhållanden blir tydliggjorda i utrop om olika åtgärder. Sveriges förmåga till energiomställning, att hantera miljöutmaningar, hälsoproblem och hållbarhetsperspektiv kräver å ena sidan en utbildning som förbereder för vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt är att utbildningen är komponerad så det finns en kapacitet att allmänbilda alla, förbereda för samhällsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera båda uppdragen. Ett samhälle blir troget sig självt när det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som är angeläget i kulturen. På så vis är ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhällsordning. Att fördunkla viktigt innehåll, hänger samman med utanförskap, känslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull miljö. På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Områden som behöver utvecklas för en sådan inriktning är lärares förståelse för relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sådan förståelse är nödvändig för att kunna tolka skolans uppdrag och omsätta det i konkret undervisning, där elevernas förutsättningar för lärande ingår. Lärare behöver också förstå sitt arbete mer i relation till samhällsutveckling och utbildningens funktion. En sådan förståelse ger identitet åt utbildningens innehållsaspekt. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Skolan är inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer möter innehållet både i och utanför skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhälle. Variationer i innehållets hantering kan utgöra en resurs. Goda möten, som väger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolämnen, skapar medverkan och förankring är viktiga. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande. Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Det är vanskligt att säga något om framtiden, men det är också knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortsätta undervisa det innehåll, som bistod det förra samhällsprojektet. Då är det den situationen vi ska tala om. Vad behöver lärare för stöd i detta? Lever vi kvar i en föreställning om att skolan är en plats som ska leverera svar? Exakta svar, för ett industrisamhälles förmåga till utveckling. Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bistå samhällets behov av energiomställning och hantera människans resursanvändning med miljö- och hälsokonsekvenser i hållbarhetsperspektiv. Berättelsen om samhällets utveckling och på vilket sätt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgöra ett klister mellan det som är viktigt och lärares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelägenheten och motivationen för att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågorna ingår. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum.

  • 17.
    Jobs, Magnus
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    DASH2: flexible, low-cost, and high-throughput SNP genotyping by dynamic allele-specific hybridization on membrane arrays2003In: Genome Research, ISSN 1088-9051, E-ISSN 1549-5469Article in journal (Refereed)
  • 18.
    Jobs, Magnus
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Technology development for genome and polymorphism analysis2003Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 19.
    Larsson, Kristoffer
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Koncentrisk hämning och stimulans av bakterietillväxt i agarkulturer2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    The aim of this study is to elucidate factors that effect growth of Sarcina lutea and Bacillus subtilis, exposed to the growth inhibitor SDS (Sodiumdodecylsulfat). Agar diffusion experiments revealed repeated, concentric zones of inhibition and stimulation upon exposure to Sodiumdodecylsulphate or to Amoxicillin. Temperature, nutrient concentration and inhibitor concentration were controlled. Formation of successively repeated zones of inhibition, stimulation, inhibition and stimulation is discussed: • The extension of the primary inhibition zone is due to the concentration of applied Sodium dodecyl sulphate. • Immediately outside the primary inhibition zone the bacteria have access to diffusing nutrients that have not been consumed in the primary inhabitation zone. • In zones of dense bacterial growth the bacteria may produce inhibiting substances, affecting growth of bacteria in adjacent zones. • In zones of dense bacterial growth the nutrients will soon become depleted, thus affecting bacteria in adjacent zones.

  • 20.
    Leander, Kjell
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Sothönans ( Fulica atra ) miljökrav vid häckning i utbredningsområdets randzon2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    In Sweden you will find the coot chiefly in the southern parts. The species winters in the southern part of the Baltic Sea and along the coasts of northern Europe. The number of coots is heavily decreased by harsh winters. The population of the coots in Sweden is estimated to 20 000 to 30 000 pairs. The region of Dalarna is the random zone for the breeding of coots in Sweden . During the summer of 2006 the coot was reported to reproduce in at least 31 lakes and rivers preferably in the southern part of the Dalarna region. From Lake Brunnsjön at least 50 pairs of coots were reported. Lake Brunnsjön is by far the most nutrient rich lake in Dalarna. From the three lakes that are included in the study, namely Lake Glistjärn, Lake Limsjön and Lake Kyrkbytjärn, the water analysis shows high pH values, well-buffered waters and meso- trophic waters. The number of successful breedings was eleven. Lake Glistjärn zero breeding, Lake Limsjön four and Lake Kyrkbytjärn seven breedings. The northernmost lake in Dalarna where breeding occurred is Lake Limsjön.

  • 21.
    Lågbu, Øivind
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Hekkesuksess i gamle og nye kolonier hos gråhegre (Ardea cinerea) i Sørøst-Norge: Kan forskjeller forklares ut fra økonomisk teori?2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
  • 22.
    Olsson, Jan
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Sjödin, Åsa
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Spermiers överlevnad i olika pH- och näringslösningar2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    The sperm in the seminal fluid is affected by various environmental factors, where one is the pH-value in the environment. An extremely low or high pH-value has been observed in other studies to be lethal to sperm cells, thus effecting the sperms capability to perform a conception. Addition of nutrion, such as glucose and fructose, also has been a factor contributing to the survival of the sperm. In this essay we found that the pH-value did not affect the lifespan of the sperm. Mainly due to the pH-value in the seminal fluid and the buffer capacity of the same, the different pH-solutions we used showed no significant effect on the sperm’s lifespan. Addition of nutrion (glucose or fructose) did however affect the time the sperm survived, adding hours to the lifespan. The best media for survival was the IVFTM nutrion solution used to perform so called ”swim up” tests, where the sperms get ”washed” and used without the seminal fluid’s content. The IVFTM improved the motility of the sperms and also made them longer living.

  • 23.
    Petersson, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Lärares beskrivningar av evolution som undervisningsinnehåll i biologi på gymnasiet2012Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education.

    The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims. 

     The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

  • 24.
    Petersson, Maria
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Bergh, Jan-Erik
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Kan en röd tråd och Linnés anda bidra till lärares engagemang i Nature of Science?2007In: Fagdidaktikk mellom skole og lærerutdanning, Oslo, 2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med firandet av Linnéjubiléet 2007 görs stora satsningar för att för att intressera allmänhet och ungdomar för naturvetenskap. Ett syfte är att sprida kunskap om vetenskapsprocesser i ”Linnés anda”, vilket innebär att man vill öka nyfikenheten på naturvetenskap, få förståelse för kretivitet och entreprenörskap, inte minst hos det uppväxande släktet. Linnéprojektet och biologiresurscentrum har tagit fram resurser för skolprojekt Linné och projektet Röda tråden finansierar en stor del av de skolprojekt som genomförs i Dalarna. Vid Högskolan Dalarna kommer det att ges två olika kurser, som har till syfte att inspirera lärare till att undervisa om Nature of Science, samt att reflektera över den egna undervisningen. Den ena kursen har med utgångspunkt från Carl von Linné som syfte att engagera lärare från förskola till grundskola. Den andra kursen, som riktar sig till lärarstuderanden och gymnasielärare eller lärare på grundskolans senare år med minst ett års akademiska studier i biologi, problematiserar vetenskapshistoria i biologi genom att studera ”arvet efter Linne och Darwin i modern biologi”. I Röda tråden-projektet genomförs även en högre seminarieserie och i detta kommer erfarenheter av kurserna att utvärderas med utgångspunkt från hur lärare/lärarstuderanden har använt de olika aspekterna av kursernas innehåll för att utveckla och beskriva sin egen undervisning. Är det möjligt att undervisa för nyfikenhet? På vilket sätt kan man understödja och inspirera lärare för att undervisa om naturvetenskap i Linnés anda? Vårt konferensbidrag syftar till att analysera på vad vis de beskrivna kurserna kan bidraga till en större förståelse för vad Nature of Science innebär, samt att diskutera vilka aspekter på Nature of Science, som går att identifiera i Skolprojekt Linné.

  • 25.
    Wangmo, Olivia
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Bergström, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Blutsafts inverkan på blodets hemoglobinvärde2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    The aim of the study was to test whether or not menstruating women’s levels of haemoglobin changed after three weeks consumption of Blutsaft. Previous studies on nutrition supplements including iron have shown increased haemoglobin levels. On Blutsaft, however, there are no studies carried out and published. The participants in this pilot study were menstruating women, with haemoglobin levels between 105 and 125 g/l at the initial part of the study. Haemoglobin concentrations were measured by capillary blood samples before and after three weeks recommended daily consumption of Blutsaft. Four participants completed the study and the result showed an increase in haemoglobin concentration of between 7 and 17 g/l., with a median value at 16,75 g/l. Despite the few participants who completed the study a significant increase in haemoglobin concentration, after the consumption of Blutsaft, can be determined.

  • 26. Åkerlund, M
    et al.
    Bergh, Jan-Erik
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Anoxic treatment of large mounted natural history specimen2003In: Manuscript to NOOX3, Conference at The British Library and The Natural History Museum, London, 2003Conference paper (Refereed)
  • 27. Åkerlund, M
    et al.
    Bergh, Jan-Erik
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Skadedjursbekämpning med låg syrehalt2003In: Realia, ISSN 0283-4618, Vol. 24, no 2, p. 13-14Article in journal (Other academic)
  • 28. Åkerlund, Monika
    et al.
    Bergh, Jan-Erik
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Behandling med låg syrehalt av ett stort naturhistoriskt museiföremål2003In: Syrefria mikroklimat: förebyggande konservering / [ed] Fjæstad, Monika; Åkerlund, Monika; Bergh, Jan-Erik, Riksantikvarieämbetets förlag , 2003, p. 62-67Chapter in book (Other academic)
  • 29. Åkerlund, Monika
    et al.
    Bergh, Jan-Erik
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Nitrogen treatment: An insect case study2001In: Integrated Pest Management for Collections. Proceedings of 2001: A Pest Odyssey / [ed] Kingsley, Helen; Pinniger, David; Xavier-Rowe, Amber; Winsor, Peter, London, 2001Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Anoxic treatment was tested for pest control on three types of insect cases. Test animals were larvae of Trogoderma angustum (Solier) and Anthrenus verbasci (L). Cases were enclosed in low diffusion plastic and the oxygen level was reduced by use of the VELOXY nitrogen generator. Test was performed 1) with nitrogen treatment only, 2) with 2 sachets of Ageless 200 added during one and two weeks respectively and 3) with 4 and 8 sachets of Ageless 200 added during one week. Oxygen level was reduced to 0.2% by the VELOXY. Temperature was about 22º C and RH around 28% in the cases. In the treatment with VELOXY only, all test specimens died. With 2 Ageless 200 almost all insects survived one week. After two weeks a few larvae survived in the tightest case. With 4 Ageless 200, 3 Trogoderma survived in the tightest case. With 8 sachets all insects died.

  • 30. Åkerlund, Monika
    et al.
    Bergh, Jan-Erik
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Skadedjursbekämpning med låg syrehalt2003In: Realia, ISSN 0283-4618, Vol. 24, no 2, p. 13-14Article in journal (Other academic)
  • 31.
    Åkerström, Eva
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Biology.
    Ekens förekomst i Ludvikatrakten2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus – den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden. Det tog 3.000 år för den att sprida sig över hela Sverige som då hade en medeltemperatur 2-3? högre än idag. Ekens vegetationsperiod – när dygnsmedeltemperaturen överstiger 5? – är ca 7 månader för att ekollonen skall bli groningsdugliga och därmed kunna föröka sig naturligt. I Ludvikatrakten är vegetationsperioden ca 6 månader. Dalarnas skogar består av ? 1% ek. Årsmedeltemperaturen har i Mellansverige ökat ungefär 1? de senaste 30 åren. I framtiden får vi räkna med temperaturhöjningar på mellan 2-6? beroende på hur stort utsläpp som sker till atmosfären. Detta innebär att vi på dessa breddgrader får ett klimat liknande det i Centraleuropa med längre odlingssäsong. Det innebär också ökande skador på skog och växtlighet samt fler och mer extrema väderväxlingar. Syftet med den här undersökningen är att se om etablering av ek har skett i Ludvikatrakten de senaste decennierna samt vilka faktorer som kan påverka detta. Två separata områden om vardera 1,0 ha undersöktes. På område 1 i nordvästsluttning registrerades 20 exemplar av ek. På område 2 i västsluttning registrerades 28 exemplar av ek. Gamla ekar är en nyckelbiotop för sällsynta insekter och kryptogamer. Ek är stormfast p g a dess djupa rotsystem. Blandskog motverkar parasit-, insektsangrepp och rotröta samt gynnar biologisk mångfald och etablering av fältskikt. Ekens virke är dessutom eftertraktat då det är hårt och slitstarkt.

1 - 31 of 31
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf