du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 63
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aida Niendorf, Mariya
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Japanska.
    Improving Intercultural Competence for the Distance Students in Sweden through Online Joint-Seminars in Japanese with University Students from the United States2014Ingår i: Next Generation Learning Conference, March 19–20 2014, Dalarna University, Falun, Sweden: Book of abstracts, Falun: Högskolan Dalarna, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There have been quite a few studies (Helm 2009, Chun 2011, Schenker 2012, Kitade 2012, etc.) regarding the development of intercultural competence through online exchanges. Most of these exchanges, however, are between native speakers and learners of that language. The benefit of such exchanges can be maximized if both parties are learning each other’s language and they both have the opportunity to utilize the languages they are learning during the exchange, but often times, this is not the case.  Byram (1997) suggests that intercultural competence can be assessed using the following components: knowledge, skills, attitudes, and critical awareness.  If ‘intercultural competence’ means not just learning about the target culture, but also about becoming aware of one’s own culture (Liaw 2006), connecting students from different countries who are studying the same target language and culture would be an ideal setting in order for the students to evaluate both their own and target cultures critically. Having learners of a target language from different countries in a virtual classroom also helps create an environment which mimics the language classroom in the target country enabling them to experience studying abroad without leaving their home countries.

    It is often said to be difficult or almost impossible for students in distance courses to develop intercultural competence because of the lack of opportunity to study abroad or the lack of an international atmosphere in the classroom (Tyberg 2009). Thus, the goal of this study is to provide opportunities for all students, regardless of their circumstances, to develop intercultural competence.  In this study, a group of intermediate/advanced level Japanese students from a university in Sweden (all distance students) and a group from a university in the U.S. were brought together in a virtual classroom using an online video conferencing system.  Through their interactions and post-seminar reflections, I examined how students develop intercultural competence.

     

    The results from this study show that through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as of the topics discussed during the meetings thus satisfying each of the criteria in Byram's model. Not everyone has the opportunity to study abroad, but today's technology allows every student to be a part of the internationalization process, develop his/her cultural-literacy and reflect on his/her identity.

  • 2.
    Andersson, Björn
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Hugosson, Mårten
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Maberg, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Företagsformens betydelse för nyföretagande: En jämförande studie mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka nyföretagares motivgrund för val av företagsform avseende formerna ekonomisk förening och aktiebolag. Syftet är också att söka belysa några av de skillnader i bemötande som finns gentemot företagare vilka bedriver sina verksamheter i formerna ekonomisk förening respektive aktiebolag. Bakgrunden till studien är en rådande uppfattning om att ekonomiska föreningar ibland inte bemöts och behandlas på samma sätt som andra företagsformer vid kontakt med intressenter. Många ekonomiska föreningar är verksamma inom den s.k. sociala ekonomin och då den sociala ekonomin i Sverige är en växande sektor, både vad gäller antal sysselsatta och omsättning, där den sistnämnda uppgår till ca 350 miljarder om året, är ämnet intressant att undersöka. 

    I studien genomfördes djupintervjuer med företagsrepresentanter från åtta ekonomiska föreningar samt sju aktiebolag samt ett företag med erfarenhet från bådadera. Respondenterna fick bl.a. besvara frågor med avseende på vilka motiv de haft för valet av företagsform, hur de upplevt bemötande från intressenter samt vilka för- och nackdelar de upplever sig ha fått av sitt val. 

    Från svaren framkommer att flera av de som driver ekonomiska föreningar gör detta för att de känner att det är bra alternativ om man vill driva företag tillsammans samt om man vill ha en, vad de uppfattar, mer demokratisk form för sitt företagande. Formen sågs också som ett hjälpmedel för att skapa delaktighet och ett bättre samarbete. Med formen ekonomisk förening kom även nackdelar som inte upplevdes hos aktiebolagens företrädare. De främsta nackdelar som framkom var att vissa intressenter, t.ex. banker och kreditinstitut bemöter ekonomiska föreningar med skepsis; det finns en osäkerhet kring vad formen medför och innebär. Det framkom även att viktiga intressenter och aktörer har en okunskap om ekonomiska föreningar vilket kan påverka bemötandet negativt. I vissa fall lämnar inte affärssystem och rutiner något utrymme för att hantera ekonomiska föreningar.

  • 3.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Björn
    Klusell, Lars
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    OR-processen: En arbetsmetod för bättre arbetsmiljö genom Ordning & Reda2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2005 och 2006 har Tema Arbetsliv inom Högskolan Dalarna genomfört ett tillämpat forskningsprojekt inom ramen för projektet ”Attraktivt Arbete”. Projektet har haft arbetsnamnet OR - 2005 och har genomförts med syfte att pröva hur en arbetsmetod för ”ordning och reda”, en metod som utvecklats för verkstadsindustrin, kan anpassas för annan verksamhet. Tio företag/organisationer har medverkat i projektet. Processarbetet hos dessa har genomförts under perioden april till november 2005. Sammanlagt har ca 65 personer aktivt medverkat i projektet. Det totala antalet personer som berörts, direkt och indirekt av processarbetet uppgår till drygt 300 personer. Resultaten visar att metoden och arbetssättet är generellt och kan användas inom många olikartade verksamheter. Den skillnad som finns, och som metodens arbetssätt stöder, är de områden och faktorer som berörs av processen inom olika branscher. Samtliga medverkande företag/organisationer har kunnat använda metoden och även uppnått en bättre ordning & reda i sitt arbetssätt och/eller sin fysiska arbetsmiljö (lokaler och verktyg). Flera av företagen/organisationerna har även beskrivit att OR-processen förbättrar det dagliga arbetet som nu löper mer effektivt efter att processen genomförts. En viktig framgångsfaktor i OR-processen ligger i det att beslutade rutiner utgår från vad man på arbetsplatsen kan vara överens om. En annan viktig framgångsfaktor bygger på det engagemang som växer ur mätningen av framåtskridandet. Detta är även en av metodens styrkor – att resultatet av processen är kopplats till engagemanget hos chef och medarbetare. OR-processen kan i sig inte beskrivas som en metod för att specifikt hantera arbetsmiljöfrågor men det visar sig att många av de rutiner som tagits upp och som man på arbetsplatserna kommit överens om ligger inom arbetsmiljöområdet. OR-processen är lätt att använda, ger tydliga och snabba resultat som uppskattas av såväl ledning som medarbetare. Nyttan uppväger väl den insats som behövs i form av tid och engagemang.

  • 4.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Branschråd inom Focus InnoWents profilområden: Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har skrivits på uppdrag av Focus InnoWent och är baserad på samtal med representanter för profilområdena Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö samt IT & Media vid Högskolan Dalarna. Syftena är att kartlägga aktuella branschrådskontakter inom respektive profilområde och att fånga upp respektive profilområdes önskade behov av nya projekt med inriktning mot området Attraktivt Arbete. Andra nätverk och näringslivskontakter har också dokumenterats. Undersökningen har genomfört i form av samtal utgående från en samtalsmall. Följande områden har berörts – branschråd, andra nätverk, alumni och Attraktivt Arbete. Arbetet har sammanfattats i några rekommendationer inom samma områden.

  • 5.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inom arbetsmiljöområdet2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.

  • 6.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Franska.
    Ensamhet - gemenskap: Ett spänningsfält i Vilhelm Ekelunds författarskap2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    For the Swedish poet, essayist and aphorist Vilhelm Ekelund, ensamhet (solitude) and gemenskap (intellectual and spiritual community) were highly complex notions, with various and often contradictory meanings. In this article, I argue that both concepts have positive as well as negative connotations in Ekelund’s texts. Solitude can be sweet and delightful and the poet/writer may long for it, but it can also appear to him as a sordid and painful state. In the same way, life with other people may be just as difficult and complicated. I show that Ekelund as a young poet both embraced solitude as a positive notion and suffered from depressing isolation. The theme of solitude also appeared in his early prose as a heroic stance fitting for an extraordinary person. According to Ekelund, the fate of the truly gifted artist is loneliness, and he will find great difficulties connecting with people around him. In fact, he will find intellectual and spiritual community only when communicating with the great precursors – in Ekelund’s case that meant the prominent figures of Greek and Roman cultural heritage. “Modern” artists interested him only in so much as they openly venerated this classicist tradition. Ekelund may have despaired at the idea of an intellectual or spiritual community with his contemporaries; he was, nevertheless, optimistic regarding the ability of later generations to understand him. He was convinced that he did not write for people in his own time but, indeed, for posterity.

  • 7.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Franska.
    Vilhelm Ekelund och det litterära fältet 1897-19492013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Vilhelm Ekelunds och det litterära fältet 1897-1949

    [Vilhelm Ekelund and the literary field 1897-1949]

    The theoretical background of this study is Pierre Bourdieu’s sociological approach to literature. I use his theory concerning the importance of cultural (and other forms of symbolic) capital for the individual artist – and his description of the literary field as a place characterized by continuous conflict between different categories of participants. In the article, I argue that as a young poet, Ekelund held a position in the field that was with the intellectual group as opposed to the group of commercial authors – and among the young avant-garde as opposed to among the consecrated and well-established writers. However, this position changed somewhat during the years Ekelund spent in exile (1908-1921), and it continued to change after his return to Sweden. His reputation as a thoroughly intellectual writer was accentuated and, as time passed, he himself became a consecrated artist with certain privileges – e.g. grants and awards – to defend.

  • 8.
    Bexell, Ulf
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Materialteknik.
    Beläggningar till högtemperaturbränsleceller2011Ingår i: Stålforskningsdagarna 2011 / [ed] Joakim Storck, Borlänge: Högskolan Dalarna , 2011, s. 89-99Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns en tro om att framtida högtemperaturbränslecellssystem kommer att ha en arbetstemperatur i intervallet 700-850°C. Vid dessa temperaturer kan man utnyttja metalliska material som bipolära plattor i en bränslecellsstack. Det har utvecklats speciella legeringar i just detta syfte men för ytterligare öka på prestandan måste dessa legeringar beläggas med lämpliga föreningar. Syftet med denna artikel är att visa att man kan förbättra olika egenskaperna av ett ferritiskt rostfritt stål genom att belägga det med lämpliga metalliska skikt.

  • 9.
    Brunnert Walfridsson, Erik
    Högskolan Dalarna.
    NGL2014 Next Generation Learning Conference: Conference summary2014Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Byström, Kurt
    Högskolan Dalarna, Ej akademianställd.
    From a traditional academic library to a modern learning environment: Dalarna University Library - expectations and results2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This report describes the ideas and vision behind Dalarna University's award-winning library in Falun. A description of the planning and construction processes and an evaluation of the final outcome are presented together with experiences and observations drawn from the project.

  • 11.
    Byström, Kurt
    Högskolan Dalarna, Ej akademianställd.
    Från traditionellt akademiskt bibliotek till modern lärmiljö: Högskolan Dalarnas bibliotek – förväntningar och resultat2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs idéerna bakom Högskolan Dalarnas prisbelönta bibliotek i Falun. Planerings- och byggprocessen beskrivs och det färdiga resultatet utvärderas, samt de erfarenheter som har gjorts delas.

  • 12.
    Edfeldt, Chatarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    Fjordevik, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Tyska.
    Inose, Hiroko
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Japanska.
    Fan Culture: The Use of Informal Learning Environments by Dalarna University Language Students2014Ingår i: NGL 2014: Next Generation Learning Conference: Conference Summary / [ed] Erik Brunnert Walfridsson,, Falun: Högskolan Dalarna , 2014, s. 17-17Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Learning outside the academic institution, or affinity-based informal learning, has been studied by various scholars (e.g., Paul Gee and Henry Jenkins). One place where this type of learning can occur is in online participatory fan culture activities, where fans create, for example, works of literature, films, and translations, as well as comment on one another’s work and teach one another.

    In Sweden, very little research on fan culture as a place for collaborative learning has been conducted and existing research has mainly focused on high-school students (Olin-Scheller); therefore, our examination of fan culture activities and learning processes among university students will serve as in important contribution. The general purpose of our project is to find out more about informal learning activities that exist among our own students so that we can then apply that knowledge to our teaching and pedagogical methods as university teachers. We are interested to see how the practitioners themselves experience informal learning activities and how they benefit from these.

    As such, a two-step project was designed: first, a questionnaire was distributed to all students of ten language departments at Dalarna University (2432 students). The questionnaire contained questions about the level of awareness of online fan activities and the degree of student participation in these activities. The second part of the project comprised qualitative interviews (in the autumn of 2013) of some of the students who responded to the survey. Here, we examine the kind of fan culture activities that they are consuming and the reasons for their participation. As well, we examine whether they think they have developed any language, cultural, or other skills and knowledge through the communities. In our paper we present the results of this study.

  • 13.
    Emmoth, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi.
    Arbetsplatsen till klassrummet – en utvärdering: Studie av pilottest vårterminen 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Hansen, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Åkeriägaren, hastigheten och den ekonomiska beslutssituationen2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning: En kartläggning vid Högskolan Dalarna2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en redovisning av ett arbete kring fysisk arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning. Brister avseende den fysiska arbetsmiljön är identifierade fördelat på de tre områdena kontor, föreläsningssal och inspelningsmiljö. Även andra arbetsmiljöfaktorer som identifierats under arbetets gång är noterade. Önskemålet är att läraren i största möjliga mån ska slippa behöva tänka på tekniska förutsättningar. Förslag på lösningar ges för såväl föreläsningssal, inspelningsmiljö och kontorsrum. Utvecklingsmöjligheterna är många och genom att åtgärda bristerna i enlighet med föreslagna åtgärder samt att sprida framgångsfaktorer kan en förbättrad arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning erhållas. Ett behov av en övergripande strategi för hur Högskolan Dalarna ska arbeta för att förbättra arbetsmiljön för lärare som arbetar med nätbaserad undervisning har identifierats, liksom att en samordnande person med ansvar för såväl fysisk, som psykisk och social arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning utses.

  • 16.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Bjurström, Rasmus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen: - Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.

  • 17.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rydell, Alexis
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi och arbetsvetenskap.
    Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi: En redovisning av fallstudier2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.

  • 18.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Uppföljning av ”Ny kunskap ger Nya affärer” 20072011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna har tillsammans med företag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer för attraktivare arbeten. Vår vilja är att dessa metoder sprids till många små och medelstora företag. Att stödja och utbilda ”stödjande tjänsteföretag”, såsom företagshälsovård, organisationskonsulter, m.fl., så att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. ”Stödjande tjänsteföretag” i Dalarna bjöds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser för sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppföljning gjordes efter ett och ett halvt år genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utförandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska användningen av metoderna, kommersiell användning av metoderna och framtida samverkan. Följande slutsatser kan dras från uppföljningen av genomförda aktiviteter: • Informationsseminarierna och kursdagarna genomfördes på ett bra sätt. • Kursdagarna hade resulterat i ”nya affärer” för 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem sökte aktivt kunder. Metodernas ansats, möjligheten att engagera och motivera de anställda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. • Ett mer långsiktigt stöd till de som ska genomföra metoderna kommersiellt kan behövas. • Strukturen och innehållet i metoderna fungerade bra i kommersiell användning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. • Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och användbara, men de behöver utvecklas så att det skapade engagemanget kan behållas på en hög nivå. De behöver också utvärderas i ekonomiska termer och mätbara förbättringar. • Alla intervjuade ville lära sig fler metoder och näringslivsrepresentanterna bistår gärna med kontakter och träffar. Flera av de ”stödjande tjänsteföretagen” och alla näringslivsrepresentanterna ville fortsätta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna.

  • 19.
    Hedlund, Gun
    et al.
    Örebro universitet.
    Perman, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Energieffektiva bostäder - ett ouppnåeligt politiskt mål?: Kommunikation och styrmedel i Jakobsgårdarna2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Heldt Cassel, Susanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Håkansson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Möller, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Westholm, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    En väg till utveckling?: Betydelsen av väginvesteringar för regional utveckling - exemplet Falun-Borlänge2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar förutsättningar för regionala utvecklingseffekter av en väginvestering. Projektet är en inledande studie kring effekterna av vägen mellan Falun och Borlänge som öppnades för trafik 2005. Projektet är finansierat av Vägverket. Projektet avser att besvara två huvudsakliga frågeställningar: Vilka samhälleliga effekter får en ny väg mellan två städer som ligger inom samma lokala arbetsmarknad? Kan betydelsen för en region av en väginvestering påverkas genom medvetet arbete från regionens aktörer för att utnyttja dess potential? I vår studie går vi bortom själva tidsvinsten och fördjupar oss i hur utbytet mellan de två kommunerna ser ut och förändras. Vi vill också komma åt orsakerna till dessa förändringar. Det är intressant för oss hur aktörernas perspektiv och förväntningar omvandlas till beslut kring resande, byggande, kollektivtrafiksatsningar osv. Betydelsen av den nya vägen avgörs till stor del av hur regionens aktörer ser på den och agerar för att ta vara på dess potential. Studien kan ses som en förstudie. Avsikten har varit att studera utbytet mellan orterna innan vägens färdigställande och att kartlägga synen på regionens potential, vägens betydelse hos företrädare för näringslivsorganisationer, större arbetsgivare, politiker, m fl. Frågorna måste besvaras genom flera olika delstudier med skilda perspektiv. Vi har arbetat med intervjuer med beslutsfattare i den berörda regionen, vi har studerat pendlingsrörelser, analyserat kollektivtrafikens utveckling och vi har försökt att sätta in vägen i ett regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv. Fokus i studien ligger på institutionella förhållanden och begrepp och processer i regional utveckling.

  • 21.
    Heldt Cassel, Susanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Thulemark, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Förutsättningar för pendling i sårbara arbetsmarknadsregioner2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regionförstoring är ett begrepp som under senare tid blivit allt mer populärt inom såväl forskning som politik och planering. Regionförstoring genom ökad rörlighet på arbetsmarknaden har identifierats som ett medel för att åstadkomma regional tillväxt inom den regionala utvecklingspolitiken. Då förutsättningarna för regionförstoring avgörs i individers möjlighet att pendla undersöker vi i denna rapport förutsättningar för pendling bland anställda vid två företag i en arbetsmarknadsregion som betecknas som en sårbar industriregion. Denna typ av region kan ha särskilt mycket att vinna på en ökad pendling då utbudet på arbetsmarknaden är begränsat. Samtidigt är det viktigt att förstå de individuella förutsättningarna i varje lokal kontext för att få kunskap om de faktiska möjligheterna till pendling och arbetsresor. Rapporten syftar till att undersöka hur förutsättningarna för pendling skiljer sig åt för individer i en sårbar region. De aspekter som vi särskilt fokuserar på är betydelsen av utbildningsnivå och kön för benägenheten att pendla. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten är dels en enkätundersökning och dels intervjuer, både enskilda och i fokusgrupper, med anställda på företagen Spendrups bryggeri AB och ABB Power Systems.

  • 22.
    Heldt, Tobias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Heldt Cassel, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen: En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen.

  • 23.
    Heldt, Tobias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Klerby, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Peace & Love 2010: Värderade och icke-värderade ekonomiska effekter2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport syftar till at kartlägga samt värderat och presenterat ekonomiska effekter koppladetill Peace & Love festivalen 2010. Utgångspunkten är en definition av festivalens intressenter.Uppskattningen av de ekonomiska effekter som presenterats är baserade på enkätsvar från 519festivalbesökare. Resultaten från studien pekar på att festivalbesökare definierade som turister igenomsnitt spenderar drygt 2000 kr i samband med sitt besök exklusive utgifter för resa ochfestivalbiljett. Den totala festivalkopplade konsumtionen beräknas till 154 Mkr genom attmultiplicera siffrorna för genomsnittlig festivalkonsumtion för en besökare med det totala antaletbetalande besökare. Studien visar också att det finns ett betydande läckage ur den regionalaekonomin till följd av att försäljare inom festivalområdet kommer från andra delar i Sverige.Peace & Love-festivalens bidrag till den lokala ekonomin inklusive biljettintäkter beräknas istudien till 89 Mkr. Slutligen pekar studien på att fördjupade studier innehållande en mernoggrann uppskattning över besökargruppernas andelar respektive konsumtion krävs vid nästaårs festival för att säkerställa de resultat denna studie redovisar.

  • 24.
    Heldt, Tobias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi. Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Turismvetenskap.
    Olofsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Peace & Love 2011: Uppskattning av festivalens ekonomiska betydelse via segmenteringsansatsen2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att kartlägga samt värdera och presentera ekonomiska effekterkopplade till Peace & Love festivalen 2011 genom att tillämpa segmenteringsansatsen.Utgångspunkten är en uppdelning av festivalbesökarna i olika kategorier (segment) som därefteranvänds för att skatta den direkta ekonomiska effekten av festivalen. Uppskattningen av deekonomiska effekter som presenteras är baserade på enkätsvar från 1036 festivalbesökare samt1540 intervjuer vid entréerna.

    Resultatet från studien pekar på att den traditionella metoden med uppskattning av effekter via enuppdelning av konsumtion mellan turister och icke turister överskattar den totala effekten jämförtmed uppskattning via boendesegmentering med ca 10 procent. Den totala effekten viaboendesegmentering uppskattas till dryga 185 Mkr. Besökarnas konsumtion i samband medPeace & Love festivalen kan omräknas till 61,85 helårsverken. Peace & Love festivalen beräknasskapa drygt 22 helårsverken inom restaurang och handel i Borlängeregionen utöver de 23helårsverken som festivalorganisationen skapar.

  • 25.
    Heldt, Tobias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Thulemark, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Olofsson, Elenor
    Nätverkssamarbete och destinationsutveckling: En jämförelse av ett storskaligt och ett småskaligt turismutvecklingsprojekt2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hållbar destinationsutveckling kräver samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Den övergripande forskningsfrågan som genomsyrat arbetet med denna rapport handlar om hur samhällets resurser bäst kan användas för att utveckla turistdestinationer. Projekten Nordic Snowmobile Center och Projekt Entreprenörsutbildning Småland/Kronoberg, vilka har finansierats med olika mycket offentliga medel, utvärderas i denna rapport. Resultaten från utvärderingen utgör sedan grund för diskussion och analys av destinationsutveckling. Rapporten redogör också för följeforskning genomförd på Projekt Nordic Snowmobile Center (NSC) mellan åren 2004-2007. Vi konstaterar att båda projekten uppfyller sina huvudsyften. Projekt NSC kan däremot inte anses ha uppfyllt alla sina delmål. Förklaringarna till detta står att finna i faktorer som förankringen av projektets mål och delmål i projektområdet; en asymmetri i budgeterade investeringskostnader mellan projektets delområden; institutionella faktorer såsom projektadministration samt redovisningsprinciper hos EU-sekretariat och de andra offentliga finansiärerna. Följeforskningen av Projekt NSC identifierade dessutom ett antal faktorer som kan bidra till ökad förståelse för hur ett projekt av denna storlek bör organiseras och ledas samt vilka stöd som ett projekt av den här typen kräver för att åstadkomma destinationsutveckling.

  • 26.
    Hellqvist, Magnus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Naturgeografi.
    Andersson, Lisa
    Israels, Bertil
    Olsson, Daniels Sven
    "Falun ovan från Falun under", ny kunskap om Falu gruva Projektrapport 1: Metod- och kunskapsutveckling: projektuppbyggnad, att rekonstruera markförhållanden och uppbyggande av dendrokronologiska undersökningar2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report is the first presentation of the project 'Falun above from Falun under' and comprises two reports on ongoing work within the project and two individual articles on dating wood from older parts of the mine and buildings. The main aims of the project were to reconstruct the landscape surrounding Falu Copper mine before mining activity started and to determine how increasing activity in the area affected the environment, and whether this could be measured as a indicator of increasing human impact in the area.

  • 27.
    Hellqvist, Magnus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Naturgeografi.
    Johansson, Jenny
    Field report from sediment coring in peat for landscape analysis in Hjaltadalur, Skagafjörður, north Iceland 2010: Sediment drilling in Hólar, Vidvik and Kolkuós, Hjaltadalur2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [un]

    This field report presents fieldwork undertaken in Hjaltadalur, Skagafjördur, northern Iceland during summer 2010. The main aim was to initiate coring in selected mires in order to determine the composition of organic material and sediments in the mires, sub-sample for sedimentological and palaeoecological analyses, and initiate advanced landscape analysis of Hjaltadalur. Three mires were selected for sediments coring in Hjaltadalur: Ástunga close to Kolkóus, Hólakot at Viðvik, and Hólar. All three represented a landscape transect in NW to SE direction, from close to the coast to valley interior, i.e. close to the old settlement at Hólar.

  • 28.
    Hellqvist, Magnus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Naturgeografi.
    Johansson, Jenny
    Lindsten, Johan
    "Falun ovan från Falun under", ny kunskap om Falu gruva. Projektrapport 2: Jordartskartering och sedimentborrningar runt Falu gruva2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report is the second presentation of the project ‘Falun above from Falun under’ and comprises one report on ongoing work within the project. The main aims of this particular project are to reconstruct the landscape surrounding Falu Copper mine before mining activity started and to determine how increasing activity in the area affected the environment, and whether this could be measured as an indicator of increasing human impact in the area. This report presents the mapping and investigation of quaternary deposits and landscape analysis, the results from cores taken at two lake sites, Önsbacksdammen and Stora Vällan, 14C dating on selected seeds, and planning of continued research within the project.

  • 29.
    Håkansson, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Gustavsson, Eva
    Vilken image har miljonprogrammets bostadsområden i medelstora städer?2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Jansson, Bo G
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    The Significance of World Heritage : Origins, Management, Consequences: The Future of the World Heritage Convention in a Nordic Perspective2013Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 31.
    Karim, Hawzheen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Vägteknik.
    Magnusson, Rolf
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Vägteknik.
    Vägbarriärens inverkan på snöplogning2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna arbetsrapport presenterar en studie som utfördes i syfte att undersöka hur vägbarriärer påverkar utförandet av plogningen och till detta relaterade kostnader. Målet var att kunna identifiera och beräkna de eventuella ökningar i snöplogningskostnaderna som tillkommer på grund av vägbarriärer. Studien utfördes med hjälp av en metod som heter ”Case Study Reasearch Strategy”. Fältstudier av snöplogningen utfördes på 6 vägsträckor. Fältstudierna täckte fyra vägtyper: motorväg, mötesfria vägar, 4-fältiga vägar och målade 2+1-vägar. De barriärtyper som studerades var betongbarriär, stållineräcke, rörräcke och w-profilräcke. Plogningskvalité, arbetsmiljö, trafiksäkerhet och framkomlighet studerades med hjälp av direkta observationer av plogningsaktiviteter på fält. Genom at mäta tiden för att ploga en viss sträcka bestämdes plogningshastigheten. Resultatet visade att vägbarriärtypen påverkar varken snöplogningshastigheten eller plogningstiden nämnvärt. Vidare visade resultatet att vägbarriärtypen inte påverkar snöplogningskvaliteten längs med mittremsan. Däremot, försämras plogningskvalitén längs vägrenar med betongbarriärar eller w-profilräcken som sidobarriärer. Det är dock svårt att beräkna de kostnader som tillkommer på grund av försämrad plogningskvalité. Trots att både trafiksäkerheten och framkomligheten försämrades drastiskt under plogningen, kunde man konstatera att dessa två aspekter inte påverkades av vägbarriärtypen.

  • 32.
    Karim, Hawzheen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Vägteknik.
    Magnusson, Rolf
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Vägteknik.
    Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader: Brister och möjligheter2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att kunna bygga en ny väg måste den först planeras och projekteras. Vägplanering innebär att man undersöker förutsättningarna för att bygga vägen t.ex. konsekvenser för miljö, samhälle, trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet samt tekniska och ekonomiska förutsättningar. Vägprojektering innebär att man bestämmer vägens utformning på detaljnivå t.ex. vägsträckning, bredd, profil, vägutrustning, etc. Planering och projektering av vägar är en komplicerad process med tanke på alla komponenter som en väg består av samt alla aspekter som man måste ta hänsyn till under vägens livstid. Planerings- och projekteringsprocessen utgör en avvägning av många aspekter för att hitta den optimala lösningen. Drift- och underhållsåtgärder på vägnätet föranleds ofta av att problem uppstått på ett fåtal ställen. Kostnaden för att åtgärda dessa ställen kan uppgå till stora belopp under vägens livslängd. Med en lämpligare utformning av vägen hade dessa problem i en del fall sannolikt kunnat undvikas. Bland de aktörer, som är inblandade i planerings- och projekteringsprocessen, finns det olika åsikter om orsaken till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållaspekten under planerings- och projekteringsskedet. Vissa aktörer tycker att det är projektörens kunskapsbrister som leder till att vägen får olämplig utformning avseende drift och underhåll. Andra tycker att det är en kombination av olika brister hos väghållaren. Dessa brister kan då finnas i såväl planerings- och projekteringsprocessen som i drift- och underhållsprocessen. Denna rapport presenterar resultatet för en förstudie som har utförts inom doktorandprojektet ”Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader”. Syftet med förstudien var att identifiera brister och problem på övergripande nivå som leder till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållsaspekten vid planerings- och projekteringsprocessen. Ett annat syfte med förstudien var att föreslå förändringsbehov inom planerings- och projekteringsprocessen genom att analysera de identifierade problemen, analysera verksamheten vid planering och projektering, analysera verksamhetens mål, formulera nya mål för verksamheten och fastställa de nödvändiga förändringsbehoven.

  • 33. Kullberg, Christian
    et al.
    Skillmark, Mikael
    Linnéuniversitetet.
    Nord, Carina
    Pers, Anna
    Fäldt, Johannes
    Mälardalens högskola.
    Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser: Socialarbetares arbete med män som våldsoffer2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport ges bakgrunden till samt presenteras resultaten från det av brottsofferfonden finansierade forskningsprojektet “Socialarbetares förståelse av män som brottsoffer”. Projektet har syftat till att beskriva och analysera hur socialarbetare förstår och arbetar med män som utsatts för våldsbrott. Mer preciserat har forskningen fokuserat på hur socialarbetare beskriver mäns utsatthet och hur de förstår mäns hjälpbehov, vilka hjälpinsatser som ges samt på vilket sätt konstellationer av förövare och offer av olika kön samt det sammanhang som våldet sker i påverkar förståelsen av mäns utsatthet för våld. Studien har även ägnats åt frågan om huruvida Stödcentrum för unga brottsoffer i Sverige ger skilda typer av samt olika mängd insatser till unga män och kvinnor som drabbats av våld. Projektet har genomförts som tre delstudier.

    Resultaten från delstudie 1 visar att fler unga män än kvinnor söker stöd från Stödcentrum för unga brottsoffer. Män dominerar i antal ärenden i de brottskategorier som förekommer. Resultaten visar också att unga män i genomsnitt erhåller färre insatser under en i genomsnitt kortare tid än unga kvinnor. Detta gäller oavsett den brottskategori som utsattheten gäller. Vidare framkommer att de unga männen, i jämförelse med kvinnorna, proportionellt sett erhåller färre insatser som är av stödkaraktär och en större andel insatser som är av informativ karaktär. Resultaten visar också att de unga männen remitteras vidare för fortsatta insatser i lägre omfattning än vad som är fallet för de unga kvinnorna.

    Resultaten från delstudie 2 visar att socialarbetare tenderade fokusera på om, och i vilken utsträckning, unga män som drabbas av våld själva har uppträtt provokativt innan våldshändelsen och om de själva har försatt sig i en social situation som skulle kunna tolkas som att de bidragit till att eskalera det våld de utsätts för. Resultaten från den aktuella delstudien visar också att socialarbetarna framställer männen som aktiva i de våldssituationer de varit inblandade i och uppehåller sig vid i vilken mån de unga männens egna handlingar har bidragit till våldet. Resultaten visar också att unga män som utsätts för våld beskrivs som "motvilliga" offer som försöker hantera sin situation på egen hand utan inblandning av professionella eller andra hjälpare. De unga männen beskrivs också som ovilliga att prata om sina känslor.

    Resultaten från delstudie 3 visar att socialarbetare uppfattar att unga män, när de blir viktimiserade av våld, riskerar att förlora sin känsla av självständighet, initiativ- och handlingskraft, det vill säga egenskaper som ofta knyts till den dominerande kulturella bilden av manligheten. Vidare visar resultaten att socialarbetarna bedömer att mäns praktiserande av sin manlighet men också det bemötande som män som är traumatiserade får i samhället skapar svårigheter för dem att få hjälp. Resultaten från den aktuella delstudien visar också att sådana attribut och egna handlingar som kan kopplas till unga mäns maskulinitet men också en brist på sådana attribut och handlingar tycks kunna förklara det våld männen utsatts för. När det gäller våld på offentliga platser är det manligheten som förklarar våldet och dess eskalering. När det gäller våld i nära relationer är det avsaknaden av förväntade manliga attribut och handlingar som används som förklaring till att våldet uppstår.

    Rapportens diskussion ägnas åt dels hur resultaten skall förstås med utgångspunkt i begreppen självprestationer, tolkningar, förhandlingar och kategoriseringar, dels vilka konsekvenser de erhållna resultaten bör få för ett genusmedvetet socialt arbete som ges till våldsutsatta män.

  • 34.
    Kullberg, Christina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Litteraturvetenskap.
    Textens fönster mot världen: Om översättning och fotnoter hos Maryse Condé och Patrick Chamoiseau2011Ingår i: Litteratur i gränszonen: transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv / [ed] Kullberg, Christina; Bladh, Elisabeth, Falun: Högskolan Dalarna , 2011, s. 70-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Kullberg, Christina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Franska.
    Bladh, ElisabethGöteborgs universitet.
    Litteratur i gränszonen: Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antologin Litteratur i gränszonen analyserar texter som uppstått i sammanhang där olika språk mer eller mindre frivilligt samexisterar och ställer frågan om vad som händer när verk vandrar från ett språk till ett annat, från en kontext till en annan. Boken stammar ur ett antal workshopar kring översättning och reception av utomeuropeiska litteraturer i Norden och samlar forskningsrapporter från tio forskare från olika ämnen som kritiskt diskuterar olika aspekter av transnationalism i litteraturen. Uppsatserna bidrar inte bara till att belysa hur vi genom litteraturen bemöter det främmande utan har också som syfte att synliggöra och problematisera Nordens plats på det världslitterära fältet.

  • 36.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Översyn magisterprogram i socialt arbete med inriktning evidensbaserat arbete med barn och unga2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har som syfte att göra en översyn av magisterprogramet i evidensbaserat socialt arbetes första år. Intervjuer har genomförts med studenter, lärare samt representanter för arbetslivet (kommuner). I rapporten presenteras följande förlag; 1) Att avsluta fri-fart, fri-start upplägget och istället införa fast fart (25% alt. 50%)  takt för studierna. Kurserna kan fortfarande bestå av inspelade föreläsningar och ha en stor flexibilitet, inom terminsgränserna. 2) Att begränsa examinationerna till fem. 3) Att ha kvar distans/nätundervisningen och att uppmuntra kursansvariga att lägga in diskussionstrådar, chat, connectmöten och bjuda in studenter som bor nära studieorten att närvara vid streamade föreläsningar. 4) Att ge möjligheter till ett program. Att erbjuda magisterkurserna som fristående kurser som sedan vägs samman i en magisterexamen. 5) Att inrätta ett programråd där återkommande diskussioner förs kring socialarbetarnas utbildning, policyns implementering och vidarutveckling.

  • 37.
    Liedgren, Pernilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kullberg, Christian
    Evidensbaserad praktik i svenskt socialt arbete: En forskningsöversikt och ett förslag till fortsatt forskning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar en översikt av forskning om evidensbaserad praktik (EBP) i svenskt socialt arbete inom den kommunala socialtjänsten och andra verksamheter inom den svenska socialvården. Syftet är att beskriva forskningsläget om EBP i socialt arbete samt ge förslag till fortsatt forskning på området. I rapporten redovisas forskning om stöd, attityder och förhållningssätt till det evidensbaserade arbetet med fokus på organisation, chefer och första linjens socialarbetare. Resultaten visar att genomförandet av EBP i socialt arbete till stora delar styrts centralt av Socialstyrelsen. Den EBP-version som på detta sätt prioriterats och spridits skulle kunna kallas en guideline-modell. Forskning visar också att svenska socialarbetares anpassning till ett EBP-koncept enligt guideline-modell är relativt svagt. Trots det är socialarbetare liksom sina chefer överlag allmänt positiva till EBP, men det finns också en relativt stark oro för att den version av EBP som sprids av Socialstyrelsen är för rigorös för att passa praktiskt socialt arbete. Mot bakgrund av det fokus som forskningen haft och de kunskapsluckor som finns om socialarbetares förhållande till en reflekterande praktiker-modell avslutas rapporten med att ge ett förslag på framtida möjliga forskningsfrågor utifrån detta perspektiv.

  • 38.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    The Music Salon in Falun During the 19th Century2013Ingår i: The Significance of World Heritage : Origins, Management, Consequences: The Future of the World Heritage Convention in a Nordic Perspective: Papers Presented at Two Conferences in Falun (Sweden) 2010 and in Vasa (Finland) 2011 / [ed] Bo G Jansson, Falun: Högskolan Dalarna , 2013, s. 344-362Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the project is to examine the music salon in Falun as a part of the mining community and in the historical context of European salon culture. A specifc goal is to develop a deeper understanding about the salon when it comes to education and pedagogic ideas. Of a certain interest is Johan Henrik Munktell’s (1804-1861) education travelling (bildningsresor). Inspired by Mendelssohn’s music salon in Berlin and the early salons in Upp-sala he created his own salon in Grycksbo. A letter collection from J.H. Munktell to his father J.J. Munktell in 1828-30 can be considered a unique historical material, which places the salon in Falun in a continental context of culture, education and industrial pretensions. The results have potential to extend the knowledge of Nordic salon culture and how it has infuenced general pedagogy and music education.

  • 39.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Projektet Hållbar affärsutveckling: - en följeforskningsbaserad delstudie av ett delprojekt inom InnoWent2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett ökat miljömedvetande hos konsumenterna gör att de har blivit allt mera medvetna om sitt eget agerande och att de därför i allt högre utsträckning väljer att köpa produkter och tjänster som har producerats på ett miljömedvetet sätt. Detta påverkar företagens sätt att planera, producera och distribuera sina produkter och tjänster. Miljömedvetna företag kan skaffa sig fördelar jämfört med de konkurrenter som inte agerar miljömedvetenhet. För att kunna hänga med i konkurrensen på marknaden måste företagsledare utveckla genomtänkta strategier för hur deras produkter och tjänster ska kunna införlivas i en hållbar affärsutveckling. Detta skapar ett behov av att förse entreprenörer, företagsledare, innovatörer m.fl. med kunskap, metoder och verktyg så att de i tidiga utvecklingsskeenden kan se möjligheterna med att utforma sin affärsidé, produkt eller tjänst i ett hållbarhetsperspektiv. Hållbar affärsutveckling är ett pilotprojekt med målet att stödja inkubatorföretag så att de kan utveckla en s.k. hållbar affärsutveckling.

  • 40.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Projektet InnoWent - Teknikdalen: En regional arena för samverkan och hållbar tillväxt : Delrapport Mars 20102010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Att bygga ett regionalt musikkluster. En följeforskningsbaserad fallstudie av projektet: BoomTown - En innovativ miljö för näringslivsutveckling inom musikbranschen2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    När byn förlorade sin skola: - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.

  • 43.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv: En följeforskningsstudie av projektet InnoWent, Teknikdalen. Slutrapport2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet Innowent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt är ett exempel på ett försök att utveckla samverkan mellan företag och offentliga organisationer i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfördes av Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Den här rapporten avgränsas till ”Teknikdalsdelen”. I rapporten fokuseras följande frågeställningar: - Hur beskriver de involverade aktörerna att projektet genomförts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras från att i projektform arbeta med att utveckla förutsättningar för att tillväxtföretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin förlängning, t.ex. i for av om det underlättar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av företag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och därför beskrivs några grundläggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i förlängningen antas understödja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha för att utveckla nya företag. Då coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs några olika infallsvinklar på hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla några bakomliggande tankar för att skapa vad som benämns som hållbar affärsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hållbar affärsutveckling vilat på. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett nätverk av aktörer i form av en utvidgad och bättre organiserad idéjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfällen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hållbar affärsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta område håller på att initieras. Det har skett en framgångsrik satsning på att nå ut med information om verksamheten genom att använda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella nätverk. Däremot kvarstår problem att hantera hur företagen, framför allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lättare kan få tillgång till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstår i flera avseenden som framgångsrikt, även om svårigheter inte saknats.

  • 44.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Om ett försök att etablera ett regionalt populärmusikkluster: Följeforskningsrapport av projektet BoomTown - en innovativ miljö för näringslivsutveckling inom musikbranschen2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Upplevelseindustrin växer och får allt större ekonomisk betydelse. I den här rapporten riktas intresset mot projektet BoomTown som är en regional näringslivspolitisk satsning med syfte att skapa ett kluster inom populärmusikbranschen. Det existerar emellertid olika uppfattningar mellan de som hävdar att det är möjligt att med näringslivspolitiska insatser bygga upp ett branschkluster och de som hävdar att ett sådant växer fram organiskt omöjligt att implementera genom planerade insatser. De som menar att det är möjligt att implementera ett branschkluster företräds främst av aktörer som på olika nivåer i politiska och administrativa organ arbetar med näringslivspolitiska insatser. De som hyser tvivel är framför allt forskare inom detta område. De anför att ett kluster i stället är resultatet av historiska händelser och oförutsedda faktorer, där slumpässiga händelser spelar en viktig roll. Syftet är från dessa utgångspunkter att beskriva och diskutera möjligheten att på en näringslivspolitisk grund skapa ett regionalt populärmusikkluster. Rapporten bygger på ett följeforskningsuppdrag, genomfört som en kvalitativ fallstudie.

    Resultatet visar att BoomTown har lagt en grund till något som skulle kunna utvecklas till ett regionalt musikkluster inom populärmusik. Strategin har varit att dels skapa en organisation som här benämns som ”BoomTown-familjen”. Regionala näringslivspolitiska insatser spelar i det här sammanhanget en viktig roll eftersom det i många fall inte finns någon annan än offentliga organ som är villiga att gå in och finansiera långsiktiga utvecklingsprojekt med ett osäkert utfall. Näringslivspolitik är emellertid inte heller en oproblematisk aktivitet och den innehåller per se en rad möjliga komplikationer, till exempel i form av komplexa och delvis motsägelsefulla regelsystem som skapar svårforcerade hinder. Försöken att bygga ett regionalt populärmusikkluster har nu pågått under de tre projekt som tillsammans utgör varumärket BoomTown under snart 10 års tid, men trots detta återstår fortfarande flera nödvändiga insatser. Arbetet går dock vidare och det är fortfarande ett oskrivet blad vad slutresultatet kommer att bli.

  • 45.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    W7 Dalarna: Ett projekt om entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är resultatet av ett följeforskningsuppdrag av projektet W7 Dalarna – entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration och syftar till att beskriva och tolka erfarenheter och resultat i relation till uppsatta mål och hur detta arbete förlöpte samt vad det resulterade i. Projektet har bundit samman affärsrådgivare i sju kommuner med uppgift att stödja kvinnor och invandrare och på så sätt har ett redan etablerat nätverk utvecklats och stärkts. Kommuner har generellt begränsade resurser och arbetet med näringslivsutveckling. Små kommuner i glesbygd är ändå kanske extra utsatta i det avseendet och på så sätt framstår nätverkssamverkan som ett värdefullt sätt att arbeta på.  Resultatet visar att det krävs tämligen stora insatser i form av rådgivning för att en företagsetablering verkligen ska komma till stånd. En annan erfarenhet är att en företagarskola kan attrahera nya grupper av potentiella företagare som ges en möjlighet att prova om deras idéer kan ha kommersiell bärighet. Däremot visade det sig att det är svårt att få gehör för jämställdhetsfrågor i små företag, liksom att det för utlandsfödda individer finns många hinder att passera om man inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl och känner till hur det svenska samhället fungerar.

  • 46.
    Mörner, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Pratshowuttolkarens positioner: TV 3:s 'Hannah' i teoretisk belysning2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum); Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Gamalielsson, Jonas
    Gustavsson, Susanne
    Lundell, Björn
    Addressing Democratic and Didactic Implications of Different Technological Offerings in Compulsory School Teaching Practices2014Ingår i: NGL 2014. Next Generation Learning Conference: Conference Summary / [ed] Erik Brunnert Walfridsson, Falun: Högskolan i Dalarna , 2014, s. 52-62Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper draws from a multidisciplinary research study that aims to identify and analyse democratic and didactic implica- tions of different technological offerings in compulsory school teaching practices. The research study also aims to develop strate- gies to promote learning through open knowledge processes in Swedish educa- tional contexts. The overarching goal of our research is to contribute to systematic and in-depth knowledge of specific, educa- tion-related challenges in one of today’s most important ongoing changes in schools, the implementation of IT. In this paper we report on the current state of practice concerning the use of technologi- cal offerings in school and its democratic and didactic implications to the aim of elaborating on pedagogical and technolog- ical challenges in the context of compulsory school. 

  • 48.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Socialtjänsten utvecklingscentrum i Dalarna (SUD).
    En satsning på ökat brukarinflytande i Dalarna: en slutrapport med förslag från Brukarrevisionsprojektet2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Osman, Fatumo
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Flacking, Renée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Klingberg-Allvin, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Schön, Ulla-Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Ladnaan - att må bra: En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap.

    Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.

     

    Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.

     

    Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.

     

    Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

  • 50.
    Perman, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    af Klintberg, Tord
    Avdelningen för byggnadsteknik, KTH.
    Energieffektivisering av allmännyttan Jakobsgårdarna: Sociala, politiska, tekniska möjligheter och problem2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport Energieffektivisering av allmännyttan Jakobsgårdarna behandlar bostadsbolaget Tunabyggens (Borlänge kommun) projekt Jakobsgårdarna, under perioden 2009 till och med juni 2012. Det finns skillnader i tekniskt-ekonomiskt möjliga energieffektiviseringsåtgärder och vad som faktiskt åtgärdas. Denna skillnad har benämnts "energieffektiviseringsgapet". I denna rapport beskrivs och studeras vilka sociala, kulturella, politiska och tekniska faktorer som har en tendens att vidga, respektive reducera, "energieffektiviseringsgapet". Det är en implementeringsstudie, där utgångspunkten är en interaktion mellan fastställande av mål och åtgärder för att uppnå dem.

    Studien lyfter upp två fokusområden. Fokusområdet styrmedel koncentreras till studier av hur de energipolitiska mål som formulerats nationellt och lokalt kan kopplas till projektet Jakobsgårdarna samt val av specifika styrmedel. Fokusområdet kommunikation inkluderar studier av hur förändringsplanerna formuleras och kommuniceras till boendegrupperingar och intresseorganisationer.

    Valda metoder är intervjuer, observationer av projektmöten, studier av offentliga handlingar, hemsidor och dokument från EU, regering, riksdag, och Borlänge kommun. En sonderande teknisk pilotinventering av Jakobsgårdarna har utförts, liksom en bearbetning och analys av energistatistik.

    Det som är viktigt för projektet fortskridande och därmed uppnå formulerade energieffektiviseringsmål är ekonomiska resurser för kostsamma renoveringar, kunskap om befintligt energisystem och möjliga energieffektiviseringsåtgärder, samt möjlighet att implementera ny energieffektiv teknik. Studien visar även att energieffektiviseringsarbetet är mer beroende av governancestyrning (ex SABO-initiativet) än hierarkisk styrning (ex energi- och klimatstrategin).

    Bostadsbolaget har ett ansvar att ombesörja bostäder för välbeställda liksom mindre välbeställda kommuninvånare. Man kan här ana en konflikt mellan energieffektiviseringsmålen, och kommunens aktuella bostadsbrist liksom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

    Ambitionen att involvera de boende i energieffektiviseringsarbetet förväntas leda till att de boende blir medveten om sin energianvändning, och att det i sin tur leder till minskad energianvändning. De projektansvariga förstår att de måste kommunicera olika frågor med de boende, men de boende är måttligt intresserade av energifrågor som tenderar att bli av väldigt teknisk karaktär.

     

     

     

     

     

12 1 - 50 av 63
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf