du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Berglund, Mikael
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Geography.
    Early Holocene in Gästrikland, east central Sweden: shore displacement and pattern of isostatic recovery2012In: Boreas, ISSN 0300-9483, E-ISSN 1502-3885, Vol. 41, no 2, p. 263-276Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Gästrikland in central Sweden, deglaciation took place c. 11 000 cal. a BP. In the present study the shore displacement during the earliest ice-free period is investigated by the 14C dating of sediment from isolated lake basins. The shore displacement in Gästrikland includes an initial phase (∼500 years) of rapid regression, followed by a slowing of the relative sea level (RSL) fall to a rate similar to that of the remaining Holocene c. 9250 cal. a BP. The Ancylus Lake stage of the Baltic Sea belongs to the analysed interval. The RSL curve and glacial unloading history are used to separate and quantify elements of isostatic uplift. The postglacial uplift is ∼260 m, of which ∼45 m forms a rapid initial rise, which can be treated as qualitatively separate from the later, slower rise. There is considerable glacial unloading just prior to the deglaciation, but calculations suggest that only a small part of this relates directly to the rapid early Holocene rebound: most unloading is transferred either to uplift immediately prior to the deglaciation or to subsequent Holocene or future uplift. The isostatic rise in Gästrikland occurring between the end of the Younger Dryas stadial and the deglaciation, c. 11 500–11 000 cal. a BP, is estimated to be 100–110 m. Observations and estimations are incompatible with a Weichselian maximum ice thickness much smaller that 3000 m. The lack of glacial unloading during the Younger Dryas has a measurable impact on the Holocene isostatic rebound in Gästrikland, reducing it by an estimated 20–25 m.

  • 2.
    Berglund, Mikael
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Geography.
    Holocene shore displacement and chronology in Ångermanland, eastern Sweden, the Scandinavian glacio-isostatic uplift centre2004In: Boreas, ISSN 0300-9483, E-ISSN 1502-3885, Vol. 33, p. 48-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The shore displacement during the Holocene in southeastern Ångermanland, Sweden, has been investigated by means of radiocarbon-dating of isolation intervals in sediment cores from a total of nine new basins. Results from earlier investigations have been used in complement. There is a forced regression in the area from c. 9300 BP (c. 10500 cal. yr BP) until c. 8000 BP (c. 9000 cal. yr BP), on averagec. 8 m/100 years, after which there is a gradually slowing regression of c. 2.5–1.0 m/100 years up to the present time. The most rapid regression occurs during the later phase of the Ancylus Lake stage, 9500–9000 cal. yr BP. There is no evidence of halts in the regression. Crustal uplift in the area since deglaciation is c. 310 m. The deglaciation of southeastern Ångermanland took place c. 9300 BP (c. 10500 cal. yr BP); this is c. 900 years earlier than the age given by clay varve dating. The shore displacement curve provides a means of estimating the difference between the clay varve time scale and calibrated radiocarbon dates, by comparison with varve-dated altitudes of alluvial deltas of the River Ångermanalven. From c. 2500 to c. 8000 cal. BP there is a deficit in clay varves of some 300 years; further back in time this discrepancy increases significantly. The main explanation for the discrepancy is most likely lacking varves in the time-span 8500–10200 cal. yr BP, located along the upper reaches of River Ångermanalven below the highest shore level.

  • 3.
    Berglund, Mikael
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Geography.
    Litorina Sea shore displacement and pollen analytical indications of forest succession during the Mid-Holocene in Gästrikland, east central Sweden2010In: GFF, ISSN 1103-5897, E-ISSN 2000-0863, Vol. 132, p. 213-226Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper deals with the mid-Holocene shore level history and vegetation development in Gästrikland, east-central Sweden. This is investigated using sediment and microfossil records and 14C datings. The time span covered is c. 8000–5000 cal yr BP. Vegetation history during this time includes an increase in Tilia pollen 6500–6300 cal yr BP and a decrease in Ulmus and Corylusc. 5500 cal yr BP. The former change coincides with a sharp drop in relative sea level (RSL) of some 5 m; this RSL drop can be correlated to the regression from the L3 transgression of the Litorina Sea, identified in other areas around the Baltic Sea. The possible connections between RSL and climate (in particular changes on a maritime-continental continuum), as indicated by new pollen data and other records, are investigated. The new material shows, in comparison to other pollen records from southern and central Scandinavia, unusually high percentages of Tilia,Ulmus and Corylus pollen, but less Quercus. The change in pollen spectra around 5500 cal yr BP can be correlated to the northern European “elm decline”. A regional cooling is recorded in widespread data for this time, but observations suggest that other factors must be considered here, including disease and change in the physical landscape due to the ongoing land uplift.

  • 4.
    Berglund, Mikael
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    The highest postglacial shore levels and glacio-isostatic uplift pattern in northern Sweden2012In: Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography, ISSN 0435-3676, E-ISSN 1468-0459, Vol. 94, no 3, p. 321-337Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The detailed clay varve chronology and an extensive knowledge of the highest postglacial shore level elevation (HS) in northern Sweden, along the Bothnian western coast, provides opportunities for determining the pattern of isostatic rise and centre of uplift from the early Holocene. The shore level of c. 10 100 cal yr bp (10 ka) for this area is determined by subtracting, from the metachronous HS elevations, the fall in relative sea level between local deglaciation time and the chosen reference time. The area of highest uplift since 10 ka is situated somewhat north of the location with the world-record HS (Skuleberget in Angermanland), but south of the area with most rapid current rise. Wave erosion marks in the studied area are seen to be more consistent indicators of HS than glaciofluvial delta levels. The gradients of shore marks at 10 ka are generally small within the investigation area. The regional 10 ka shore level pattern shows considerable irregularity compared to the current uplift. Central Sweden and western Finland show 10 ka gradients that indicate isostatic response to late (1310 ka bp) glacial unloading. Indications of a secondary uplift centre west of the present investigation area are reported in previous work; this also suggests rapid isostatic response to unloading. Finally, the possibility of identifying errors in the varve-dated deglaciation chronology via the 10 ka shore level pattern is illustrated.

  • 5.
    Berglund, Mikael
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Geography.
    The Holocene shore displacement of Gästrikland, eastern Sweden: a contribution to the knowledge of Scandinavian glacio-isostatic uplift2005In: Journal of Quaternary Science, ISSN 0267-8179, Vol. 20, no 6, p. 519-531Article in journal (Refereed)
  • 6.
    Berglund, Mikael
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Geography.
    Time-transgressive early Holocene vegetational succession following shore displacement: a case study from central Sweden2008In: Boreas, ISSN 0300-9483, E-ISSN 1502-3885, Vol. 37, no 1, p. 87-101Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Deglaciation took place in eastern Jämtland and Ångermanland in central Sweden c. 10 500–10 200 cal. yr BP. In the present study, vegetation development and shore displacement during the earliest ice-free period are investigated by 14C dating of sediment from six isolated lake basins and by pollen analysis. A brief but distinct peak in Hippophaë occurs in all pollen diagrams coincident with basin isolation, followed by up to 500 years (varying locally) by an Alnus rise. The Alnus curve does not display a synchronous rise in the area. Its expansion below the highest shore level is time-transgressive and controlled mainly by the timing of basin isolation. The relationship between regional Alnus expansion and changes in hydrology and climate is discussed. The pollen diagrams show Pinus predominance with Corylus to the east (more coastal areas) and Betula predominance (though less pronounced) to the west during the period 10 200–9000 cal. yr BP. However, comparisons between sites suggest marked variability in the forest development. Shore displacement in easternmost Jämtland c. 10 300–9000 cal. yr BP is equal to or slightly more rapid than that of SE Ångermanland, contrary to the present pattern of isostatic recovery. A rapid shore level regression c. 10 300–10 000 cal. yr BP may be related to drainage of the Ancylus Lake.

  • 7.
    Berglund, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    Dahlström, Niklas
    Post-glacial fault scarps in Jämtland, central Sweden2015In: GFF, ISSN 1103-5897, E-ISSN 2000-0863, Vol. 137, no 4, p. 339-343Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Analysis of a light detection and ranging-derived digital elevation model has revealed previously unknown fault scarps in central Jämtland, Sweden. These are interpreted to have been formed by earthquakes at the time of deglaciation, c. 10 ka BP, in an area with current low-magnitude seismicity. The dating is based upon morphology and comparison with similar features at other locations in Sweden but not supported by independent dating. Observed scarps are 0.4–6 km long, 2–8 m high, trending SSW–NNE to WSW–ENE, the northern and western sides uplifted. The dimensions of the scarps suggest an approximate moment magnitude M 7 of the strongest corresponding earthquakes.

  • 8.
    Dalvik, Linn
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    STUDIE AV SKIFTESREFORMER I DELAR AV ÖSTERGÖTLAND: In-och utflyttande befolkning och industriutveckling i samband med Laga skifte2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Linköpings kommun har karaktäriserats som både en religös stad och rådsstad mellan 1200-talet och 1900-talet. En stad som genomgick många stora förändringar mellan dessa årtal. Skiftesreformerna kom till Linköping 1770 och staden skiftades mest mellan 1900-1910. Under 1800-talets första del ägde en mycket hastig tillväxt rum i Norrköpings fabriksväsende, särskilt klädesproduktionen och mellan åren 1805 och 1855 ökade antalet fabriksarbetare från ca 800 till över 3 200, skiftesreformerna kom innan denna tillväxt. Redan 1764 och den period som skiftades mest var 1860-1870. Motala är en hamn- och industristad vid Vättern och Göta kanal och var en av Östergötlands viktigaste platser för kvarndrift och hade omfattande anläggningar. Skiftesreformerna kom till Motala 1748 och det skedde flest laga skifte mellan 1850-1860. Syftet med denna uppsats var att testa hypotesen, som är vanlig i samband med forskning om laga skiftets genomförande, om huruvida laga skiften påverkade eller påverkades av befolkningens in-och ut flyttande i socknarna som skiftena genomfördes i. En annan hypotes som testades var ifall växande industrier hade någon inverkan på genomförandet av laga skifte. Resultatet blev att dessa hypoteser motbevisades i de socknar som undersökts i uppsatsen.

  • 9. Grånäs, Karin
    et al.
    Berglund, Mikael
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    Beskrivning till jordarterna i Mjällåns dalgång - från Stavre till Graningesjön2016Report (Other academic)
  • 10.
    Hansson, Jonas
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Geography.
    Från våtmark till våtmark i Ängelholms kommun: Fallstudie kring två våtmarker2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier.

    Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild.

    Slutsatser

    • Det är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning.
    • Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter. Våtmarken i Skörpinge bör vara mer effektiv när det gäller rening av närsalter då denna har större antal hektar avrinningsområde i förhållandet till våtmarksareal. Till detta skapar våtmarkerna en biologisk mångfald,
    • Våtmarken i Höja visade sig vara väldigt effektiv, 43,4%, när det gällde rening av kväve. Men siffrorna är troligen missvisande i och med att det gjorde för få stickprov under för kort tidsrymd. Andra studier visar en reningseffektivitet på mellan 2 – 20 %.
    • Det som skiljer våtmarkerna åt är dels formen och utförandet och dels antalet markägare. Våtmarken i Höja ägs av bara en markägare medan den andra ägs av fyra. Till detta krävdes det ett godkännande från Miljödomstolen för att våtmarken i Skörpinge skulle få anläggas. Båda våtmarkerna tog lika lång tid att anlägga, ungefär två år. Hur lång tid det tar att anlägga en våtmark kan bero på om markägare vill ha bidrag eller inte och i så fall från vilket myndighet. Så det kan säkerligen ta kortare tid att anlägga en våtmark.
    • För att följa upp nyttan av våtmarkerna i Höja och Skörpinge bör det göras fler stickprov under längre tid och med dessa avgöra hur effektiva våtmarkerna egentligen är. Till detta bör det göras en inventering av flora och fauna för att undersöka den biologiska mångfalden.

     

  • 11.
    Johansson, Björn
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    Bruten Katrineholmsbygd: Järnvägens effekter på ett landskap2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen har syftat till att undersöka vilka landskapsomdanande effekter stambanornas anläggande fick på det omgivande landskapet i undersökningsområdet under järnvägens första halvsekel, ca 1860-1910. Undersökningsområdet har varit trakten kring Katrineholm. Sedan har effekterna analyserats utifrån ett landskapsperspektiv.Min metod för landskapsanalys baseras på kulturgeografen Ulf Sporrongs tankebanor. Han föreslår hur man i olika steg kan analysera ett landskap. Jag har modifierat det en aning. Så här har jag gjort:1. Redogjort för de naturgivna förutsättningarna.2. Tittat närmare på landskapets humanhistoria och sett hur människan har tagit landskapet i anspråk genom bosättning, kommunikationer och ytanvändning för areell produktion.3. Sett hur kulturlandskapet förändrades sedan järnvägen byggts, under ett halvsekel. Här har kommunikationer, bebyggelse, produktion samt det sociala och kulturella livet behandlats.4. Samordnat de ovanstående delområdena till en landskaplig helhet.Jag har också tagit fasta på landskapsarkitekten Mattias Qviströms betoning på aktörer, transportteknik och landskapets otidsenlighet. På så sätt har ett järnvägspåverkat landskap växt fram. Viktiga slutsatser: Banans sträckning var rak, med relativt försiktiga ingrepp i landskapet i förhållande till järnvägens inneboende egenskaper och undersökningsområdets topografi. Banvallen blev ett dominant inslag i landskapsbilden, vilket förstärktes i de fall banvallen bildade ägogräns vid laga skifte. Bygget av stambanorna innebar en ny transportteknik som radikalt förändrade grundförutsättningarna för undersökningsområdets lokalsamhälle. Den längre landsvägstrafiken gällande gods- och persontrafik fick övermäktig konkurrens. Till en början byggdes tre stationshus med tillhörande anrättningar, samt banvaktsstugor. Två stationssamhällen blev nya sockencentra. Till slut växte fem stationssamhällen upp, vid vilka nya arbetstillfällen kunde erbjudas. Transportmöjligheterna utökades enormt, samtidigt som transporternas tidsåtgång minskades lika dramatiskt. Rummet upplevdes ha krympt. Nya fysiska resurser kunde göras tillgängliga och exploateras. Järn-, skog-, tegel-, och mejerinäringarna upplevde ett uppsving. De kunde förädla lokala produkter och avyttra dem på nya marknader. Befolkningstillväxten under 1800-talet var i undersökningsområdet 259 %, jämfört med 100 % i övriga landet. Samhället Katrineholm stod för en stor del av denna tillväxt, medan socknen Östra Vingåker som var utan station hade svag tillväxt under perioden. Den sociala strukturen förändrades i grunden. Andelen bönder minskade kraftigt. En ny fattigdomsorganisation infördes.

  • 12.
    Jonsson, Marina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    Hur anpassar sig lantbruk till storstadsnära områden?: – En studie av olika jordbruk i de norra delarna av Stockholms län2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det

    storstadsnära

    lantbruket

    är

    påtaglig

    i

    Stockholms

    närområde,

    men

    även

    längre

    ut

    landsbygden

    i

    Stockholms

    län.

    Samtidigt

    som

    städerna

    växer

    och

    tar

    jordbruksmark

    i

    anspråk

    ökar

    befolkningen

    och

    fler

    munnar

    måste

    mättas.

    Dock

    har

    jordbruket

    nära

    storstaden

    fått

    konkurrens

    av

    kommunernas

    bygglovsansvariga

    och

    måste

    vara

    väldigt

    innovativa

    för

    att

    kunna

    fortsätta

    med

    sitt

    värv.

    Det

    finns

    också

    en

    stor

    marknad

    för

    den

    eller

    de

    som

    kan

    hitta

    nya

    vägar

    för

    att

    försörja

    sin

    familj

    och

    lantbruket

    om

    man

    bara

    är

    tillräckligt

    uppfinningsrik.

    Fem

    lantbrukare

    i

    tre

    kommuner

    i

    de

    norra

    delarna

    av

    Stockholms

    län

    har

    intervjuats

    om

    hur

    de

    upplever

    sin

    situation

    i

    storstadens

    närhet.

    Spridningsbilden

    har

    varit

    allt

    från

    norra

    delarna

    av

    Norrtälje

    som

    är

    en

    landsbygdskommun

    till

    Vallentunas

    och

    Upplands

    Väsbys

    kommuner

    som

    räknas

    till

    storstadskommuner.

    Fenomenet

    storstadsnära

    lantbruk

    är

    inte

    något

    unikt

    i

    Sverige

    utan

    finns

    över

    stora

    delar

    av

    främst

    den

    industrialiserade

    världen.

    Befolkningen

    urbaniseras

    alltmer

    och

    städerna

    måste

    växa

    för

    att

    klara

    av

    den

    ökande

    befolkningen,

    därav

    att

    man

    måste

    ta

    jordbruksmark

    i

    anspråk.

    Samtidigt

    finns

    det

    fortfarande

    lantbruk

    som

    försöker

    överleva

    i

    det

    storstadsnära

    området

    och

    för

    att

    göra

    det

    bör

    lantbrukaren

    vara

    en

    entreprenör

    med

    många

    strängar

    sin

    lyra

    och

    vara

    lyhörd

    för

    vad

    som

    kan

    vara

    företagsekonomiskt

    gångbart

    i

    just

    det

    området

    som

    lantbrukaren

    befinner

    sig.

    Många

    lantbrukare

    försöker

    ta

    tillvara

    de

    möjligheter

    som

    finns

    gården

    genom

    dess

    läge

    i

    landskapet

    och

    närhet

    till

    storstaden.

    Allt

    från

    att

    arbeta

    med

    kommunens

    snöröjning

    och

    grönytor

    till

    att

    hyra

    ut

    för

    lantbruket

    tomma

    lokaler

    eller

    satsa

    att

    producera

    matprodukter

    för

    potentiella

    kunder

    i

    det

    storstadsnära

    området.

  • 13.
    Kaati, Patrik
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Geography.
    Small-Scale Farmers Land Use and Socioeconomic Situation in the Mount Elgon District in Northwestern Kenya: A Minor Field Study - Combined Field Mapping and Interview2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This Minor Field Study was carried out during November and December in 2011 in the Mount Elgon District in Western Kenya. The objective was to examine nine small-scale farming household´s land use and socioeconomic situation when they have joined a non-governmental organization (NGO) project, which specifically targets small-scale farming households to improve land use system and socioeconomic situation by the extension of soil and water conservation measures. The survey has worked along three integral examinations methods which are mapping and processing data using GIS, semi structured interviews and literature studies.  

    This study has adopted a theoretical approach referred to as political ecology, in which landesque capital is a central concept. The result shows that all farmers, except one, have issues with land degradation. However, the extent of the problem and also implemented sustainable soil and water conservation measures were diverse among the farmers. The main causes of this can both be linked to how the farmers themselves utilized their farmland and how impacts from the climate change have modified the terms of the farmers working conditions. These factors have consequently resulted in impacts on the informants’ socioeconomic conditions. Furthermore it was also registered that social and economic elements, in some cases, were the causes of how the farmers manage their farmland. The farmer who had no significant problem with soil erosion had invested in trees and opportunities to irrigate the farmland. In addition, it was also recorded that certain farmers had invested in particular soil and water conservation measures without any significant result. This was probably due to the time span these land measures cover before they start to generate revenue. 

    The outcome of this study has traced how global, national and local elements exist in a context when it comes to the conditions of the farmers´ land use and their socioeconomic situation. The farmers atMt.Elgon are thereby a component of a wider context when they are both contributory to their socioeconomic situation, mainly due to their land management, and also exposed to core-periphery relationships on which the farmers themselves have no influence.

  • 14.
    Karlsson, Johan
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    Anpassningar till klimatförändringar i Rwanda: En fältstudie som avser att undersöka vilka anpassningar småskaliga jordbrukare i Rwanda gör för att möta de rådande klimatförändringarna2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Rwanda är ett litet land i Östafrika som ungefär är lika stort som Dalarna. Det bor 11,1 miljoner människor i landet. 81% av dessa 11 miljoner människor livnär sig på jordbruk.

    Syftet med studien är att undersöka hur småskaliga jordbrukarhushåll i Rwanda anpassar sig till rådande klimatförändringar.

    Utifrån syftet utformades fyra stycken frågeställningar:

    - Vilka begränsningar har jordbrukarna att anpassa sitt jordbruk till de rådande klimatförändringarna?

    - Vilka metoder och åtgärder använder jordbrukarna för att anpassa sig till klimatförändringarna?

    - Hur skulle jordbrukarna vilja utveckla sitt jordbruk för att möta rådande klimatförändringar?

    - Vilken hjälp och vägledning får jordbrukarna för att kunna anpassa sitt jordbruk?

    De metoder som användes i studien var intervjuer och kartläggning av tolv stycken jordbruk. Kartläggningen gjordes av jordbrukarnas jordbruksmark och intervjuerna gjordes med den jordbrukare vars gård vi besökte.

    Studiens resultat visar att den vanligaste anpassningsåtgärden som har gjorts för att möta klimatförändringarna är att plantera träd. Övriga anpassningar som gjorts är att byta planteringsperiod på grödorna och även byta grödor till mindre vätskekrävande grödor visar resultatet. Vidare visar resultatet att den vanligaste anpassningsåtgärden som jordbrukarna vill göra är att installera konstbevattning på gården. Den främsta begränsningen som jordbrukarna upplevde vid anpassningen av sitt jordbruk var bristen på ekonomiska resurser. Flera jordbrukare berättade att på grund av bristen av pengar kunde de inte göra de investeringar de vill på gården. Jordbrukarna i studien menar att mest vägledning kommer från Vi-skogen, elva av de tolv jordbrukarna berättar att de får hjälp därifrån. En handfull jordbrukare berättar att de är medlemmar i ett kooperativ där de får hjälp och vägledning.

  • 15.
    Palmqvist, Jenny
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    En jämförelse mellan agroforesty och permakultur som jordbrukssystem: -   En fältstudie kring skillnader och likheter mellan systemen i Sverige och Rwanda.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Along with a growing world population and the climatic challenges the world is facing, it will be on all fronts important to look at what can be done to meet these challenges. The problems are not a single, nor its solutions. They examined in this study are two farming systems; Permaculture and agroforestry described as sustainable in several ways. The purpose is to illustrate the similarities and differences in the small-scale farms between two very different countries, such as Sweden and Rwanda. -What similarities and differences exist between Sweden and Rwanda, current consumption, nutrition and crops & pesticides? The study is based primarily on interviews which are conducted in Rwanda and in Swedish. In addition, GIS has been used to map the agricultural land in Rwanda. Field study in Rwanda has been made in collaboration with the non-profit org. VI-agroforestry.

    In Agroforestry, there is no specific template, or model that is a must, except from an integrated culture with elements of shrubs and trees. The ecosystem services integrated into agriculture contributes, for example, with its water-holding capacity, increased biodiversity, carbon storage in soils, soil improvement; structure and permeability and increased security in return with enhanced food production are some of the benefits of an integrated farming. They are also an important parameter in to reduce logging to fuelwood and the trees are also used for feeding animals. Permaculture means that the design of sustainable agricultural systems and human habitats shall seek to mimic nature's patterns. Permaculture encourages people to design, build and design for self-sufficiency in everything from food to residents. The ethical basis of the method is to take care of people, taking care of the Earth and evenly distribute the surplus from the resources.

    There are several differences in the systems as well as the differences between countries, some of the results can be presented is that despite natural and cultural differences, the presence of the same crops: legumes, potatoes and wheat. The difference is greater in what is consumed than produced, although it is possible to find similarities. A conclusion that can be made is that income affects the patterns of consumption, and the degree to which the farmer is self-sufficient. That is to say; the socio-economic differences between countries play greater role than natural conditions. The use of pesticides and fertilizers is the main difference between permaculture and agroforestry in this study cases.

  • 16.
    Stigson, Jens
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    Rekonstruktion av högsta kustlinjen (HK) med ny nationell höjdmodell (NNH) och LiDAR: En studie över västra Gästrikland2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har med hjälp av den nya nationella höjdmodellen (NNH), som bygger på LiDAR-teknik, försökt att i västra Gästrikland hitta och analysera de landskaps- och terrängformer som kallas för högsta kustlinjen (HK). Dessa forna strandlinjer efter den senaste istiden har undersökts tidigare i studieområdet med hjälp av avvägningsinstrument och genom jordprover på 11 lokaler åren 1925-1930 och på 8 lokaler åren 1954-1960.

    I studien har det undersökts hur väl det går att identifiera nya som äldre HK-lokaler, jämföra de äldre undersökningarna med resultatet från dagens moderna datorteknik. Genom att i ett GIS-program skapa en terrängskuggning av NNH, som innan leverans har särskilt mark- och vattenytan från vegetation och antropogena objekt, har höjder kunnat mätas längs HK-linjer med cirka 50 meters avstånd. På grund av den snabba landhöjningen de första 500 åren efter avsmältningen är de högst belägna spåren av stranderosion svårare att hitta än de lägre.

    Av de 25 lokaler som hittades och analyserades var 11 lokaler på platser som inte tidigare undersökts eller där HK tidigare inte har kunnat fastställas. Av de undersökta lokalerna klassades 10 som osäkra, 11 som halvskarpa, 3 som skarpa och 1 som ett HK-delta. Från söder mot norr i västra Gästrikland stiger HK med cirka 27 meter från 194 meter över havet till 221 meter över havet. Skillnaderna jämfört med de tidigare undersökningarna är cirka ±2 meter, med undantag för 4 lokaler med skillnader från cirka 4 meter över till cirka 10 meter under. Förutom de 25 lokalerna hittades 6 mycket osäkra lokaler där HK inte gick att fastställa. Av dessa ligger 5 i ett område nordost och öster om Hofors. LiDAR-tekniken ger kvantitativt fler lokaler i områden som eventuellt tidigare inte har kunnat besökas och är en mer tidseffektiv metod.

  • 17.
    Sumelius-Nordin, Hannah
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    Undervisning om klimatförändringen - en didaktisk utmaning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 18.
    Söderberg, Alexandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
    The role of optimized cookstove technology in improving rural Rwandan household management2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study is based on the results from fieldwork conducted in November of 2014 in

    the Gasabo and Kamonyi districts of Rwanda and aims to provide a cross-sectional

    insight into the potential of optimized cookstove technology for rural Rwandan

    households. The economic benefits of a transition into more sustainable cookstove

    practices are recognized, by examining links between farming structures, waste

    management and energy use. Rwanda confronts many challenges in the face of

    climate change and increasing land pressure, which go hand in hand with energy

    efficiency. In order to tackle the problems related to deforestation, land degradation

    and loss of soil fertility, key factors, such as the use of cookstoves, must be identified

    and adapted. The use of gasifier cookstoves can for example produce biochar, which

    when used as a soil amendment, can sequester carbon, improve soil biology and

    increase agricultural productivity.

    Fieldwork results show that current cooking practices in the Gasabo and Kamonyi

    districts do not enable efficient use of fuel. More than half of the farms that were

    interviewed bought their firewood supplies, although functioning agroforestry

    systems were observed on most of the farms. Food and crop waste was managed

    through composts and mulching to cycle nutrients, and all farms fertilized their crops

    with cow dung. Nonetheless, ever-increasing use of heavier fertilization was regarded

    as a requirement to achieve anticipated crop yields.

    Furthermore, optimized cookstove technology, such as the TLUD, the Philips Stove,

    Biogas and Solar stoves are examined to discuss their economical suitability for rural

    Rwandan households based on the criteria; fuel efficiency, time efficiency, household

    air pollution levels and added benefits such as production of biochar in the case of

    gasifier stoves or fertilizer from the biogas digester.

1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf