du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 321
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Linn
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Fördomar, normer och generaliseringar: En studie av religionskunskapslärares förhållningsätt till mångfald2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

  • 2.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Sociologi.
    Heidegren, C-G Hegels fenomenologi1996Ingår i: Tidskriften Folkhögskolan, nr 7, s. 24-25Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Andersson, Matilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Hur världen kan förhålla sig till förenligheten mellan islam och mänskliga rättigheter: En komparativ analys av två artiklar2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker förenligheten och argumentationen kring islam och de mänskliga rättigheterna utifrån två artiklar skrivna av Elena Namli och Irene Oh. Frågeställningarna som studien vilar på är hur författarna argumenterar för förhållandet mellan sharia och mänskliga rättigheter i sina artiklar, vilka typer av förståelse av sharia respektive mänskliga som rättigheter framträder i författarnas artiklar samt om författarnas argumentation kring sharia och mänskliga rättigheter kan bidra till en större förståelse inom skolan.

    Undersökningens metod är en kvalitativ textanalys, i form av en komparativ litteraturstudie där de två artiklarnas innehåll har analyserats. Resultatet av analysen av artiklarna visar hur en gemensam sakfråga, exempelvis sharia, i en dialog bidrar till större förståelse för förenligheten mellan islam och mänskliga rättigheter. Förståelsen för mänskliga rättigheter och islam varierar då sharia, inom islam, kan tolkas både som en gudomlig lag, en juridisk lag eller en familjerättslig lag. Mänskliga rättigheter kan förstås som både en moralisk lag eller en juridisk lag. Argumentationen i artiklarna framhäver även västvärldens förförståelse för förenligheten, där ofta västvärldens tolkningar och synsätt på sharia och mänskliga rättigheter är en oskriven norm.

  • 4.
    Andrews, Victoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Att vara kille i en klass med flest tjejer: En kvalitativ studie om hur manliga elever upplever kvinnliga elevers beteende2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med denna studie är att belysa hur de manliga eleverna i skolan agerar i en klass med kvinnliga elever som majoritet. Detta är ett led i den jämställda utbildningen som skolan erbjuder. Jämställdhetsarbete är att bryta mönster, förutfattade meningar och fördomar.

    Syftet och frågeställningarna som undersöks i denna studie riktar sig mot de manliga eleverna och hur de reagerar och agerar kring att de är färre i antal än de kvinnliga eleverna. Tidigare forskning visar bland annat på att män av olika anledningar, inte har kommit från den stereotypiska rollen de förväntas ha.

    Jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta den information som jag samlat in genom intervjuer utförda efter en observation av en klass med flest kvinnliga elever.

    Analysen av den studie jag genomfört visar att det är tre kategorier som är mest framträdande i den diskussion som de manliga eleverna framför nämligen att de manliga eleverna antingen tycker att de egenskaper de kvinnliga eleverna har är positiva eller negativa, att de ofta ställer sitt eget beteende i motpol till deras och slutligen att de anmärker ofta på hur de kvinnliga eleverna argumenterar.

  • 5.
    Augustsson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    En bild säger mer än tusen ord: En semiotisk bildanalys av kristendomen och islam i tvåläroböcker2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    We encounter images and visual expressions on a daily basis. An image says more than a thousand words... but maybe the images can say too much? The school plays an important role in the development of democracy, gender equality, tolerance and respect of human rights. It is therefore important to have a discussion about the content of the textbooks and reflecting upon how these support the school's duty. I intend to investigate how images are produced in teaching materials for religious education, focusing on Christianity and Islam. The method of the essay is a semiotic content analysis. To reach the purpose, to investigate how and what images depicted in the teaching materials for religious education, four questions have been compiled: How does the image material look? What relationship does image and text have with each other, and how do they communicate? What is the balance between men and women? Are these different depending on the subject area? Do the textbooks show stereotypes or generalizing views through pictures? The result of the study shows that the analyzed textbooks have a relatively rich image content. Both books have religious phenomena as the main motive of the pictures. One of my most important issues in this analysis was whether the images had a reasonable caption or text link in the current text. Only 8% of the analyzed material had no caption or text attachment. The result also shows that both textbooks reinforce stereotypes. In Christianity, it became clear that 55% of the imagery shows stereotypical patterns, and in the texts about Islam, 60% show stereotypical patterns. A general view is that images contribute to learning and can help explain and illustrate a difficult subject. In particular, images are good for creating variation from the text, but using images must be done with care and caution, as images can easily contribute and reinforce stereotypic perceptions and prejudices.

  • 6.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    A wish for social cohesion: Local engagement and perspectives on inter-religious councils in contemporary Sweden2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the 20th century, Sweden developed into a mainly secularized society with low key institutional religious presence on the political scene. Church and state separated in year 2000, as a result of a long term development separating religion and politics in Sweden. But a new development has been taking place in the last decade in Sweden on municipality levels. Being a society with less the 5% of the population born abroad in the beginning of the 1960s, contemporary Sweden is today a cultural multi-diverse society with close to 20% of its population born abroad. As a result of migration Sweden has rather rapidly developed into a cultural diverse and multi-religious society. Starting in the year 2006 on a municipality level, representatives of religious organizations have in Sweden become invited participants in a growing number of Swedish cities through involvement in inter-religious councils. Often political local authorities has decided to take a leading role in the councils, seemingly out of a growing awareness of faith-based organizations crucial role in promoting social cohesion in local settings.

    This paper presents a case study where the formation of an inter-religious council is taking place in a mid-sized Swedish town. The paper presentation outlines the result of interviews with three kinds of actors; (1) elected politicians responsible for strategic policymaking in local community, (2) civil servants responsible for carrying out these policies and (3) representatives of Christian and Moslem faith-based organizations active in the local community.

    Main research questions are the following: What are the key expectations on the council from the different actors’ point of view? What kind of challenges are perceived to be crucial by different actors which should be dealt with in the short and long run?

    Analyses are made comparing similarities and disagreements in various respondents’ views.The answers from the participants are also discussed through the lens of problematizing the overarching aim of the interreligious council. Does it promote a wished for social cohesion or does it involuntarily strengthen group conflict in pluralistic Sweden? The outcome of the empirical data will also be put in a European context about the consequences on local level when interreligious dialogue is established as part of municipalities’ inter-cultural strategies.

  • 7.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    A wish for social resilience: Local engagement and perspectives on inter-religious councils in contemporary Sweden2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish society is characterized by secularization but as a result of migration during the last decades Sweden has developed into a more pluralistic society. On local level this is also detectable through a development of inter-religious councils in a growing number of Swedish cities. Often local political authorities has decided to play a crucial part in the councils, seemingly out of a growing awareness of faith-based organizations vital role in promoting social cohesion in local settings. This paper presents a case study where the formation of an inter-religious council is taking place in a mid-sized Swedish town. It presents the result of interviews with three kind of actors; (1) elected politicians responsible for strategic policymaking in local community, (2) civil servants responsible carrying out these policies and (3) representatives of participatory Christian and Moslem faith-based organizations active in the local community. Main research questions: What are the key expectations on the council from the different actors’ point of view? What kind of challenges should be dealt with in the short and long perspective from different actors’ point of view? Analysis will be made comparing similarities and disagreements in various views.

  • 8.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap. Uppsala universitet.
    Contesting religion. The media dynamics of cultural conflicts in Scandinavia2019Ingår i: Nordic Journal of Religion and Society, ISSN 0809-7291, E-ISSN 1890-7008, Vol. 32, nr 1, s. 91-93Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap. Göteborgs universitet.
    Filmen Natt (2014) och anhöriggrupper i sorg: ett exempel med komplikationer2017Ingår i: Filmen Natt - anhöriggrupper i sorg: En rapport från Centrum för kultur och hälsa Göteborgs universitet / [ed] Annica Sjölander & Marianne Strand, Göteborg: Göteborgs universitet , 2017, 1, , s. 20s. 1-45Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Filmengagemang, moraliskt patos och hjältedyrkan: publikens respons på filmen Gladiator2015Ingår i: Svärd, sandaler och skandaler: antiken på film och i tv / [ed] Hammar, Isak och Zander, Ulf, Lund, 2015, 1, s. 255-271Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Från internationell solidaritet till pessimism och främlingsfientlighet2018Ingår i: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, nr 31 julArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Palimpsestiskt tänkande: Fakta, fiktion och audiovisuell konstruktion av upplevd autenticitet2015Ingår i: En profil i profilen: Vänbok till Bo G Jansson / [ed] Catharina Nyström Höög, Charlotte Lindgren & Sverre Wide, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, s. 165-178Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Religion och meningsskapande genom film2015Ingår i: Samtidsreligion: Sociologiska perspektiv / [ed] Mia Lövheim & Magdalena Nordin, Malmö: Gleerups , 2015, 1, s. 152-156Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 14.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    The soft side of mediatization: fiction as a symbolic inventory for vernacular meaning making challenging the 'banal' notion in mediatization theory2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract The outcome of a case study about contemporary viewing habits in a Swedish audience will support claims about viewers as active and playful (Höijer 1998, Hoover 2006, Plantinga 2009). In line with mediatization theory it is argued that spiritual meaning making is taking place through mediated experiences and supports perspectives that media has become the primary source of religious ideas (Lynch 2007, Hjarvard 2008, 2012). The soft side of mediatization processes is illustrated where results from in-depth interviews show how adults are developing moral and metaphysical ideas by reflecting on themes developed in fiction films (Zillman 2005, Partridge 2008, Oliver & Hartmann 2010).  Vernacular meaning making beyond institutionalized religion, embedded in everyday life, such as viewer’s dealing with fiction narratives such as Pulp Fiction, Love Actually or Gladiator, highlights the need for a more complex understanding of elevated enchantment experiences.  An overly cognitive understanding of these processes is challenged, questioning the ‘banal’ notion in mediatization theory (Hjarvard 2008, 2012, Lövheim 2011, Nybro Petersen 2012). Instead of sticking to the ‘banal’ notion adopted in the mediatization theoretical framework, indicating something predictable, trivial or even dull, the paper strongly argues for a less pejorative concept, giving a more adequate and nuanced description of the interplay between cognition and affects creating emotional response in the audience. The presentation contributes to a development of concepts which combines aesthetic, affective and cognitive components in an investigation of spectator’s moves from emotional evaluation of intra-text narration to extra-textual systems of beliefs and moral assessments (Marsh 2007, Johnston 2007, Axelson 2011). It calls for new ways of understanding audiovisual cinematic input as a form of ‘film thinking’, not equivalent to illustrated philosophy (Frampton 2006, Brodén & Noheden 2013), providing symbolic narratives stirring cognition, powered by affect. 

    Tomas Axelson, ThD

    Assistant Professor Religious Studies, School of Humanities & Media,

    Högskolan Dalarna University, Sweden

    Project: Spectator engagement in film and utopian self-reflexivity. Moving Images and Moved Minds. (The Swedish Research Council)

    http://www.du.se/sv/AVM/Personal/Tomas-Axelson

  • 15.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap. 1960.
    Thick Viewing : Movies, Ethics and Utopian Dreams of a Better World2019Ingår i: Interdisciplinary Reflections on the Interplay between Religion, Film and Youth / [ed] Anita Cloete, Stellenbosch South Africa: AFRICAN SUN MeDIA, 2019, s. 51-64Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Thick viewing: empirical examples of condensed moments of narrative impact in fiction film developing theoretical concepts for intensified engagements2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract  In a case study about viewing habits in a Swedish audience I sampled 309 questionnaires; interviews with five focus group were conducted together with ten in-depth individual interviews discussing altogether fifteen favorite films exploring specific scenes of idiosyncratic relevance.  The outcome supports claims about viewers as active and playful (cf. Höijer 1998, Frampton 2006, Hoover 2006, Plantinga 2009). In line with mediatization theory I also argue that spiritual meaning making takes place through mediated experiences and I support theories about fiction films as important sources for moral and spiritual reflection (Partridge 2004, Zillman 2005, Lynch 2007, Plantinga 2009). What Hjarvard calls the soft side of mediatization processes (2008) is illustrated showing adults experiencing enchantment through favorite films (Jerslev 2006, Partridge 2008, Klinger 2008, Oliver & Hartmann 2010).  Vernacular meaning making embedded in everyday life and spectators dealing with fiction narratives such as Gladiator, Amelie from Montmartre or Avatar highlights the need for a more nuanced understanding of elevated cinematic experiences. The reported impact of specific movies is analyzed through theories where cognition and affect are central aspects of spectators’ engagements with a film (Tan 1996, Caroll 1999, Grodal 2009). Crucially important are theories of meaning-making where viewers’ detailed interpretation of specific scenes are embedded in high-level meaning-making where world view issues and spectators’ moral frameworks are activated (Zillman 2005, Andersson & Andersson 2005, Frampton 2006, Lynch 2007, Avila 2007, Axelson 2008, Plantinga 2009).  Also results from a growing body of empirical oriented research in film studies are relevant with an interest in what happens with the flesh and blood spectator exposed to filmic narratives (Jerslev 2006, Klinger 2008, Barker 2009, Suckfüll 2010, Oliver & Hartmann 2010). Analyzing the qualitative results of my case study, I want to challenge the claim that the viewer has to suspend higher order reflective cognitive structures in order to experience suture (Butler & Palesh 2004). What I find in my empirical examples is responses related to spectators’ highest levels of mental activity, all anchored in the sensual-emotional apparatus (Grodal 2009). My outcome is in line with a growing number of empirical case studies which support conclusions that both thinking and behavior are affected by film watching (Marsh 2007, Sückfull 2010, Oliver & Hartmann 2010, Axelson forthcoming). The presentation contributes to a development of concepts which combines aesthetic, affective and cognitive components in an investigation of spectator’s moves from emotional evaluation of intra-text narration to extra-textual assessments, testing the narrative for larger significance in idiosyncratic ways (Bordwell & Thompson 1997, Marsh 2007, Johnston 2007, Bruun Vaage 2009, Axelson 2011).

    There are a several profitable concepts suggested to embrace the complex interplay between affects, cognition and emotions when individuals respond to fictional narratives. Robert K. Johnston label it “deepening gaze” (2007: 307) and “transformative viewing” (2007: 305). Philosopher Mitch Avila proposes “high cognition” (2007: 228) and Casper Thybjerg ”higher meaning” (2008: 60). Torben Grodal talks about “feelings of deep meaning” (Grodal 2009: 149). With a nod to Clifford Geertz, Craig Detweiler adopts “thick description” (2007: 47) as do Kutter Callaway altering it to ”thick interpretations” (Callaway 2013: 203).  Frampton states it in a paradox; ”affective intelligence” (Frampton 2006: 166).

    As a result of the empirical investigation, inspired by Geertz, Detweiler & Callaway, I advocate thick viewing for capturing the viewing process of these specific moments of film experience when profound and intensified emotional interpretations take place.

    The author

    As a sociologist of religion, Tomas Axelsons research deals with people’s use of mediated narratives to make sense of reality in a society characterized by individualization, mediatization and pluralized world views.  He explores uses of fiction film as a resource in every day life and he is currently finishing his three year project funded by the Swedish Research Council: Spectator engagement in film and utopian self-reflexivity. Moving Images and Moved Minds.

    http://www.du.se/sv/AVM/Personal/Tomas-Axelson

    Bibliography

    • Axelson, T. (Forthcoming 2014). Den rörliga bildens förmåga att beröra.[1] Stockholm: Liber
    • Axelson, T. (In peer review). Vernacular Meaning Making. Examples of narrative impact in fiction film questioning the ’banal’ notion in mediatization theory. Nordicom Review. Nordicom Göteborg.
    • Axelson, T. (2011). Människans behov av fiktion. Den rörliga bildens förmåga att beröra människan på djupet.[2]Kulturella perspektiv. Volume 2. Article retrieved from

    www.kultmed.umu.se/digitalAssets/74/74304_axelson-22011.pdf

    • Axelson, Tomas (2010) “Narration, Visualization and Mind. Movies in everyday life as a resource for utopian self-reflection.” Paper presentation at CMRC, 7th Conference of Media, Religion & Culture in Toronto, Canada 9 – 13th August 2010.
    • Axelson, Tomas (2008) Movies and Meaning. Studying Audience, Favourite Films and Existential Matters. Particip@tions : Journal of Audience and Reception Studies. Volume 5, (1). Doctoral dissertation summary. ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS. Article retrieved from

    http://www.participations.org/Volume%205/Issue%201%20-%20special/5_01_axelson.htm

     [1] English translation: Moving Images and Moved Minds.

    [2] English translation: Our need for fiction. Deeply Moved by Moving Images. Cultural Perspectives.

  • 17.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Thick viewing: empirical examples of condensed moments of narrative impact in fiction film developing theoretical concepts of intensified engagement2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a case study about viewing habits in a Swedish audience I sampled 309 questionnaires; interviews with five focus group were conducted together with ten in-depth individual interviews discussing altogether fifteen favorite films exploring specific scenes of idiosyncratic relevance.  The outcome supports claims about viewers as active and playful (cf. Höijer 1998, Frampton 2006, Hoover 2006, Plantinga 2009). In line with mediatization theory I will also argue that spiritual meaning making takes place through mediated experiences and I support theories about fiction films as important sources for moral and spiritual reflection (Partridge 2004, Zillman 2005, Lynch 2007, Plantinga 2009). What Hjarvard calls the soft side of mediatization processes (2008) is illustrated showing adults experiencing enchantment through favorite films (Jerslev 2006, Partridge 2008, Klinger 2008, Oliver & Hartmann 2010).  Vernacular meaning making embedded in everyday life and spectators dealing with fiction narratives such as Gladiator, Amelie from Montmartre or Avatar highlights the need for a more nuanced understanding of elevated cinematic experiences. The reported impact of specific movies is analyzed through theories where cognition and affect are pivotal aspects of spectators’ engagements with a film (Tan 1996, Caroll 1999, Grodal 2009). Crucially important are theories of meaning-making where viewers’ detailed interpretation of specific scenes are embedded in high-level meaning-making where world view issues and spectators’ moral frameworks are activated (Zillman 2005, Andersson & Andersson 2005, Frampton 2006, Lynch 2007, Avila 2007, Axelson 2008, Plantinga 2009).  Also results from a growing body of empirical oriented research in film studies are relevant with an interest in what happens with the flesh and blood spectator exposed to filmic narratives (Jerslev 2006, Klinger 2008, Suckfüll 2010, Oliver & Hartmann 2010). Analyzing the qualitative results of my case study, I want to challenge the claim that the viewer has to suspend higher order reflective cognitive structures in order to experience suture (Butler & Palesh 2004). What I find in my empirical examples is responses related to spectators’ highest levels of mental activity, all anchored in the sensual-emotional apparatus (Grodal 2009). My outcome support a growing number of empirical case studies which support conclusions that both thinking and behavior are affected by film watching (Marsh 2007, Barker 2009, Sückfull 2010, Oliver & Hartmann 2010, Axelson forthcoming). The presentation contributes to a development of concepts which combines aesthetic, affective and cognitive components in an investigation of spectator’s moves from emotional evaluation of intra-text narration to extra-textual assessments, testing the narrative for larger significance in idiosyncratic ways (Bordwell & Thompson 1997, Marsh 2007, Johnston 2007, Bruun Vaage 2009, Axelson 2011).

    There are a several profitable concepts suggested to embrace the complex interplay between affects, cognition and emotions when individuals respond to fictional narratives. Robert K. Johnston label it “deepening gaze” (2007: 307) and “transformative viewing” (2007: 305). Philosopher Mitch Avila proposes “high cognition” (2007: 228) and Casper Thybjerg ”higher meaning” (2008: 60). Torben Grodal talks about “feelings of deep meaning” (Grodal 2009: 149). With a nod to Clifford Geertz, Craig Detweiler adopts “thick description” (2007: 47) as do Kutter Callaway altering it to ”thick interpretations” (Callaway 2013: 203).  Frampton states it in a paradox; ”affective intelligence” (Frampton 2006: 166).

    As a result of the empirical investigation, inspired by Geertz, Detweiler & Callaway, I advocate thick viewing for capturing the viewing process of these specific moments of film experience when profound and intensified emotional interpretations take place.

  • 18.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Varför berörs vi så starkt av musik som Kent och Bob Dylan eller filmer som Amelie och Avatar?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Vernacular meaning making: Examples of narrative impact in fiction film questioning the 'banal' notion in mediatization of religion theory2015Ingår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 36, nr 2, s. 143-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The outcome of an audience study supports theories stating that stories are a primary means by which we make sense of our experiences over time. Empirical examples of narrative impact are presented in which specific fiction film scenes condense spectators' lives, identities and beliefs. One conclusion is that spectators test the emotional realism of the narative for greater significance, connecting diegetic fiction experiences with their extra-diegetic world in their quest for meaning, self and identity. The 'banal' notion of the mediatization of religion theory is questioned as unsatisfactory in the theoretical context of individualized meaning-making processes. As a semantically negatively charged concept, it is problematic when analyzing empirical examples of spectators' use of fictional narratives, especially when trying to characterize the idiosyncratic and complex interplay between spectators' fiction emotions and their testing of mediated narratives in an exercise to find moral significance in extra-filmic life. Instead vernacular meaning-making is proposed.

  • 20.
    Axelson, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Hansson, Ulf
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Statsvetenskap.
    Sedelius, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Statsvetenskap.
    Stier, Jonas (Redaktör)
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Från privatsak till politisk kraft?: Borlänges interreligiösa råd och förväntningar på religion som resurs i lokalsamhället2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Axelson, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Sedelius, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Statsvetenskap.
    Den komplexa frågan kring religionens roll2018Ingår i: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, nr 7 febArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Berg, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Hållbar utveckling inom religionskunskapsundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syfte är att med utgångspunkt i tre författares klimatdidaktiska respektive miljöetiska teorier, analysera två didaktiska forskningsstudier om undervisning om hållbar utveckling, med avseende på dess tillämpbarhet för undervisning om hållbar utveckling inom ramen för religionsämnets etikmoment. Metoden för denna studie är en kvalitativ litteraturstudie.

    Resultatet av analysen visar att lärare är medvetna om sin undervisning gällande hållbar utveckling. De hoppas hjälpa elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt samt förståelse inför andra människor och deras levnadsvillkor. Man arbetar mest med miljö- och klimatfrågor i den ekologiska aspekten av definitionen av hållbar utveckling och även med den sociala aspekten av ämnet. Demokrati, etik och samhällsansvar ska ge eleverna verktyg att forma sin egen framtid med tillförsikt.

  • 23.
    Bergmann, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Religionsvetenskap.
    Vem är samen?: En läromedelsanalys av hur samisk kultur och identitet presenteras i Undervisningsmaterial i historia och religion2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to study how the Sami are presented in four textbooks about religion and history that are used in the schools of the majority culture of Sweden today and one book of ideas asto how a textbook could look like from a Sami's perspective. Its aim is not only to study how the Sami are presented but also to discuss how students who read these books could interpret what it means to be a Sami and what their culture is about. It is also meant to discuss how the Sami identitycould be formed. In order to be able to discuss this the essay uses three different kinds of theories about identity and culture. The analysis showed that there is little information about Sami culture, identity, religion and historypresented in the four textbooks used in schools of the majority culture and that these books seem to want students to think that the Sami are troublemakers but are and should be assimilated into the majority culture.

  • 24.
    Blomkvist, Torsten
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Hasla völl: En analys utifrån det fornskandinaviska begreppet sidhr2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Blomkvist, Torsten
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    The Coming of Religion: Legitimation of Power on Gotland During the Iron and Middle Ages2009Ingår i: The Reception of Medieval Europe in the Baltic Sea Region. The 12th Visby Symposium on Historical Sciences, Gorland: Gotland University Press , 2009, Vol. XIIKapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Bodenhem Östgren, Ellen
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Sex – sakral sensualism eller satanisk svaghet?: En litteraturstudie om judendomen och buddhismensförhållningssätt till sexualitet.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en litteraturstudie som syftar till att undersöka hur judendomen och buddhismen förhåller sig till sexualitet. Den syftar även till att undersöka vilka skillnader det finns i tolkningen av sexualiteten beroende på om forskningen sker med en mer traditionell vetenskaplig forskning eller genom en feministisk forskning. Den teori som ligger till grund för undersökningen baseras på en feministisk värdegrund som vidhåller att det inom sexualiteten finns en tydlig könsmaktsordning och genushierarki. I undersökningen presenteras ett antal texter kopplade till judendomen, buddhismen och sexualitet. Därefter analyseras de olika texterna baserat på dess forskningsinriktning för att se hur maktstrukturerna inom sexualiteten lyfts fram. Här framkommer att det inom den feministiska forskningen läggs en större fokus på att framhålla den maktkonstruktion och de könsroller som konstrueras i förhållande till religionerna. Dock framkommer även denna maktstruktur inom den mer traditionella forskningen. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultat och analys med fokus på den problematik och de möjligheter som kan uppstå när det skall undervisas om sexualitet i religionsämnet på gymnasieskolan. Här framkommer att det finns en problematik med att undervisa om kontroversiella frågor men att det med hjälp av en deliberativ metod finns goda möjligheter att ändå lyckas med denna undervisning.

  • 27.
    Bodenhem Östgren, Ellen
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Sex på skoltid: En empirisk studie om sexualitet i religionsundervisningen2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvantitativ empirisk studie som syftar till att undersöka elevers synsätt och uppfattning kring ämnesområdet sexualitet i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning området sexualitet ges plats i religionsundervisningen. Den teori som ligger till grund för undersökningen är ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Teorin framhåller vikten av att elever ges möjlighet att ges en inblick och förståelse för andra människors synsätt genom att samarbeta och agera tillsammans. Genom att lära sig se de delar som knyter människor samman kan även eleverna lära sig acceptera det som skiljer människor åt. Undersökningens material utgörs av enkätsvar från femtiosex gymnasielever från fem olika skolor i Sverige. Elevernas svar analyseras och tolkas för att besvara undersökningens fyra frågeställningar. I analysen fram kommer att området sexualitet lyfts fram i en ytterst begränsad utsträckning i religionsämnet. Det framkommer även att eleverna generellt sett har en positiv inställning till området sexualitet och anser detta vara av stor vikt. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultatet och tidigare forskning som finns i ämnet. Här framkommer att området sexualitet bör ges en större plats inom religionsämnet samt att sexualitet är ett känsligt område att undervisa kring, särskilt i förhållande till elever med en religiös positionering. Ämnet och området medför en stor utmaning för den undervisande läraren.

  • 28.
    Bure Wijk, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Stockar och stenar falla där, istället för tårar: en studie av häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1674-16752014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Börjesson, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Enki and the World Order: En ideologikritisk mytanalys2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay researches and traces ideological thoughts and concepts in the ancient Sumerian myth “Enki and the World Order” regarding superiority, gender and royal symbolism. This is done through the theoretical framework of Bruce Lincoln which views myth as narrative ideology. The method used is a qualitative content analysis. I argue that the author of the myth applied the same symbolism for power (the crown and kingship) in the human world as in the world of the gods, and by doing so, the myth legitimizes and naturalizes the phenomenon of kingship in the ordinary world of Mesopotamia. I also argue that the myth portrays the Sumerian land and culture as superior, and grants the land a primeval, sacred origin. Gender roles in the myth, and whether or not these roles also applied for the ancient Sumerians are also discussed. I argue that the myth grants femininity and masculinity a “nature”, and that it describes women as passive, quiet and beautiful while men are described as active and aggressive.

  • 30.
    Börjesson, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Befrielse från Frihandelns hegemoni?: En undersökning av Evengelii Gaudiums syn på kapitalism och global frihandel.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket tankegods som influerat Evangelii Gaudium, och huruvida påve Franciskus kritik av kapitalismen främst är att betrakta som ett uttryck för befrielseteologi eller den katolska kyrkans mer traditionella sociala lära. För att uppnå syftet jämförs Evangelii Gaudium med tidigare påvliga uttalanden och Gustavo Gutierrez A Theology of Liberation. Resultatet visade att det är möjligt att hitta viss påverkan från den latinamerikanska befrielseteologin, men att påve Franciskus ståndpunkter i fråga om fattigdom och ekonomi är förankrade i den katolska traditionen och kritiken mot kapitalismen snarare har en teologisk grund än en politisk.

  • 31.
    Ciparsons, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Religionsvetenskap.
    Valet av undervisningsmaterial och dess konsekvenser: En jämförande undersökning om framställningar av islam i läroböcker2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 32.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    An Early Modern Era of Crises and Lutheran Reform Programs: A Mirror of Our Time?2017Ingår i: Mending the World?: Possibilities and Obstacles för Reilgion, Church and Theology / [ed] Nilas Blåder & Kristina Helgesson Kjellin, Eugene, Oregon: Pickwick Publications, 2017, 1, s. 413-424Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Att lösa klimatproblem med Luther eller Calvin: Reflektioner om det typiskt svenska som uttryck för en sekulariserad teologi2008Ingår i: Luther som utmaning Om frihet och ansvar, Stockholm: Verbum , 2008, Vol. 7Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artiken behandlar hur Luthers teologi lever vidare i sekulariserad form i svensk nationell diskurs. Med utgångspunkt i klimatfrågan kontrasteras mot det kalvinska arv som representeras av fd vicepresiden Al Gore.

  • 34.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Att överleva sjönöd till ett nytt frommare liv – om 1600-talet som reform­program­mens århundrade2017Ingår i: Visioner för en bättre värld. Pietismen som transnationell, reformatorisk och utopisk drivkraft: NORDVECK-konferens i Halle, 24–25 augusti 2017, 2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Blev det moderna Danmark mer lutherskt än Sverige?: Några perspektiv utifrån treståndslära och nationsbygge2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Das Bergwerk von Falun, der Pfarrer Olof Ekman (1639-1713) und die Entstehung des schwedischen Pietismus. Eine neue Frömmigkeit in einer außergewöhnlichen sozialen Situation2011Ingår i: Pietismus und Neuzeit : ein Jahrbuch zur Geschichte des neueren Protestantismus, ISSN 0172-6943, Vol. 37, s. 163-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 37.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Demokrati och identitet i dansk och svensk folkkyrka – två olika historier2013Ingår i: Kritisk forum for praktisk teologi, ISSN 0106-6749, Vol. 131, s. 29-42Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Den nya inre vägen: i väntan på både frälsning och malm2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Ekman, Olof. Reformivrare och kyrkoherde2012Ingår i: 111 betydande män och kvinnor i Världsarvet Falun under 400 år / [ed] Stål, Elizabet, Falun: Kulturpoolen i Falun , 2012, s. 18-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    En folklig folkkyrka?: Historien om Svenska kyrkan och det civila samhället2006Ingår i: Det civila samhället som forskningsfält : nya avhandlingar i ett nytt sekel / [ed] Svedberg, Lars; Trägårdh, Lars, Stockholm: Riksbankens jubileumsfond och Gidlunds förlag , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Enevald Svenonius2017Ingår i: Svenskt biografiskt lexikon (Swedelius - Swenson), Vol. 169, s. 598-603Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En biografisk artikel om den lutherskt ortodoxe teologen Enevald Svenonius (1617-1688) vid universitetet i Åbo.

  • 42.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Folkkyrkan som tappade sitt folk: om kyrka, folk och klass under 1900-talet2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Fromme Leserkreise des 17. Jahrhunderts als Schlüssel der Reinterpretation Lutherischer Theologie an einem Beispiel aus Schweden: Jacob Boëthius2016Ingår i: Schrift soll leserlich seyn: Der Pietismus und die Medien / [ed] Christian Soboth, Pia Schmid, Halle ad Saale: Verlag der Franckeschen Stiftungen , 2016, 1, s. 453-464Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Från då till nu: hur Svenska kyrkan som kulturarv riskerar att begränsas av förenklade historieskrivningar2017Ingår i: Mellan himmel och jord: Svenska kyrkans kulturarv inför framtiden / [ed] Göran Gunner & Maria Södling, Stockholm: Verbum Forlag, 2017, 1, s. 149-165Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Gruvsamhället vid Stora Kopparberget som kyrklig utmaning: Faluprästen Olof Ekman (1639–1713) som föregångare för svensk pietism2012Ingår i: Fornstora dagar: En antologi med texter om Falun, Stora Kopparberget och Sveriges stormaktstid / [ed] Bo G. Jansson, Inga Lena Ångström Grandien, Falun: Högskolan Dalarna , 2012, s. 10-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Habermas, kyrka och offentlighet: ett historiskt perspektiv på religionens återkomst2013Ingår i: Religionens offentlighet: Om religionens plats i samhället / [ed] Stenström, Hanna, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2013, s. 47-60Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 47.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Harald Hallén, Arvika och folkkyrkan2011Ingår i: Trefaldighetskyrkan i Arvika 100 år. En jubileumsskriftArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Harald Hallén som kyrkopolitiker2010Ingår i: Svensk kyrkotidning, ISSN 0346-2153, nr 20, s. 333-336Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This article summarize my dissertation about the victory of the swedish democratic "folk-church" as a parallel to the victory of the Social Democratic ideal of Swedish society as a home for the People (Folkhem).

  • 49.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Hengellinen herätys ruotsalaisessa kaivosyhteisössä 300 vuotta sitten (= Andlig väckelse i ett svenskt bergverkssamfund för 300 år sedan)2009Ingår i: Perusta, ISSN 0355-7111, Vol. 36, nr 6, s. 338-341Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Svenska kyrkans forskningsenhet.
    Kris och kristnande: Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689-1713. Pietism, program och praktik2015 (uppl. 1)Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As different Lutheran states tried to secure and implement the heritage of the Reformation at the beginning of the 17th century, criticism soon emerged. The confessionalization did not seem to be a success. Despite increased control and attempts to educate the population, people quite simply did not seem to become more pious. The critics belonged to a new group of readers that had discovered medieval mysticism as a source of increased piety. Johann Arndt (1555–1621) became the central figure in this movement, as his widely popular books about true Christianity were a sort of popularization of medieval monastic mysticism. This new group also eagerly read translated books written by puritan authors, as these delivered more specific guidelines for holier lives. It was in this context of new “middling” groups of pious readers that programs for reform were written by authors like Theophil Großgebauer (1627–1661), Philipp Jacob Spener (1635–1705) and Olof Ekman (1639–1713).This study focuses on the Swedish vicar Olof Ekman and his role as an important pioneer for pietistic ideas in Sweden. Ekman is famous for a program called Promise at Sea (Sjönödslöfte), which was published in 1680. In the first part of my study I mainly focus on this book and its context. Ekman’s program became a Swedish parallel to the Pia Desideria program, published by the main pioneer for pietism in Germany, Philipp Jacob Spener, in 1675. Pia Desideria was the starting point for the pietistic movement as it emphasized reading of the bible, conventicles and a new belief in the future. Ekman and Spener both strove for the activation of the individual’s faith into social practice. The main difference was that Ekman published his text as an exhortation to the young ruler Charles XI (1655–1697), who became the sovereign and absolutist ruler of the Swedish Empire in the same year as the program was published. For Ekman the road to improvement of public piety ran through asystem of public education, financed by the state. In the politically fragmented Holy Roman Empire of Germany, Spener did not have similar possibilities to trust the state as a force for change. Spener had to rely on the church as the key to reform. Interestingly, however, Spener shared Ekman’s hope for the Swedis hking as an ally for creating a more pious life among the lay population. Pia Desideria was never meant for the Swedish Empire. The first part of my study primarily analyses Ekman’s program and its contexts. Ekman’s main inspiration came from the Rostock theologian Theophil Großgebauer’s program Wächterstimme aus dem verwüsteten Zion of 1661. The Promise at Sea was written as a promise to God after Ekman survived a shipwreck on the Baltic Sea in 1679 on his way home to Sweden after fulfilling his duties as a Field Superintendendent for the Swedish Army in Livonia. In that part of the Swedish Empire Johann Fischer (1636–1705) was Superintendent for the church. Fischer was a friend of Spener’s, had studied in Rostock and was influenced by Großgebauer. In the province of Livonia Fischer had received support from the Swedish king to realize Großgebauer’s ideas about popular education in schools, financed by the state. These schools were intended to raise the population from serfdom and place the peasants in Livonia at the same level as other peasants in the Swedish Empire. Serfdom did not exist in Sweden. It is obvious Ekman wrote his program with his experiences from Livonia fresh in mind. As Ekman had published a program that encouraged the state to promote pietism, he became recognized by pietists around August Hermann Francke (1663–1727) in Halle around the year 1700. Joachim Justus Breithaupt (1658–1732) tried to arrange for a translation of Promise at Sea into Latin. Pietists around Francke had ambitions to translate Ekman’s program that advocated a form of state pietism, as they themselves received strong support from the state of Prussia. At the same time, it is striking that Spener’s Pia Desideria was not translated into Swedish at the time.The second main part of my study focuses on how Ekman fulfilled his duties as a pastor in the parishes by the Great Copper Mine in Falun in central Sweden. This town was dominated by industrial activities and was sort of a problem child to the church. The local population worked hard in the mining industry. Wage-labor, high risks of getting injured in the mine and uncertainties on the copper market were just some of the things that contributed to the local challenges Ekman had to face. His program for greater piety was a guideline as he strove for the improvement of teaching in church, popular education in school and better church discipline. For example, Ekman organized the enlargement of the sacristy in one of the main churches in Falun in order to have enough space for teaching and confessions. Ekman tried to obtain funding from the king for wages to what were known as the “extraordinary” teachers of general education in school. At the time in Sweden, basic education was generally performed at home. In Falun many children were fatherless because of the dangerous mine, and thus needed public education. He also published a commentary of Martin Luther’s “Small Catechism”, specifically aimed at his parishioners at the Great Copper Mountain. Ekman’s textbook was the first Swedish catechism that was based upon Spener. Ekman was heavily influenced by Spener’s Latin version of his catechism and Johann Fischer’s version of the so called Frankfurter catechism. Ekman was also the first person in Sweden to introduce a more elaborate version of what was known as the order of salvation (ordo salutis) in a textbook for ordinary people. This order consisted of a series of conceptual steps on the path to salvation. In a town characterized by lack of outer certainty, there was a greater need for an inner path to salvation. I present how Ekman developed this general theme in funeral sermons, where the possibility of experiencing eternal blessings on this earth was put forward as a way to stimulate a holy life. The biblical words from Isaiah 54:10: “For the mountains shall depart, and the hills be removed; but my kindness shall not depart from thee, neither shall the covenant of my peace be removed, saith the LORD that hath mercy on thee” were often used to his mining congregations as a promise of heavenly realities already in this life. Interestingly, Ekman’s funeral sermons have a close similarity to Spener’s. Earlier research has shown that, in an innovative way, Spener emphasized the possibilities of experiencing heaven on earth in his funeral sermons. Another area I investigate in my study is how Ekman also tried to lead his congregation to salvation according to the pattern of the order of salvation in his dealings with church discipline. He strove to reach inside of people in an attempt to evoke true feelings of repentance. Ekman did not want to use hard methods for fear of creating hatred against himself, as this would lead to a situation where the sinner stopped listening to his preaching. In summary, this study explores for the first time an early Swedish parallelto the early German development of pietism. The study is also groundbreaking in terms of putting pietism and the early mining industry in context with one another. Pietism is presented as a local form of a general Swedish confessionalization for facing the social realities created by early industrialization.

1234567 1 - 50 av 321
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf