du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Amcoff, Linda
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Att uttrycka matematik: En observationsstudie av vilka uttrycksformer och matematiska aktiviteter som uppmuntras och används i förskolan2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans. Av de matematiska aktiviteterna var lokalisera och mäta de mest förekommande, följt avkonstruera hos de äldsta barnen.En slutsats som kan dras av studien är att det behövs en ökad medvetenhet och kunskap hospedagogerna om hur förskolan kan använda alla de uttrycksformer som beskrivs i Lpfö 98/2010för att stimulera och utveckla barnens matematiklärande.

  • 2.
    Danielsson, Stina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Mathematics Education.
    Håller din lärobok i matematik måttet?: En modell för granskning av hur läroböcker i matematik förhåller sig till rådande styrdokuments centrala innehåll2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Fahlström, Magnus
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Microdata Analysis.
    Teledahl, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Students’ use of images for documenting their problem solving2017Conference paper (Other academic)
  • 4.
    Hjerpe, Olof
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Feedback II: Hur feedback i form av feedbackfrågor påverkar elevers resonerande vid matematisk problemlösning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här kvalitativa studien undersöks hur elevers resonemang vid matematisk problemlösning påverkas av feedback given i form av frågor enligt en given modell. Elever i åk 7 har fått arbeta med ett matematiskt problem och i arbetet fått muntliga feedbackfrågor av olika bestämda typer som beskrivs närmare i §3.4. Studien visar hur lärares variation av feedbackfrågor kan påverka hur elever resonerar vid arbete med matematiska problem.

  • 5.
    Niskanen, Virpi
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Att utveckla barns matematiklärande i förskolan: En fallstudie om pedagogers arbete med matematik för barn i åldern 4-5 år2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2. I vilka situationer sker pedagogers arbete med matematik? I vilka av de sex vardagssituationerna: barns lek med närvarande pedagog, samling, utgång, ingång, lunch och läsvila?3. Hur ser de verksamma pedagogerna på behov, möjligheter och hinder för att utveckla arbetet med barns matematiklärande?För att få svar på frågeställning 1 och 2 genomfördes strukturerade observationer med hjälp av observationsscheman. Sammanlagt observerades fem avdelningar och på varje avdelning observerades samtliga sex situationer, det vill säga vid 30 tillfällen. Barnen var i åldern 4-5 år och med pedagog menas i undersökningen all personal som arbetade på avdelningarna. För att få svar på den tredje och sista frågeställningen genomfördes kvalitativa intervjuer genom fokusgruppssamtal vilket innebär att samtalet utfördes avdelningsvis med samma fem avdelningar vilka ingick i observationerna.Resultatet visar att pedagoger arbetar med barns matematiklärande i större utsträckning än de själva tror och upplever. Observationerna åskådliggör att de matematiska aktiviteterna räkna och förklara förekommer oftast, följt av lokalisera, mäta och konstruera. Den matematiska aktiviteten leka förekommer sällan. Av de sex undersökta uttrycksformerna dominerar samtal, följt av rörelse, lek/drama, sång/musik, bild/form och dans. Pedagogerna har en önskan om fortbildning i matematik, så att de kan synliggöra matematiklärandet för sig själva, barnen och hela verksamheten. Av resultatet framgår att de matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan inte är helt tydliga för personalen, och att uttrycksformerna inte används fullt ut av pedagogerna i det dagliga arbetet.En slutsats av undersökningens resultat är att pedagogerna behöver ökad kunskap i arbetet med barns matematiklärande samt stöd för att förtydliga och omsätta de olika matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan i verksamheten.

  • 6.
    Saras, Ulrika
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    ”Kunskaperna gömmer sig lite i roliga gubbar”: Pedagogers syn på iPadsanvändning som en del av matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1-32013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt årskurserna 1-3 som har tillgång till iPads i sin matematikundervisning ser på användandet av dessa. Hur resonerar pedagoger när de använder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen används när det gäller matematiska mål i Lgr 11? Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var dels en enkätundersökning för att nå ut till många pedagoger och därefter fördjupande intervjuer som baserade på enkätfrågornas resultat.

  • 7.
    Sjögren, Anna
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    "Vi ska bygga med långa klossar så att tornet blir ända upp till taket": En studie av verktyg och uttrycksformer när barn synliggör matematik i förskolans olika innomhusmiljöer2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn använder när matematik synliggörs i den fria leken i förskolans olika inomhusmiljöer. Utgångspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter. Följande frågeställningar användes:1.Genom vilka verktyg och uttrycksformer synliggörs olika matematikinnehåll? 2. Vilken matematik synliggörs i leken? 3. Vilka verktyg och uttrycksformer erbjuder miljön barnen?

    För att nå syftet och besvara frågeställningarna gjordes elva strukturerade observationer på barn 1 till 6 år med hjälp av observationsschema över barns fria lek. Fyra intervjuer med pedagoger genomfördes också. Tekniker som använts för observation och intervju är observationsschema, papper, penna, fotografering och ljudupptagning.

    Resultatet visar att uttrycksformen samtal, följd av rörelse samt bild och form, var vanligast förekommande när matematik synliggjordes i barns fria lek. Det verktyg som oftast förekom var att barnen använde kroppen som ett verktyg för samtal och rörelse. De konkreta material som främst användes som verktyg var spel och pussel, tätt följt av skapande- och konstruktions- material som t.ex. papper och pennor respektive klossar och duplo. Den matematik som synliggjordes var främst den matematiska aktiviteten konstruera då barnen sorterade, konstruerade och karakteriserade saker utifrån egenskaper. Konstruera följs av de matematiska aktiviteterna förklara och lokalisera där barnen har förklarat, argumenterat och dragit slutsatser respektive lokaliserat sig själva och olika figurer i olika rum. Det var oväntat att konstruera var den vanligaste aktiviteten då matematik ofta förknippas med att räkna. Detta resultat kan i detta fall kopplas till att miljön erbjuder mycket material som uppmuntrar denna matematiska aktivitet.

    En slutsats av undersökningen är att miljön har stor betydelse för vilka uttrycksformer barn får möjlighet att använda. De material barn väljer som verktyg, och som stimulerar till matematiska aktiviteter, är främst material som inte är matematiskt syftade.

  • 8.
    Snell, Charis
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Programmering för matematisk problemlösning i årskurs 7-9: Hur hänger det ihop?2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning i årskurs 7-9. Skolverket har nyligen ändrat kursplanen för matematik så att programmering för matematisk problemlösning inkluderas i det centrala innehållet. För att undersöka syftet genomfördes studien i två delar. Lärare med programmeringskompetens intervjuades om hur de anser att programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning. Två programmeringsverktyg undersöktes för att få svar på vilka möjligheter till arbete med matematisk problemlösning programmeringsverktyg erbjuder. Resultaten analyserades utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning och visar att det finns många olika sätt att integrera programmering i matematikundervisning. Stora möjligheter finns för integrering av programmering för matematisk problemlösning med det centrala innehållet i kursplanen för matematik. Olika verktyg, uppgifter och arbetssätt erbjuder olika pedagogiska möjligheter.

  • 9.
    Strand, Johanna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Gruppdiskussioner i problemlösning: En observations- och intervjustudie med fem verksamma lärare i matematik om lärarens roll vid gruppdiskussioner inom problemlösning för att utveckla ett matematiskt resonemang.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna empiriska studie har varit att undersöka hur matematiklärare på högstadiet organiserar för och verkar för att utveckla elevers matematiska resonemang vid gruppdiskussioner inom problemlösning. För att svara på studiens syfte har en kvalitativ metod använts där intervjuer och observationer genomförts med fem verksamma lärare i matematik på högstadiet. Tidigare forskning visar att lärarens förmåga att skapa en god interaktion mellan lärare och elever samt elever till elever är en mycket viktig del för elevernas matematiska utveckling av resonemangsförmågan vilket resultatet visar att de verksamma lärarna möjliggör genom sin roll i gruppdiskussionen. Resultatet visar också att en god förberedelse inför gruppdiskussionen är lika viktig som själva genomförandet av den. Lärarna har också lyckats skapa ett didaktiskt kontrakt i klassrummen som svarar mot ett gynnande problemlösningsklassrum där elevernas matematiska förmågor och framförallt resonemangsförmågan ges möjlighet till utveckling. Av resultatet framgår att lärarna ännu inte funnit ett givande sätt för att få alla elever att aktivt delta i gruppdiskussionerna.

  • 10.
    Sumpter, Lovisa
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    A reason to believe: beliefs as an influence on students task solving2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Upper secondary students’ task solving reasoning was analysed, with a focus on what grounds they had for different strategy choices and conclusions. Beliefs were identified and connected with the reasoning that took place. The results indicate that beliefs have an impact on the central decisions made during task solving. Three themes stand out: safety, expectation and motivation.

  • 11.
    Sumpter, Lovisa
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Mathematics Education.
    Myten om flickors osäkerhet2009In: Kvinnor och matematik : konferens den 14-16 juni 2009, Göteborg: konferensrapport / [ed] Berith Melander, Catarina Rudälv, Umeå: Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet , 2009, p. 83-84Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Sumpter, Lovisa
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    On Aspects of Mathematical Reasoning: Affect and Gender2009Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis explores two aspects of mathematical reasoning: affect and gender. I started by looking at the reasoning of upper secondary students when solving tasks. This work revealed that when not guided by an interviewer, algorithmic reasoning, based on memorising algorithms which may or may not be appropriate for the task, was predominant in the students reasoning. Given this lack of mathematical grounding in students reasoning I looked in a second study at what grounds they had for different strategy choices and conclusions. This qualitative study suggested that beliefs about safety, expectation and motivation were important in the central decisions made during task solving.  But are reasoning and beliefs gendered? The third study explored upper secondary school teachers conceptions about gender and students mathematical reasoning. In this study I found that upper secondary school teachers attributed gender symbols including insecurity, use of standard methods and imitative reasoning to girls and symbols such as multiple strategies especially on the calculator, guessing and chance-taking were assigned to boys. In the fourth and final study I found that students, both male and female, shared their teachers view of rather traditional feminities and masculinities. Remarkably however, this result did not repeat itself when students were asked to reflect on their own behaviour: there were some discrepancies between the traits the students ascribed as gender different and the traits they ascribed to themselves. Taken together the thesis suggests that, contrary to conceptions, girls and boys share many of the same core beliefs about mathematics, but much work is still needed if we should create learning environments that provide better opportunities for students to develop beliefs that guide them towards well-grounded mathematical reasoning. 

  • 13.
    Sumpter, Lovisa
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Teachers' conceptions about students' mathematical reasoning: Gendered or not?2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study looks at how upper secondary school teachers gender stereotype aspects of students' mathematical reasoning. Girls were attributed gender symbols including insecurity, use of standard methods and imitative reasoning. Boys were assigned the symbols such as multiple strategies especially on the calculator, guessing and chance-taking. 

  • 14.
    Sumpter, Lovisa
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Upper secondary school students' gendered conceptions about mathematics2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study explores Swedish Natural Science students' conceptions about gender and mathematics. I conducted and compared the results from two questionnaires. The first questionnaire revealed a view of rather traditional feminities and masulinities, a result that did not repeat itself in the second questionnaire. There was a discrepancy between the traits the students ascribed as gender different and the traits they ascribed to themselves.

  • 15.
    Virtanen, Susanna
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Elevers möjlighet till reflektion i matematikundervisningen: En studie i grunskolans årskurs 92013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Research presented in the literature study show the significant value of reflection in the learning process. The overview also highlights activities that encourage and inhibit students’ reflection. The aim of this study is to examine whether and how students in Swedish school, grade 9, are stimulated to use reflection in mathematics education. This was conducted through a qualitative study, with essentially lesson observations as the main method and teacher interviews as supporting method. Teaching activities that may have a positive or negative effect on students’ ability to reflect have been identified in the process and analysis of the research material and are presented in the result chapter. The results show that although teachers express a positive view on metacognition and reflective approach, such situations occur to a limited extent. Common in teachers’ lessons are sequences that could stimulate reflection if appropriate actions as follow up had been taken. The result of the study could make teachers aware of what kind of activities that support reflection. It may also convey the importance of the fact that pupils need to be taught and subjected to a teaching practice that continually requires the presence of reflection.

1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf