du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 48 av 48
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agirman, Nesim
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ali, Mustafa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    U-värde av isoleringsmaterial i en kassett: En experimentell jämförelse mellan en fönsterkassett som har isolering och en utan isolering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Isolering och isoleringsmaterial är en av de viktigaste komponenterna i byggbranschen och har ett brett användningsområde och därför är efterfrågan stor. På grund av höga kostnader på marknaden, utförs nya och olika forskningar varje dag för att ta fram nya, alternativa isoleringsmaterial. Tekniken frambringar möjligheter att hitta och använda billigare material. Det är därför inte ovanligt att se isoleringar gjorda av flera olika material varje dag.

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka två Moniflexkassetter, en med isolering och en utan, i en klimatkammare, och för att sedan jämföra deras U- värden.

    Resultatet visade isoleringens påverkan på kassetterna avsevärd. U-värdet blev lägre på den kassetten som hade isolering, vilket var ett bevis på att isoleringen kan användas som tilläggsisolering. Det gäller framförallt i fönster och glaspartier som har ett högt U-värde. Det vill säga att fönster och glaspartier inte behöver bytas ut mot nya fönster med lägre U-värden.

    Företaget Isolights nuvarande U-värde för kassetten med isolering stämde inte överens med det testade U-värdet i Högskola Dalarnas klimatkammare. På kassetten utan isolering har det inte gjorts någon jämförelse mellan det testade värdet och företagets värde eftersom företaget saknar U-värde för detta.

  • 2.
    Albatrok, Husam
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Våningspåbyggnad i trä på befintligt betong bostadshus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under åren 1965–1975 valde politikerna att starta ett stort bostadsbygge som resulterade i att en miljon bostäder byggdes på 10 år. Det kom att kallas miljonprogrammet. Tjärna Ängar är ett område som ligger i Borlänge där miljonprogramsbygget ägde rum. Området har 1179 lägenheter i 3-vånings lamellhus och området Tjärna ängar är uppdelat i tre olika kvarter: Kornstigen, Klövern och Plogstigen. Dessa är byggda intill Tjärna centrum, med bra bussförbindelser till resten av Borlänge.

    Syftet med det här arbetet var att fram en våningspåbyggnad för ett befintligt lamellhus i betong. Referensbyggnaden är på Kornstigen 25 Med hjälp av ritningar kommer den befintliga byggnaden att studeras. Informationssökning kommer att göras kring ämnet gällande våningspåbyggnader och miljonprogrammets historia samt uppbyggnation. Väggar tak och bjälklag kommer att tas fram och en tillbyggnad för hissen. Slutligen görs en modell i ett cad som illustrerar resultatet.

    Resultatet av våningspåbyggnaden blev en loftgång i trä med sammanlagt 10 lägenheter. 2 hörnlägenheter blev 3rok medan resterande blev 2 rok i varierande ytor

    Våningspåbyggnader i trä ett bra sätt för att kunna bygga på höjden, men många aspekter bör kontrolleras innan ett våningspåbygge sker.

  • 3.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ekeblad, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energieffektivisering av klimatskal - miljonprogrammets flerbostadshus: Tjärna Ängar, Borlänge2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under miljonprogrammet, år 1964-1975, byggdes över 1 miljon bostäder i Sverige och det är hög tid för omfattande renoveringar av dessa. 

    Syftet med arbetet var att energieffektivisera klimatskalet hos ett flerbostadshus från miljonprogrammet med hjälp av undersökningar och beräkningar samt att jämföra dessa med gällande och framtida energikrav. De undersökningar som använts är täthetsprovning och termografering. Vid beräkningarna har både enskilda åtgärder samt åtgärdspaket beaktats. Hänsyn har inte tagits till installationer, arkitektoniska värden eller ekonomi.

    Undersökningar och beräkningar visade hur stor energiförbättring som kan uppnås genom att enbart åtgärda klimatskalet. Den största förbättringen uppnåddes med ett av åtgärdspaketen, en 32,3 % minskning av energianvändningen. Den enskilda åtgärd som gav den största förbättringen var att byta ut fönster och balkongdörr, 16,4 %.

    Då endast byggnadens klimatskal har beaktats i denna rapport kan en större förbättring nås om även installationerna förbättras.

    Viktiga slutsatser från projektet är att klimatskalet spelar en stor roll för en byggnads energiförbrukning. Genom att enbart åtgärda brister i klimatskalet kan energimålet som blir gällande 1 januari 2021 nås. 

  • 4.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Lind, Christoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Genomstansning i betong: En jämförelsestudie mellan Eurokod 2, Strusoft Winstatik Punching och Eurocode Software caeEc230.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Datoriseringen av samhället har inneburit att datorn har blivit ett självklart hjälpmedel för

    att utföra avancerade arbetsuppgifter. Konstruktörer gjorde tidigare åtskilliga

    handberäkningar för att dimensionera byggnadsverk, vilket numera görs i datorprogram.

    Kunskapen om teorin vid beräkning behövs därför inte i samma utsträckning. Efter

    indikationer från erfarna konstruktörer kan det finnas ett behov att jämföra aktuella

    beräkningsprogram med gällande Eurokoder.

    Syftet med det här examensarbetet var att beräkna genomstansningskapaciteten i armerade

    bjälklag samt att utforma eventuell skjuvarmering. Arbetet avgränsades till att omfatta en

    innerpelare i ett betongbjälklag med cirkulärt tvärsnitt utan pelarkapitäl eller förstärkningar.

    Metoden var en teoretisk studie av eurokoderna. Nio olika fall beräknades genom ett eget

    framarbetat beräkningsark i Mathcad, enligt gällande eurokoder. Resultatet jämfördes sedan

    med Winstatik Punching och caeEc230.

    Beräkningsarket, Winstatik och caeEc230 hade likvärdiga resultat både gällande

    kapaciteten i pelarens periferi och kapaciteten i grundkontrollsnittet. Störst olikheter fanns i

    utformningen av skjuvarmeringen. De visade liknande mängd armering uttryckt i area, men

    ingen vägledning vid utformning. CaeEc230 föreslog omkring dubbel mängd armeringsskär

    än beräkningarna i Mathcad. Winstatik Punching redovisade inget totalt antal.

  • 5.
    Andrée Back, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Rolin, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Behovsstyrd ventilation: En fallstudie för zonstyrd ventilation i ett flerbostadshus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn står för en stor del av den primära energianvändningen globalt. För att förhindra den globala uppvärmningen och uppnå de mål som Sverige tillsammans med EU fastställt krävs stora förändringar inom sektorn. Att värma och kyla fastigheter är en viktig del i denna förändring och för människors välbefinnande. Problemet med många av dagens system är att det går åt onödigt mycket energi och energieffektivisering är ett måste för att uppnå målen. Genom innovativa och smarta system kan människans behov säkerhetsställas samtidigt som energianvändningen minskas. Syftet var att genom en fallstudie undersöka om ett nytt ventilationssystem för flerbostadshus kunde sänka energianvändningen samtidigt som en hög inomhuskomfort kunde erhållas. Endast en lägenhet beaktas som är belägen i Hedemora, Dalarna. Metoden var att installera ett behovsstyrt ventilationssystem i lägenheten och analysera luftkvalitet, lufttemperatur och luftflöde med hjälp av sensorer. Det behovsstyrda ventilationssystemet jämförs sedan mot ventilationsstrategier med fläktstyrd frånluft samt självdrag som också kan simuleras med ventilationssystemet. Energimässig utvärdering görs baserad på uppmätta luftflöden. Mätresultatet ställdes sedan mot myndighetsrekommendationer för maximal koldioxidhalt. Mätdata påvisar att det behovsstyrda ventilationssystemet i de flesta fall når upp till rekommendationerna samtidigt som energianvändningen blir lägre. En viktig slutsats från examensarbetet är att vanliga ventilationsstrategier såsom självdrag och svensk standard ger ett sämre inomhusklimat jämfört med behovsstyrning.

  • 6.
    Argårds, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Analys av lägenhetsskiljande bjälklag: Fallstudie av produktion av flerbostadshus i Sälenfjällen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid nyproduktion av flerbostadhus är det flera parametrar som styr valet av produktionsmetod. Kostnad och Tidsåtgång för de olika momenten är två viktiga delar. Genom att redan i planeringsstadiet ha en klar bild av de olika lösningarna och dess förutsättningar så förenklas valet av produktionsmetod.

    Vid nybyggnation i Sälenfjällen sker det ofta med pressade produktionstider och då kan vara viktigt att veta om någon lösning innebär en väsentligt fördörjning av produktionen. Samtidigt får snabbare byggmetoder inte innebära för höga kostnader om produktionen ska bli lönsam.

    Arbetetet har avgränsats till analys av kostnadseffektivitet med fyra olika bjälklagskonstruktioner, vilka är Finjas Combibjälklag, Plattbärlag, KL-trä och Dala Cements Daladekk. Kalkylerna har gjorts kopplade mot ett referenshus i Sälenfjällen och en tänkt nyproduktion av fyra liknande enheter.

    Med hjälp av konstruktionernas utformning har kalkyler gjorts över vilka kostnader de olika lösningarna för med sig, det har även utförts en enklare analys av tidsåtgången.

    Resultatet visar att det är bäst ekonomi att bygga med Plattbärlag, följt av KL-trä. Samtidigt innebär plattbärlaget och dess konstruktion en risk för fördröjd produktionstid, vilket kan vara till fördel för lösningen med bjälklag i KL-trä.

  • 7.
    Björling, Jimmy
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Digitala ritningar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I byggbranschen finns idag ett stort behov att börja digitalisera byggprocessen i

    större utsträckning. Syftet var att undersöka viljan att använda digitala ritningar

    bland medarbetarna på ByggPartner samt om något av ritningssystemen är mer

    tidseffektivt.

    Metoderna som användes var en enkätundersökning, semistrukturande

    intervjuer och ett tidsexperiment. En viktig slutsats från projektet är att digitala

    ritningar är mer tidseffektiva än användningen av pappersritningar. Genom att se

    över användningen av digitala ritningar kan man relativt enkelt förebygga en del

    problem som annars skulle kunna uppstå i samband med användningen av

    digitala ritningar ute på arbetsplatsen.

  • 8.
    Brinkebäck, Eric
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Jönsson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Fallstudie av moderna timmerhus: Kvalitetskontroll av nybyggda timmerhus mot FST:s kvalitetsnormer och BBR:s kommande energihushållningskrav2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie har gjorts för att undersöka lufttätheten hos timmerhus tillverkade under senare tid och deras möjlighet att klara de nya kraven om U-värde och energianvändning med primärenergifaktor som grund, vilka kommer tas i bruk under 2017. Föreningen Svenska timmerhus har beställt studien. I studien har två hus i Dalarna undersökts. Båda husen var byggda med 200 mm blockat timmer efter de kvalitetsnormer som Föreningen Svenska Timmerhus rekommenderar. Båda husen har bergvärme som värmekälla. Studien kom fram till att de nya kraven kommer påverka timmerhuskonstruktioner negativt, förutsatt att uppvärmningssystemen är baserade på antingen bergvärme eller el, då en primärenergi tal på 1,6 kommer multipliceras med den totala energiförbrukningen vid uppvärmning med hjälp av el.

  • 9.
    Brosius, Isabelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utfackningsväggar i trä: En tid- och kostnadsjämförelse mellan prefabricerade och platsbyggda byggmetoder2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att vinna upphandlingar idag är det viktigt som entreprenör att välja de effektivaste och resurssnålaste produktionsmetoderna. Att redan i kalkylskedet ta ställning till hur hög prefabriceringsgrad projektet bör ha är av stor vikt för att tidigt kunna anpassa sin arbetsplats för att få bästa möjliga produktion.

    I Mora har Skanska en blockverkstad där det bland annat sker en tillverkning av utfackningsväggar. Skanska har uttryckt en önskan om en undersökning av skillnaderna i tid och kostnad mellan deras prefabricerade utfackningsväggar och platsbyggda utfackningsväggar. Detta för att kunna urskilja vilka byggprojekt som kan vara lämpliga för att använda sig av deras prefabricerade utfackningsväggar.

    Syftet med detta examensarbete är att underlätta vid valet av produktionsmetod för tillverkning av utfackningsväggar, beroende på byggprojektets förutsättningar gällande:

    • Om projektet har en kort eller lång tidsplan.
    • Hur många kvadratmeter utfackningsvägg projektet behöver.
    • Avstånd till blockverkstad.

    Arbetet är avgränsat till att omfatta byggprojekt som har en bärande stomme med lätta utfackningsväggar av trä. De produktionsmetoder som studerats för att bygga utfackningsväggar i trä är prefabricering och platsbyggt.

    Kostnaden för tillverkning av utfackningsväggar avgränsas till endast ta med arbetskostnad samt omkostnader, det vill säga att inga kostnader för de inbyggda materialen är medräknade. Kostnaden för de inbyggda materialen antas i detta arbete vara de samma oavsett om utfackningsväggen är platsbyggd eller prefabricerad.

    Med enhetstiderna från blockverkstaden har en tillverkningstid för prefabricering av utfackningsväggar tagits fram. För den platsbyggda utfackningsväggen har enhetstider från Nybyggnadslistan 1999 hämtats och använts för att beräkna en tillverkningstid för att bygga väggen på plats. Med hjälp av tillverkningstiderna har en tillverkningskostnad tagits fram för de olika produktionsmetoderna. Med hjälp av tillverkningskostnaderna har en lönsamhetberäkning gjorts.

    Lönsamhetsberäkningen ska visa hur stor mängd väggarea som krävs för att det ska vara mer lönsamt att välja prefabricerade utfackningsväggar än att platsbygga utfackningsväggarn.

    Resultatet visar att tillverkning och montering av en kvadratmeter prefabricerad utfackningsväggar tar 0,135 timmar mindre tid än att platsbygga samma mängd. Tid på byggarbetsplatsen minskas med 0,578 timmar per kvadratmeter vid användande av prefabricerade utfackningsväggar.

    Resultatet visar också att kostnaden för att tillverka och montera en kvadratmeter utfackningsvägg är 32,77 kr lägre än att platsbygga samma mängd utfackningsvägg. Det som drar upp kostnaden för prefabricerade utfackningsväggar är transporten. En fullastad lastbil med 370 m² vägg kan transporteras 43 mil innan lönsamhetstaket är uppnått.

    Vid användande av prefabricerade utfackningsväggar minskas tiden på arbetsplatsen. Vilket medför minskade omkostnader på arbetsplatsen.

    För ett byggobjekt som ligger på ett avstånd av 30 mil från blockverkstaden, så är det lönsamt att välja prefabricerade utfackningsväggar om projektet behöver minst 256 m² utfackningsvägg. För byggprojekt som kräver ett mindre antal kvadratmeter utfackningsväggar är det mer lönsamt att använda sig av platsbyggda utfackningsväggar. Speciellt om byggprojektet ligger på ett långt avstånd från blockverkstaden.

    Viktiga slutsatser från detta examensarbete är:

    • Kortare tillverkningstid för prefabricerade utfackningsväggar, vilket medför en lägre tillverkningskostnad.
    • Tiden på byggarbetsplatsen minskas vid användandet av prefabricerade utfackningsväggar.
    • Vid långa transporter krävs ett större antal kvadratmeter prefabricerade utfackningsväggar för att användandet av prefab ska vara lönsamt.
    • Användandet av prefabricerade utfackningsväggar medför ett mindre behov för förvaring av material på byggarbetsplatsen.
  • 10.
    Candell, André
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ehn Jansson, Oskar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Synsättet på förnyelsebara elkällor inom fastighetsbranschen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För mellan 40-50 år sedan så byggdes en miljon bostäder i Sverige. Idag har

    arbetet påbörjats med att renovera och restorera dessa bostäder, i samband

    med dessa åtgärder så görs även många åtgärder för att minska

    energianvändningen.

    Syftet med detta arbete var att ta reda på vad som var det mest ekonomiska

    valet av olika gröna elkällor. Även fastighetsägarnas egna tankar och

    uppfattningar ställs i relation till slutsatserna vid beräkningarna för att få en

    uppfattning om det stämmer överens.

    För att arbetet inte skulle bli för stort och krävande så gjordes dessa

    avgränsningar:

     För att tiden skulle räcka till så avgränsades arbetet till Dalaregionen.

     Arbetet har dessutom avgränsats till att bara undersöka ekonomin vid

    valet av de olika gröna elkällorna.

    Genom två olika undersökningar med mentometerknappar så kunde resultatet

    om fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar redovisas och analyseras.

    Vidare kunde fastighetsägarnas tankar och uppfattningar jämföras med

    beräkningarna och dessa slutsatser kunde då dras:

    Slutsatser:

     Vindkraft var ej lönsam med dagens elpriser.

     Av fastighetsbolag kunde det ses att deltagarna trodde olika på vad

    som gav bäst lönsamhet mellan vindkraft, solel eller grön el.

  • 11.
    Danielsson, Christoffer
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hansson, Christopher
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Planindikatorer som utvärderingsverktyg för hållbar fysisk planering: En konsekvensbedömning på detaljplanenivå2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den urbanisering som skett det senaste seklet har resulterat i en allt större medvetenhet vad gäller en effektiv stadsplanering och där utvärderingsverktyg allt oftare tillämpas för att styrka att en utveckling i hållbar riktning sker.

    Syftet med examensarbetet är att ta fram indikatorer som kan analysera hur väl kommunens planhandlingar av stationsområdet i Borlänge uppfyller de nationella, regionala och lokala målen vad gäller hållbar stadsplanering. Den tillämpade metoden vid indikatorframtagningen utgår från Boverket och Naturvårdsverkets modell som utvecklats i samband med SAMS-projektet. Utifrån metoden har elva stycken indikatorer tagits fram och tillämpats på nuläge respektive de upprättade planhandlingarna där resultatet visar att någon större förändring enligt bedömningsstegen ej har erhållits.

    Till följd av att en del kommunala mål är vagt utformade har också en svårighet i att uppfylla dem resulterats. Det skapar en problematik när det kommer till att tillämpa analysverktyg i form av indikatorer som kan styra planeringen mot en önskvärd riktning. Den fysiska omfattningen hos planhandlingarna är inte tillräckliga för att uppfylla kommunens mål. De framtagna planindikatorerna kan ligga till grund för en dialog med kommunen för att skärpa målen och generera en bättre måluppfyllelse.

  • 12.
    Djärv, Jesper
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Israelsson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Uttorkning i betong: En jämförelse av uttorkningstider mellan bascement och byggcement.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid byggprojekt har det uppdagats fuktproblem i betongplattor där plastmattor har släppt från underlaget. Ett av problemen som beskyllts i media är förändringen från byggcement till bascement. Bascement är en cementsort som 14 % flygaska blandat med portlandklinker. Anledningen till att cementtillverkarna använder flygaska, som är en restprodukt från pulvereldade kolkraftverk, är att det ger minskade mängder portlandklinker som vid tillverkningen släpper ut stora mängder koldioxid.

    Cement är bindemedlet i betong och när flygaska används binds mindre mängd i vatten i betongens hydrationsprocess. För att undersöka vilken skillnad i uttorkning det finns i betong med bascement och byggcement gjöts två betongprover med samma betongrecept och VCT, men med respektive bascement och byggcement som bindemedel. Dessa betongprover förvarades i en uppvärmd lokal med låg relativ fuktighet. Fuktmätningarna utfördes enligt rådet för byggkompetens fuktmätningsmanual som är det gällande regelverket. Dessa resultat jämfördes med fuktprognoserna från TorkaS och BI Dry, som är de vanligaste fuktberäkningsprogrammen som används. Samtidigt intervjuades olika aktörer från byggbranschen för att undersöka hur de uppfattade problemet med uttorkning i betong.

    Fuktmätningarna visade ingen markant skillnad mellan betong med bascement och byggcement. Vid jämförelse med de prognosticerade värdena från fuktberäkningsprogrammen framkom att TorkaS värden var väldigt nära de uppmätta fuktvärdena, medans BI Dry:s värden låg långt under de uppmätta värdena. Vid intervjuerna framkom att byggbranschen har många frågor kring uttorkning i betong. Däremot finns svårigheter att avgöra vad som ligger till grund för problemen. Om det är bytet från byggcement till bascement eller om hanteringen av betongen i ett tidigt skede efter gjutningen som påverkar. Däremot om fuktfrågan tas upp i ett tidigt stadium i byggprocessen går det att bespara både tid och pengar. Byggbranschen behöver utbildas hur uttorkningens process ser ut för att öka förståelsen för problemet.

  • 13.
    Emborg, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Miljöbetong för hållbart byggande: En analys av betongblandningar med mer miljövänliga tillsatsmaterial2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att studera hur betong kan göras mer miljövänlig med respektive utan flygaska och hur detta ska kunna utvärderas med hjälp av ett nytt datorprogram för miljövarudeklaration. Studien omfattar också undersökningar, med hjälp av simuleringsverktyget Produktplanering Betong (PPB), av temperatur- och hållfasthetsutveckling i betong med avseende på tillsatsmaterial.

    Betong är ett viktigt byggmaterial som har använts sedan flera tusen år tillbaka. Betongens beståndsdelar är till största delen av naturmaterial som har liten miljöpåverkan: sten, grus, sand och vatten. Cementet kräver dock fortfarande stor energiåtgång vid tillverkningen och ger upphov till stora koldioxidutsläpp, i dagsläget ca 2-3 % av hela Sveriges koldioxidutsläpp.

    Miljöpåverkan är en viktig punkt och aktörer inom branschen är angelägna om att utveckla byggmaterial som har liten påverkan på miljön. Materialen måste kunna värderas på ett rättvist och lämpligt sätt för att kunna jämföras med varandra. Beträffande betong finns det idag nya regler för hur tillsatsmaterial kan användas, vilket innebär att det nu är möjligt att tillsätta exempelvis flygaska eller slagg i blandningen på betongfabriken för att få betong med lägre miljöpåverkan. Dessutom har Cement- och Betonginstitutet tillsammans med branschföreningen Svensk Betong utvecklat ett verktyg för att kunna göra miljövarudeklarationer för dessa mer miljövänliga betongblandningar. 

    Miljövarudeklarationerna kallas Environmental Product Declarations (EPD). Samtidigt finns nu på marknaden ett nytt program som beräknar tidig hållfasthetstillväxt i olika produktionsscenarier. Programmet heter Produktionsplanering Betong (PPB).

    Arbetet har innefattat en litteraturstudie och framtagande av bakgrundsdata för de två beräkningsprogrammen som använts. Teorin tar upp miljöpåverkan för de olika ingående materialen i betongen, hur betongens egenskaper avgörs och vad de har för betydelse, samt vad miljövarudeklarationer är och hur de görs. Efter litteraturstudien har beräkningar och simuleringar gjorts i datorprogrammen, vilket har resulterat i en rad olika diagram och tabeller som redovisas i rapporten.

    En av slutsatserna från arbetet är att framställningen av cement är den del av betongen som är mest negativ för miljön, och en ersättning av en del av cementet med flygaska minskar miljöpåverkan tydligt. En annan slutsats från arbetet är att betong med flygaska har en långsammare hållfasthetsutveckling och löper större risk att frysa i tidiga skeden, vilket bör tas i beaktning vid planering och projektering i byggprocessen.

    Arbetet visar även att resultat av EPD-beräkningar och hållfasthetssimuleringar kan vara betydelsefulla för betongtillverkarnas utveckling av nya produkter, samtidigt som de kan nyttjas av beställare och entreprenörer för att få information om betongens miljöpåverkan och egenskaper.

  • 14.
    Embretsen, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Häggström, Joel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Slitlager på broar: En kunskapssammanställning om slitlager på broar med fokus på slitbetong2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har kommit till efter en studie som genomförts för att försöka identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar valet av slitlager på broar. Studien syftade även till att försöka bringa klarhet över vilka grunder som slitlager tidigare har valts på och bör väljas på i framtiden. Resultatet av studien är att slitlager riskeras att baseras på oklara grunder utan en tydlig motivering och otydliga riktlinjer. Det är ofta som personliga åsikter har ett stort inflytande i valet av slitlager. Ekonomi, typ av entreprenad eller estetik är andra avgörande faktorer vid val av slitlager. Studien har genomförts utifrån djupgående intervjuer med sakkunniga personer.

  • 15.
    Erlingsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Tillskottseffektens påverkani klimatkammare: En fallstudie av U-värdet för en massivträskiva2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Näringslivet i Dalarna har efterfrågat möjligheten att testa byggkomponenters energiprestanda för att utveckla dessa ytligare ur energisynpunkt. Högskolan Dalarna har i och med det investerat i en klimatkammare. I klimatkammaren skapas det två klimat, ett kallt utomhusklimat och ett varmt inomhus klimat.

    En av de första byggkomponenter som testades var en massivträskiva. De initiala mätningarna av massivträskivan påvisade ett bättre U-värde än teoretiskt förväntat. Detta stärkte behovet av att innan fortsatta mätningar kunde göras utreda orsaken till avvikelsen. Därmed ändrades huvudinriktningen på examensarbetet till att utveckla metoden för klimatkammaren. Fokus lades på att ta fram beräkningsmodeller för tillskottseffekt till mätlådan i klimatkammaren, då denna tillskottseffekt inte var implicerad.

    Massivträskivan testades vid fyra olika ute temperaturer, +10°C, 0°C, -10°C och -20°C. Resultatet från massivträskivan var att U-värdet förbättrades vid kallare temperatur men de var alla bättre än teoretiskt förväntat.

    Tre olika beräkningsmodeller för tillskottseffekt har arbetats fram och applicerats på mätdata för en kalibreringsvägg med kända termiska egenskaper. Resultatet från beräkningsmodellerna visar att kalibreringen av klimatkammaren är bristfällig vid 0°C då kalibreringsväggens U-värde är cirka 4.5 % bättre än vad de borde vara, vid de andra kalibrerings temperaturer är skillnaden endast 1 %.

    Slutsatsen är att klimatkammaren på Högskolan Dalarna behöver finjusteras och om kalibreras för att få verifierbara resultat för U-värdes mätningar.

  • 16.
    Franzon, Joffe
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hur en armerad betongbalk dimensioneras för hål i livet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I projekteringsstadiet dyker det ofta upp konflikter mellan installationer och stomme. I

    flervåningshus så går det att göra stora vinster av att kunna ta hål i betongbalkar för att

    föra installationerna genom dem. Det är kunskapen om hur balken ska dimensioneras för

    större hål som inte är allmän känt.

    Två betonghandböcker med olika beräkningssätt har därför analyserats för att utvärdera

    vilken av dessa som skulle kunna ligga till grund för en beräkningsmall. Förutsättningarna

    avgränsades till balkar som är slakarmerade med rektangulärt tvärsnitt samt kvadratiska

    eller rektangulära hål.

    Beräkningsprogrammet Mathcad användes för att göra två beräkningsmallar för den

    svenska och norska metoden. Som beräkningsexempel användes dimensioner och laster

    från ett forskningsprojekt i Egypten 2005. I det projektet utsattes balken för belastning till

    brott. Deras teoretiska brottkapacitet stämde bra överens med de praktiska värdena.

    En jämförelse i armeringsmängd och utförande gjordes mellan de tre olika modellerna.

    Det visade sig att den norska modellen var den som mest liknade den egyptiska.

    Armeringsarrangemanget i den norska var densamma som det egyptiska, den hade dock

    lite mindre armeringsmängd.

    Den svenska modellen ansågs inte vara tillförlitlig att användas vid projektering. Eftersom

    den norska modellen hade lite mindre armeringsmängd ansågs det nödvändigt att tillägga

    en säkerhetsfaktor eller en provtryckning för att säkerställa kapaciteten.

  • 17.
    Fredin, Andreas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Snöborgs, Oscar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energimässig och kostnadsmässig jämförelse av FTX och FX system i landet: Jämförelse av två alternativa renoverings lösningar för värmeåtervinning i flerbostadshus2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport omfattar en energimässig och geografisk jämförelse mellan två alternativa renoveringslösningar för värmeåtervinning i flerbostadshus. Jämförelsen omfattar ett flerbostadstyphus som är representativt för miljonprogrammet, och genomfördes på grund av den debatt som pågår om vilket system som fungerar bäst vid renovering av flerbostadshus. Projektarbetet genomfördes med simuleringar i programmet TMF-Energi 2.2 framtaget av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

    Rapportens syfte var att ta fram två geografiska representationer för Sverige som skulle visa var i landet två olika ventilations- och värmeåtervinningssystem fungerade mest primärenergi- samt energikostnadseffektivt.

    Resultaten visade att det inte fanns någon gräns eller gråzon i landet, FTX-systemet var mer effektivt inom primärenergianvändning men inte lika energikostnadseffektivt, FX-systemet visade högre primärenergiförbrukning i hela landet men var mest energikostnadseffektivt.

    Diskussionsdelen i rapporten innehåller diskussion över en rad olika ämnen t.ex. primärenergifaktorer, hur BBR kraven klaras, ”smutsig” el och hur en byggnads lufttäthet påverkar resultatet.

    Slutsatserna för arbetet innefattar att FTX-systemet är mest primärenergieffektivt och FX-systemet mest energikostnadseffektivt. Det blev ingen gråzon eller gräns i landet för det valda testobjektet, och FTX-systemet påverkas mer av varierande lufttätheter än FX-systemet.

  • 18.
    Gesar, Daniel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hansson, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Uppvärmningslösningars klimat- och resurspåverkan i Dalarna: Jämförelse mellan fjärrvärme och andra uppvärmningslösningars klimat- och resurspåverkan beroende på renoveringsstrategi och geografisk placering i Dalarna2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att nyttja jordens resurser på bästa sätt är det viktigt att använda rätt energityp till dess mest effektiva ändamål. Att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser är något som har fått mycket uppmärksamhet under 2000-talet och är fortsatt en högt prioriterad fråga i dagens samhälle.

    Detta examensarbete syftar till att jämföra byggnaders klimat- och resurspåverkan inom Dalarnas fjärrvärmenät. Genom olika renoveringssenarier påverkas en byggnads primärenergianvändning och utsläpp av koldioxid olika beroende på vart i Dalarna den är placerad. I arbetet ingår även en jämförelse av vanliga värmesystem jämfört med Dalarnas kommuners fjärrvärmesystem. Vid jämförelserna användes data från en byggnadssimulering för att simulera olika förhållanden i byggnaden. Beräkningar och jämförelser av resultaten belyser vilka faktorer som har stor inverkan på energianvändning, utsläpp samt vilka åtgärder som ger den bästa förändringen.

    Resultaten visar att variationen är stor mellan fjärrvärmesystemen i Dalarnas kommuner och de olika värmesystemen, där kommunernas bränslemix har en stor inverkan på resultatet. Bränslen med höga primärenergifaktorer leder till en stor ökning av primärenergianvändningen. Eftersom el har en hög primärenergifaktor är det viktigt att minimera elanvändningen. Renoveringsresultaten tyder på att en sänkning av inomhustemperaturen ger den största förändringen i primärenergianvändning och koldioxidutsläpp. Att installera en frånluftsvärmepump till fjärrvärmesystemet är överlag sämre ur miljösynpunkt. Att byta till en oljepanna är mycket dåligt i samtliga kommuner medan en pelletspanna kan minska koldioxidutsläppen i stora kommuner.

  • 19.
    Gustafsson, Annica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Granberg, Per
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energieffektivisering av klimatskal i tropiskt klimat: Fallstudie av en byggnad i Surabaya, Indonesien2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien omfattar en undersökning av en byggnad i Surabaya, Indonesien

    belägen på universitet UBAYA. Användningen av luftkonditionering ökar kraftigt i

    utvecklingsländer. Detta gör att behovet av förbättringar i såväl

    klimatanläggningar som i byggnader kommer att vara nödvändiga för att inte

    orsaka ytterligare påfrestningar på miljön genom ökad energianvändning

    Syftet med studien är att hitta energibesparande åtgärder på byggnadens

    klimatskal med hänsyn till det tropiska klimatet utan att orsaka fuktproblem i

    ingående byggnadsdelar.

    Byggnaden fungerar i dagsläget bra ur fuktsynpunkt och har inga direkt synliga

    skador orsakade av fuktproblem i konstruktionen. Däremot påvisar det höga uvärdet

    för byggnaden dess ineffektivitet gällande energibehov. Fyra olika

    åtgärdsförslag med utgångspunkt i den nuvarande konstruktionen presenteras i

    studien. Åtgärdsförslagen utvärderas ur fuktsynpunkt med programmet WUFI

    samt ur ett energimässigt perspektiv med programmet Polysun.

    Resultatet visar att störst energibesparing kan ske genom att isolera taket då det

    visar sig vara en stor värmekälla till byggnaden. Denna åtgärd innebär samtidigt

    en viss risk för fuktproblem på grund av höga relativa fukthalter och

    temperaturer. Även en tätning av de nuvarande läckagen i byggnaden påverkar

    energiförbrukningen i stor utsträckning, vilket gör dessa två åtgärder till den

    bästa kombinationen för att sänka energiförbrukningen. Att byta ut nuvarande

    englaskassetter mot tvåglas samt isolera de befintliga ytterväggarna är de

    åtgärder som påverkar energibehovet minst.

    Några av de slutsatser som dras ur studien är att totalt sett kan byggnadens

    energiförbrukning sänkas med 50 % om samtliga åtgärdsförslag genomförs.

    Fuktriskerna ökar vid isoleringsåtgärder men är genomförbara.

  • 20.
    Hammar, Mimmi
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utformning av arbetsmetod för betongreparationer med PPA, preplaced aggregate2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vanlig betong består av ballast, cement, vatten och eventuellt tillsatsmedel. Detta

    blandas samman till en homogen massa som sedan placeras i form där det härdar

    under värmeutveckling. Under härdningen uppstår krympningar i cementen som

    orsakar spänningar. Genom att använda sig av större andel ballast i betongen kan

    krympningen reduceras.

    Fram till 1980-talet var en metod där ballasten först packades i en gjutform och sedan

    injekterades med cementbruk som band samman stenarna vanlig för att bygga och

    reparera betongkonstruktioner. Denna betong kallas bland annat för

    injekteringsbetong, two-stage concrete eller preplaced aggregate (PPA). Genom

    reparationen av Gamla Årstabrons valv 2007 fick PPA-betong en pånyttfödelse då

    reparationen krävde en betong med minimal krympning för att krympspänningarna

    inte skulle slita sönder underliggande konstruktion.

    Vid byggandet av Citybanans järnvägsbro, som sträcker sig mellan Älvsjö och

    Årstaberg i Stockholm, upptäcktes skador på undersidan av de balkar som gjutits för

    att bära delar av spårbanan. Dessa skador behövde åtgärdas och beställaren,

    Trafikverket, valde att reparera bron med PPA. Tack vare entreprenören E-Schakt har

    författaren fått möjligheten att följa arbetet med PPA-reparationerna och

    sammanställa denna rapport vars syfte var att utveckla arbetsmetoden och försöka

    hitta alternativa lösningar till utförandet.

    Arbetet genomfördes genom platsbesök och intervjuer med personer som bidrog med

    information, erfarenheter och nyttiga infallsvinklar. En litteraturstudie gjordes för att

    samla grundläggande information om vilka egenskaper betong och PPA har och hur

    dessa egenskaper påverkar utförandet

    Rapporten visar att form utav plexiglas och en helt rund ballast skulle kunna förenkla

    arbetet och förbättra resultatet. Dessutom framkommer att samarbete, engagemang

    och gemensam uppfattning om varför just PPA används är viktigt för ett lyckat

    slutresultat.

  • 21.
    Husanov, Fuad
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Kunskap hos privatpersoner om termisk komfort inomhus: En fallstudie av kunskapen om termisk komfort2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Termisk komfort inomhus är en stor faktor för hur man trivs i sin bostad. Det är viktigt att veta hur de boenden upplever sin termiska komfort inomhus. För att komma dit måste man även ta reda på hur mycket kunskap de boenden har om termisk klimat, eftersom detta kan påverka hur de bär sig åt för att reglera sin upplevelse för termiska klimatet i sin bostad.

    Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar

      • • Hur mycket kunskap de boenden har om termisk komfort
      • Vilka problemområden som kan uppstå utifrån de mätningar som gjordes hos varje boende
      • Finns det någon koppling mellan hur mycket kunskap de boenden har och högre risk för dålig termisk komfort
      • Andelen nöjda/missnöjda med sin termiska komfort och jämförelser mellan intervju och mätningar

    De boenden visade sig ha grundligt kunskap om termisk klimat och kunskapsnivån varierade mellan olika boenden. Totalt intervjuades 13 personer, som omfattar 5 stycken hushåll. Villaägarna visade sig ha mer kunskap än de lägenhetsboenden. Men ingen visste om vilka faktorer som påverkar termiska klimatet, annat än klädselnivån och temperaturen i luften. Det fanns 2 objekt, som hade problemområden och högre risk för ohälsa. En av dessa hade för höga koldioxid halter, som var över 1000 ppm och den andra hade dålig luftkvalite, som orsakade allergiska besvär. Man kunde även se en koppling mellan låg kunskap om termisk klimat och högre risk för dålig termisk klimat. Det visade sig, att majoriteten var nöjda med termiska klimatet i sin bostad. Det som var intressant dock var, att de som hade för varmt enligt Predicted Mean Vote index, som tar hänsyn till aktivitetsnivå, fukt, ämnesomsättning samt temperatur inomhus, var ändå nöjda medans de som hade det lite för kyligt var missnöjda. Enligt Predicted Mean Vote index, förkortad till PMV index borde båda parter vara missnöjda. En möjlig förklaring till det kan vara, att när man har det för varmt på vintertid inomhus, har man större möjlighet att kyla ner huset, genom att ta lättare kläder, minska temperaturen på radiatorn eller öppna balkongdörren, så att det kommer in frisk luft, som också kyler ner huset. Allt detta kostar inget. Medans de som har det kyligt kan inte reglera temperaturen kostnadsfri, under vintern.

    Enligt mätningarna, var koldioxidhalten normalt i alla hus, förutom ovannämnda, som hade för höga halter. Den lägenhet, som hade för hög koldioxidhalt hade också något högre relativ fuktighet, som var 41,5%. Temperaturen var inom rimliga gränser, men vissa hade lufttemperatur under 20C

    o. Efter att ha undersökt huset hittade jag en möjlig orsak till hög koldioxidhalt. De hade stängt luftdonen som satt över fönstren i tron om att det skulle leda till varmare bostad. Trots att lgh 1, som hade lufttemperaturen på ca 20,3C0, tyckte de, att det kändes kyligt hemma. Det som hade orsakat det var långa gardiner som hängde och täckte över radiatorn och det skulle kunna rubba värmecirkulationen och fördelningen av värmen.

    Villa 2 som hade Sick Building Syndrome undersöktes också och en mycket trolig orsak hittades i husets ventilationssystem.

    I detta arbete, har det framkommit, att majoriteten är nöjda med termiska komforten, men över 30% är missnöjda, enligt boenden.

    Denna studie visar tydligt vilka problemområden som kan förekomma samt behoven av att informera boenden om termisk klimat för att undvika problem med termisk klimat orsakad av privatpersoner.

  • 22.
    Jansson, Tom
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utvärdering av terrester laserskanning i framställandet av en 3D-modell: Baserat på underlag från ritning och terrester laserskanning av en fackverksbro2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har implementeringen av building information modeling(BIM) i anläggningsbranschen trappats upp efter att den svenska regeringen under 2015 beslutat att Trafikverket i större utsträckning ska nyttja de digitala möjligheterna med BIM.

    Trafikverket i form av både beställare och förvaltare av det statliga vägnätet, är en stor aktör i den svenska anläggningsbranschen och konstaterar att kravställningen mot övriga branschen är centralt för att driva utvecklingen och användandet av konceptet BIM.

    En sådan övergång från ett ritningsbaserat till ett objektbaserat arbetssätt kommer att påverka hela den svenska anläggningsbranschen. Målbilden är att ur ett livscykelperspektiv kunna hantera all information om anläggningen med hjälp av 3D-data. Ska de uppnå det målet krävs det i något skede att den befintliga anläggningen modelleras upp i konceptet BIM

    En metod som används världen över för 3D-dokumentation av komplexa objekt och miljöer är tekniken terrester laserskanning. Resultatet av en skanning är omfattande med låg mätosäkerhet, vilket lämpar sig väl med framställandet av 3D-modeller.

    Studien primära syfte är att utifrån resultatet från en skanning undersöka vilka skillnader det finns mellan 3D-modeller beroende på val av mätmetod.

    Först gjordes en nulägesanalys i form av en litteraturstudie för att kunna erhålla ett aktuellt resultat och placera studien i rätt kontext. Därefter framställdes två 3D-modeller av samma objekt, med hjälp av två olika mätmetoder som sedan jämfördes för att kunna identifiera vilka skillnader mellan modellerna.

    Resultatet visar att valet av mätmetod påverkade resultatet på 3D-modellen där terrester laserskanning som mätmetod kunde bidra med att förbättra kvalitén på 3D-modellen.

    Däremot fanns det även områden där mätmetoderna kunde komplettera varandra för ett ännu bättre resultat.

  • 23.
    Janérs, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Kommunikation mellan arbetsledning och yrkesarbetare: En kartläggning över informationsflödet på arbetsplatsen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dålig kommunikation har under en lång tid kostat mycket tid och pengar i byggbranschen. Besparingar hos entreprenadföretag kan göras både internt inom den egna organisationen och externt mot beställare om man ser över den bristfälliga kommunikationen.

    Syfte: Det huvudsakliga syftet med examensarbetet är att kartlägga hur information förs vidare från arbetsledningen till yrkesarbetare och att samtidigt lokalisera bristerna kring denna kommunikation. Vidare skall detta resultera i att identifiera problem för att kunna göra ett underlag för att förbättra kommunikationen på NCC.

    Avgränsningar: Arbetet avgränsades till att göras inom NCC:s avdelning Infrastructure i Dalarnas län och behandla tre pågående projekt. Avgränsningar gjordes även till att endast behandla den interna kommunikationen mellan arbetsledning och yrkesarbetare på plats i projekten.

    Metod: I startskedet utreddes och kartlades hur informationen spreds internt inom NCC, vilka informationskanaler som användes och hur kommunikationen framfördes mellan arbetsledning och yrkesarbetare. Detta gjordes som en fallstudie hos tre pågående projekt genom granskning av uppföljningar på projekt, deltagande i möten och medverkande ute på arbetsplatsen. Vidare gjordes semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och yrkesarbetare verksamma i något av de tre pågående projekten.

    Resultat: Resultatet visar att somliga är nöjda med kommunikationen i projekten medans andra inte är helt tillfredsställda med hur kommunikationen ser ut på arbetsplatsen.

    Slutsats: Några av de slutsatser som examensarbetet har kommit fram till är följande:

    o För att ett projekt ska bli ett lyckat projekt, både kostnads- och tidsmässigt, krävs en tydlighet i vilka som ska delta i projektet från start till mål.

    o Ett tätare samarbete och daglig kommunikation mellan yrkesarbetare och arbetsledning leder inte bara till mindre missförstånd utan även till effektiva och innovativa lösningar på både utförande i sin helhet och de problem som uppstått längs vägen.

  • 24.
    Johansson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Jämförelse mellan energiberäkning med TMF Energi och IDA ICE -fallstudie för ett småhus2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För varje nyproducerat hus ska en energiberäkning tas fram i produktionsskedet och efter att byggnaden tagits i bruk ska en mätning ligga till grund för energideklarationen.

    Detta görs för att krav ställs på energiförbrukningen i huset, för att målen till

    år 2020 och 2050 ska nås.

    Det finns många olika metoder för att beräkna energiförbrukningen, i den här rapporten kommer två energiberäkningsprogram jämföras och se på hur energianvändningen reagerar på solinstrålningen i de olika metoderna.

    En handberäkning kommer göras för att validera om energianvändningsnivån är rimlig.

    De två programmen är TMF Energi och IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE). Det huset beräkningarna är gjorda på är ett standardhus från husleverantören Fiskarhedenvillan.

    Metoden går ut på att ha samma förutsättningar och indata i de olika metoderna så att resultaten går att jämföra och se hur de skiljer sig åt från varandra. Huset kommer placeras olika för att se hur orienteringen påverkar energiförbrukningen.

    Resultaten för simuleringarna är nära varandra och handberäkning en avviker lite från programmen . Även om solfaktorer ändras i de olika datorprogrammen kan resultat matchas ihop för att bilda ett mönster.

    Samma mönster kan ses i handberäkningen också men med större avvikelse.

  • 25.
    Kamaludin, Abdulkani
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ahmed, Abdurahman
    Omräkningsfaktor för jämförelse av investeringskostnader vid nyproduktion av olika lägenhetstyper: Fallstudie på Hyttkammaren, ett fler bostadshus i Falun2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nybyggnation av bostäder är en av de viktigaste uppgifterna i

    dagens samhälle. Bostadsbolag bygger varje år nya lägenheter för

    mycket stora pengar och för att det ska vara ekonomiskt lönsamt

    är det viktigt att det byggs lägenheter som drar ned på kostnaderna

    så mycket som möjligt.

    Genom många års lägenhetsbyggande har bostadsbolag samlat på

    sig erfarenheter som bekräftar att små lägenheter är dyrare att

    bygga än större lägenheter per kvadratmeter.

    Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket

    dyrare små lägenheter är i förhållande till de större lägenheterna

    samt vad det är som drar upp kostnaderna för de små lägenheterna.

    Bakgrunden till det här arbetet är att Kopparstaden, ett

    bostadsbolag som ägs av Falu Kommun, har märkt att

    bostadsbyggande är olika dyrt på olika platser i landet och vill ta

    reda på vad orsaken till detta är. De har inlett en undersökning där

    de jämför ett dussin bostadsprojekt utspridda över Dalarna och

    jämför deras projektkostnader för att ta reda på vilka som är dyrast

    och vad som orsakar deras skillnader. För att kunna göra en rättvis

    jämförelse mellan projekten måste justeringar göras efter faktorer

    som byggtid, storlek, standard samt tomt- och fastighetskostnad.

    Syftet i den här studien är att ta fram de procentuella

    kostnadsskillnaderna mellan olika lägenhetsstorlekar för ett

    testobjekt som Kopparstaden sedan kan använda till att göra

    storleksjusteringar mellan olika byggnadsprojekt

  • 26.
    Karlsson, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ljungkvist, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ytterväggars värmegenomgångskoefficient och förmåga att lagra värme: En jämförande studie av två ytterväggskonstruktioner gjord genom mätningar i klimatkammare och en datorsimulering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien har gjorts för att få vetskap om ett bättre u-värde går att få fram på en

    yttervägg av att byta isolerings- och skivmaterial. Med dagens miljöpåverkan som leder till

    olika krav för att reducera påverkningen så mycket som möjligt måste vi utveckla nya sätt

    att energieffektivisera våra byggnader. En ny tunnare vägg med likvärdigt eller bättre uvärde

    samt bättre värmelagringsförmåga skulle göra byggnader lite mer energisnåla och

    inomhusmiljön mer behagligare utan stora temperatursvängningar som annars kan uppstå

    med en trästomme.

    En ny yttervägg har tagits fram och jämförts med Bra Hus befintliga vägg genom att göra

    mätningar på dem i en klimatkammare och bygga upp dem i WUFI Pro, ett

    datorsimuleringsprogram. Materialen som byttes ut var mineralull och en vanlig gipsskiva

    och byttes till cellulosaisolering och en PCM Comfortboard, en gipsskiva med kapslar av

    en speciell vaxblandning som kan lagra värme. Mätningarna i klimatkammaren gjordes för

    att kunna räkna fram u-värden och se hur snabbt temperaturen sjönk med och utan PCM

    skivan.

    Mätningarna visade att väggen med de nya materialen hade ett bättre u-värde än den

    befintliga men de teoretiska beräkningarna tydde på att den befintliga skulle vara bättre.

    Det gör att en slutsats är att PCM skivan är den som påverkar u-värdet mest då

    isoleringsmaterialen har likvärdiga värmemotstånd. Med en god värmelagringsförmåga

    och förmågan att bidra till att få en jämnare temperatur inomhus är PCM Comfortboard en

    utmärkt skiva att använda för att minska på värmebehovet.

    En annan slutsats är att cellulosaisoleringen är likvärdig till mineralullen och kan användas

    istället och är ett miljövänligare val.

  • 27.
    Kifle, Eyob
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Fart, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Luftläckningens inverkan på energiåtgången i byggnader med väggar av massivträ utan fuktspärr2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under utbildningen till byggingenjörer har författarna funnit engagemang i utvecklandet av energi- och klimatsmarta småhus. I flertalet kurser har diskussion förts kring hur det kan gå att spara på naturens resurser genom att minska energiförbrukningen. För att uppnå detta byggs hus som är lufttäta där värme förhindras att läcka ut ur byggnaden. Ett exempel på ett sådant hus är ett så kallat "Passivhus".

    Högskolan Dalarna har sedan 2013 utfört ett forskningsprojekt där en byggnad benämnd "Forskningskuben" uppförts om 15 m2 som ett Passivhus med massivträstomme utan plastbaserad fuktspärr. Regelbundna mätningar har tagits på luftläckningen i 24 månader och resultatet av dessa mätningar indikerar på en systematisk variation i luftläckningen över året.

    I detta examensarbete undersöks hur den årliga variationen av luftläckningen i en byggnad påverkar energibehovet i en byggnad utan plastbaserad fuktspärr. Vidare undersöks energiprestanda samt hur den uppmäta luftläckningen i "Forskningskuben" teoretiskt förändras om motsvarande byggsystem skulle användas för en 120 m2 fiktiv byggnad. Detta med hjälp av mätningarna som togs under 24 månader i kuben.

    Resultat i undersökningen är att den årliga variationen av luftläckningen knappt påverkar den fiktiva byggnadens energiprestanda trots att den varierar mellan 0,15 - 0,20 l/sm2.

  • 28.
    Knutz, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energibehovsanalys av passiva massivträhus2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet utgick från ett projekt som tog fram en testbyggnad i syfte att utveckla och förbättra passivhus. Denna så kallade testbyggnaden ska vara till hjälp att utvärdera olika scenarion som fukttransport och täthet. Testbyggnaden fungerar så att all värme och fukt som tillförs är kontrollerad, vilket utgör testbyggnaden till ett bra verktyg att kontrollera om beräkningsformler stämmer överens med verkligheten.

    Syftet med examensarbetet var att dels undersöka hur olika energiberäkningsprogram stämmer överens med verkligheten och varandra, samt undersöka om testbyggnaden uppnår dess målsättning att vara en passivhusklassad byggnad. Metoden baserades på energiberäkningar som gjordes för hand samt med hjälp av olika energiberäkningsprogram på dator. Dessa jämförs mellan varandra och med verkliga energimätningar på testbyggnaden.

    Från resultatet i energiberäkningarna kunde följande slutsatser göras, jämförelsen mellan programmen visar att skillnader på upp mot 13 kWh/m2,år eller 8 % mellan det högsta och lägsta resultatet. Hushållsel och de boendes vanor har stor inverkan på resultatet. Speciellt på ett litet och välisolerat hus. Jämförelsen mellan uppmätt energiåtgång och beräknad energiåtgång i denna undersökning var < 15 %. Här ligger en osäkerhet i riktigheten i de väderdata som ingick i beräkningarna och verkliga data.

    Testbyggnaden klarar inte kravet som passivhus vid 150m2 med värmesystemet som är installerat idag.

  • 29.
    Lassbo, Fredrik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Lindholm, Rikard
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hållfasthetsegenskaper hos gammalt konstruktionsvirke: Jämförelse med nytt konstruktionsvirke med avseende på böjhållfasthet och tryck vinkelrätt mot fibrerna2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagsläget finns det många äldre byggnader med gammalt virke som är i behov av renovering och ombyggnad för att anpassas till dagens levnadsstandard. För att kunna renovera och förändra husen på rätt sätt är det viktigt att veta hur materialen i husen förändras. Denna studie undersöker hur hållfasthetsegenskaperna för gammalt konstruktionsvirke förhåller sig gentemot nytt konstruktionsvirke. Insamling av data har skett genom provning av hållfasthetsegenskaperna för konstruktionsvirke äldre än 80 år. Provningarna som utförts är tryck vinkelrätt fiberriktningen för att få fram elasticitetsmodulen vinkelrätt fibrerna (E

    c,90), samt böjhållfastheten för att få fram elasticitetsmodulen parallellt fibrerna (Em). Båda provningarna har genomförts enligt EN 408:2003 med några undantag. Resultatet från tryck vinkelrätt fiberriktning visar att träet håller god kvalité enligt gällande krav, medelvärdet ligger i klassen C18. För böjhållfastheten håller träet en god kvalité enligt dagens krav och medelvärdet ligger i klassen C18. Det tyder på att gammalt konstruktionsvirke behåller stor del av sina hållfasthetsegenskaper och står sig bra gentemot nytt konstruktionsvirke.

  • 30.
    Lindberg, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Jämförelsestudie avseende stomsystem: Ramverk eller fackverk/balk/pelar-system2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet omfattade en jämförelsestudie avseende stomsystem. Studien undersökte ramverk och fackverk/balk/pelar-system och genomfördes självständigt med stöttning av Ramböll AB´s kontor i Falun. Syftet var främst att undersöka vilka skillnader det finns mellan tvåledsramar och fackverk/balk/pelar-system för lätta hallbyggnader och försöka få klarhet i varför fackverk/balk/pelar-system är det dominerande systemet i Sverige eftersom övriga Europa har tagit en annan utveckling och domineras av tvåledsramar. Studien undersöker skillnaderna mellan systemen i en hallbyggnad med förutbestämda mått i stål.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en bredare bakgrund av systemen och en bättre förståelse om förutsättningarna för varje system. Efter litteraturstudien kunde sedan ett typhus och beräkningsunderlag för jämförelsestudien tas fram. Även en enkätstudie gjordes med syftet att skapa en tydlig bild av vilket stomsystem konstruktörer i Sverige oftast väljer och varför. Resultatet av studien visade att tvåledsramar ger en ökad kostnad jämfört med fackverk/balk/pelar-system i materialåtgång och framställning samt att beräkningarna blir mer komplicerade. Skulle fortsatta studier göras med dessa system i byggnader med andra mått skulle det kanske gå att få fram speciella mått på byggnader där kostnaden för tvåledsramar blir densamma som för fackverk/balk/pelar-system och därför är ett likvärdigt alternativ som stomsystem.En viktig slutsats från projektet är att tvåledsramar används mycket mer sällan än fackverk/balk/pelar-system som stomsystem i lätta hallbyggnader i Sverige på grund av att kostnaderna blir mycket högre med tvåledsramar och att det är ett mer komplicerat system i beräkningsarbetet. De viktigaste slutsatserna från jämförelsestudien går att sammafatta som följande:

    • Tvåledsramar är dyrare att använda.
    • Tvåledsramar är ett mer komplicerat system beräkningsmässigt.
    • Traditionen av att använda tvåledsramar finns inte och därför används inte systemet.
  • 31.
    Ljungdahl, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Caroline, Norrström
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utveckling av träregelvägg anpassad förframtida energikrav2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas olika förslag på träregelväggskonstruktioner för Fiskarhedenvillans standardvägg. Boverket har gett ut en ny remiss där energikraven för småhus skärpts och blivit mer precisa beroende på län och ort. Klimatzonerna byts ut moten justeringsfaktor.

    Syftet med arbetet är att ta fram fyra nya förbättrade väggkonstruktioner och göra fuktsimuleringar för att se hur de klarar att bli utsatta för fukt. Väggarna ska passa in i företagets systemlösningar.

    De isoleringsalternativ som undersöks är stenulls- samt cellulosaisolering. I examensarbetet undersöks vad som händer om ångspärren byts ut mot en tjockare OSB-skiva samt om utegipset ersätts av en västkustskiva. Även en tjockare konstruktionmed cellulosaisolering tas fram.Beräkningar och simuleringar utförs för att se om väggkonstruktionerna klarar de kravsom ställts beroende på villatyp och geografisk placering. Tre av Fiskarhedenvillans typhus undersöks med placering i två orter, Lund och Umeå.

    Undersökningen resulterade i att alla väggkonstruktioner klarade fuktsimuleringarna ochdessutom klarade väggarna de kommande energikraven som ställts i Boverkets remiss.Tre av väggarna fick snarlika U-värde men skiljer dels i tjocklek och isoleringsmaterial. Slutsatsen är att konstruktionen med cellulosaisolering och OSB-skiva fick bäst resultat på alla områden. Den:

    • har lägst U-värde vilket innebär en låg energianvändning
    • tillverkas av återvunnet material
    • är ekonomiskt genomförbar för Fiskarhedenvillans kunder
  • 32. Norberg, Magne
    Korrosionsgrad och vidhäftning av stålbroars målningssystem: Fallstudie av tre broar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En betydande del av Sveriges brobestånd består av stålbroar. En avgörande faktor i broars livslängd är vilket målningssystem som används till ytskikt för stålet. Målningssystemets uppgift är att skydda stålet från korrosion.

    Syftet med föreliggande examensarbete är att utvärdera och jämföra två olika målningssystem med avseende på beständighet; utifrån korrosionsgrad och vidhäftning i ytskikt. Mätningar och provtagningar utfördes på tre stålbroar längs Dalälven, målade med två olika sorters målningssystem; ett oxidativt torkande och ett kemiskt härdande system. Mätningar för vidhäftning utfördes med instrumentet Elcometer modell 106 och korrosion uppmättes visuellt.

    Färgen i det kemiskt härdande målningssystemet visade sig ha en bättre vidhäftning till stålet än vad färgen i det oxidativt torkande målningssystemet hade. Broarna med det oxidativt torkande målningssystemet visade även på högre grad av korrosion. Kvalitén på den underliggande färgen visade sig ha en avgörande betydelse för vidhäftningen.

    Ett målningssystems vidhäftning kan inte bli bättre än vidhäftningen för det lager som det nya grundas på. Även om det är dyrare på kort sikt att ta bort all befintlig färg vid ommålning, gör det att den nya färgen får bättre vidhäftning och kan hålla längre.

    För att i jämförelsen mellan de aktuella målningssystemen få ett helhetsperspektiv bör fortsatt forskning bedrivas, där ekonomiska samt miljömässiga faktorer beaktas.

  • 33.
    Norin, Joakim
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Israelsson, Calle
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Jämförelseanalys av källarkonstruktioner: Studie med avseende på fuktbelastning, bärighet, värmeisolering, ekonomi och miljöpåverkan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fiskarhedenvillan har för avsikt att kunna rekommendera och tillhandahålla erforderliga konstruktionsritningar över en lämplig källarkonstruktionslösning som är integrerbar med deras byggsystem. Dagens rekommenderade konstruktionslösning anses ha utrymme för utveckling vilket ligger till grund för denna rapport.

    Syftet med denna rapport var att utvärdera och analysera fyra olika källarkonstruktioner med hänsyn till utvalda parametrar, där den mest fördelaktiga konstruktionen presenteras. Dessa parametrar omfattade fuktbelastning, bärighet, värmeisolering, ekonomi och miljöpåverkan.

    Studien utfördes främst genom en litteraturstudie samt att data som framkom av genomförda mätningar och beräkningar utvärderades och analyserades för respektive konstruktion och parameter. Resultaten jämfördes sedan mot övriga utvalda konstruktionslösningar.

    Efter jämförelseanalysen kunde Jackon Thermomur 350 rekommenderas och presenteras som den mest fördelaktiga lösningen. Konstruktionen valdes främst ut för att den inte påvisar några direkta negativa egenskaper samt att den redovisar det bästa U-värdet. En betydande fördel är även enkelheten till integration med Fiskarhedenvillans befintliga byggsystem.

    En av de viktigaste slutsatserna från arbetet är att det krävs stor noggrannhet vid uppförande av en källarkonstruktion med avseende på den fuktbelastning som konstruktionen utsätts för. Därför bör stor vikt läggas på säkerställande av tillräcklig och tillförlitlig dränering.

    En intressant reflektion var att Leca® som är ett av de mest populära byggmaterialen vid byggnation av källare och som beskrivs som fuktsäkert påvisade tendenser att öka det totala fuktinnehållet vid icke motfylld suterrängkonstruktion. Vidare kan det även diskuteras vilken egenskap som efterfrågas vid uppförande av en källarkonstruktion, något som möjliggör att valet av konstruktion kan variera.

  • 34.
    Olin, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Palm, Alexander
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energieffektivt byggande: Konkreta aspekter att beakta vid uppförandet av kommunala förskolor i Dalarna2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Energifrågan blir allt mer relevant att behandla och ta hänsyn till i byggbranschen, framförallt så har

    energieffektivisering blivit ett starkt växande ämne. I dagsläget sker satsningar för att förbättra det

    energieffektiva byggandet där kommuner går in och satsar på energieffektivitet.

    Syftet med denna rapport är att anknyta ställningstagandet till de bakomliggande styrande aspekterna vid

    upprättandet av energieffektiva kommunala förskolor. Aspekter som behandlas är tillämpning av

    ledningssystemen och kommunala mål, val av entreprenadform samt användning av ny teknik och placering

    av fastigheten.

    Arbetet har avgränsat sig till att enbart jämföra två dalakommuners byggnadsupprättande med energi i

    fokus, Leksand och Säter. Kontakt skedde för fastställande av intervjuer med personer ansvariga för

    förskolornas upprättande. Intervjuerna var öppna för fria svar och resonemang. Litteraturstudien gjordes för

    att få en sammanhörande teoridel samt för att upprätta den kunskapsgrund arbetet baseras på. Informationen

    som framkom från intervjuerna har sammanställts med utgångspunkt för att svara på arbetets frågeställning.

    Två Dalakommuners brist på förskolor resulterade i en satsning. En satsning att upprätta nya

    energieffektiva byggnader, för att mätta efterfrågan på lokaler. Kommunerna eftersträvade att de upprättade

    byggnaderna skulle anpassas och byggas för barnen.

    Kommunerna involverade nya koncept vid upprättandet av förskolorna samt så eftersträvades ett energi- och

    klimatsmart byggande för att nå EU-målen.

    Slutsatsen från denna rapport är att noggrannhet vid planeringsskedet i byggprocessen är avgörande om

    byggprojekt ska lyckas nå sina uppsatta mål, i detta fall uppnådde båda kommunerna sina krav. Däremot så

    fick dock en av kommunerna en mycket krokigare väg än planerat. Att agera pilotprojekt i byggbranschen

    innebärande att testa nya områden och kan medföra ringar på vattnet då kringliggande kommuner kan

    komma att satsa på energieffektivitet i sina projekt. Kommuners val avseende energieffektivt byggande

    styrs av kommunens egna upprättade styrdokument samt kommunens ställningstagande till energieffektivt

    byggande. Attraktivitet är något som kommuner konkurrerar sinsemellan, och satsningar på

    energieffektivitet kan få en kommuns attraktivitet att höjas om den får uppmärksamhet.

  • 35.
    Olsson Thor, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Eriksson, Robert
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Fuktutredning av massivträkonstruktion: Analys av vägg utan ångspärr2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.

    Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.

    För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer. Provtagningen utfördes med ett fysiskt ingrepp på samma nivå i konstruktionen som mätsensorer var placerade.

    Resultat presenteras i form av diagram och tabeller där det går att avläsa konstruktionens nulägesstatus i form av relativ fuktighet, temperatur, fuktkvot och mikrobiologisk påväxt. Isoleringsmaterialen påvisar en hög relativ fuktighet under vinterhalvåret längst ut i konstruktionen mot utomhusklimatet. Utomhusklimatet har visats spela stor roll i detta. Ingen direkt mikrobiologisk påväxt har påträffats trots en hög halt av fukt.

    Resultaten visar att träfiberisoleringen har bättre förmåga att hantera fukt i jämförelse med mineralullen. En vidarestudie med fuktbelastning och 21 °C inomhus bör utföras. Men för att denna studie ska fungera rekommenderas en tvåstegstätad fasadlösning för att klara fuktbelastningen i väggkonstruktionen.

  • 36.
    Palmqvist, Camilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strömeus, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Behovsstyrd frånluftsventilation: - Jämförelse med två andra ventilationssystem2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dag ökar kraven på energieffektivisering i samhället. Byggnader och produkter blir alltmer energisnåla. Det finns möjlighet att påverka energiförbrukning genom att välja ventilationssystem med lägre energianvändning utan att riskera sämre luftkvalité.

    Syftet med studien är att jämföra behovsstyrd frånluftsventilation med FTX- och F-ventilation med avseende på energiåtgång.

    Studien omfattar simuleringar i datorprogrammet TMF Energi samt undersökningar av en bostad belägen i Borlänge. Programmet har använts som beräkningsverktyg för att kartlägga den teoretiska specifika energianvändningen för de tre valda ventilationssystemen. För att mäta den behovsstyrda frånluftsventilationen har OVK-, effekt- och komfortmätning gjorts. Mätningarna gjordes för att avgöra hur behovsstyrt system påverkar inomhusklimatet samt vilken ventilationsgrad som är tillräcklig för att uppfylla god luftkvalitet.

    Resultatet visar att behovsstyrd frånluftsventilation kan minska energianvändningen jämfört med F-system. Det visar även att en låg ventilationsgrad kan vara tillräcklig för att ventilera en bostad.

  • 37.
    Pehrson, Oscar
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Sonesson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Analys av omkostnader vid byggande av flerfamiljshus2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom byggsektorn har entrepenadföretag länge haft låga vinstmarginaler trots att marknaden har varit god. En förklaring till de låga vinstmarginalerna är att kostnaderna har ökat i samma takt som intäkterna. Det leder till att god kontroll över ett projekts ekonomi är grundläggande för att lyckas med ett bra resultat.

    Vid kalkylarbetet inför ett projekt är det inte de direkta kostnaderna utan omkostnaderna som skapar osäkerhet. Omkostnader kan enkelt beskrivas som kostnader för den tillfälliga fabriken ute på arbetsplatsen och omfattar allt från hyra av maskiner och bodar till kostnad för formvirke, kläder mm. Vid tidigare projekt har det visat sig att den kalkylerade omkostnaden och det verkliga utfallet inte alltid stämmer överrens. 

    Då det finns en osäkerhet hos kalkylingenjörer och platschefer om hur stora omkostnaderna är, och under vilket konto varje omkostnad ska placeras, blir syftet med examensarbetet att visa hur fördelningen av omkostnader är för olika projekt. Resultatet kommer att leda till nyckeltal som kan användas som underlag vid framtida kalkyler. Nyckeltalen som formulerats är kostnad per bruttoarea, kostnad per yrkesarbetartimme och kostnad per lägenhet. Analysen har fokuserat på det ekonomiska utfallet för sju flerbostadsprojekt i Mellansverige, där alla projekt är lika sett till byggnadsteknik.

    Resultatet gav värden på 1320 kr/bruttoarea, 310 kr/timme och 143 000 kr/lägenhet. Nyckeltalen kr/bruttoarea och kr/timme hade jämna värden sett över alla projekt och anses därmed vara tillförlitliga. Nyckeltalet kr/lägenhet varierade kraftigt och anses därmed inte tillförlitligt. Anledningen till den kraftiga variationen anses bero på att vissa av projekten inte enbart inhyser lägenheter, utan även kontor, affärs- och samverkanslokaler.

    För att skapa större säkerhet kring omkostnadshantering bör en enhetligare syn kring begreppet omkostnad skapas inom företaget. Att skapa ett sökdokument kommer underlätta för platschefen vid placering av omkostnader. För att hålla nyckeltalen uppdaterade i framtiden bör även en mall skapas som platschefen fyller i efter varje avslutat projekt som sedan kan användas vid erfarenhetsåterkopplingar.

  • 38.
    Pettersson, Andreas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Danielsen, Carl
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Jämförelse av fuktskydd för träsyllar: Fallstudie av fem stycken fuktskyddande åtgärder2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid byggnation av hus med träregelstomme monteras en liggande regel på en

    betongplatta, en så kallad syll. Syllen är oskyddad under lång tid av byggtiden

    och kan då utsättas för nederbörd i form av regn och snö. Fukthalten i syllen får

    inte vara för stor när väggbeklädnad monteras för att fukten skall ha en chans att

    torka ut vilket annars kan orsaka mögelpåväxt med konsekvenserna att den

    huvudsakliga funktionen blir sämre genom att svampar bryter ned träets fibrer.

    Dessutom kan dålig lukt uppstå.

    Det finns möjlighet att montera fullskaligt väderskydd under byggtiden för att

    säkerställa torr miljö, men då detta är en stor kostnad är det få husbyggare som

    väljer detta alternativ.

    Syftet med detta examensarbete är att analysera och jämföra olika typer av

    fuktskyddslösningar för syllen under byggskedet. Respektive lösning kommer att

    utvärderas och jämföras utifrån i examensarbetets framtagna

    jämförelseparametrar.

    Resultatet visade att varianterna med en obehandlad syll av sibirisk lärk och en

    syll från Kebony visade sig ge bra beständighet mot fukt. Den av sibirisk lärk

    värderades högre då produkten från Kebony inte är beprövad under längre tid

    och behöver analyseras mer ingående.

    Det visar sig att olika omfattning av fuktpåverkan alltid förekommer, men dess

    skadeverkan är av olika omfattning och att det kan accepteras i sådan

    utsträckning att inte konstruktion eller människor tar skada.

    Viktiga slutsatser från detta projekt är: Det är ovanligt att fuktproblemet i syllarna

    blir omfattande att de ger märkbara problem, men då problem uppstår krävs

    stora och dyra insatser.

    Ytterligare slutsatser är att tätade ändar på syllarna begränsades uppsugningen

    av stående vatten väldigt bra från kortändorna och att vid extrema

    vädersituationer behövs något väderskydd eller annat material som syll för att

    kunna garantera ett fuktsäkert bygge.

  • 39.
    Romppainen, Joel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Sundberg, Marcus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Teoretiska och praktiska tester av byggsystemet Lignea2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under den senaste tiden har miljömedvetenheten ökat i Sverige och nya miljömål ställer krav på energibesparingar i byggbranschen. Bygg- och fastighetssektorn är den som förbrukar mest av Sveriges totala energianvändning. Minskning av energianvändning och koldioxidutsläpp är ett måste, ifall miljömålen ska uppnås. Nya innovationer och energismarta lösningar för byggnader måste utvecklas och testas för att undersöka möjligheterna och de framsteg de skulle kunna bidra med.Syftet med denna rapport är att ge en utförlig beskrivning av ett nytt byggsystem som kallas Lignea. Lignea är ett byggsystem av förtillverkade trämoduler som riktar sig till produktion av småhus. Byggsystemet eftersträvar att vara ett energieffektivt och miljövänligt alternativ till dagens traditionella byggsystem. Modulerna i byggsystemet Lignea består av trä och isoleringen av träfiberisolering, vilket gör Lignea till ett miljöanpassat byggsystem där ingående material består av naturliga material och skulle kunna återanvändas eller återgå till kretsloppet på olika sätt. Rapporten syftar också till att redovisa resultat och slutsatser av de studier och tester som utfördes på ett testhus uppfört med byggsystemet. Studierna gjordes för att utvärdera byggsystemets täthet, fukt- och värmetekniska egenskaper.Olika metoder användes för att uppnå resultaten för respektive undersöksområde. En fuktsimulering genomfördes i programmet WUFI. Fuktsimuleringen jämfördes sedan mot verkligt uppmätta värden från fyra fuktsensorer inbyggda på olika platser i testhusets väggar, de verkliga mätningarna varade i 21 månader. Tryckprovningsutrustning användes för att undersöka tätheten i konstruktionen samtidigt som testhuset termograferades för att lokalisera luftlekagen. U-värdesberäkningar genomfördes för att undersöka värmegenomgångsmotståndet.Resultatet och slutsatserna grundar sig på teoretiska beräkningar och praktiskt utförda tester som kan användas för att klargöra byggsystemets täthet, fukt- och värmetekniska egenskaper.De verkliga fuktmätningarna visade att den relativa fuktigheten i väggkonstruktionen inte innebär någon risk för byggsystemet. Undersökningarna som genomförts på byggsystemet har resulterat i slutsatser som bidragit till förbättringsförslag och förslag på fortsatta studier av byggsystemet.

  • 40.
    Samsvik, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Norén, Adam
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Framtagning av spännviddstabell för ribbdäcksbjälklag2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte är att finna en beräkningsgång för ribbdäcksbjälklag så att en spännviddstabell kan skapas. Ett ribbdäcksbjälklag består av stående limträbalkar med en liggande KL-träskiva ovan som fungerar som golv. I detta examenarbete är KL-träskivan 2,4 meter bred och vilar på två limträbalkar. Full samverkan mellan de olika materialen råder. Idag finns det några aktörer på marknaden som levererar liknande typer av bjälklag men det finns ingen beräkningsgång preciserad i Eurokod. Förstudien till examensarbetet har visat på att tillvägagångssättet för att lösa den mest problematiska beräkningen har varit densamma för de företagen vi har kollat på. Svårigheten är att beräkna den effektiva bredden för tvärsnittet. Det finns även olika standarder som gäller för hur stor nedböjningen får vara för ett bjälklag. I examensarbetet utförs beräkningar för att uppfylla de krav som gäller i Sverige samt de krav som gäller i Österrike. Detta görs för att dalamissivträ misstänker att kraven på de österrikiska bjälklagen är högre ställda med avseende på svikt, de vill kunna erbjuda ett styvare bjälklag. I tabellen ska dimensioner anges för att respektive krav ska uppfyllas. De österrikiska kraven har visat sig vara hårdare ställda jämfört med de svenska och kommer därför att kräva en balk av större dimension i de lägre lastfallen. I fallen med större laster kommer balkdimensionerna mellan de olika lastfallen inte att skilja sig. Där har det visast sig att branddimensioneringen varit helt dimensionerande. Tabellen ska vara ett hjälpmedel för företaget Dala massivträ att lättare nå ut till beställare.

    Beräkningsgången har gjorts i Mathcad, där okända parametrar har lösts ut och beräknats fram. Vissa parametrar har varit fasta utifrån Dala massivträs önskemål, så som KL-träskivans tjocklek och ingående komponenters materialegenskaper. När beräkningarna har gjorts har de kontrollerats så att momentkapacitet och tvärkraftskapacitet är tillräcklig i respektive last fall och spännvidd. Nedböjningen har kontrollerats liksom branddimensioneringen. Har bjälklaget inte uppfyllt hållfastighetsdimensionering eller kraven för svenskstandard alternativt österrikiskstandard har en högre dimension valts på limträbalken. Limträbalk har valts utifrån Setra trävarors standardsortiment.

    Resultatet av beräkningarna har förts in i en spännviddstabell som byggts upp för att enkelt kunna välja balk utifrån tänkt last fall. Beräknings exempel finns redovisat i en bilaga där ett lastfall och en spännvidd redovisas. Resultatet leder till att varje spännvidd och lastfall får två dimensioner, en för att klara svensk standard och en för att klara österrikiskstandard.

    I diskussionen diskuteras eventuella felkällor, effekten av tätare placering med limträbalkar och orsaken till en differens i jämförelsen mellan Mathcad och Calculatis. Även resultatet i spännviddstabellen diskuteras.

  • 41.
    Selo, Jovan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Tayfur, Bora
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Frånluftsåtervinning i ett äldre flerfamiljehus: Hovgården - Borlänge2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete undersöktes möjligheten att installera värmeåtervinningssystem för ett flerfamiljehus i Hovgården som ligger en bit utanför Borlänge. I rapporten redovisas två olika sätt för energibesparingar som är aktuella för att ersätta borttagning av oljepannan som används i huset i dag. En rad svårigheter dök upp under undersökningen för installation av nytt värmesystem. Lämpliga lösningar kunde hittas efter mycket analys. Syftet med rapporten var att undersöka möjligheten och lönsamheten för installation av något av följande system; FVP eller VBX-modul som kan återvinna värme ur frånluften. Undersökningen visade att varken VBX eller FVP kan ersätta oljepannans värmeavgivning på ett tillfredsställande sätt. Med VBX ökas COP från 2,8 till 3,11 vilket leder till 17 MWh/år elbesparing. Däremot FVP kan försörja huset med 59 MWh/år men kan inte täcka effektbehovet för gården under kallaste dagarna. Resultatet blev att de båda undersökta systemen inte har möjlighet att ersätta oljeeldning.

  • 42.
    Sundholm, Sebastian
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energirenovering av befintliga bostadsbeståndet för att uppnå energi- och miljömål för 2020, 2030 och 20502018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges befintliga bostadsbestånd måste anpassa sig för att uppnå de mål och avtal som signerats för att motverka klimatförändringar samt vilka specifika åtgärder som borde prioriteras för att uppnå delmålen inom satt tidsram. För att svara på syftet har studien använt teoretiska och verkliga objekt där omfattande energibesparing utförts. Denna besparingspotential har applicerats på hela bostadsbeståndet och dess miljöpåverkan har beräknats.Studien fokuserade på kategorin småhus samt flerbostadshus. Resultaten visade att då alla renoveringsåtgärder applicerats sjönk utsläppen av växthusgaser med 88% från 1990 års nivåer, energieffektiviteten ökade med 47% från 2016 års utsläpp samt andelen förnyelsebar energi ansågs fortsatt öka. Andelen fossila bränslen var relativt stora 1990 för uppvärmning av bostäder och varmvatten som fasats ut till miljövänligare alternativ över tid. Detta betydde att 2016 var bostadsbeståndet avsevärt under de mål som satts för utsläpp av växthusgaser för år 2020 och 2030 dvs. målen var redan uppfyllda år 2016. Men målet för 2050 var satt till minskade utsläpp med minst 80% vilket betydde att studiens alla åtgärder för minskad energikonsumtion behövde användas för att sänka utsläppen av växthusgaser till utsatt mål.Studien visar att alla mål som Sverige antagit kan uppnås eller ge stor förbättring då alla studiens energibesparande och växthusgasreducerande förslag implementeras.

  • 43.
    Sundkvist, Niklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Attraktiva egenskaper hos lägenheter: En studie om vad byggherren, projektörer och entreprenörer bör tänka på vid nybyggnation eller renovering av flerbostadshus2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det råder idag en stor bostadsbrist i Sverige och detta på grund av urbanisering,

    dvs. en stor befolkningsökning i städerna. Det betyder att mycket bostäder

    behöver byggas och då är det viktigt att projektörerna vet vad de

    bostadssökande vill ha när det gäller lägenheter.

    Som huvudsyfte för arbetet står att samla information och få en bild av vad de

    bostadssökande söker när de letar lägenheter. Resultatet av detta kan fungera

    som ett underlag för kommande lägenhetsbyggnationer och renoveringar. Ett

    sekundärt syfte är att med hjälp av insamlad och analyserad data ta fram en

    principskiss på hur en lägenhet skulle kunna se ut och denna ska även stämma

    överens med dagens byggnormer.

    I rapporten har en lägenhet tagits fram baserat på svaren från en

    enkätundersökning, tre intervjuer med mäklare och intervju med det kommunala

    bostadsbolaget Tunabyggen i Borlänge samt gällande krav och byggregler i

    BBR.

    De viktigaste slutsatserna i rapporten är att pris och månadsavgift eller hyra är

    viktigast för de sökande. Vidare bör det finnas en balkong men att den är

    inglasad är oviktigt. Att sätta in ett badkar är inte heller något som lockar de

    bostadssökande.

  • 44.
    Svensk, Emil
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Spårdjup i asfaltsbeläggningar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige idag finns ett statligt vägnät som finansieras och underhålls av de Svenska myndigheterna genom Trafikverket. På Trafikverkets avdelning för underhåll planeras och genomförs underhållsåtgärder för att vägarnas standard ska uppfylla de beslutande kraven som finns. En av de dimensionerande faktorerna vid underhåll av asfaltsvägar är spårdjup, spårdjupen får inte överstiga den specifika underhållsstandarden som finns eftersom om det sker ökar olycksrisken och en försämrad framkomlighet kan uppstå. Ett av syftena med detta examensarbete är att undersöka om det går att förutse var och varför asfaltsbeläggningar inte uppfyller underhållsstandarden som finns. Metoden som används grundar sig i en analys av mätdata som inhämtats genom laserskanning av vägytan med hjälp av en mätbil. Datan presenteras i form av grafer och figurer i Trafikverkets öppna webbportal PMSV3, graferna och figurerna har analyserats för att sedan utgöra resultatet och slutsatserna i arbetet. Resultatet som framgick stämmer som helhet överens med grundinställningen innan arbetet påbörjades, att det går att se en indikation efter några år vart beläggningen kommer att överstiga maximalt spårdjup enligt underhållsstandarden. Men att förutse om och var beläggningen kommer försämras först och mest är svårare i ett tidigt skede. Arbetets slutsatser har bidragit till att flera förslag på fortsatta arbeten har föreslagits, vilket får arbetet att anses lyckat.

  • 45.
    Svensson, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Prefab kontra platsbyggd stomme: En fallstudie ur ett kostnadsperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport består av en jämförande analys mellan en prefabricerad- och platsbyggd stomme för vilket stomval som är det mest fördelaktiga på hallbyggnader, kontorsbyggnader och butiksbyggnader. Undersökningar av byggmetodernas för- och nackdelar ur ett helhetsperspektiv där har kostnader, miljö och yttre omständigheter har berörts. I en strävan mot en effektivare produktion och ett industriellt byggande ökar andelen förtillverkade komponenter i svensk byggnadsproduktion dock inte i den takt som marknaden vill. I och med detta behövs en undersökning av vad det är som gör att användningen av prefabricerade stommar har stannat av en aning. I rapporten undersöks därför för- och nackdelar med de två stomvalen.

    I konstruktioner av prefabricerade betongelement skapas anslutningar som inte existerar i motsvarande platsbyggda konstruktioner vilket påverkar valet av stomme. Att bygga och montera med prefabricerade element ökar kvaliteten på materialet då de inte utsätts för kyla eller fukt före montering då tillverkningen sker i fabrik. Huset byggs upp fortare då byggarbetsplatsen blir nästintill en montageplats av färdiga delar vilket gör att materiallager på arbetsplatsen försvinner då elementen levereras när de ska monteras. Hålls leveranstiderna korta går även byggtiden ner, vilket ger lägre kostnader.

    4

    Syftet med rapporten är att valet av stomme beroende på projekt typ ska underlättas och det ska uppnås med en ökad kunskap om platsbyggd stomme och prefabricerad stomme. Det som har använts som underlag till rapporten har tagits fram genom en enkätundersökning och litteraturstudier. Det har också gjorts intervjuer på ledarroller inom byggindustrin. Resultatet visar på att byggnadens utformning påverkar men är inte den enskilt avgörande faktorn för valet mellan prefabricerad- eller platsbyggd stomme, för ser man främst till Sverige så ligger den ekonomiska faktorn oftast till grund för valet av stomme. Den stora skillnaden mellan stomalternativen ligger i byggtiden, som kan vara upptill 1/5 kortare vid prefabricerad stomme än vid platsbyggd stomme.

  • 46.
    Viberg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Tilluftsradiatorns effektivitet: En jämförande studie av tre tilluftsintegrerade rumsvärmare och en konventionell radiator2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Radiatorer är ett av de vanligaste och mest beprövade systemen för rumsuppvärmning. Deras begränsade värmeavgivande yta har dock begränsat de temperaturer systemen fungera för. Nya lösningar förbättrar emellertid effektiviteten och öppnar därmed upp systemen för uppvärmning med hjälp av energikällor av lägre kvalitéer och temperaturer. Genom att föra uteluften direkt igenom radiatorn kan värmeöverföringen förbättras.Syftet med rapporten är att undersöka hur utomhustemperaturerna 0 °C respektive −15 °C, samt de konstruktiva detaljerna, påverkar effektiviteten för sex olika lösningarna för rumsuppvärmning. I studien ingår fyra stycken testobjekt varav ett är en ny typ av en så kallad tilluftsradiator. Övriga testobjekt består av en konventionell panelradiator utan luftintag samt två befintliga tilluftsdon, så kallade tilluftskonsoler, som tillsammans med radiatorn förvärmer inkommande ventilationsluft. Ett delsyfte är att undersöka hur tre olika typer av bottenplåtar till prototypen påverkar effektiviteten samt ge förslag på lösningar för tilluftsradiatorer.Testerna genomfördes i en klimatkammare där verkliga förhållanden kunde återskapas och effektiviteten för respektive lösning studeras. Ett aggregat och en vattenkrets förmedlade värmen till testobjekten medan en tryckskapande fläkt skapade erforderligt luftflödeResultaten visar att den grad uteluften blandas upp med rumsluft spelar stor roll för effektiviteten. Om rumsluftsinblandningen begränsas kan prototypen höja sin effektivitet med 15 till 18 %. Även utomhustemperaturen spelar stor roll för effektiviteten. Prototypen ökade sin effektivitet med 19 till 26 % medan radiatorerna med tilluftsdon ökade sin effektivitet med 10 till 15 % då utomhustemperaturen ändrades från 0 °C till −15 °C. De två tilluftskonsolerna var likvärdiga i effektivitet, det ena höjde dock sin effektivitet något mer när utomhustemperaturen sänktes. Alla lösningar där uteluften fördes igenom radiatorn var effektivare än den konventionell radiator där uteluften inte kom i direktkontakt med radiatorn.Studien visar att det är viktigt att uteluft som kommer i kontakt med radiatorn har förvärmts och uppblandats så lite som möjligt för att nå god effektivitet.

  • 47. Weicker Frost, Jacob
    Partneringi byggbranschen: En studie avolika aktörers inställning till partnering2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Byggbranschen i Sverige kan ses som ett stafettlopp mellan olika aktörer där juridiken spelar en allt för stor roll. På grund av detta så kom i början på 2000-talet partnering till Sverige som en ny samverkansform. Av de partneringprojekt som utförs i Sverige så står den offentliga sektorn för ungefär 80 %.

    Syftet med detta examensarbete var att kartlägga partnering på Skanska för att se vilka utvecklingsmöjligheter som fanns och vilken inställning olika aktörer har till partnering. För att få ett strukturerat och enkelt syfte så stolpades följande frågeställningar upp:

     Vad kan Skanska göra för att utveckla och förbättra sitt arbetssätt i partnering?

     Vad ä viktigt fö ett lyckat partneringprojekt?

     Vilka för- och nackdelar finns med partnering jämfört med traditionellt samarbete?

     Vad karaktäriserar ett projekt där partnering anses som ett bra arbetssätt?

     Varfö väjer vissa bestälare att inte jobba i partnering?

     Vad kan Skanska göa fö att fåfler bestälare att väja partnering?

    För att arbetet inte skulle bli för tidskrävande utifrån den givna tidsramen som fanns så avgränsades det till att endast behandla åsikter hos produktionschefer, beställare och underentreprenörer. De aktörer som deltog i studien var från Gävle-/Dalaregionen och endast offentliga beställare tillfrågades.

    Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att ge en djupare inblick i vad partnering är och hur det fungerar. I denna fas gjordes även litteraturstudier för att finna den mest lämpade metoden för att genomföra arbetet. Dessa studier resulterade i att den halvstrukturerade intervjuformen samt enkäter användes som metod.

    I resultatet redovisas de tillfrågades svar som sedan sammanställs i analysen där de ställs i relation till teoridelen. Analysen mynnar sedan ut i ett antal slutsatser.

     Några slutsatser som kunnat dras av detta arbete är att det inom partnering är viktigt att:

     Se till att endast personal som är engagerad och intresserad av partnering deltar i projekten.

     Läga mycket tid i föstudien.

     Alla aktöer släper täket som finns i traditionellt samarbete.

     Alla parter har bra koll på ekonomin och har en tydlig och öppen redovisning.

     Sätta upp tydliga gemensamma mål där alla i projektet involveras.

  • 48.
    Åkerman, Hampus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Larsson, Eric
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Lipton - Det smarta trähuset: Energieffektivisering av Dalahus lägenhetskomplex i trä2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jordens klimat påverkar alla länder och Sverige är inget undantag. Med ettväxande globalt miljöproblem måste alla hjälpas åt att bidra till ändring.Projektets bidrag till miljön är att visa hur energianvändningen för ettflerbostadshus kan reduceras. Detta görs genom att Beräkna Um för husetLiptons nuvarande klimatskal och identifiera de detaljer där förbättringar bordekunna göras, och sammanställa de konstruktionselement som verkar mestlovande för att förbättra klimatskalet. Även tekniska åtgärder som inte direktberör klimatskalet så som behovsstyrd ventilation, eleffektiva fläktar och andraenergismarta lösningar kommer att tas i anspråk för att reducera Liptonsspecifika energianvändning.Byggnader förlorar värme genom klimatskalet men genom att utnyttja solensenergi, noga tänka igenom byggnadens placering, öka isoleringstjockleken samtatt använda smarta ventilationslösningar är projektets mål att huset Liptonsspecifika energianvändning skall reduceras till minst hälften av Boverketsenergikrav 2014 för nybyggnationer i klimatzon 2 som är satt till 110 kWh/m2 år.För att beräkna den specifika energianvändningen i bruksskedet kommer ettenkelt beräkningsprogram, TMF-Energi 2.3, att användasDen nuvarande utformningen av huset Lipton har en specifik energianvändningpå 56,9 kWh/m2 år vilket är relativt lågt och nästan hälften av Boverketsenergikrav.Liptons energianvändning skall sänkas genom att:• Förbättra Um för Liptons klimatskal.• Avnända en dubbelskalsteknikHögskolan Dalarna• Planera Liptons placering för gynsamma yttre förhållanden.• Använda behovstyrd ventilation tillsammans med eleffektiva fläktar.De förbättringar som i första hand bör göras i huset Lipton är utformning avkonstruktionselementen och installation av ny teknik, så som behovstyrd- ocheleffektiv ventilation.

1 - 48 av 48
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf