du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Arrenius, Jill
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Lärande för hållbar utveckling: En systematisk litteraturstudie om vad forskning anser är viktigt i undervisningen för hållbar utveckling2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur lärare kan arbeta i skolan

    med lärande för hållbar utveckling. För att besvara syftet formulerades följande

    frågeställningar Vad beskriver forskning är viktigt för en framgångsrik undervisning

    för hållbar utveckling? samt Vilket innehåll lyfts fram eller utesluts i undervisningen

    enligt tidigare forskning i relation till hållbar utveckling? För att besvara dessa frågor

    har en systematisk litteraturstudie genomförts. Relevant forskningslitteratur har tagits

    fram genom sökningar i databaserna Eric, Summon, Libris, Avhandlingar.se samt

    genom manuell sökning. Studien har enbart använt sig av granskat material för att ge

    studien en hög kvalité. Resultatet av studien visar bland annat att lärare i sin

    undervisning för hållbar utveckling inte arbetar med begreppets alla aspekter, den

    ekologiska, sociala och ekonomiska aspekten, som en helhet. Vidare visar studien att

    det finns en efterfrågan om fortbildningar och kompetenshöjande åtgärder hos lärare

    och forskare angående undervisning om hållbar utveckling. Studien visar även vikten

    av en undervisning för hållbar utveckling som fokuserar på flera generella förmågor

    vilket skapar en helhet. En undervisning som ger eleverna förutsättningar för att vilja

    samt kunna påverka och engagera sig i en hållbar utveckling.

  • 2.
    Dcanielsson, Johanna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp: En systematisk litteraturstudie om vad som har betydelse i NO-undervisningen för att elever i årskurs 1-3 skall erbjudas att lära sig naturvetenskapliga begrepp.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att skaffa kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har

    betydelse för hur elever i årkurs 1-3 lär sig naturvetenskapliga begrepp. Syftet är också att ta

    reda på vad vetenskapliga texter beskriver om hur och när naturvetenskapliga begrepp

    används. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie genom sökningar i olika

    databaser. De databaser som använts är DIVA, Libris och Google Scholar. Syftet har

    besvarats utifrån följande frågeställningar; Hur beskriver forskningen att naturvetenskapliga

    begrepp introduceras för elever i årskurs 1-3? Hur kan elever i årskurs 1-3 förklara fenomen

    inom de naturorienterade ämnena om de inte har kunskap om de naturvetenskapliga

    begreppen? Resultatet visar att elever i de lägre åldrarna främst använder ett vardagsspråk när

    de samtalar i naturvetenskap. Tidigare studier visar att de yngre eleverna inte använder sig av

    de specifika naturvetenskapliga begreppen. Eleverna får höra de olika naturvetenskapliga

    begreppen, men de förväntas inte att själva använda begreppen utan det räcker att eleverna

    förklarar naturvetenskapliga fenomen med sitt vardagsspråk. Resultatet visar också att när

    eleverna blir äldre förväntas de ha fått större förståelse av de naturvetenskapliga begreppen

    som de har mött under skolåren. Det vardagliga språket är inte tillräckligt för att beskriva och

    förklara de olika fenomen som eleverna möter i de naturorienterade ämnena. Vardagsspråkets

    begrepp har inte helt samma innebörd som naturvetenskapens begrepp. Studien visar att det är

    av stor betydelse hur lärare undervisar om begrepp. Hur de lärs ut kan ha en avgörande roll

    om eleverna kommer att lära sig de begrepp som krävs inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 3.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Science teaching - scientific literacy in a school perspective2018In: International Journal of Advance Research in Education and Literature, ISSN 2208-2441, Vol. 4, no 4, p. 1-11Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article highlights professional teachers' understandingsof what they see as the mostimportant contentin science education. The study is based on conversations with professional teachers andexplorehow they understand what isthe most central contentin science education. Their understandingsare related to the importance of science in the society and to the language's importance to students' learning opportunities. The resultsof the study's interviews are analyzed usingBasil Bernstein's concept of the horizontal and vertical discourseas a framework, which demonstrates the opportunities for pupils toapproachscientific content based on a contextual understanding. How science is taught is an important question in the aspect of students comingfrom different socioeconomic conditions and withdifferent conceptions of the outside world and the science schooldiscourse. In the present study professional teachersstressthe importance of a holistic understanding of the content in science, the methodical aspects in science educationandtheconsequencesof science and technology developmentin particular. Tobe science literatein a classroomcontext means that the students will get the capacity to use scientific knowledge, to identifyquestions and to draw evidencebased conclusions in order to understand and help make decisions about the natural world and the changes made to it through human activity.

  • 4.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Teaching in action: A model to understand the complexity of teachers´decisions in teaching mathematics2018In: International Journal of Advance Research in Education and Literature, ISSN 2208-2441, Vol. 4, no 1, p. 10-24Article in journal (Refereed)
  • 5.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Gustafsson, Tommy
    Chalmers; Göteborgs universitet.
    Ognissanti, Damiano
    Chalmers; Göteborgs universitet.
    Förberedelse för högskolestudier i matematik - ett stöd för fortsatta studier2018Conference paper (Refereed)
  • 6.
    Forsman, Anders
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Information Systems.
    Larsson, Hed Kerstin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Memedi, Mevludin
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Computer Engineering.
    Rosendahl, Hans
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Information Systems.
    Hur kan man flippa klassrum – några exempel på "blended learning" från olika kurser på campus och distans2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva och jämföra hur vi arbetar med blended learning/flipped classroom (FC) i fyra olika kurser (campus och/eller distans) vid Högskolan Dalarna, där målet var att få syn på den egna praktiken, dela erfarenheter och inspirera varandra. Inventering av och diskussioner om hur vi arbetar med blended learning/FC och varför. De tre kurserna Forskningsmetodikkurs i informatik (campus), kurs i informatik om webbsidor (campus) och Datateknikkurs i programmering (distans) ges i princip enligt "klassiskt" FC, dvs. med inspelad föreläsning följt av diskussion vid efterföljande seminarium/motsvarande (med viss variation). I den fjärde kursen, naturvetenskap i lärarutbildningen (campus/distans), blandas inspelade och streamade föreläsningar, och laborationer och seminarier genomförs både på campus och distans (gäller både campus- och distanskurser). Vi arbetar både på liknande sätt men även olika beroende av "ämneskultur", ämnenas olika karaktär och olika kursers karaktär, men vi har ungefär samma mål: att försöka få bättre förberedda och mer aktiva studenter, dvs. försöka att gynna djupinlärning. Men möjligheterna till mer genomgripande förändringar i arbetssätt beror också av hur "öppen" ämneskulturen är för detta. En gemensam slutsats är att det är viktigt att fundera över hur man kan använda tekniken i pedagogikens tjänst för att möjliggöra/iscensätta FC. Vi upplever allihop att FC är en möjlighet att göra något på ett nytt och förhoppningsvis bättre sätt. Vi är också överens om betydelsen av att få igång studenterna och att få dem att samarbeta - kruxet är hur man kan åstadkomma detta. Nya arbetssätt ska inte medföra att studenterna sitter och tittar på när vi arbetar, om än vi gör det på ett annat sätt än vid t.ex. traditionella föreläsningar, för då är vi tillbaka i den "envägskommunikation" man vill komma bort från FC. Vi har också fått upp ögonen för att olika ämnen/kurser har olika förutsättningar/utmaningar vilket lett till att vi använder delvis olika strategier och metoder. En skillnad gentemot litteraturens beskrivningar av FC är att vi alla även använder detta i våra distanskurser, vilket ger ytterligare en dimension vad gäller utmaningar, både pedagogiskt och tekniskt, jämfört med att "flippa" på campus. Det har varit inspirerande och utvecklande att ventilera hur vi resonerar om och genomför våra olika versioner av FC, och samtalen har även medfört att vi haft möjlighet att reflektera över den egna praktiken och att spegla den i de andras praktiker, vilket både inspirerat och gett praktiska tips.

  • 7.
    Grundström, Riam
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Hur undervisning i naturvetenskap planeras och genomförs med andraspråkselever i klassrummet: Fem lärares beskrivning av sin undervisning i årskurs 1 - 32015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3.

    I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.

  • 8.
    Isberg, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Larsson, Hed Kerstin
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Natural Science.
    Bjerneby Häll, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Mathematics Education.
    Förskolor som miljöer för ett omsorgsfullt lärande med fokus på matematik, naturvetenskap och teknik2012Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur kan miljöer i förskolan utformas för att stimulera till lärande i matematik, naturvetenskap och teknik? Vilka förutsättningar för barns utveckling och lärande ger olika miljöer?

    I ett pågående forskningsprojekt studeras hur olika förskolemiljöer på olika sätt kan bidra till att utveckla barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Miljö innefattar den fysiska miljön, de material barn har tillgång till i lek för att bygga, skapa och konstruera och för att lära genom att upptäcka, undersöka och pröva olika lösningar, hur rum används och verksamheten organiseras, såväl inomhus som utomhus.

    Projektet är mångvetenskapligt både till sin karaktär och med avseende på forskare knutna till projektet. Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan har nära kopplingar till andra målområden, som språkutveckling, skapande och värdegrundsfrågor. Med kunskaper om bl.a. biologi, energi och materia får människor också redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Förskolan ska enligt Lpfö 98/10 medverka till att barn tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Ett omsorgsfullt lärande kan på så sätt även bidra till att barn utvecklar en omsorgsfull relation till naturen och miljön.

     Fokus för undersökningen är i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang, på ett varierat sätt och genom olika uttrycksformer. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor som miljöer för lärande, och variation inom en förskola som miljö för lärande. 

    Seminariet bygger på forskning och det pågående projektet om förskolemiljöer. Konkreta exempel på analys av data från undersökningen, bl.a. i form av fotografier hämtade från olika förskolor, presenteras under seminariet.

     

  • 9.
    Isberg, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Larsson, Hed Kerstin
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Natural Science.
    Bjerneby Häll, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Mathematics Education.
    Miljöer för små barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöns betydelse för barns lärande framhålls av forskare (Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009). I läroplanen (Lpfö 98/2010) understryks vikten av att miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande. Med miljö syftas här på vilka material barn har tillgång till i lek, för att bygga, skapa och konstruera och för att lära genom att upptäcka, undersöka och pröva olika lösningar, hur rum används och verksamheten organiseras såväl utomhus som inomhus. Persson (2008) konstaterar att det finns förvånansvärt lite forskning om barns lärande i matematik och naturvetenskap och om den fysiska miljöns betydelse för lärande i förskolan, och han hänvisar till forskare som menar att de rumsliga och fysiska förutsättningarna för barns lärande inte tagits i beaktande i pedagogisk forskning. Barns aktiva lärande sker med hela kroppen och det är genom kroppen och sinnena som människan upplever olika fenomen (Merleau-Ponty, 1962). I sin studie av småbarns möten med matematik visar Björklund (2007) att barn använder sin kropp som utgångspunkt, barnets kroppsliga upplevelser och erfarenheter utgör grunden för förståelse av företeelser i omvärlden.

    I föreliggande mångvetenskapliga forskningsprojekt1 studeras förskolemiljöer med fokus på i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang och på olika sätt. Resultaten hittills har visat på nödvändigheten av att även rikta uppmärksamhet mot pedagogerna i förhållande till förskolans fysiska och pedagogiska miljö. Det är pedagogen som är ansvarig för miljön, skapare av miljön, och därmed den som påverkar det lärande, lärandets innehåll och form, som möjliggörs i miljön. Thulin (2011) beskriver i sin avhandling pedagogen som iscensättare av en pedagogisk miljö som kan möjliggöra barns lärande i naturvetenskap. Pedagogen är samtidigt den som kan berätta om de resonemang som förs och motiv som finns till att miljön utformats på ett visst sätt. Den genomförda datainsamlingen har också tydliggjort behovet av att fördjupa studien genom återkommande kontakter och besök i samma förskolemiljöer, samt nödvändigheten av att samtala med pedagoger ansvariga för miljöns utformning och för förändringar i den fysiska miljön. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor, variation inom en förskola, och variation med avseende på lärandets objekt.

  • 10.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Hur kan lärandeprogression planeras och utvärderas?2014In: Lärande i handling: En pragmatisk didaktik / [ed] Britt Jakobson Iann Lundegård och Per-Olof Wickman, Lund: Studentlitteratur AB, 2014Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser2012Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis deals with the use of inquiry-based approaches in primary school science. The aim is to investigate the goals and purposes that are constituted by the curriculum and by the teachers in interviews and through their teaching in the classroom. The results are used to develop conceptual tools that can be used by teachers’ in their work to support students’ learning of science when using an inquiry-based approach. The thesis is comprised of four papers. In paper one a comparative analysis is made of five Swedish national curricula for compulsory school regarding what students should learn about scientific inquiry. In paper two 20 teachers were interviewed about their own teaching using inquiry. Classroom interactions were filmed and analyzed in papers three and four, which examine how primary teachers use the various activities and purposes of the inquiry classroom to support learning progressions in science. The results of paper one show how the emphasis within and between the two goals of learning to carry out investigations and learning about the nature of science shifted and changed over time in the different curricula. Paper two describes the selective traditions and qualities that were emphasized in the teachers’ accounts of their own teaching. The results of papers three and four show how students need to be involved in the proximate and ultimate purposes of the teaching activities for progression to happen. The ultimate purposes are the scientific purposes for the lesson (as given by the teacher or by the curriculum), whereas the proximate purposes are the more student-centered purposes that through different activities should allow the students to relate their own experiences and language to the ultimate purpose. The results show the importance of proximate purposes working as ends-in-viewin the sense of John Dewey, meaning that the students see the goal of the activity and that they are able to relate to their experiences and familiar language.

  • 12.
    Johansson, Annie-Maj
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Natural Science.
    Wickman, Per-Olof
    Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    A Pragmatist Understanding of Learning Progressions2011In: Beyond fragmentation: Didactics, Learning and Teaching in Europe / [ed] Hudson, B. & Meyer, M. A., Leverkusen: Verlag Barbara Budrich, 2011, p. 47-59Chapter in book (Refereed)
  • 13.
    Johansson, Annie-Maj
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Natural Science.
    Wickman, Per-Olof
    Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.
    Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år: Lärares olika betoningar av kvalitéer i NO-undervisningen2013In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 9, no 1, p. 50-65Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate the selective traditions of Swedish primary school teachers in using inquiry-based learning.  Material from thirteen interviews where teachers described their own inquiry practice was used to study the selective traditions along with the qualities these traditions emphasized. Four different selective traditions were identified: the fact oriented, the activity oriented, the collaboration oriented and the community oriented traditions. Different qualities were emphasized in the different traditions, for instance regarding whether teaching and inquiry should be difficult, correct, free or fun.

  • 14.
    Johansson, Annie-Maj
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science. Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Syften som stöd för minne och lärande i undervisningen2011In: Lärande och minnande som social praktik / [ed] Roger Säljö, Stockholm: Norstedts Förlag , 2011, p. 91-106Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Johansson, Annie-Maj
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet.
    The use of organizing purposes in science instruction as a scaffolding mechanism to support progressions: a study of talk in two primary science classrooms2018In: Research in Science & Technological Education, ISSN 0263-5143, E-ISSN 1470-1138, Vol. 36, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: This study examines how different purposes can support teachers in their work with progressions as a part of a teaching sequences in science in primary school.

    Design/Method: The study was carried out in two classes working with inquiry and the events that took place in the classroom were filmed. In the study, we have chosen to use the technical term proximate purposes for the student-oriented purposes, and ultimate purposes for the scientific purposes. Together, these two types of purposes form the organisational purposes for the classes. Proximate purposes work in such a way that students can use their language and relate to their experiences as ends-in-view. To examine how organising purposes can be used to analyse progressions, we discuss examples from two different lessons.

    Result: The study shows the importance of proximate purposes working as ends-in-view and also demonstrates how the teacher and students may create continuity in teaching to enable progression as a part of a teaching sequence.

    Conclusions: To create continuity, it was essential that the teacher scaffolded the students in ways which allowed the students to explicitly differentiate between what was relevant or not, about the proximate purposes in relation to the ultimate purpose.

  • 16.
    Johansson, Annie-Maj
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Wickman, Per-Olof
    Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.
    Using organizing purposes to support learning progressions: a study of talk in primary science classroomManuscript (preprint) (Other academic)
  • 17.
    Johansson, Annie-Maj
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Natural Science.
    Wickman, Per-Olof
    institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.
    Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig verksamhet?: En analys av svenska läroplaner för grundskolan under 50 år2012In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 8, no 3, p. 197-212Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to contribute to an understanding of which changes related to scientific inquiry have been made historically in curriculum documents. A comparative analysis is made of five Swedish national curricula– Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 – during the last 50 years regarding what compulsory school students (school years 1–9) should learn about scientific inquiry. It focuses 1) what students should learn about carrying out scientific inquiries, and 2) what students should learn about the nature of science. All of the curricula examined have aims concerning scientific inquiry. The results show that during the period there have been many shifts in emphasis and changes of aims, for example from learning an inductive method to a more deductive one, and from an emphasis on carrying out investigations to an emphasis on more conceptual understanding of scientific investigations. Because teaching traditions tend to conserve aspects of earlier curricula, it is discussed how the results can help teachers, teacher students and curriculum developers to better see the consequences of the changes for teaching and learning.

  • 18.
    Maad, Johanne
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    En lärorik förskolegård – pedagogisk personal i förskolan resonerar om förskolegårdens utformning2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om förskolegårdens utformning och utveckling som läranderum ur den pedagogiska personalens perspektiv. Lärandet är situerat och måste förstås i ett sammanhang av den miljön den sker i. Eftersom förskolebarn vistas mycket utomhus är utomhusmiljön viktig som har betydelse för barnens utveckling och lärande. En varierad miljö kan erbjuda många möjligheter till lärande genom kroppen och sinnena. Projektets syfte är att tillsammans med förskolor utveckla kunskap om förutsättningar för lärande på förskolegården.

     

    Frågeställningar:

    • Vilka meningserbjudanden på förskolegården beskriver personalen?
    • Vilka förändringar av förskolegårdens föreslår personalen?
    • Vilka förutsättningar och hinder finns för utveckling av förskolegården enligt personalen?

     

    Metoden som har använts i denna studie är fokusgrupper. Tre grupper med pedagogisk personal från olika förskolor har träffats två gånger. Intervjuerna transkriberades med fokus på samtalens innehåll. För att kunna urskilja mönster i materialet användes innehållsanalys.

     

    Personalen uttrycker att de är ganska nöjda med förskolornas gårdar. Generellt beskriver de en varierad gård med både naturmiljö och designad miljö samt varierat material. De kopplar gårdens utformning och material till ett rikt meningserbjudande inom många olika områden inklusive naturvetenskap och teknik. Många lyfter särskilt fram att tillgång på vatten, sand och annat ostrukturerat material, samt att den naturliga miljön på gården med träd, buskar och stenar etc. erbjuder många olika aktiviteter. Personalen ger förslag på hur gården skulle kunna utvecklas för att bli mer hälsofrämjande och lärorik, men visar samtidigt en frustration över att det är svårt att få till förändringar pga de hinder som finns. De hinder som beskrivs är bland annat att det krävs tid, pengar, kunskap, stöd från förskolechef och föräldrar, samt samarbete och förhandling med andra avdelningar, t.ex. fastighetsförvaltningen. Deltagarna önskar riktlinjer för hur de kan kommunicera med andra avdelningar och hur man går till väga för att utveckla förskolegårdar.

  • 19.
    Maad, Johanne
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Matsson, Gittan
    Falu kommun.
    School grounds promoting health and learning – strategies and local guidelines2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    What is necessary in the school ground to stimulate children’s play, learning and well-being? In this session we discuss the mapping and analyses from all preschool and primary school grounds in Falun, Sweden, based on pedagogic and health perspectives. The findings resulted in general guidelines for the local authority of Falun. What role can such a document play for the city administration in developing school grounds for the future? 

  • 20. Olsson, E. G. A.
    et al.
    Maad, Johanne
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Myklebost, H. E.
    Variation in life history traits of Gentiana nivalis (Gentianaceae) in alpine and sub-alpine habitats in the Norwegian mountains and its implications for biodiversity in relation to environmental change2015In: Annales Botanici Fennici, ISSN 0003-3847, E-ISSN 1797-2442, Vol. 52, no 3-4, p. 149-159Article in journal (Refereed)
  • 21.
    Thomson, Frida
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan: En systematisk litteraturstudie om vad som är viktigt vid upplägget av sex- och samlevnadsundervisning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sex- och samlevnadsundervisningen har varit under utveckling en längre tid. Från att upplysa

    befolkningen om riskerna med sex, och olika ”sexuella störningar” som homosexualitet, har

    fokus flyttat till att bejaka människors olika sexualiteter och få alla människor att känna sig

    trygga i sin identitet. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att få en fördjupad

    kunskap kring vad som är och anses viktigt vid sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola

    och hur man kan arbeta med de rådande normer som finns. Litteraturstudien har hämtat

    aktuell litteratur inom forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Litteraturen

    har granskats och valts ut för att svara mot studiens frågeställningar. Resultatet från studien

    visar vilket gemensamt ansvar rektorer och lärare har för att sex- och

    samlevnadsundervisningen ska integreras i fler skolämnen, samt att man bör arbeta med mål

    och bedömning för att få ett gynnsamt lärande och få delaktiga elever som kan påverka

    undervisningen. Det är viktigt för att undervisningen ska utgå från elevernas behov och

    funderingar samtidigt som både ett riskperspektiv och ett njutningsperspektiv lyfts. Lärarna

    bör arbeta objektivt och lyfta frågor som avviker från den heterosexuella normen, bland annat Hbt- frågor, detta för att inkludera alla elever i sex- och samlevnadsundervisningen.

1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf