Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 47 of 47
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Against Adventure: A reminder from Thomas Kuhn2024Inngår i: NERA 2024: Adventures of Education: Desires, Encounters and Differences, 2024Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Barnboken och undergången: Preapokalypsens funktion i barn- och ungdomslitteratur2023Inngår i: Litteraturdidaktik i framtiden och framtiden i litteraturen: Litteraturdidaktisk nätverkskonferens 2023, 2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Blå självbiografi2014Inngår i: Tydningen, ISSN 2001-4570, nr 12/13, s. 60-62Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Publicerad i Tydningen (2001-4570), 2015, nr 12/13, s. 60-62

  • 4.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Drömma, härma, glömma: Tranströmer och subjektets självförsvar2020Inngår i: Tranströmer och det politiska / [ed] Gustav Borsgård, Lund: Ellerströms förlag , 2020, s. 51-66Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    En kommande bildning: Svenskämnet efter ämnesbetygsreformen2022Inngår i: SMDI 2022: 15:e nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Lund 23-24 november 2022, 2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    En kommande bildning: Svenskämnet efter ämnesbetygsreformen2024Inngår i: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? / [ed] Anders Ohlsson, Anders Sigrell, Paul Strand & Martin Sundby, Lund: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2024, s. 89-103Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka de förändringar som väntar gällande gymnasieämnet svenska i och med att ämnesbetygsreformen träder i kraft. I fokus för studien är Skolverkets ambition att tydligare synliggöra svenskämnets bildningsaspekter. Studien undersöker dels hur bildning förstås av Skolverket inom ramen för ämnesbetygreformen, dels hur denna bildningsförståelse kommer till uttryck i en remissversion av gymnasieskolans svenskämne från 2022. Studien redogör för den teoretiska underbyggnaden till Skolverkets bildningsförståelse och jämför denna med den förståelse av bildning som Skolverket gav uttryck för under 1990-talet. Studien undersöker även hur svenskämnets bildningsaspekter knyts till språk respektive litteratur i 2022 års remissversion av svenskämnet. Studien visar att Skolverket har tagit till sig av den kritik som har riktats mot ämnesplanerna som infördes 2011. För svenskämnets del innebär förändringen ett större fokus på bildning, tilltro till den egna språkliga förmågan samt ett framhävande av litteraturens estetiska egenvärde. De nya förslagen på betygskriterier innebär också ett sätt att undvika att undervisningen styrs för mycket av kunskapskraven. Samtidigt diskuterar studien dels hur en ny form av styrning kan uppstå när detaljgraden höjs i ämnets centrala innehåll, dels hur det finns teoretiska spänningar mellan de bildningsteoretiker som Skolverket åberopar när skolans bildningsuppdrag skrivs fram.

  • 7.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Entreprenören som poet: Om Schumpeter, Bloom och skapande förstörelse2021Inngår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 24, nr 2, s. 204-220Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan Joseph Schumpeters teori om entreprenören och Harold Blooms teori om den romantiska poeten. Studien fokuserar på entreprenörens respektive poetens strategier eller ”estetik” samt deras respektive förhållningssätt till den tradition som föregår dem. Studien tar utgångspunkt i att svenska och europeiska kultur- och utbildningspolitiska dokument från 00-talet lyfter fram den kreativa och nytänkande entreprenören som en förebild för kulturskapare.Genom att jämföra Schumpeters och Blooms teorier visar studien hur såväl entreprenören som poeten förhåller sig till ett ”Great Original” – den rådande formen av kapitalism respektive litteraturhistoriens stora poeter – som de i en dialektisk manöver måste förkasta och förvalta på en och samma gång. Den strategi som är tillgänglig för entreprenören såväl som för poeten är att i någon mening feltolka detta ”Great Original” för att på så vis uppenbara (och överskrida) de ramar som kringskär föregångarnas tänkande, vilket studien kopplar till Schumpeters tal om ”skapande förstörelse” och Blooms hänvisningar till fadersmord i Freuds mening.En skillnad som studien pekar ut är att Blooms framställning av poeten är mer individualistisk än vad Schumpeters framställning av entreprenören är i dennes senare texter, i vilka entreprenören omtalas som en funktion som inte nödvändigtvis är knuten till en individ. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida entreprenörens respektive poetens ifrågasättande förhållningssätt till den tradition som föregår dem kan förstås som systemgenererande eller systembrytande kritik. Studien drar slutsatsen att bägge förhållningssätten kan förstås som systemgenererande, även om entreprenören värnar kapitalismens fortlevnad medan poeten strävar efter att vidga ramarna för – och därigenom upprätthålla liv i – litteraturhistorien.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska. Dalarna University.
    Facts vs. ”Flum”: Conceptions of Humanistic Knowledge in the Debates on Swedish School2023Inngår i: NoFa9 – The 9th Nordic Conference on Subject Education: Education, knowledge and Bildung in a global world, 2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Från normkritik till normmedvetenhet: Problemen med "kritik" i skolan och litteraturundervisningen2022Inngår i: Genusperspektiv på litteratur, litteraturvetenskap och litteraturundervisning: Nationell ämneskonferens i litteraturvetenskap vid Umeå universitet 5–6 oktober 2022, 2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Från progressivism till postmodernism: Om den föränderliga synen på ”flum”2023Inngår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 51, s. 259-271Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Förklä inte egna värderingar till sunt förnuft2016Inngår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 2, s. 80-81Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Förord2020Inngår i: Tranströmer och det politiska / [ed] Gustav Borsgård, Lund: Ellerströms förlag , 2020, s. 7-9Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Höra efter: Utbildningsfilosofiska perspektiv på litteraturläsning2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Höra efter: Utbildningsfilosofiska perspektiv på uppmärksamhet och läsning2024Inngår i: Uppmärksamhet: En antologi / [ed] Gustav Borsgård, Jenny Jarlsdotter Wikström & Tora Lane, Stockholm: Bokförlaget Faethon , 2024, s. 157-176Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    "Jag vill inte åka": Theodor W. Adorno och Vi hade i alla fall tur med vädret2018Inngår i: Norrlandslitteratur: ekokritiska perspektiv / [ed] Peter Degerman, Anders E Johansson, Anders Öhman, Göteborg: Makadam Förlag , 2018, s. 183-195Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Kommunpoeten: Kulturbryggan, Jimmy Alm och institutionaliserad modernism2024Inngår i: Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige / [ed] Erik Erlanson, Jon Helgason, Peter Henning & Linnéa Lindsköld, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2024, s. 117-134Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Borsgård Kommunpoeten
  • 17.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Kommunpoeten: Om Kulturbryggan, Jimmy Alm och institutionaliserad modernism2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Litteratur som demokrati?: En analys av 2011 års svenskämne för gymnasiet2020Inngår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: bildning, utbildning, fortbildning. Linköping 22–23 november 2018 / [ed] Maritha Johansson, Bengt-Göran Martinsson, Suzanne Parmenius Swärd, Linköping: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2020, s. 50-63Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Litteraturdidaktiska gränser: stat, subjekt, estetik2023Inngår i: Gränser: Svensklärarföreningens årsskrift 2022 / [ed] Nils Larsson, Ulrika Németh, Suzanne Parmenius Swärd, Stockholm: Natur & Kultur , 2023, 1, s. 105-122Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete2021Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.

    Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.

    Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.

    Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten.  

    Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Download (pdf)
    SPIKBLAD01
    Download (pdf)
    COVER01
  • 21.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Litteraturläsning och värdegrundsarbete2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Litteraturundervisning som demokratiarbete2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Litteraturundervisning som demokratiarbete2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Managing Uncertainty: Ambivalence and Resonance in Literature Education2023Inngår i: Literary Development Reconsidered: Perceiving Literary Education in an Ethical Frame, 2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Med kroppen eller mot: Silvana Imam, Södergran och Beauvoirs dilemma2016Inngår i: Subjekt Södergran: Om jagen i Edith Södergrans poesi / [ed] Elisabeth Hästbacka, Anders E Johansson, Anders S Johansson, Göteborg: Makadam Förlag , 2016, s. 53-66Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nyliberalism och utbildning: En transnationell och nationell överblick2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Prekariatets arbetarlitteratur?: Arbete och ideologi i influencerböcker2022Inngår i: Nordisk arbetarlitteratur VIII: Arbetarlitteratur bortom kanon, 2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    [Recension] Christopher Kelen & Björn Sundmark (red.), Child Autonomy and Child Governance in Children's Literature: Where Children Rule2018Inngår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 41Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    [Recension] Hanno Rautenberg : Hur fri är konsten? Den nya kulturstriden och liberalismesns kris2019Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 49, nr 4, s. 105-107Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    [Recension] Jeff Werner, Postdemokratisk kultur2019Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 49, nr 2-3, s. 137-139Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    [Recension] Sverker Sörlin: Till bildningens försvar : den svåra konsten att veta tillsammans2019Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 49, nr 4, s. 110-113Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Skolans (post)demokratiska uppdrag2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Skoldebattens retrotopi: Läskrisen som katastrofscenario2024Inngår i: Skola & Samhälle, E-ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Skönlitteraturens subversiva kraft2018Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 62, nr 3, s. 6-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Stedet der vi kan tale fritt?: Om estetik och etik i litteraturundervisningen2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Stirra avundsjukt mot andra sidan sundet: Förlagsansvar, författarfabrikation och fetischering av "det nya"2019Inngår i: Spaningar i kultursektorn / [ed] Alf Arvidsson, Umeå: Umeå universitet , 2019, s. 60-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Svenskämnet och demokratiuppdraget: Lärares syn på litteraturundervisning som demokratiarbete2020Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 29, nr 1, s. 65-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on the possibility of integrating citizenship education in Swedish language coursesafter the reform of Swedish upper secondary school in 2011. The studyis based on qualitative interviews with eight Swedish language teachers.All subjects answered questions about their views on literature educationin connection to citizenship education. The study shows that teachers canuse their interpretation of the written curriculum as a way of appropriating, refusing or negotiating with the governing policies. In several cases,teachers choose to downplay the relevance of the written curriculumand base their pedagogical choices on their own experience as teachersinstead. The study also examines the teachers’ views on democracy andentrepreneurship in education, and shows how tests and administrativeduties can influence the teachers’ pedagogical choices.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Tranströmer och det politiska2020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tomas Tranströmer räknas som en av Sveriges mest betydande poeter genom tiderna. Samtidigt hör det till berättelsen om Tranströmer att han utsattes för hård kritik under 1960- och 70-talen för att hans poesi ansågs vara politiskt oengagerad. Hur kan man såhär femtio år senare förstå den kritiken? Stämmer det över huvud taget att Tranströmer hade kritikerkåren emot sig? Hur är det möjligt att från vår sida av millennieskiftet se på politiska dimensioner i Tranströmers poesi?

    I antologin Tranströmer och det politiska undersöker åtta litteraturvetare från Umeå, Sundsvall och Åbo den tranströmerska poesins förhållande till politiken. Texterna tar avstamp i aspekter som diktjaget, parrelationen, tilliten till språket, civilisationskritiken, jämlikhets­tanken eller helt enkelt i den egna, känslomässigt grundade, upplevelsen av att läsa Tranströmers dikter. Antologin visar dels att det finns skäl att revidera litteraturhistorieskrivningen om Tranströmer, dels att det är möjligt att betrakta hans poesi som just politisk – även om den inte ­behandlar vad man i vardagligt tal kallar för politik.

  • 39.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Tranströmer och det politiska2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Universitetet: en falsk och vacker värld2016Inngår i: Vertex, ISSN 0346-4164, nr 7, s. 18-19Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vardagens inferno: sorg och moral hos Stig Sæterbakken2015Inngår i: Bøygen : Organ for nordisk språk og litteratur, ISSN 0806-8623, E-ISSN 0809-5000, Vol. 27, nr 2, s. 12-20Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vems tolkning?: Subjekt och samhälle inom erfarenhetspedagogiken2019Inngår i: För berättelsens skull: modeller för litteraturundervisningen / [ed] Ingrid Lindell, Anders Öhman, Stockholm: Natur och kultur , 2019, s. 191-209Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Borsgård, Gustav
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vykortets baksida: Adorno och Vi hade i alla fall tur med vädret2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Borsgård, Gustav
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Jarlsdotter Wikström, Jenny
    Lane, Tora
    Förord2024Inngår i: Uppmärksamhet: En antologi / [ed] Gustav Borsgård, Jenny Jarlsdotter Wikström & Tora Lane, Stockholm: Bokförlaget Faethon , 2024, s. 9-19Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Borsgård, Gustav
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Jarlsdotter Wikström, JennyLane, Tora
    Uppmärksamhet: En antologi2024Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Borsgård, Gustav
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Jönsson, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Från litteraturförståelse till literacy: Om utbredningen av ett begrepp och konsekvenserna för litteraturdidaktiken2019Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 4, s. 69-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    During the last few decades, the concept of ”literacy” has had a growing impact on the vast fields of education. Although the uses of the concept are multifaceted and diverse, the hegemonic policy discourse as supported by the OECD treats literacy as an individual competence closely tied to the development of explicit reading strategies. This article examines what the concept of literacy means for literary studies in general and literature education in particular. We argue that there are reasons to critically reflect upon the effects 

    of invoking the concept of literacy in the field of literature education. With the aid of theorists like Rita Felski and Toril Moi, our main focus is to examine the risks of centering attention on the ”subject” (the student and his/her abilities) instead of the ”object” (in our case, the works of fiction). By turning to Gert Biesta and Emmanuel Lévinas, we argue that there is an educational value in acknowledging and appreciating what lies beyond the scope of the student’s immediate understanding.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Borsgård, Gustav ()
    Umeå universitet.
    Bränström Öhman, Annelie ()
    Umeå universitet.
    Möller-Sibelius, Anna ()
    Umeå universitet.
    Tranströmer och politiken2020Annet (Annet vitenskapelig)
1 - 47 of 47
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf