du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ali, Samir
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hanna, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hjälpmedel till resenärer i kollektivtrafiken som inte kan ta till sig vanliga skyltar på ett enkelt sätt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport syftar till att utreda på vilka sätt trafikförvaltningen kan hjälpa resenärer medfunktionsnedsättning och äldre. Trots att över 800 000 personer reser med SL varje dag så upplever många äldre och personer med funktionsnedsättning att det är svårt att resakollektivt. Via intervjuer har olika föreningar som representerar olika funktionsnedsättningar berättat att de känner en brist på information och de känner sig osäkra. Många väljer helt bort att resa kollektivt. Arbetet har utmynnat i två olika förslag på lösningar samt de olika lösningarnas för- och nackdelar. Ett armband WEFEEL som via signaler kommunicerar både med resenären och bussföraren för att underlätta uppfattningen av att rätt buss är på väg, signalera om resenären har behov av hjälp m.m. Det andra förslaget på lösning är WEFIND markplattor med dioder i form av pilar som visar vägen vid trafikstörningar ochomdirigeringar. Båda lösningarna fungerar för många olika behovsgrupper och även för resenärer utan särskilda behov (pilarna). Lösningarna tar miljöfrågan i beaktande men har inte utretts vidare i fråga om införande och ekonomi. Slutsatsen är att förslag på lösningar kan hjälpa resenärer att känna sig tryggare och således resa mer kollektivt.

  • 2.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades.

  • 3.
    Eriksson, Magnus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Denkji, Jack
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Vattenskador i byggnader: Hur de teoretiska branschreglerna fungerar i praktiken2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattenskador kostar mer än 6 miljarder kronor per år för fastighetsägare i Sverige. Det är en

    siffra som försäkringsbolagen vill och arbetar med att få ner.

    Det sker ständigt nya byggnationer i Sverige, dagens teknik är mycket mer avancerad än förr i

    tiden och det krävs större kunskap för att inte bygga fel. Materialen, byggmetoderna blir fler

    och mer komplexa, material som ska samverka med varandra och byggas in i väggarna där det

    inte syns om det blir en läcka. Idag är det fler yrkesgrupper som ska sammarbeta med

    varandra, fler lagar och regler som ska följas vilket innebär att jobbet blir mycket mer

    komplext. Hantverkarna måste vara teoretiskt utbildade inom material och säkert vatten

    byggande idag för att få bra kunskap och förståelse för sitt jobb.

    Syftet med rapporten är främst att undersöka hur det teoretiskt enligt lagarna och reglerna ska

    byggas och hur det faktiskt utförs i praktiken.

    Rapporten behandlar vattenskador som uppkommer inomhus i villor. De teoretiska lagar och

    regler som undersöks kommer att vara från de nyaste versionerna som är aktuella och gäller

    idag.

    Metoden som används i detta arbete är i huvudsak en kvalitativ studie i form av intervjuer,

    möten och kontakt med aktörerna i branschen. Aktörerna som intervjuats är VVS-montörer,

    yrkesförberedande skola, vuxenutbildning, försäkringsbolag, plattsättare, mattläggare,

    materialåterförsäljare andra företag i branschen.

    Samarbete med Länsförsäkringarna AB Dalarna har skett genom hela projektet.

    Resultatet av undersökningarna visar att det finns en klyfta mellan hur det teoretiskt är sagt att

    det ska byggas och hur det byggs i praktiken. Författningarna säger att det ska byggas så att

    det inte ska uppstå någon vattenskada, men ändå sker detta. Det tyder på att det finns en klyfta

    mellan teorin och praktiken. Problemet för hantverkarna är bland annat stress, okunskap och

    otydliga branschregler, prispress, bristande samordning, kunder som kommer med ändringar

    eller med egna bristande material, även kunder som vill ha allt så billigt och snabbt som

    möjligt m.m.

    Problemet med branschreglerna (Säkra våtrum, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum

    och Säkervatteninstallation) är att de är för akademiskt och juridiskt skrivna. Det blir därmed

    väldigt svårt för hantverkare, lärlingar och elever att ta in och förstå vad som står. Dessutom

    är samordningen mellan de olika yrkesgrupperna för dålig. En lösning kan vara att ge

    utbildning till snickarna så att de får mer kunskap om VVS-montörens yrke.

    Slutsatsen av detta arbete är att det finns en klyfta mellan hur våtrum teoretiskt ska byggas

    och hur våtrum byggs i praktiken. Branschreglerna måste bli ännu bättre skrivna och

    utformade. Informationen som finns måste komma ut på ett bättre sätt, samspelet mellan

    utbildarna och hantverkarna måste fungera så att hantverkarna lär sig allt och det blir tydligt

    vad som gäller.

    Ett exempel som är tydligt på att det finns ett problem med hur branschreglerna är utformade,

    är att de flesta intervjutagarna i den här undersökningen ansåg att branschreglerna var för

    otydliga och svårlästa.

    Väldigt många anser även att branschreglerna inte fungerar som de ska vid ROT arbeten

    eftersom det i praktiken är väldigt svårt att motivera kunden ekonomiskt att bygga helt efter

    branschreglerna. I ROT arbeten kan det bli väldigt stora och dyra förändringar för att uppnå

    branschreglernas standard. Då används avvikelser som kunderna inte har så stor kunskap om

    och vad de innebär.

  • 4.
    Gustafsson, Marcus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik. KTH, Strömnings- och klimatteknik.
    Energy Efficient Renovation Strategies for Swedish and Other European Residential and Office Buildings2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Byggnadssektorn står för omkring 40 % av den totala energianvändningen i EU. Den höga energianvändningen i Europeiska byggnader kan till stor del tillskrivas den stora andelen gamla byggnader med dålig energiprestanda. Energirenovering av byggnader, eller energieffektivisering genom renovering, kan därför anses utgöra en central del i arbetet mot EU:s klimat- och energimål för år 2030. Trots detta är det ännu inte helt klarlagt vilka strategier som ska tillämpas för att uppnå detta och hur det påverkar energisystemet, och i nuläget är renoveringstakten fortfarande väldigt låg.

    Målet med denna avhandling är att undersöka ekonomiska och miljömässiga aspekter av strategier för energirenovering, såväl byggnadsskalsåtgärder som aktiva system, för typiska bostads- och kontorsbyggnader i Sverige och i andra Europeiska regioner. Mer specifikt har arbetet följande två inriktningar:

    • Renovering av svenska, fjärrvärmevärmda flerfamiljshus, inklusive livscykelkostnadsanalys och livscykelmiljöanalys samt påverkan på det lokala energisystemet;

    • Renovering av Europeiska bostads- och kontorsbyggnader, inklusive livscykelkostnadsanalys och livscykelmiljöanalys samt påverkan av klimatförutsättningar.

    Byggnader typiska för respektive region och byggnadsperioden 1945-1970 modellerades och användes i simuleringar för att fastställa den övergripande möjligheten och energibesparingspotentialen för olika renoveringsåtgärder i Europeiska klimat. En rad system för värme, kyla och ventilation studeras, samt solenergisystem, med fokus på värmepumpar, fjärrvärme, lågtemperaturvärmesystem och värmeåtervinning ur frånluft.

    Jämfört med renovering av byggnader utan energieffektiviseringsåtgärder kan energirenovering i många fall minska såväl livscykelkostnaden som miljöpåverkan. Vid renovering av typiska Europeiska kontorsbyggnader lönar det sig mer att renovera ner till ett uppvärmningsbehov på 25 kWh/(m²∙år) än 45 kWh/(m²∙år), då den minskade kostnaden för köpt energi väger upp den ökade kostnaden för isolering. För flerfamiljshus i södra Europa kan mer ambitiösa mål gällande värmebehov också vara lönsamma, medan en mer måttlig nivå är lämplig för småhus.

    Solvärme- eller solelsystem kan användas för att minska byggnaders miljöpåverkan. Utan subventioner eller inmatningstariff för överskottsel kan det bli svårt att få lönsamhet i dessa system för kontorsbyggnader i Nord- och Centraleuropa samt för småhus. För flerfamiljshus kan solenergisystem dock sänka den totala livscykelkostnaden, såväl i södra som i norra Europa.

    Värmeåtervinning och lågtemperaturvärmesystem visade sig båda ha större inverkan i kallare klimat. Lågtemperaturvärmesystem förbättrar värmefaktorn för värmepumpar, i synnerhet när uppvärmningsbehovet är stort i förhållande till varmvattenbehovet. Vid renovering av byggnader med vattenburna radiatorer kan konvertering till tilluftsradiatorer sänka framledningstemperaturen i värmesystemet.

    I svenska flerfamiljshus kan frånluftsvärmepump vara ett kostnadseffektivt komplement till fjärrvärme, medan från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning är dyrare men mer sannolikt att ge en minskad primärenergianvändning. I ett systemperspektiv kan frånluftsventilation utan värmeåtervinning minska primärenergianvändningen i fjärrvärmeverket lika mycket som en frånluftsvärmepump, tack vare den lägre elanvändningen.

  • 5.
    Gustafsson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik. KTH.
    Ochs, Fabian
    Univeristy of Innsbruck.
    Birchall, Sarah
    Dermentzis, Georgios
    Univeristy of Innsbruck.
    Bales, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Calabrese, Toni (Medarbetare/bidragsgivare)
    University of Innsbruck.
    Report on auditing tool for assessment of building needs2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Johansson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Jämförelse mellan energiberäkningmed TMF Energi och IDA ICE-fallstudie för ett småhus2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För varje nyproducerat hus ska en energiberäkning tas fram iproduktionsskedet och efter att byggnaden tagits i bruk ska en mätningligga till grund för energideklarationen. Detta görs för att krav ställs påenergiförbrukningen i huset, för att målen till år 2020 och 2050 skanås.Det finns många olika metoder för att beräkna energiförbrukningen, iden här rapporten kommer två energiberäkningsprogram jämföras ochse på hur energianvändningen reagerar på solinstrålningen i de olikametoderna. En handberäkning kommer göras för att validera omenergianvändningsnivån är rimlig.De två programmen är TMF Energi och IDA Indoor Climate andEnergy (IDA ICE). Det huset beräkningarna är gjorda på är ettstandardhus från husleverantören Fiskarhedenvillan.Metoden går ut på att ha samma förutsättningar och indata i de olikametoderna så att resultaten går att jämföra och se hur de skiljer sig åtfrån varandra. Huset kommer placeras olika för att se hur orienteringenpåverkar energiförbrukningen.Resultaten för simuleringarna är nära varandra och handberäkningenavviker lite från programmen. Även om solfaktorer ändras i de olikadatorprogrammen kan resultat matchas ihop för att bilda ett mönster.Samma mönster kan ses i handberäkningen också men med störreavvikelse.

  • 7.
    Johansson, Tim
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Johansson, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Bo i Byn: Utformning av seniorbostad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad händer när en äldre person vill sälja bostaden och flytta till något som är lättare skött? Finns det möjligheter för äldre människor att bo kvar på landsbygden i samma by som innan? Vilka möjligheter finns för äldre personer som vill flytta till en mindre bostad? Kan ett koncept tas fram just för detta uppdrag? Detta examensarbete behandlar problematiken kring hur äldre personer står inför en utmaning att komma till ett enklare boende som är mer anpassat för den äldre i funktions- ochunderhållssyfte. Examensarbetet bygger på ett pågående projekt som äger plats i Norr Amsberg, en liten by tre kilometer norr om Borlänge.Detta examensarbete bygger på en kvalitativ metod då inga beräkningar skall utföras. Faktaunderlag för denna studie kommer från intervjuer, forskningsartiklar och statistik.Sex intervjupersoner har intervjuats under detta arbete, två forskare som finns stationerade i Falun, tre äldre personer som har passerat sextiofem år och slutligen eldsjälen som startat igång projektet gällande seniorbostäder i Norr Amsberg. Detta ger en bred grund att stå på för att dra de slutsatser som har upprättats i rapporten.Ett koncepthus har att ritats fram under tidensgång där hänsyn har tagits till de intervjuades önskemål som utseende, funktionskrav och platsplacering. Huset uppfyller allatillgänglighetskrav som en modern bostad innehåller. Byggnaden som tas fram är ett koncept och inte den färdiga produkten.Viktiga slutsatser som har framkommit under denna studie är hur viktigt boendets utformning är och hur den påverkar äldre betydligt mer än vad man allmänt tror och att behovet kommer öka markant gällande anpassade boenden i framtiden. Vikten av boendets utformning och hur den påverkar äldre är några stora nyckelfaktorer som samtliga kommuner lär ta till sig när planering av en typ av ”mellan boende” för äldre ska tas fram.

  • 8.
    Norman, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Klimatkalkyl för flerbostadshus: Klimatbelastande poster i tidigt skede2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är ett faktum. Den förstärkta växthuseffekten hotar att förinta både djur och naturliv om inte åtgärder vidtas. I Parisavtalet fastslås att det centrala målet är att hålla den globala uppvärmningen under två grader men med en strävan att inte gå över en och en halv grad. För att göra det möjligt krävs åtgärder och metoder som säkerställer en minskning av växthusgaser i atmosfären. Klimatkalkyl är ett verktyg som kan användas för att se vad ett projekt har för totalt utsläpp, samt se till materialens enskilda utsläpp.

    Syftet med denna studie är att upprätta en klimatkalkyl för ett flerbostadshus i Borlänge kommun. Att utifrån klimatkalkylen identifiera projektets totala utsläpp för att sedan jämföra dom två högst belastande materialen med potentiella material. Jämförelse görs i produktionsskedet (A1-A3). Resultatet visar att betongen stod för 38 % och armering för 11 % av det totala utsläppet av växthusgaser. Tillsammans utgör dessa material 49 % av det totala utsläppet. Betongen och armeringen jämfördes med Skanskas gröna betong och armering från Celsa Steel Service. Med ett byte av traditionell betong och armering till klimatsmartare material kan en sänkning på 41 % göras för utsläppen ifrån tillverkningen av betongen och armeringen tillsammans.

    Genom att byta ut lite av cementen till slagg, i betongen, kan en halvering för utsläpp av växthusgaser göras. Trots en markant ökning av hållfasthetsklass på betongen kunde det fastställas att den grönare betongen fortfarande haft en lägre klimatpåverkan än den ursprungliga betongen. Tillsammans med armering, som tillverkas av skrot och förnybar energi, är det möjligt att bidra till en sänkning av CO2-utsläppen för Bygg- och fastighetssektorn. Verktyget ECO2 som används för att upprätta klimatkalkylen är ett bra redskap för att i tidigt skede identifiera material med hög klimatbelastning för att möjliggöra ett byte av material.

    Arbetet har bidragit till att skapa en större förståelse för vad materialhantering och tillverkning av material har för avgörande faktorer för ett materials utsläpp utav växthusgaser. Slutsatsen av arbetet visar på vikten av att i tidigt skede bli medveten om vikten av materialval för att minska utsläppen. Genom byte av en eller två material är det möjligt att sänka utsläppen avsevärt vilket kan bidra till att nå målen om klimatneutralitet till år 2045.

  • 9.
    Orsén, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Bengts, Alfred
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Att undvika exponering för kvartspartiklar i stendamm: En guide till arbetsledningen vid väg och anläggningsprojekt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Stendamm förekommer på alla väg och anläggningsprojekt men kunskapen om hur farligt det är att exponeras för de respirabla kvartspartiklar som stendamm innehåller är bristfällig. Det respirabla kvartsdammet kan framkalla bland annat Silikos och cancer i lungorna men även påverka hjärtat negativt då lungornas funktion blir nedsatt. Syftet med rapporten var att undersöka hur bra information och kunskap det finns om kvarts i stendamm samt hur och om olika åtgärder som exempelvis andningsskydd förekommer. Då tiden för examensarbetet är begränsat avgränsas en del informationshämtning till Skanska AB väg och anläggning i region mitt.

    En enkät arbetades fram och användes som metod för att ta reda på dagens kunskapsnivå hos Skanska samt hur bra Skanska informerar när det gäller kvarts. Denna skickades ut till samtliga anställda på Skanska AB väg och anläggning i region mitt. Intervjuer gjordes också med personer som har en chefsroll eller tillhör arbetsledningen inom Skanska AB. Enkätundersökningens resultat visade att kunskapen om kvarts i stendamm finns hos de flesta anställda men att informationen bör bli bättre och upprepas oftare. Resultatet visade även att användandet av andningsskydd är bristfällig då det är jobbigt att andas i och att det blir varmt att bära det en hel dag. Det framkom även att personlig andningsutrustning inte fanns att tillgå för alla som har ett behov av det.

    En guide togs fram som ett resultat från enkäten och intervjuer. Guiden ska hjälpa arbetsledningen med hur de kan förebygga exponering för kvartsdamm i sina projekt samt ge yrkesarbetare en information som ska påminna om de enklare sätten att skydda sig mot stendamm.

    Under rubriken diskussion diskuteras bland annat möjligheterna om att använda olika hygieniska gränsvärden inom olika näringsgrenar, detta för att ett sänkt gränsvärde inom väg och anläggning skulle kunna leda till hårdare arbete för en ännu bättre arbetsmiljö. Kunskapen om hur hälsan kan påverkas av respirabelt kvarts kan alltid bli bättre och det gäller särskilt yrkesarbetare som främst utsätts för stendamm.

    Slutsatserna för detta examensarbete blev att arbetstagare som riskerar att utsättas för stendamm bör informeras oftare, helst inför varje nyetablerad arbetsplats, samt att behovet av personliga andningsskydd med tillhörande utbildning bör överses. Vidare konstaterades att arbetsberedningen som görs i riskbedömningen bör utföras av personer som har fått en likvärdig utbildning så att tiden för arbetsberedning kan effektiviseras samt att alla arbetsberedningar blir konsekventa i sitt utförande.

  • 10.
    Ramírez Villegas, Ricardo
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    A methodology to assess impacts of energy efficient renovation - A Swedish case study2017Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den Europeiska Unionen har som målsättning att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser med 40 % till året 2030 jämfört med 1990. Byggnader har identifierats som ett område med stor potential för utsläppsminskningar om de energieffektiviseras. Användningen av olika energislag och olika sätt att värdera miljöpåverkan påverkar beslutsfattandet i samband med energieffektivisering.

    I studien utvecklas och testas en metodik som kan hjälpa beslutsfattare vid renovering med energieffektivisering inom fjärrvärmeområdet. Först utvecklades en översiktlig metodik vilken inkluderar både byggnadsenergisimulering och energisystemsimulering. Sen implementerades metodiken genom olika renoveringsscenarier och utsläppen av växthusgaser analyserades.

    Metodiken visar att det finns en möjlighet att utveckla ett verktyg som kan hjälpa beslutsfattare när energibesparingsstrategier ska implementeras vilka kan bli positiva för både byggnader och fjärrvärmesystemet.

  • 11.
    Ramírez Villegas, Ricardo
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik. Högskolan i Gävle.
    Eriksson, Ola
    Olofsson, Thomas
    Combined environmental and economic assessment of energy efficiency measures in a multi-dwelling building2019Ingår i: Energies, ISSN 1996-1073, E-ISSN 1996-1073, Vol. 12, nr 13, artikel-id 2484Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to assess how different renovation scenarios affect the environmental and economic impacts of a multi-dwelling building in a Nordic climate, how these aspects are correlated and how different energy carriers affect different environmental impact categories. In order to reduce greenhouse gas emissions, the European Union has set an agenda in order to reduce energy use in buildings. New buildings on the European market have a low replacement rate, which makes building renovation an important factor for achieving the European Union goals. In this study, eight renovation strategies were analyzed following the European Committee for Standardization standards for life cycle assessment and life cycle costs of buildings. This study covers all life cycle steps from cradle to grave. The renovation scenarios include combinations of photovoltaics, geothermal heat pumps, heat recovery ventilation and improved building envelopes. Results show that, depending on the energy carrier, reductions in global warming potential can be achieved at the expense of an increased nuclear waste disposal. It also shows that for the investigated renovation strategies in Sweden there is no correlation between the economic and the environmental performance of the building. Changing energy carriers in Sweden in order to reduce greenhouse gas emissions can be a good alternative, but it makes the system more dependent on nuclear power.

  • 12.
    Sarhatlić, Nerim
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Identifiering och kartläggning av buller i centrala Falun2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett problem i dagens moderna samhälle är att bullernivåerna är för höga. Dessa höga bullernivåer är en hälsorisk och kan ge människan permanenta skador. Buller är något som inte får försummas.

    Syftet med examensarbetet är att identifiera och kartlägga bullret på Holmgatan i centrala Falun. Syftet är också att analysera resultatet och sätta det i förhållande till myndigheternas krav och riktlinjer avseende bullernivåer.

    Examensarbetet avgränsas till bullermätning och kartläggning på delar av Holmgatan i centrala Falun, som bedömts vara extra utsatta för buller. Bullermätningarna utfördes under fyra vardagar och under tider från det att de flesta affärer öppnar till att de stänger, kl. 10-18.

    Metoden bestod utav bullermätningar som utfördes med en timmes intervall längs den utvalda delen av Holmgatan. Dagarna då dessa mätningar utfördes var 2/12 till 5/12-2013.

    Resultatet redovisas som medelvärdet per timme av alla dagar då bullermätningarna utfördes. Resultatet varierade, det lägsta bullermedelvärdet var 57 dB och det högsta bullermedelvärdet var 83 dB. Det syns tydligt att de högre värdena ligger närmare en gata som används av bussar och andra transportfordon. De lägre värdena låg oftast i närheten av Geislerka parken, som är en stor och öppen yta mitt i Holmgatan. Över lag så låg bullermedelvärdena mellan 60-65 dB.

    Slutsatsen tyder på att bullernivån på Holmgatan överskrider inte myndigheternas krav på vad som anses som skadligt men ligger strax under riktlinjerna för maximalnivån för utomhusbuller (70 dB). Åtgärder såsom att plantera vegitation på fasader och omleda trafiken skulle kunna vidtas för att minska bullernivån på Holmgatan.

  • 13.
    Sundholm, Sebastian
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energirenovering av befintliga bostadsbeståndet för att uppnå energi- och miljömål för 2020, 2030 och 20502018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges befintliga bostadsbestånd måste anpassa sig för att uppnå de mål och avtal som signerats för att motverka klimatförändringar samt vilka specifika åtgärder som borde prioriteras för att uppnå delmålen inom satt tidsram. För att svara på syftet har studien använt teoretiska och verkliga objekt där omfattande energibesparing utförts. Denna besparingspotential har applicerats på hela bostadsbeståndet och dess miljöpåverkan har beräknats. Studien fokuserade på kategorin småhus samt flerbostadshus. Resultaten visade att då alla renoveringsåtgärder applicerats sjönk utsläppen av växthusgaser med 88% från 1990 års nivåer, energieffektiviteten ökade med 47% från 2016 års utsläpp samt andelen förnyelsebar energi ansågs fortsatt öka. Andelen fossila bränslen var relativt stora 1990 för uppvärmning av bostäder och varmvatten som fasats ut till miljövänligare alternativ över tid. Detta betydde att 2016 var bostadsbeståndet avsevärt under de mål som satts för utsläpp av växthusgaser för år 2020 och 2030 dvs. målen var redan uppfyllda år 2016. Men målet för 2050 var satt till minskade utsläpp med minst 80% vilket betydde att studiens alla åtgärder för minskad energikonsumtion behövde användas för att sänka utsläppen av växthusgaser till utsatt mål. Studien visar att alla mål som Sverige antagit kan uppnås eller ge stor förbättring då alla studiens energibesparande och växthusgasreducerande förslag implementeras.

  • 14.
    Thorsberg, Henrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Dimensioneringsmall för träförband med träskruv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Boverkets konstruktionsregler, BKR, som innehåller föreskrifter och allmänna råd på konstruktioner slutade att gälla 2011. De ersattes istället av Eurokoder(EK), det nya regelverket vid dimensionering av konstruktioner. Eurokod infördes eftersom det ger bättre kvalité i svenska byggmarknaden och kommer leda till färre missförstånd.Det tidigare regelverket, BKR, var inte lika komplicerat vid beräkningsgången av förband, jämfört med den europeiska standarden, Eurokod 5. Beräkningsgången med EK5 har blivit en längre process och som är mer tidskrävande.För att få en konstruktion att fungera som ett system så gäller det att konstruktionsdelarna sammanfogas väl. Det gör i så kallade knutpunkter, där förband överför de verkande krafterna hos konstruktionen.Syftet med examensarbetet var att i uppdrag åt Ramböll AB utforma en dimensioneringsmall i Microsoft Excel för att förenkla beräkningsgången av Eurokod 5 hos träförband med träskruv.En dimensionering med mallen kommer att utföras på två typer av träförband med träskruv, där utdata och tidsåtgång har jämförts med beräkning för hand, den metod som oftast används av Ramböll.Arbetet har byggts på intervju och litteraturstudier från böcker och rapporter inom träförband med träskruv. Detta görs för att få en bättre förståelse inom ämnesområdet.En fallstudie har utförts mellan beräkningsmetoderna beräkning för hand och dimensioneringsmall.En fullständig dimensioneringsmall har tagits fram i Microsoft Excel enligt Rambölls behov. Dimensionering med mallen och beräkning för hand har genomförts och jämförts för att ta reda på tidsåtgången och dimensionerande bärförmågan med bägge metoderna.Slutsatsen av detta examensarbete är att en dimensioneringsmall är möjlig att utforma i Excel. Den förkortar även tidsåtgången i dimensioneringsprocessen avsevärt tack vare av den snabba inmatning man kan göra i mallen.

  • 15.
    Vikner, Joel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Projektledares upplevelser av startskedet ibyggprojekt: Specifikt i relation till kommunikation och samarbete2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidiga skeden är avgörande för huruvida ett byggprojekt blir framgångsrikt eller inte. Brister i kommunikation och samverkan har flaggats som några av de problem som förekommer inom branschen och forskningen slår fast att förhållningsregler för dessa två faktorer bör fastställas i ett tidigt skede. Trots att tidiga skeden har stor inverkan på byggprocessen är denna i mindre omfattning utforskad än senare skeden. Denna forskningslucka motiverar att undersöka även detidiga skedena. Syftet med denna studie är att undersöka projektledares upplevelser av startskedet i byggprojekt och specifikt avseende kommunikation och samarbete och även fastställa vilka metoder för möten och riskanalyser i tidigt skede som kan leda till ökad måluppfyllnad. Vidare har användametoder för samarbete och kommunikationer observerats och analyserats. Studien genomfördes på en mindre projektledningsfirma i Mellansverige där fem projektledare intervjuades enligt semistruktureradmodell. Resultatet visar att den befintliga forskning och litteratur om tidiga skeden som finns stämmer överens med den bild som speglas av intervjuerna. Projektledarna anser att brist på tid i tidiga skeden är en vanlig orsak till fel tillsammans med frånvaron av mål alternativt otydligt formulerade mål. Användandet av en kommunikatör eller facilitator ansågs kunna ha positiv inverkan på projekt men används i dagsläget sparsamt och lokalisering av intressenter i byggprojektses som en stor utmaning i stora organisationer. Vidare upplevs det föreligga frustration över svårigheten att ordentligt fastställa behovet och lokalisera alla som kan tänkas påverkas av intressenter i byggprojektet. Studien har gett en fördjupad bild av några projektledares syn på tidiga skeden. Slutsatsen av studien visar på vikten av att arbeta mer omfattande med de tidiga skeden, i synnerhet med mål, för att byggprojektet skall bli mer framgångsrikt och effektivt samt och även minimera felaktigheter. Kommunikation och samarbete spelar en viktig roll i detta arbete och i förlängningen på slutprodukten.

  • 16.
    Zhang, Xingxing
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Wang, X.
    Zhao, Xiaoyun
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Solar System Design and Energy Performance Assessment Approaches2019Ingår i: Advanced Energy Efficiency Technologies for Solar Heating, Cooling and Power Generation, Springer, 2019, s. 417-451Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recently, solar system has gained a rapid development in many countries because it is clean and sustainable. Many solar systems including the solar photovoltaic/loop-heat-pipe (PV/LHP), solar loop-heat-pipe (LHP), solar photovoltaic/micro-channel heat pipe (PV/MCHP) system, and solar thermal facade system (STF) have been designed for energy saving. To assess these systems’ performance, there are many approaches such as energy and exergy assessment which is used in this chapter to analyze their performance. Besides the system design, the authors set up dedicated experimental models in combination with computer models to test the systems’ performance. Furthermore, some systems are compared with the conventional system, and the performance of these solar systems is better than the conventional system. In addition, these solar systems are applied in many real buildings and their performance is examined, the results show that the solar systems have more potential to boost the building energy efficiency and create the possibility of solar development in buildings. © 2019, Springer Nature Switzerland AG.

  • 17.
    Öhrèn, Rasmus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Tekniskt samråd: Studie av likvärdighet i utförandet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft. Avsikten var att förenkla plan- och byggprocessen samtidigt som kontrollen av byggandet skärps.

    I den nya lagen har det bland annat införts en tidsfrist på tio veckor för bygglovsprocessen. För att få börja bygga måste ett startbesked ges. Beskedet föregås ofta av ett tekniskt samråd.

    Syftet var främst att undersöka om det tekniska samrådet utförs likvärdigt emellan olika kommuner i Dalarnas län. Syftet var även att:

     Skapa en grund till föbätringsarbeten gälande det tekniska samrået.

     Utreda hur det tekniska samrådet kan förenklas eller förbättras.

     Belysa varfö det tekniska samrået ä en viktig del i byggprocessen.

     Tydliggöra skillnaderna i nya och gamla lagen avseende tekniskt samråd.

    Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att förstå vad ett tekniskt samråd är och hur det bör utföras. En litteraturstudie utfördes även för att välja metod. Metoden för arbetet blev den halvstrukturerade intervjuformen. Ett antal intervjuer gjordes hos fem byggnadsnämnder i Dalarnas län. För att studera tekniskt samråd i praktiken utfördes även studiebesök under tekniskt samråd vid Mora – Orsa och Falun kommun.

    Examensarbetet avgränsades till att undersöka hur tekniskt samråd utförs och fungerar på olika byggnadsnämnder i Dalarnas län. Arbetet avgränsades till att endast behandla åsikter från byggnadsinspektörer och en kontrollansvarig.

    Resultatet från intervjuerna har sammanställts och redovisas i resultatkapitlet. Alla tillfrågade i arbetet anser att kompletta handlingar är viktigt för att kunna genomföra ett tekniskt samråd. Byggherren bör vara påläst och insatt i projektet och en erfaren byggherre underlättar byggprocessen. Ett tekniskt samråd är också viktigt för att säkerställa att samhällets villkor uppfylls, det är särskilt viktigt att hålla samråd då byggherren är oerfaren.

1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf