Dalarna University's logo and link to the university's website

Artikeln: Barn och unga behöver stöd för att komma in i de läsandes gemenskap

Artikeln lyfter vikten av högläsning för de yngsta barnen och betydelsen av ett läsfrämjande arbete genom hela skolgången. Den handlar också om samverkan mellan hem, förskola, skola och bibliotek för att utveckla barns läsförmåga och uppmuntra ett läsintresse.

Artikeln är skriven av Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna. Artikeln är framtagen av Skolverket.

Artikeln: Barn och unga behöver stöd för att komma in i de läsandes gemenskap

Artikeln lyfter vikten av högläsning för de yngsta barnen och betydelsen av ett läsfrämjande arbete genom hela skolgången. Den handlar också om samverkan mellan hem, förskola, skola och bibliotek för att utveckla barns läsförmåga och uppmuntra ett läsintresse.

Artikeln är skriven av Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna. Artikeln är framtagen av Skolverket.

I denna studie undersöks två lärarkategoriers, förskollärares och lärares, uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklassen, mötet mellan de båda lärargrupperna samt deras uppfattningar om en obligatorisk förskoleklass med en tydligare skolförberedande roll. Studien är genomförd utifrån sociokulturell teori och diskuterar möjligheter som studiens resultat öppnar för vad gäller utvecklandet av förskoleklassens pedagogik i enlighet med önskade intentioner. Resultatet visar att samverkan mellan förskollärare och lärare med bakgrund i de olika praktikgemenskaperna kan vara av betydelse för utvecklandet av förskoleklassens skolförberedande pedagogik.

Teoretiskt ramverk

Studier visar att uppemot 30 procent av eleverna i förskoleklassen redan vid starten av höstterminen kan ha knäckt den alfabetiska koden (Lundberg et al., 2012). Samtidigt vet man att andra barn inte är lika förtrogna med skriftspråket, vilket främst gäller barn från utbildningsmässigt mindre gynnade hemförhållanden (t.ex. Hansen, Rosén, & Gustafsson, 2004) och barn som möter läs- och skrivinlärningen på ett språk som inte är deras (Aukrust & Rydland, 2009). Forskning visar att dessa barn har extra stor fördel av tidiga insatser i förskola, förskoleklass och tidiga skolår (Europeiska Unionen, 2006). För lärare i förskoleklass utgör denna spridning av elevers skriftspråkliga förmåga en utmaning då de behöver ha kunskaper att möta och stimulera varje elevs lärande oavsett var de befinner sig i sin språkliga utveckling.

För att läraren ska ha möjlighet att hjälpa och stötta eleven vidare i sitt lärande, behöver han eller hon känna till både elevens faktiska och proximala utvecklingszon (Vygotskij, 1987), vilket utgör teoretiskt ramverk för föreliggande studie. Detta innebär att förskoleklassens lärare behöver grundläggande kunskap om processer och förmågor i barns skriftspråksutveckling. Läraren behöver också vara medveten om hur läs- och skrivaktiviteter i den pedagogiska verksamheten bi­drar till elevernas skriftspråkliga lärande. Studier har visat att förskollärare lägger grunden för barns språkliga medvetenhet men att de inte har lika stor kännedom om elevernas läs- och skrivlärande (Fast, 2007; Ivarsson, 2008). I förskollärarutbildningen ingår traditionellt sett relativt lite kurser om läsinlärning (Frank, 2009).

Studiens design   Samtliga lärare i förskoleklass (n=23) i en kommun i Sverige medverkar i ett tvåårigt projekt med interventionsforskning. Interventionen består av föreläsningar om språkets strukturer, språklig medvetenhet, avkodning, läsflyt, läsförståelse samt bedömning av läsförmåga. Efter varje föreläsning genomför lärarna med sina elever två praktiska uppdrag som anknyter till föreläsningen. Uppdragen följs av kollegiala samtal i smågrupper under ledning av en specialpedagog för att knyta ihop teori och praktik. Lärarnas kunskapsutveckling bedöms genom återkommande intervjuer med åtta lärare under forskningsprocessen. Dessutom genomförs observationer av kollegiala samtal för att undersöka och beskriva lärarnas lärande och erfarenheter i samband med de genomförda uppdragen. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares erfarenheter av att kartlägga och bedöma den skriftspråkliga förmågan hos elever i förskoleklass. Forskningsfrågorna är följande:

• Vilka upptäckter i elevers läsutveckling gör förskollärare?

• Hur uppger lärarna att deras upptäckter och erfarenheter inverkar på deras undervisning?

Preliminära resultat Det framkommer att förskoleklassens lärare upptäcker elever som känner till samtliga bokstäver, som befinner sig i den logografiska, alfabetiska och ortografiska fasen i sin skriftspråkliga utveckling. Pedagoger uttrycker att de inte gjort en liknande kartläggning tidigare. Kartläggningen ger dem möjlighet att anpassa och variera undervisningen efter elevernas behov.

Relevans för forskningsområdet

Studien ämnar bidra till diskussionen om förskoleklasslärares behov av fördjupad kunskap om förmågor och processer i skriftspråksutvecklingen för att ha möjlighet att möta och stimulera elevernas lärande oavsett var de befinner sig i sin språkliga utveckling. Dagens barn blir välbekanta med symboler och bilder i tidig ålder, vilket kan innebära att deras inträde i skriftspråket kan komma att tidigareläggas.

Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare i förskoleklass gavs möjlighet att genom erfarenhet i handling samt reflektion stärka sina ämneskunskaper inom skriftspråksområdet. Sju lärare i förskoleklass intervjuades om sina erfarenheter i samband med bedömning av elevers skriftspråksutveckling. Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna men också elevernas meningsskapande. Studiens grund i sociokulturell teori och pragmatismens begrepp erfarenhet och meningsskapande som centrala analysverktyg, synliggjorde lärarnas fördjupade förståelse för elevers skriftspråksutveckling. I materialet framträder en bild av att tidigare erfarenheter omvärderades och användes tillsammans med nya erfarenheter för att skapa ny kunskap hos både lärare och elever. Exempelvis beskriver lärare hur elever i samband med bedömningsaktiviteten upptäckte att de kunde läsa. I mötet mellan projektets ämnesfokus och praktisk handling kunde lärarna omvärdera tidigare erfarenheter och upptäcka att elever i förskoleklassen läser, hur de läser och hur de själva kan stimulera eleverna vidare. Studiens avsikt är att öppna för en diskussion om hur kompetensutveckling om skriftspråksutveckling kan öka förskoleklasslärares möjligheter att stimulera elever vidare och öka elevernas förutsättningar att utvecklas i riktning mot skolans kunskapskrav.

Alltsedan min doktorsavhandling för tolv år sedan har jag burit med mig begreppet skicklig läs- och skrivundervisning. Åren har gått och jag har breddat och fördjupat mina kunskaper genom egen och andras forskning, men begreppet har inte lämnat mig och inte jag begreppet. Nu, när undersökningar visar att läsförmågan hos elever svajar redan i årskurs 4, är jag alltmer övertygad om vikten av att förskollärares och lärares ämnesdidaktiska kompetenser har en stark förankring i den kognitivt inriktade forskningen om läs- och skrivutveckling.

Det är en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling av läs- och skrivkompetens att läraren har kunskap om vilka förmågor och färdigheter läs- och skrivutvecklingen innefattar, vad barnet är på gång att utveckla eller behöver utmanas i. Det handlar om att förskolläraren och läraren kan identifiera var barnet befinner sig i den tidiga läs- och skrivutvecklingen och att läraren har verktyg för att undervisa framåtsiktande. Det kan vara så att en kartläggning av elevernas språk- läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren visar att någon elev exempelvis behöver stöttas i den fonologiska medvetenheten eller med att automatisera ordavkodningen. Då behöver läraren kunskap för sina didaktiska avvägningar och om forskningsgrundade metoder, men också beprövad erfarenhet, som kan användas för att hjälpa eleven framåt. Om läraren inte har verktygen, finns det risk att ansvaret läggs på elev och föräldrar och det är inte rättvist. Det räcker inte heller alltid med att eleven gör mer av samma sak, utan lärarkunskapen handlar om att veta vad eleven behöver träna på och hur det kan göras på bästa sätt. Sådan kunskap är grundläggande för att förskollärare och lärare ska kunna bedriva skicklig läs- och skrivundervisning.

Det sker läs- och skrivundervisning i alla sammanhang i förskola och skola och lärarens roll är att stimulera och utmana barn och elever att utveckla sin språkliga förmåga, att känna till vad ord betyder och veta hur de används i olika ämnesområden, och att stimulera läs- och skrivutvecklingen. Här behövs såväl en fysisk som en social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling. Den fysiska miljön med exempelvis lokalernas utformning, tillgång till läs- och skrivmaterial och utbud av språk-, läs- och skrivutvecklande resurser i form av bland annat bibliotek, böcker och digitala verktyg är viktigt. Men även skrivplatser och skrivmaterial är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling. En rik social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling skapas genom att läraren är stöttande och skapar dialoger och samtal, modellerar och ger respons som stärker barnens språkutveckling. Här ingår explicita samtal om vad exempelvis ord, mening och frågetecken i skrift innebär och hur de används.

I en skicklig läs- och skrivundervisning är huvudsakligen två områden centrala för att stötta alla barns och elevers lärande: meningsfokus och kodfokus. De två områdena är möjliga att ha med i undervisning redan i förskolans lekbaserade didaktik.

Meningsfokuserade praktiker innebär att läraren i samband med aktiviteter och undervisning inom olika ämnesområden i förskola och skola medvetet skapar en språkligt varierad undervisning, där ord och begrepp ges utrymme i kognitivt utvecklande samtal för att stimulera och utmana barnens tänkande. Språklig förmåga och ordförråd har direkt påverkan på den framtida läsförståelsen. Högläsning av skönlitteratur och faktatext med samtal före, under och efter läsningen ger många möjligheter till meningsfokus i alla barngrupper redan i förskolan. I skolan är alla ämnen läs- och skrivutvecklande eftersom där förekommer ämnesspecifika ord och begrepp som kan undervisas med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och utifrån en medveten didaktik. Läsning och skrivande för att lära sig läsa och skriva, och läsning och skrivande för att lära sig ett innehåll är viktiga inslag i ämnesundervisningen.

Kodfokuserade praktiker innebär att läraren skapar möjligheter för barn i förskola och förskoleklass att förstå den alfabetiska principen med bokstäver och bokstavsljud i centrum. Redan i förskolans olika aktiviteter tar den skickliga läraren in bokstäver och bokstavsljud i varierade sammanhang och utifrån barnens erfarenheter och intressen. I en språkligt rik undervisning finns återkommande möjligheter att uppmärksamma barnen på språkets ljudsida. Den fonologiska medvetenheten och förmågan att urskilja ordens enskilda fonem är en väsentlig grund för läs- och skrivutveckling och behöver även undervisas systematiskt och strukturerat för att skapa förutsättningar för alla barns läsinlärning. Forskningen anger även medvetenheten om skrift som en grundläggande utgångspunkt för den formella läs- och skrivundervisningen. Skriftmedvetenhet speglar barns framväxande förmåga att tänka på och interagera med skrivet språk, och visar därmed att barnet börjar förstå skriftens form och funktion. I förskola och förskoleklass finns många möjligheter att förena inslag av meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker exempelvis i samband med högläsning.

Läs- och skrivutvecklingen börjar i förskoleåldern och är en mödosam process som barn och elever ska gå igenom under årens lopp. I den processen behöver alla barn och elever förskollärarens och lärarens skickliga läs- och skrivundervisning. Läs- och skrivundervisningen avslutas inte i lågstadiet utan pågår under hela skoltiden

This article aims to contribute to knowledge about the teaching of reading comprehension in the subject Swedish in middle school. Material from an observational study in two grade six classes is analysed to learn about and describe how teachers teach reading comprehension using fiction books chosen by students (so-called silent reading books) and a Swedish textbook, respectively. A content analysis makes visible teaching that supports students in understanding the content of a text, as well as teaching that provides students with reading strategies. Despite differences in their use of texts and reading activities, the teachers in both classrooms ask questions and initiate high-level discussions. They also challenge students to think about the content, form, and message of texts. However, strategies for understanding and remembering text content are taught to a low degree. None of the teachers explicitly point out to students that the way they approach reading activities can help them understand text content and that similar strategies can be used for all eading. One conclusion is that teachers need to become aware that it is not enough to let students practice making text content visible or to connect text content to themselves; explicit teaching about comprehension strategies is also needed. The article also discusses when and how different strategies can be used to support students to become independent readers.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från observation av undervisning i två klasser i årskurs 6 analyserades för att med en komparativ ansats förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att utveckla förståelse av ett specifikt textinnehåll respektive strategier för att förstå textinnehåll. Undervisningen i båda klassrummen är i hög grad dialogisk och lärarna fokuserar på att stärka elevernas ord- och begreppskunskap. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter, ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå och utmanar eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap samt undervisar om strategier för att förstå textinnehåll. En slutsats är att lärarens didaktiska avvägningar avgör om och på vilket sätt undervisningen riktas mot förståelse av ett specifikt textinnehåll och/eller förmåga att använda förståelsestrategier, oavsett om undervisningen utgår från autentisk litteratur eller läromedel. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att förstå texters innehåll diskuteras.

Nyckelord: autentisk text, lässtrategier, läsundervisning, mellanstadiet, tyst läsning

In this study, Swedish teachers of grades 1-3, with various teacher-training backgrounds, were tested to determine if they have the requisite awareness of language elements and the way these elements are represented in writing. The results were poor, yet the indication was that teachers with a good educational background in literacy and a good deal of teaching experience know significantly more than teachers whose teacher training included fewer or no courses in literacy instruction and who had less experience. The results indicate that it may be difficult for many teachers in the sample to provide adequate instruction in basic reading and writing. However, the study did not investigate how knowledge is used in practice, on which further research is needed. The importance of professional content knowledge is discussed.

This study focuses on teachers’ opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It’s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. The research is based on teachers’ own statements and survey responses on the external conditions for teaching and on their approach, attitudes and knowledge in reading and writing. The empirical material consists of interviews, surveys and test data. The interview study was conducted with eight teachers. The questionnaire was answered by 249 teachers, while the knowledge test was conducted of 269 teachers and 31 special education teachers. Many of the teachers in this study have lack knowledge in the structure of language and common Swedish spelling rules. Furthermore, it appears that a large part of them are unaccustomed to explaining, in detail, students’ reading development and find it difficult to systematically describe the aspects of daily literacy instruction. The overall picture is that many teachers teach without having tools to reflect on how their education really affects students’ reading and writing. These shortcomings make it difficult to conduct effective literacy instruction. Once students have learned to decode or if they have reading difficulties, many teachers seem to one-sidedly focus on getting students to read more. The consequence could be that those who would need to practice more on the technical basic of reading or comprehension strategies are left without support. Lack of variety and individuality in fluency and comprehension training can challenge the students’ reading and writing development. The teachers in the study, who have the old junior school teacher and elementary teacher education, have the highest amount of knowledge of reading and writing (the test). Good education can provide student teachers with professional skills that they may develop further in their careers. Knowledge of the meaning of phonological and phonemic awareness as well as knowledge of how to count phonemes seem to be important for knowledge of reading and writing (the test). Knowledge of basic reading processes can be obtained by systematic and structured work with students’ linguistic development, and through continuous dialogues with experienced colleagues on how and why questions. This is one important way to work also in teacher training. When essential professional skills are established in the teacher education, in practice students will obtain the school’s learning goals.

My study of 300 Swedish teachers in primary school grades 1-3 (Alatalo, 2011), showed that too many teachers lack understanding of children's reading and writing development. A large part of the teachers in the study, had difficulties describing and reasoning about the basic elements of reading and writing instruction. These knowledge gaps cause difficulties for teachers to implement good reading and writing instruction. One consequence of this is that students, who are at risk for getting any kind of difficulty in reading and writing, are not identified as early as possible and thus do not get the support they need. Another consequence is that many teachers teach without knowing how their instruction actually affects student learning. What can the teacher education do to increase teachers’ knowledge of students’ reading and writing? It is not enough to know that learning occurs in interaction with others, because there are abilities that each individual himself must develop and master. Automated decoding, reading fluency and comprehension are neither abilities that necessarily arise by itselves, but usually require a proficient teacher’s systematic instruction (Moats, 2009; Snow, Burns & Griffin, 1998). Teachers' knowledge of the processes in students' reading and writing development are needed even more in the interactive learning process and in a time of rapidly emerging new technological tools for teaching. These skills can be said to be sustainable. My above-mentioned study (Alatalo, 2011) indicates that teachers, who have knowledge of the language structures, and know the meaning of phonological awareness, also have more knowledge of reading and writing in general. Specifically, it may mean that those who know the meaning of phonologic awareness also find it easier to understand processes that lead for example to reading fluency and comprehension. This is something that the teacher education should notice.

Learning occurs in meaningful situations and is tied to cooperation and interaction, which teacher education needs to emphasize in all teacher preparation programs. Furthermore, communication in the information era is built largely on multimodal languages such as symbols and images, which teacher education also must pay attention to. But still the written word is fundamental in communication and therefore needs to be in focus in teacher education. For that reason, parallel to knowledge about sociocultural approaches on learning and development and multimodality in the literacy area, teacher students need basic knowledge about children’s reading and writing development. Such knowledge is essential for the teacher to be able to accurately identify where each student is in her or his reading and writing processes in order to be able to respond to and support her or his literacy development. In the literacy area there are skills that children need to learn by practicing on their own. In reading for example, such items are decoding, reading fluency, and reading comprehension. This means that teacher education students also need to possess the theoretical knowledge of literacy instruction. Thus teachers’ knowledge of reading and writing development is an important foundation for sustainable reading and writing instruction. The purpose of this study was to investigate whether teacher education should increase teacher education students’ opportunities to provide sustainable reading and writing instruction. The present study, with a teacher knowledge survey (TKS) completed by 269 Swedish teachers in primary school grades 1-3, indicated that a large part of them lack understanding of children’s written language development as well as of reading and writing instruction. For the reading and writing instruction to be sustainable, the conclusion is that teacher education should focus more on basic elements in reading and writing development, of course without forgetting the benefits of cooperative and multimodal learning. Limitations of the study are that the data only shows teachers’ knowledge but not how they use it in practice. Nor is there any data about teachers’ attitudes and knowledge of socio-cultural perspectives on learning or of multimodal learning. 

Introduction Research indicates that explicit, systematic instruction in phoneme awareness and in orthographic principles facilitates the reading process and many children’s likelihood of success (Adams, 1990; Cunningham & Stanovich, 1998; Lundberg, 2006). Teachers’ knowledge of language structures and processes in the reading development has a direct connection with the students’ reading skills (Moats & Foorman, 2003, Lane et al., 2009). For this reason, teachers should know the meaning of phonological and phonemic awareness and spoken language structures, that is, phrases, words, morphemes, syllables and phonemes (Brady et al., 2009; Joshi et al., 2009; Moats, 1994; 1999; 2000; Piasta et al., 2009). This basic knowledge, gives teachers the potential to be able to choose appropriate activities, provide accurate feedback, address students’ instructional needs, and adjust their teaching accordingly (Moats, 1994, 2009). Many Swedish teachers in the earlier grades lack knowledge of basic reading and writing skills (Alatalo, 2011). This means that they cannot perform systematic reading instruction or identify children’s literacy development. Studies have shown that in-depth professional development for teachers in the first grades of school on topics including linguistic awareness and language structures increase teachers knowledge on literacy instruction as well as students literacy progress (Brady et al., 2009; McCutchen 2002).    

Purpose and research questions The main goal was to evaluate whether gains in Preschool class-1 teachers’ knowledge in reading instruction would be obtained with a professional development program that continues for two years. The program consists of lectures on language structures, linguistic awareness, decoding, reading fluency and reading comprehension. To extend and intensify the professional development, the lectures are followed by recurrent missions on each topic that the teachers would perform with their students. The missions are followed of peer talks in small groups led by a special educator. The research questions are defined as follows: How does the professional development program influence preschool class-1 teachers’ knowledge of literacy instruction? How do the teachers state that the training affects their teaching?

Method 23 teachers from preschool class and 23 from grade 1 are taking part of the study. Pre- and post tests with focus on the actual skills assess teachers’ knowledge. Observations of peer talks as well as recurrent interviews with 10 teachers during the two years investigate teachers learning and experiences about effects on their teaching.    

Results There are only preliminary results since the research is in progress. Pre-test, observations and interviews show that the preschool class teachers generally are familiar with the meaning of phonological and phonemic awareness but do not know about decoding, reading fluency or comprehension. Grade 1 teachers do generally know more about reading fluency and comprehension but less about linguistic awareness. Many teachers seem to follow the textbook without reflecting on how their instruction affects the students learning.  All respondents state that the theoretical connection to their practical experiences makes them more aware of children’s literacy development, which also influences their teaching.

Teachers’ knowledge and experiences of teaching reading and writing The aim of this study is to perform an analysis of teachers’ experiences and knowledge in teaching students with reading and writing difficulties. Reading is an unnatural process and most children need instruction in reading and writing (Blachman, 2000). There is considerable evidence that competent teaching will alleviate or reduce the severity and consequences of reading failure (Blachman et al., 2004; Foorman et al., 2006). Investigators have begun to pay increasing attention to the role of the teachers’ domain-specific knowledge in the area of reading (Cunningham, Perry, Stanovich, & Stanovich, 2004; Moats, 1996, 2009; Moats & Foorman, 2003). As an introduction an interview study was conducted with teachers in grades 1-2. This study pointed out that the identification of students that have reading and writing difficulties differ among schools. Among other things, it depends on the gathered knowledge about reading and writing that the teachers at the school posses. Further, a questionnaire study with 300 Swedish teachers in the grades 1-3 has been completed. The questionnaire contents partly the teachers’ implementations, attitudes and conditions in their practical teaching. Partly it is a survey of teachers’ knowledge about and attitudes towards reading instruction and students’ further development in reading and writing. There is also a test on teachers’ knowledge about linguistic awareness, general orthographic rules and spelling conventions as well as on teachers’ knowledge about practical reading instruction and abilities to identify students’ writing difficulties. The research questions are defined as follows: • How do teachers state that they identify students that have reading and writing difficulties? • How are teachers reasoning about their experiences, knowledge and conditions in other respects, with relevance for the opportunity to give these students support? • Which concrete support do teachers consider that they give students that have reading and writing difficulties? • Which knowledge do teachers have in basic reading and writing instruction? • Which criterions do schools have for students that have reading and writing difficulties in order to give them special education? As in research done in USA, even this study shows that teachers achieve relatively low results on parts in the test. While the research has been going on, one comprehensive question has made a starting point, but also been clear in both the interview and questionnaire studies: Who should teach students that have reading and writing difficulties? Is it the class teacher or the special educator or both of them? It is significant that students that have some kind of difficulties in reading and writing are identified early and given opportunities to get support to develop and to get improved. Consequently in this dissertation, it is important to investigate and problematize the teachers’ opportunities and conditions to meet that kind of demands. Blachman, B. (1984). Relationship of rapid naming ability and language analysis skills to kindergarten and first-grade reading achievement. Journal of Educational Psychology, 76, s. 610-622. Blachman, B. (2000). Phonological awareness. I R. Barr, M. L. Kamil, P. Mosenthal, & P. D. Pearson (Eds. ), Handbook of Reading Research, Vol. 3, s. 483-502. Mahwah, NJ: Erlbaum. Cunningham, A. E., Perry, K. E., Stanovich, K. E. & Stanovich, P. J. (2004). Disciplinary knowledge of K–3 teachers and their knowledge calibration in the domain of early literacy. Annals of Dyslexia, 54, s. 139–172. Moats, L. C. (1994). The missing foundation in teacher education. Knowledge of the structure of the spoken and written language. Annals of Dyslexia, 44 s. 81-104. Moats, L. C. (2009). Knowledge foundations for teaching reading and spelling. An interdisciplinary Journal, 22 (4) s. 379-399. Moats, L.C., & Foorman, B. (2003). Measuring teachers content knowledge of language and reading. Annals of Dyslexia, 53, p. 23-45.

Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning? Min studie med 300 lärare i grundskolans årskurser 1-3 (Alatalo, 2011), visar att alltför många lärare har bristfälliga kunskaper om elevers skriftspråksutveckling. En stor del av främst de lärare som examinerats i grundskollärarutbildningarna har svårt att redogöra för och resonera om grundläggande moment i läs- och skrivundervisningen. Dessa kunskapsbrister orsakar svårigheter för lärarna att genomföra god läs- och skrivundervisning. En konsekvens av detta är att elever som ligger i riskzonen för att få någon slags svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, inte identifieras så tidigt som möjligt eller får den hjälp som de behöver. En annan konsekvens är att många lärare undervisar utan att känna till hur deras pedagogik egentligen inverkar på elevernas lärande. Vad kan lärarutbildningen göra för att öka blivande lärares kunskaper om läs- och skrivinlärning? Det räcker inte med att känna till att lärandet sker i samspel med andra, eftersom det finns förmågor som varje individ själv måste utveckla och bemästra. Automatiserad avkodning, läsflyt och läsförståelse är dessutom inga förmågor som nödvändigtvis uppkommer av sig självt, utan kräver oftast en kunnig lärares systematiska undervisning (Myrberg, 2003; Snow, Burns & Griffin, 1998). Lärares kunskaper om processerna i elevers läs- och skrivutveckling behövs än mer i det interaktiva lärandet och i en tid med snabbt uppkommande nya tekniska redskap för undervisningen. Sådana kunskaper är hållbara. Vare sig eleverna använder ”padda” i sin läs- och skrivinlärning eller sitter i internetseminarier, behöver läraren ha insikt om var eleven befinner sig i läs- och skrivprocessen. Därigenom kan läraren hjälpa varje elev att utveckla god läsförmåga. Min ovan nämnda studie (Alatalo, 2011) indikerar att lärare som har kunskap om språkets byggstenar samt känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har mer kunskap om läs- och skrivinlärning i övrigt. Konkret kan det innebära att de som känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har lättare att förstå innebörden av läsflyt och läsförståelse. Detta är något som lärarutbildningen bör ta till sig. Källor: Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder. (Akademisk avhandling). Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket. Snow, C. E., Burns, M. S. & Griffin, P. (Eds.). (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.