Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Denna studie undersöker relationen mellan självskattad och prestationsbaserad informationssäkerhetskompetens hos IT-personal inom svenska regioner. Bakgrunden till studien är att offentlig sektor hanterar stora mängder känslig information samtidigt som organisationer ofta förlitar sig på självskattningar för att bedöma kompetensnivåer inom informationssäkerhet. Tidigare forskning visar dock att självskattad kompetens inte alltid överensstämmer med faktisk prestation.

Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsdesign där 62 deltagare från svenska regioners IT-avdelningar besvarade en självskattningsenkät samt genomförde ett momentbaserat kompetenstest via en egenutvecklad webbapplikation. Testet omfattade områden som phishing, incidenthantering, informationshantering och systemhantering. Resultaten analyserades genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys och parat t-test.

Resultaten visar en generellt låg överensstämmelse mellan självskattad och prestationsbaserad kompetens. Den totala korrelationen mellan självskattning och testresultat var mycket svag. Det största kompetensgapet identifierades inom incidenthantering, där deltagarna skattade sin förmåga betydligt högre än vad deras prestation i testet visade. Även inom informationshantering framkom en tydlig överskattning. Däremot uppvisade deltagarna högre överensstämmelse inom phishing och systemhantering, där prestationerna i flera fall översteg självskattningen.

Resultaten indikerar att lång yrkeserfarenhet och hög, teknisk kompetens inte nödvändigtvis innebär god förmåga att följa administrativa säkerhetsprocesser och regelverk i praktiska situationer. Studien pekar därmed på ett behov av mer praktiskt och scenariobaserat säkerhetsarbete inom offentlig sektor, särskilt inom incidenthantering och regelefterlevnad. Vidare visar studien att självskattning bör kompletteras med prestationsbaserade metoder för att ge en mer tillförlitlig bild av faktisk informationssäkerhetskompetens.

Digitalisering har gjort informationssäkerhet till en central fråga inom kommunal verksamhet. Studien undersöker hur en kommunal IT-verksamhet arbetar med systematiskt informationssäkerhetsarbete i praktiken och hur arbetet överensstämmer med etablerade standarder. Syftet är även att kartlägga brister, utmaningar och hitta möjliga åtgärder för att stärka arbetet.

Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Intervjuerna genomfördes med tre respondenter inom den kommunala IT-verksamheten, med olika roller och perspektiv på informationssäkerhetsarbetet. Dokumentanalysen omfattade organisationens riktlinjer och informationssäkerhetspolicy.

Resultatet visar att organisationen har en tydlig formell grund för sitt informationssäkerhetsarbete. Styrdokumenten beskriver bland annat ansvar, roller, informationsklassning, riskanalys, incidenthantering, kontinuitet, utbildning och uppföljning. På dokumentnivå överensstämmer arbetet därför i stor utsträckning med etablerade standarder och riktlinjer. Samtidigt visar intervjuerna att flera delar ännu inte är fullt etablerade i det dagliga arbetet.

Slutsatsen är att organisationens största utmaning inte främst är avsaknad av styrdokument, utan att omsätta befintliga dokument i praktiska arbetssätt. För att stärka informationssäkerhetsarbetet behöver organisationen tydliggöra ansvar, utveckla återkommande utbildningsinsatser, stärka informationsklassning och riskanalys samt förbättra uppföljning.

Små företag saknar ofta teknisk kompetens inom digitala tjänster och är därför beroende av externa webbutvecklare vid genomförande av webbprojekt. Studien syftar till att undersöka informationsasymmetrin mellan småföretagare och webbutvecklare, för att se hur det påverkar samarbetet, samt vidare bedöma om det finns behov av hjälpmedel som kan minska kunskapsgapet samt missförstånd. Studien genomfördes som en kvalitativ och explorativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades genom tematisk analys där återkommande teman identifierades. Resultaten visar att småföretagare ofta har otydliga krav, deras begränsade tekniska kunskap gör att krav baseras på idéer snarare än specifikationer. De har ett växande behov, kraven utvecklas successivt under projektets gång, vilket kan påverka tidsplan och budget. Därför finns det behov av vägledning, vilket innebär både att webbutvecklare känner ett ansvar att vägleda småföretagare, samt att det finns önskemål om stödmaterial. Studien visar också att tydlig och pedagogisk kommunikation, tillsammans med löpande avstämningar och demonstrationer, framstår som centrala faktorer för att minska missförstånd och skapa trygghet i samarbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur män framställs i husmorsfilmer, genom att undersöka vilka roller männen tilldelas och vilket tilltal de använder gentemot publiken.

Källmaterialet består av husmorsfilmer, vilka producerades mellan 1952–1976 och visades på biografer runtom i landet. Filmerna kombinerade reklam med information och via dessa kunde husmödrarna informeras om nya produkter samt få tips och råd för hushållet och hemarbetet. Filmerna som medtagits är filmen från 1953, höstprogrammet 1958, vårprogrammet 1963, höstprogrammet 1967, vårprogrammet 1971 och vårprogrammet 1975.

Undersökningen visar män förekommer i över hälften av det totala antalet sekvenser, och att deras roller förändras över tid. Under 1950-talet dominerar expertrollen, medan 1960- och 70-talen präglas av mer varierade och vardagliga roller.

Tilltalet skiftar samtidigt från auktoritativt och pedagogiskt, till ett mer informellt och lättsamt uttryck.

Detta examensarbete undersöker hur lärare uppfattar betydelsen av valbara bildrelaterade och praktiskt-estetiska undervisningsutrymmen i skolan, med särskilt fokus på bildämnets didaktiska villkor, elevers motivation, välbefinnande, sociala relationer och möjligheter till estetisk fördjupning. Studien tar sin utgångspunkt i avvecklingen av elevens val i grundskolan och diskuterar hur denna förändring kan förstås i relation till skolans individfrämjande uppdrag. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som har erfarenhet av bildämnet, elevens val, bildprofil eller andra former av valbara estetiska undervisningsutrymmen. Tre av informanterna är verksamma inom högstadiet och en informant är verksam inom gymnasieskolan. Den fjärde intervjun används som ett kompletterande perspektiv, eftersom gymnasiets individuella val inte är identiskt med elevens val men berör liknande frågor om valfrihet, motivation och estetisk fördjupning. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys, där återkommande mönster i lärarnas utsagor har identifierats, kodats och grupperats i teman. Resultatet visar att valbara bildrelaterade och praktiskt-estetiska undervisningsutrymmen tillskrivs flera betydelser. De beskrivs som viktiga för elevers möjlighet till fördjupning i bildämnet, utveckling av kreativitet och individuellt uttryck samt för motivation, välbefinnande och social tillhörighet. Lärarna framhåller att utökad tid i bild kan skapa utrymme för praktiskt arbete, koncentration och fördjupade skapandeprocesser. Samtidigt visar resultatet att minskade valmöjligheter kan begränsa vissa elevers möjligheter att utveckla sina estetiska styrkor och att uppleva delaktighet i skolan. Analysen visar att bildämnet inte enbart kan förstås som ett praktiskt-estetiskt ämne, utan även som ett rum för identitetsskapande, social interaktion och hälsofrämjande lärande. Studien synliggör därmed en spänning mellan skolans mål om individanpassning och den minskade tillgången till valbara estetiska undervisningsutrymmen.

Cette recherche est une étude comparative entre des extraits pris de La Chanson de Roland et de l’Orlando Furioso. Dans ce mémoire notre ambition est de rechercher ce qui se cache derrière les éléments merveilleux de ces deux oeuvres. Les passages que nous prenons en considération sont Astolphe sur la Lune et La mort de Roland. Nous pouvons ainsi tirer la conclusion que dans La Chanson de Roland, le merveilleux se manifeste par volonté divine. Nous sommes dans le domaine du merveilleux chrétien. D’autre parte, dans l’Orlando Furioso le merveilleux se déploie dans un cadre séculier, il agit comme moteur narratif. Les éléments surnaturels sont présentés avec naturalité et sont présentés comme réels. Nous sommes dans le cadre du merveilleux pratique.

Swedish residential buildings account for approximately 22% of the country's final energy consumption, with heat and electricity dominating the energy use mix. The increasing deployment of photovoltaics, battery energy storage systems, and heat pumps offers significant opportunities to improve energy efficiency and self-sufficiency in the residential sector. However, practical sizing guidance tailored to Nordic climates remains limited. This thesis aims to provide simplified sizing recommendations for the integration of PV, battery, and heat pump systems in Swedish single-family houses, targeting engineering stakeholders, installers, and homeowners.A parametric study was conducted using Polysun dynamic simulation software, modeling a representative 140 m² single-family house in Borlänge, Sweden. Air-source heat pumps and ground-source heat pumps were evaluated alongside PV systems ranging from 5.3 kWp to 20 kWp and battery capacities from 9.7 kWh to 33 kWh. Key technical performance indicators—including self-consumption, self-sufficiency, seasonal performance factor, and system coefficient of performance PV—were monitored alongside economic metrics such as payback periods, net present value, and levelized cost of electricity. The ‘one-variable-at-a-time’ approach enabled systematic assessment of component interactions while maintaining a feasible simulation set.The results demonstrate that PV-only systems (9 kWp to 13 kWp) coupled with heat pumps achieve simple payback periods of 6.7 years to 7.5 years and levelized cost of electricity values of 0.052 €/kWh to 0.060 €/kWh, a favorable condition for considering the adoption of such systems. Battery storage increases self-sufficiency from approximately 24% to 42% for a 9 kWp PV system but doubles the levelized cost of electricity (to 0.132 €/kWh) and extends payback beyond 11 years, remaining economically unattractive under current cost assumptions. Ground-source heat pump systems outperform air-source heat pump alternatives due to higher seasonal performance values (4.6 vs. 3.2), reducing annual electricity consumption for thermal energy generation purposes by approximately 12%. Community-scale storage and future battery cost reductions—an anticipated "LED moment" for stationary storage—could improve economic viability at breakthrough costs below 200 €/kWh.It is concluded that residential PV-heat pump systems in Sweden are economically viable without battery storage, with recommended PV capacities of 9 kWp to 13 kWp for typical single-family houses. Battery integration is not recommended under current market conditions unless self-sufficiency is prioritized over economic returns. Ground-source heat pumps offer superior performance where site conditions permit. The derived sizing rules provide practical guidance for Swedish engineering stakeholders, though limitations including reduced parametric space, rule-based control, and fixed economic assumptions suggest opportunities for future refinement through expanded sensitivity analyses, advanced control strategies, and community storage models.

This study examines the relationship between public higher education spending and labor market outcomes across 29 OECD countries over the period 2008–2022. While higher education investment is widely viewed as an important driver of productivity, employability, and economic performance, empirical evidence regarding its labor market effects remains mixed, particularly concerning the timing through which these effects materialize. The study adopts a multidimensional approach by examining employment, unemployment, and labor force participation as indicators of labor market outcomes. Government Share of Expenditure on Tertiary Education serves as the primary explanatory variable, while GDP per capita and Gross Fixed Capital Formation are included as conditioning factors. Using panel unit root tests, cointegration analysis, and the Pooled Mean Group (PMG) estimator, the study distinguishes between short-run dynamics and long-run relationships across OECD countries. The findings provide evidence of stable long-run relationships among the variables and indicate that higher education spending contributes positively to employment and labor force participation while reducing unemployment over time. However, the short-run effects differ from long-run outcomes and suggest temporary adjustment pressures consistent with a weak-link hypothesis, where labor market responses may initially move in the opposite direction before long-run gains emerge. The results support Human Capital Theory and Labor Market Matching Theory and suggest that higher education investment should be viewed as a long-term strategic investment rather than a short-term instrument for immediate labor market improvements. The study contributes to the literature by adopting a multidimensional labor market framework and emphasizing the importance of distinguishing between short-run adjustment processes and long-run equilibrium effects within a dynamic panel setting.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i relation till kriminella nätverk framställs i svenska journalistiska texter samt vilka samhälleliga betydelser dessa framställningar tillskrivs. Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på unga i kriminalitet eller på orsaker till brottslighet, men det finns begränsad kunskap om hur barn specifikt framställs i nyhetsmedier och hur dessa framställningar bidrar till bredare samhälleliga förståelser. En kvalitativ textanalys genomfördes där tolv journalistiska texter från svenska dags- och kvällstidningar valdes ut genom ett målstyrt urval. Materialet kodades och tematiserades genom tematisk analys och tolkades därefter främst med stöd av Howards S. Beckers stämplingsteori, med Stanley Cohens teori om moralpanik som komplement. Resultaten visade att barn framställs genom flera parallella tolkningsramar där de dels konstrueras som sårbara och exploaterbara, med betoning på psykisk ohälsa, social utsatthet och behov av tillhörighet, dels som aktiva och farliga gärningspersoner där ansvar och delaktighet i grov kriminalitet lyfts fram. Dessa framställningar förekommer ofta samtidigt och skapar en komplex bild. Denna dubbla framställning överensstämmer med den empiriska bild som framkommer i tidigare forskning. Till skillnad från tidigare forskning, som ofta använder den bredare kategorin ”unga”, bidrar denna studie med en specifik analys av hur yngre barn framställs i svensk journalistik. Vidare visade analysen att framställningarna kopplas till olika samhälleliga betydelser, där barn i kriminella nätverk både framstår som ett socialt problem kopplat till brister i skydd och stöd, och som ett hot mot samhällsordningen. Detta bidrar till att åtgärder såsom ökad kontroll och repressiva insatser framstår som legitima, samtidigt som behovet av förebyggande och stödjande insatser betonas.

Syftet med studien var att undersöka hur homosexuella personers öppenhet och strategier för identitetshantering varierar mellan olika sociala sammanhang i mindre samhällen i Sverige, utifrån RFSL-anställdas professionella erfarenheter av stöd-och rådgivningsarbete. Studien utgick från Erving Goffmans stigma-teori (Goffman [1963] 1986) och Jason Ornes “strategic outness” (2011) som teoretiskt ramverk. Detta undersöktes med frågor om hur öppenhet anpassas efter social kontext, hur stigma och heteronormer påverkar identitetshantering, hur den sociala komma-ut-processen förstås inom stödverksamheter samt vilken betydelse RFSL har för mindre samhällen. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma inom RFSL i olika delar av Sverige. Materialet analyserades genom tematisk analys utifrån Braun och Clarkes (2006) sexstegsmodell.

Resultatet visade att öppenhet kring homosexualitet är en social, situationsbunden och kontinuerlig process där individer kan anpassa graden av öppenhet beroende på upplevd trygghet, sociala reaktioner och risk för stigmatisering från sin omgivning. Särskilt i mindre samhälle framkom att social kontroll, rädsla för negativa reaktioner och brist på representation påverkade individers möjlighet att vara öppna med sin sexualitet. Samtidigt framträdde RFSL:s verksamheter som viktiga trygga sociala rum där individer kunde utrycka sin identitet oberoende av samhällets heteronormer. Studien visade även att öppenhet kan förstås som en strategisk och social process där individuella handlingar formas i relation till normer, stigma och social kontext. Resultatet bidrog därmed till en fördjupad förståelse av hur homosexuella personer navigerar mellan synlighet och osynlighet i vardagliga sociala sammanhang i mindre samhällen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur äldre personer framställs i svensk nyhetsrapportering samt vilka normer kring åldrande som dessa framställningar bidrar till att upprätthålla. Studien bygger på en kvalitativ tematisk analys av 20 nyhetsartiklar publicerade i Dagens Nyheter och SVT Nyheter under perioden 2025–2026. Analysen genomfördes utifrån ett sociologiskt perspektiv med fokus på social konstruktion, ålderism och stigma.

Resultatet visar att äldre beskrivs genom tre återkommande teman. För det första framställs äldre som sårbara, beroende och i behov av omsorg, särskilt i artiklar som behandlar äldreomsorg, ensamhet och vårdbrister. För det andra framställs äldre som aktiva, självständiga och ansvariga för sitt eget åldrande genom berättelser om träning, hälsa och aktivitet. För det tredje framställs äldre som samhällsresurser och bärare av erfarenhet, kunskap och historia.

Studien visar att nyhetsrapporteringen reproducerar både negativa och positiva framställningar om åldrande. Analysen visar även hur positiva beskrivningar kan skapa normer kring vad som betraktas som ett “lyckat” åldrande. Slutsatsen är att svensk nyhetsrapportering reproducerar återkommande föreställningar och normer om äldre och åldrande.

Denna studie undersöker hur unga vuxna män formar och förhandlar sin identitet på sociala medier i relation till sociala normer, publikens respons samt plattformarnas tekniska och sociala ramar. Studien bygger på åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med män i åldern 25–35 år och analyseras genom tematisk analys utifrån Anthony Giddens teori om reflexiv identitet, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Judith Butlers syn på identitet som performativ samt begreppen affordances och script. Resultatet visar att identitetsskapande på sociala medier formas i samspelet mellan individuella val, sociala normer, publikens respons och plattformarnas utformning. Deltagarna beskriver hur självpresentation anpassas efter publik, situation och plattform, där positiva och socialt accepterade delar av livet ges större synlighet medan sårbarhet och negativa erfarenheter oftare hålls tillbaka. Studien visar även att publikens respons påverkar både självpresentation och självuppfattning, samtidigt som identitet formas i samspelet mellan individ, publik, sociala normer och plattformarnas tekniska ramar.

High-voltage insulators based on glass fiber reinforced polymer have been commercially available for approximately three decades and are now deployed worldwide in numbers estimated at around 40 million units. Due to their low weight and compact design, these insulators are well suited for overhead line applications. However, recent studies indicate variations in quality, particularly related to adhesion at the core-housing interface, which may lead to common failure modes such as flashunder and subsequent loss of insulation performance. This may compromise grid performance and fail to meet operational safety requirements, thereby reducing system sustainability as a result of using low-quality insulators with reduced service life. 

A high-voltage laboratory test rig compliant with the personnel protection requirements of EN 50191 will be developed and utilized to evaluate alternative preconditioning methods for composite insulators relative to the standardized IEC 62217 procedure. 

The study focused on the preconditioning stage of the water diffusion test. Experimental room-temperature water diffusion methods with conditioning durations of 668 h and 1192 h were compared with the standardized 100 h boiling procedure. 

The results show that the standardized boiling procedure produced higher leakage current levels and a greater number of specimens exceeding the acceptance criteria compared with the room-temperature diffusion methods. Similar leakage current levels were obtained for both room-temperature diffusion durations, indicating that diffusion time alone had limited influence on the test outcome. The increase in leakage current was limited compared to dry specimen results. The findings suggest that the boiling procedure introduces more severe degradation of the material and core–housing interface than room-temperature water diffusion. However, the relative contributions of moisture ingress and thermal exposure remain uncertain and require further investigation. Flashover and corona phenomena were primarily observed on specimens without sheds.

The world is changing and fossil fuels are currently being replaced by renewable energy sources (RESs), including distributed generation (DG). Controlling the power of these sources can increase hosting capacity (HC). RESs have intermittent behaviour, which causes a nonreliable supply. Intermittency becomes a problem when integration of DG increases because it affects the power system performance, making it perform worse. HC needs to be increased to enable more DG in power systems. Battery energy storage systems (BESSs) can be a utility-scale battery or vehicle-to-grid (V2G), which can be utilised to shift energy. By shifting energy more intermittent sources can be integrated without the need for curtailment or network upgrades. 

The study analyses how integration of electric vehicles (EVs) and photovoltaics (PVs) affects the performance in a radial distribution network (DN), to identify when and where integration of EVs and PVs becomes an issue in the DN by analysing dynamic HC. A method for calculating dynamic PV-EV-HC in DNs, accounting for PV and EV integration is therefore developed. The study also analyses how V2G and a utility-scale battery can be utilised to solve the identified integration problem, to enable more integration of PVs and EVs in DNs without the need of curtailment and network upgrades. A method based on the calculation results that trough scheduling of charging and discharging enables and/or increase PV and EV implementation is therefore developed. The scheduling is modelled with only residential V2G or a combination of residential V2G and a utility-scale battery. 

The study is a case study with three cases utilising power flow (PF) simulations. Hourly PF simulations are performed on a 12-bus radial DN utilising daily residential load, PV and EV profiles. Voltage magnitude and branch loading are used as performance indicators. Three cases are compared: base case, V2G, and V2G combined with a utility-scale battery. Residential loads, PVs as generation and EVs are implemented into the DN in all cases. In the base case an EV and PV integration problem is identified and the EVs are modelled as loads. In the second case HC is enhanced with V2G, which means the EVs use V2G functionality where the charging and discharging are scheduled. In the third case HC is enhanced with V2G and a utility-scale battery. The EVs utilise V2G functionality and the utility-scale battery is implemented at bus 12, which is the last bus in the DN. The charging and discharging of EVs and the utility-scale battery are scheduled. 

The results show that V2G improves network performance but does not remove all violations. The demand and generation are balanced in the DN when EVs are plugged in, except when the EVs are charging. V2G combined with a utility-scale battery in the studied scenario, enable implementation of EVs and PVs at all households in the DN. Dynamic HC identifies the critical hours and buses, which enable enhanced HC with scheduling. 

By analysing dynamic HC, it can be identified that EVs and PVs become problematic when and where performance indicators are exceeded. This is thanks to the useful time-dependent information from dynamic HC, compared to static HC that only demonstrates the worst-case scenario. Residential V2G should be combined with a utility-scale battery in the integration solution. By only implementing V2G the DN remains unbalanced, however, the worst-case dynamic HC increases with 50 %. A combination of V2G and a utility-scale battery enables full implementation of EVs and PVs. The combination increases the worst-case dynamic HC with 230 %, PV implementation with 60 % and EV implementation with 180 % compared to only V2G enhancement. The EVs should first be scheduled and the information from dynamic HC should then be utilised to support the scheduling of the utility-scale battery to meet performance limits of the radial DN.

Denna studie syftar till att belysa hur lärare beskriver betydelsen av att elever utvecklar en läslig handstil samt hur de beskriver att de organiserar skrivundervisningen i årskurs 1 där elever får möjlighet att utveckla en läslig handstil. Eftersom studien syftar till att belysa lärares beskrivningar av olika uppfattningar och situationer har sex intervjuer med verksamma lärare genomförts. Resultatet visar att lärarna beskriver uttrycket läslig handstil på liknande vis men förhåller sig till begreppet på olika sätt. Resultatet visar även att alla lärare använder sig av liknande metoder för den tidiga skrivundervisningen, där syftet är att eleverna ska börja utveckla en läslig handstil, men att antalet undervisningsmoment och undervisningstid som ägnas åt handstilsträning varierar mellan lärarna. Slutsatsen av studien är att lärare förhåller sig till uttrycket läslig handstil på olika sätt och att de organiserar skrivundervisningen på olika sätt då det inte finns tydliga riktlinjer kring, varken på lokal eller nationell nivå, vad en läslig handstil är och hur man på bästa sätt undervisar för att elever ska utveckla en läslig handstil. Detta skapar en olikvärdighet i elevernas utbildning. Ett förtydligande från Skolverkets håll hade eventuellt varit en framgångsfaktor till en högre likvärdighet.

Jag har i denna studie undersökt hur skolhunden kan vara ett verktyg för yngre elever i läsinlärningen. När och varför det används samt hur det kan påverka elevers motivation och om det finns hinder och dilemman kopplat till skolhunden. För att besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts digitalt med lärare som är utbildade tillsammans med sina hundar, så kallade skolhundar. Resultatet visar hur skolhunden stöttar eleverna i läsutvecklingen. Informanterna uppger att skolhunden ökar elevers motivation, att eleverna hittar ett lugn och ökar sitt fokus i läsinlärningen. Sammantaget tyder resultatet på att skolhundar kan vara ett bra pedagogiskt verktyg som gynnar skolmiljön och stärker elevers förutsättningar att uppnå sin läsförmåga.

In a society where multilingualism plays an important role in language learning, the study of cross-linguistic influence could help provide a better understanding of how languages already known by learners influence the acquisition of a third language. This study examines the influence of other languages on written French produced by Swedish students learning French as a third language (L3). The research aims to identify the types of influence, their source languages, and their impact on lexical depth over time. The data consists of 40 written texts drawn from a Swedish-speaking French learner corpus from Lund University. The data was manually annotated for different types of transfer, including structural calques, direct borrowings, hybrid formations, and semantic extensions. The results show that structural calques and direct borrowings are the most frequent types of transfer, while hybrid forms and semantic extensions are less frequent. Swedish is the primary source of transfer, especially in structural calques, while English is associated with direct borrowings. Cross-linguistic influence affects not only surface-level choices but also lexical depth, including semantic precision, contextual appropriateness, and collocational use. 

Over time, learners shift from direct reliance on known languages to more integrated forms of transfer, developing a more autonomous lexical system in French L3. Cross-linguistic influence continues throughout the learning process. These findings highlight the dynamic and strategic nature of transfer in third language acquisition, underscoring the importance of considering learners' multilingual repertoire in research and pedagogy.

Ce mémoire propose une étude onomastique du Journal d'un curé de campagne de Georges Bernanos. L'étude porte sur l'emploi des anthroponymes (noms de personnes) dans le roman, qui compte 45 noms de famille, 26 prénoms et 22 titres. L'objectif est de comprendre comment Bernanos a choisi ces noms, leur fonction dans le roman et l'effet recherché sur le lecteur. Pour ce faire, nous adoptons une approche qui examine les noms selon trois perspectives différentes : une perspective logique, une perspective onomastique et une perspective cognitive. Cette analyse à travers ces trois prismes permet d'approfondir notre compréhension. L'analyse révèle que Bernanos accordait une grande importance aux noms et poursuivait trois objectifs principaux. Premièrement, son choix de noms vise à renforcer l'effet de réel du roman. Deuxièmement, les noms soulignent et amplifient les caractéristiques de ses personnages principaux. Enfin, les noms contribuent à étayer son thème central : la lutte entre le bien et le mal.

Denna studie undersöker ett lektionsupplägg i religionskunskap som utgår från Ann Taves building block-ansats. Syftet är att analysera om och hur ett sådant upplägg kan bidra till att bredda och nyansera elevers religionsbegrepp och därigenom deras förståelse av religion. Särskilt fokus riktas mot hur elevernas resonemang förändras när religion inte behandlas som en fast kategori, utan som något som formas genom sammanhang, tolkning och tillskrivning av betydelse.

Studien bygger på en tematisk och jämförande analys av en inledande och avslutande enkät samt observationsanteckningar från sex lektioner i en nionde klass. Under lektionsupplägget fick eleverna arbeta med begrepp som specialness, attribution och byggstenar. Undervisningen rörde sig från mer igenkännbara religiösa exempel till mer gränsdragande fenomen, där eleverna fick diskutera varför något kunde uppfattas som religiöst, särskilt eller meningsbärande i ett visst sammanhang.

Resultatet visar att eleverna inledningsvis framför allt identifierade religion genom etablerade och igenkännbara uttryck, såsom kyrka, bön, gudstro och präster. Under lektionsuppläggets gång framträdde dock en förskjutning. I den avslutande enkäten och i klassrumsobservationerna resonerade eleverna i större utsträckning om sammanhang, syfte, aktör, tolkning och tillskriven betydelse. De började därmed röra sig från ett förenklat religionsbegrepp grundat i igenkänning mot ett mer kontextuellt och analytiskt sätt att tänka kring religion.

Ett viktigt resultat är att denna snäva religionsförståelse inte endast kan förstås som något som undervisningen producerar. I studien framträdde begränsade föreställningar om vad som räknas som “riktig” religion även hos elever med egna religiösa referensramar. Detta är betydelsefullt eftersom sådana elever själva kan tillhöra grupper som riskerar att förenklas eller fel representeras i religionkunskapsundervisningen, men samtidigt kan bidra till att upprätthålla liknande förenklade bilder av religion. Studien visar därmed att behovet av en bredare och mer kontextuell religionsförståelse inte enbart gäller sekulära eller religionsovana elevgrupper.

Slutsatsen är att Taves building block-ansats kan fungera som ett didaktiskt verktyg för att utveckla elevers religionsförståelse och religiösa litteracitet som tolkningskompetens. Studien visar samtidigt att ett sådant arbetssätt väcker didaktiska utmaningar, särskilt i form av motstånd, osäkerhet och gränsdragningsproblem. Dessa utmaningar förstås dock inte enbart som hinder, utan som en del av den begreppsliga omförhandling som uppstår när elevers tidigare förståelse av religion utmanas.

Cemented carbides are composite materials, most commonly comprising tungsten carbide (WC) grains embedded in a metallic matrix of cobalt (Co). The high hardness and wear resistance properties make it popular in a wide range of tribological applications. However, the effect of WC grain size and Co content is not yet clear under sliding and abrasive conditions. In the present study, tribological behavior of the cemented carbides with varying WC grain size (less than 0.5 to 1.5 μm) and cobalt content (3,6,10 wt%) has been investigated under scratching and abrasion conditions. After tribological testing, a combination of white light profilometry, high-resolution scanning electron microscopy (SEM), and energy-dispersive Xray spectroscopy (EDS) was used to characterize the tribological behavior and understand the effect of microstructure and composition.

The results showed that the microstructure degradation of WC-Co cemented carbides starts with cobalt removal, followed by crushing and fragmentation of WC grains which are mixed up with binder again as a modified surface layer. It was observed that cemented carbides with coarse grain size are more prone to fragile within individual WC grain, generating WC fragments as wear debris. Further the results indicated that the cemented carbides with higher cobalt content display desirable tribological behavior under both sliding and abrasion conditions due to the formation of a stable tribo-layer, which is in contradiction to the traditional belief that the wear resistance increase with the bulk hardness of WC-Co.

District heating networks still rely on fossil-fueled and high-cost peak production units to manage short-duration demand spikes, increasing operational costs and environmental impacts while challenging long-term decarbonization targets. This thesis investigates peak power behavior and building-side strategies within the Ludvika district heating network in Sweden, using real operational data from both the network-side through VB Energi and the building-side through LudvikaHem. The study analyzes the relationship between heat production, building heat demand and outdoor temperature while evaluating the potential of building-side theoretical demand-capping strategy to reduce heat demand and relieve stress within the district heating network. 

The results demonstrate a strong dependency between district heating production and outdoor temperature, with regression models producing a coefficient of determination of R2 = 0,84 for average production. The highest observed average production reached 39,64 MW. Median Absolute Deviation-based threshold analysis identified operational threshold values between 22,80 MW and 25,90 MW as representing transitional and abnormal peak conditions. Based on these thresholds, 94,47% of hourly average production values were classified as normal operation, 5,01% as borderline operation and 0,51% as abnormal peak operation. Furthermore, regression analysis showed that abnormal peak conditions began to occur at outdoor temperatures significantly warmer than the approximately -5,00°C operational threshold currently assumed within the network, with the first abnormal crossings occurring around 3,30 °C for hourly average production. 

The building-side analysis demonstrated strong seasonal dependency of space heating demand, while domestic hot water demand exhibited more irregular short-term variations associated with occupant behavior. Among the evaluated mitigation strategies, the seasonal average cap on total demand achieved the largest total demand reduction at approximately 16,16%, although this introduced an increased risk of occupant comfort reduction. The regression-based annual cap strategy achieved approximately 10,82% demand reduction, while the seasonal regression-based strategy achieved approximately 8,04%. Statistical peak-shaving strategies based on percentile constraints produced significantly smaller reductions, with the 95th percentile and 99th percentile strategies reducing demand by approximately 1,54% and 0,27%, respectively. Domestic hot water-focused strategies produced reductions of approximately 5,00%. 

The study concludes that empirically derived theoretical building-side mitigation strategies can contribute to reducing heat demand and thus decrease peak power occurrences within district heating systems without requiring major infrastructure expansion.

Den snabba digitaliseringen av samhället har i grunden förändrat människors interaktionsmönster, vilket innebär att både ungdomars sociala liv och potentiella riskmiljöer i stor utsträckning har förflyttats till internet. För att möta denna samhällsförändring och täppa till kritiska luckor i det traditionella brottsförebyggande arbetet utvecklar Polismyndigheten nya arbetsmetoder, däribland nätpatrullering och funktionen digital områdespolis.

Studiens syfte är att undersöka hur polisens nätpatrullering kan utformas för att bli mer effektiv, med fokus på det brottsförebyggande arbetet mot målgruppen, ungdomar i åldern 15–19 år. Studien tillämpar en mixed methods-strategi där kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nätpatrullerande poliser kombineras med en kvantitativ enkätundersökning riktad mot målgruppen. Det teoretiska ramverket utgörs av en kombination av community policing, rutinaktivitetsteorin och det implementeringsteoretiska ramverket Quality Implementation Framework (QIF).

Arbetet belyser vilka möjligheter och utmaningar (exempelvis juridiska hinder, resursfördelning och plattformsval) som polisen upplever i sin digitala närvaro. Genom att jämföra polisens strategiska och operativa perspektiv mot målgruppens faktiska digitala fotspår och säkerhetsbeteenden, analyserar studien hur väl myndighetens nuvarande metoder korresponderar med ungdomars digitala verklighet. Studien påvisar ett tydligt gap mellan polisens nuvarande digitala närvaro och ungdomars faktiska digitala beteenden. Detta gap förstärks av byråkratisk trögrörlighet och en polisär närvaro isolerad till plattformar som Facebook och Instagram, samtidigt som ungdomarna snabbt förflyttar sig vidare till andra plattformar.

Vidare framträder att ungdomars upplevda trygghet online inte alltid motsvarar deras faktiska digitala utsatthet eller spårbarhet, vilket är relevant för polisens brottsförebyggande arbete. Sammanfattningsvis visar studien att det krävs en övergång från informativ envägskommunikation till en relationsbyggande tvåvägsdialog för att uppnå en effektiv nätpatrullering. Resultatet syftar till att bidra med empiriskt grundad kunskap om hur framtidens nätpatrullering bäst kan utformas. Förhoppningen är att detta primärt ska gynna ungdomar genom att skapa en tryggare digital tillvaro och på sikt stärka förtroendet för polisen.

Den ökade digitaliseringen inom högre utbildning har bidragit till att hybridundervisning blivit en allt vanligare undervisningsform. Hybridundervisning innebär att studenter deltar i samma undervisningstillfälle både på plats och på distans, vilket skapar möjligheter till ökad flexibilitet men också utmaningar kopplade till delaktighet, interaktion och studentengagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg påverkar studenters engagemang i hybridundervisning inom högre utbildning, med särskilt fokus på vilka faktorer som främjar respektive begränsar aktivt deltagande.

Studien genomfördes med en mixed method-ansats och baseras på enkätdata från studenter och lärare samt en semistrukturerad intervju med en lärare verksam inom hybridundervisning vid Högskolan Dalarna. Analysen utgår från fyra teoretiska perspektiv: Technology Acceptance Model (TAM), Self-Determination Theory (SDT), Flow Theory och Cognitive Load Theory (CLT), vilka tillsammans möjliggör en bred analys av tekniska, motivationella och kognitiva aspekter av studentengagemang.

Resultaten visar att digitala verktyg såsom Zoom och Canvas upplevs som centrala för att möjliggöra flexibilitet och tillgänglighet i hybridundervisning. Samtidigt framkommer att bristande struktur, tekniska hinder och begränsad interaktion kan påverka studenters engagemang negativt, särskilt för distansdeltagare. Tydlig kursstruktur, pedagogisk variation och social interaktion identifieras som betydelsefulla faktorer för att främja delaktighet och motivation.

Studien visar att studentengagemang i hybridundervisning påverkas av ett samspel mellan tekniska förutsättningar, pedagogisk utformning och studenters motivation. Resultaten bidrar med ökad förståelse för hur digitala verktyg kan användas för att skapa mer inkluderande och engagerande hybridmiljöer inom högre utbildning

Generativ AI har förändrat förutsättningarna för arbete inom visuell kommunikation. AI-verktyg kan idag användas för att snabbt generera visuella förslag, såsom logotyper, färgpaletter och grafiska element. Samtidigt innebär användningen av AI nya utmaningar, särskilt när kreativa intentioner ska översättas till promptar som AI:n kan tolka och omsätta till relevant visuella utdata.

Studien utgår från ett designuppdrag för United :Power, där AI används för att generera förslag inom tre designområden: logotyp, färgpalett och grafik. Syftet med studien är att jämföra hur olika teknikbaserade prompting, med och utan multimodalitet, påverkar de AI-genererade designförslagen.

Studien bygger på en mindre, explorativ och jämförande ansats med experimentella inslag. Den omfattar tre typer av teknikbaserade prompting: direktinstruktion-, personabaserad- och kontextuell prompting. Varje prompt genomförs både med och utan multimodalitet. De AI-genererade designförslagen bedöms av fem respondenter med erfarenhet inom visuell kommunikation. Bedömningen genomförs genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. Designförslagen utvärderas utifrån originalitet, funktionalitet och estetik. Studien undersöker även intention-prompt-glapp, vilket innebär graden av överensstämmelse mellan promptens ursprungliga intention och den genererade utdata.

Resultatet bör förstås som explorativt och deskriptivt, eftersom studien bygger på fem respondenter och ett bedömt AI-genererat designförslag per prompt. I detta urval var de observerade skillnaderna mellan prompting med och utan multimodalitet generellt begränsade. Resultatet antyder att det visuella referensmaterialet inte konsekvent påverkade respondenternas bedömningar. Det kan även tyda på att multimodalitet i vissa fall kan ha skapat ytterligare tolkningsutrymme, snarare än att tydligt minska intention-prompt-glappet.

Studien visar även att AI:n i större utsträckning lyckades följa konkreta visuella instruktioner än mer abstrakta designvärden, såsom seriositet, trovärdighet och subtil lekfullhet. Resultatet betonar därför vikten av tydliga promptar, medvetet utformat referensmaterial och kritisk mänsklig bedömning vid användning av generativ AI i visuella designprocesser.

Industriella data för prediktivt underhåll (PdM) är ofta kraftigt klassobalanserade, och de två vanligaste motåtgärderna - Synthetic Minority Over-Sampling Technique (SMOTE) och hybriden SMOTE-Tomek - rapporteras ofta i enskilda holdout-upplägg som blandar metodologiska förbättringar med urvalsbrus. Förklarbarhetslagret, TreeSHAP, valideras dessutom ofta endast kvalitativt, vilket lämnar modellens förklaringskvalitet oprövad.

Tre resamplingsvillkor (baslinje, SMOTE och SMOTE-Tomek) jämförs i samma efterföljande analyskedja: en XGBoost-klassificerare, upprepad stratifierad femfaldig korsvalidering med tio upprepningar, vilket ger 50 parade observationer, samt parade t-test och Wilcoxons teckenrangtest. Förklarbarheten valideras med en Physical Consistency Metric (PCM) i tre former: top-K-överlappning, rangkorrelation och riktningskonsistens per variabel. Måttet jämförs med den deterministiska fysiken i Matzka (2020) för felmoder i AI4I 2020-datasetet.

SMOTE och SMOTE-Tomek höjer båda genomsnittlig Recall från 0,636 till cirka 0,80 jämfört med baslinjen (parat t > 19, p < 0,0001). Skillnaden mellan Hybrid och SMOTE är inte statistiskt signifikant (p = 0,259, t-test). PCM ger Form A = 5/5, Form B Spearmans ρ = 0,746 (p = 0,054) och Form C = 4/4 matchade riktningstestbara variabler.

Resultaten visar att resampling tillförlitligt förbättrar Recall på AI4I 2020, men att det extra Tomek-steget inte ger någon statistiskt säkerställd fördel. Det tvådelade utvärderingsprotokollet och PCM presenteras som metodologiska bidrag.

Ideella idrottsföreningar spelar en viktig roll i arbetet för delaktighet och gemenskap i samhället. Samtidigt ställs ökade krav på att kommunikationen ska vara inkluderande och kunna nå många olika målgrupper. Trots detta saknar många ideella föreningar kunskap, resurser och tydliga riktlinjer för hur visuell kommunikation kan utformas på ett inkluderande sätt. Syftet med studien är att undersöka hur ideella idrottsföreningar arbetar med visuell kommunikation ur ett inkluderingsperspektiv, samt att identifiera behov och utmaningar i detta arbete. Studien syftar även till att utveckla en praktisk handbok som utgår från etablerade designprinciper för inkluderande visuell kommunikation och som utformas för ideella idrottsföreningar.

Studien genomfördes med en mixed methods-ansats och baseras på en enkätundersökning med 40 respondenter, sex semistrukturerade intervjuer samt tre uppgiftsbaserade användartest för att utvärdera den framtagna handboken. Den insamlade data analyserades utifrån studiens teoretiska referensram, med fokus på inkluderande design, visuell semiotik och principer för inkluderande visuell kommunikation. Resultatet visar att föreningarna har en tydlig ambition att arbeta inkluderande men att detta sällan återspeglas i den visuella kommunikationen. De största utmaningarna är brist på tid, kunskap och avsaknad av grafiska riktlinjer. Studien visar även att det finns en låg medvetenhet i det praktiska arbetet kring de delar av kommunikationen som berör läsbarhet, struktur, kontrast och inkludering i bildmaterial. Idrottsverksamheterna efterfrågar samtidigt konkret stöd i form av mallar, checklistor och tydliga exempel på inkluderande kommunikation. Utifrån resultaten utvecklades en digital handbok med fokus på att vara enkel, tydlig och praktiskt användbar. Resultaten av de användartest av handboken som genomfördes indikerar att ett praktiskt stöd hjälper användare att skapa mer inkluderande material. Studien visar därför att konkreta designprinciper kan bidra till att göra inkluderande visuell kommunikation lättare att tillämpa inom ideella idrottsföreningar.

Digitaliseringen ställer krav på ökad organisatorisk flexibilitet, vilket har lett till att storskaliga agila ramverk som Scaled Agile Framework (SAFe) implementeras i större utsträckning. Denna studie fokuserar på Trafikverket, en offentlig organisation där en specifik enhet benämnd enhet A genomgår en pågående implementering av SAFe. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera de utmaningar samt framgångsfaktorer som uppstår i den initiala fasen vid implementeringen av SAFe i en offentlig organisation.

Studien har en förklarande fallstudiedesign med en kvalitativ ansats och datainsamlingen bygger på sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet kombinerade ett frivilligt tillvägagångssätt för att fånga generella förändringsupplevelser, samt ett målstyrt tillvägagångssätt för att säkerställa att personer med kunskap inom SAFe inkluderades. Den insamlade empirin har bearbetats och analyserats genom en tematisk analys.

Resultatet indikerar att de primära utmaningarna sällan berör ramverket SAFe, utan snarare organisationens förutsättningar gällande strategi och planering, kommunikation och information, budget och resurser, kunskap och utbildning samt kulturella utmaningar. Det strategiska beslutet upplevdes ha tagits snabbt vilket kan bidra till resurs och budgetproblematik. Detta kan medföra ojämn tillgång till utbildning och otydlig kommunikation som kan bidra till osäkerhet hos medarbetare. Sammantaget riskerar dessa utmaningar att bidra till kulturellt förändringsmotstånd.

Resultatet indikerar att de primära framgångsfaktorerna är strategi och planering, kommunikation och information, budget och resurser samt kunskap och utbildning. En proaktiv och tydlig kommunikation från ledarskapet kan underlätta förmedlandet av syftet med implementeringen. En finansiell planering som frigör tid för kontinuerligt lärande och dedikerade resurser för lärande framstår som viktiga förutsättningar. En konkret slutsats är därför att enhet A behöver stanna upp i den fortsatta implementeringen och säkerställa att medarbetarna förstår varför SAFe införs. För enhet A tyder detta på att den fortsatta implementeringen med fördel kan skifta fokus mot medarbetarnas förutsättningar.

Den vidspridda användningen av Artificiell intelligens (AI) och Large Language Models (LLMs) i utbildningsmiljöer representerar en förändring av hur studenter lär sig. Denna systematiska litteraturstudie undersöker de primära fördelarna, nackdelarna och den övergripande inverkan dessa teknologier har på akademisk utveckling och kognitiva förmågor. Genom en tematisk analys av 32 vetenskapligt granskade studier publicerade mellan 2022 och 2026, hämtade från Scopus, ScienceDirect och IEEE, påvisar denna studie en komplex dualitet inom AI-assisterat lärande. Resultaten visar konsekvent att dessa verktyg kan fungera som mycket effektiva, personifierade handledare, vilket förbättrar inlärningseffektivitet, studenters motivation och kortsiktiga akademiska prestationer. Dessa fördelar medför dock även risker, inklusive akademisk oärlighet, AI-hallucinationer och en växande digital klyfta. Litteraturen varnar också att om man förlitar sig för mycket på dessa verktyg så kan det leda till kognitiv avlastning och ihåligt lärande, där studenter engagerar sig passivt i materialet på bekostnad av självständigt kritiskt tänkande. Studien drar slutsatsen att även om AI kan erbjuda betydande akademisk effektivitet, så krävs det ett pedagogiskt ramverk som prioriterar strukturerad vägledning och mänsklig översyn för att skydda långsiktig kognitiv utveckling.

Informationsteknologin har blivit en allt större del av människors vardag, inte minst i arbetslivet. Yrkesverksamma använder fler och flerkommunikationskanaler och enheter i sin arbetsmiljö och de digitala avbrotten är en återkommande del av arbetsdagen. De digitala avbrotten kan leda till stress hos individen, stressen har i forskningen benämnts som technostress och anses idag vara ett multidimensionellt fenomen. Dessa avbrott kostar tid och mental energi vilket leder till en ökad kognitiv belastning och ett försämrat välbefinnande.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av digitala avbrott i arbetslivet och hur de kan kopplas till technostress. Utifrån teorierna om technostress, Conservation of Resourses (COR), interruptedness och en egen konstruerad konceptuell modell har sambanden mellan digitala avbrott och technostress undersökts. Med en mixed methods-design kombinerades en enkätundersökning med en loggbok för att jämföra uppfattningen av avbrott och upplevd stress med faktiska mönster och beteenden.

Studien visar att det finns skillnader i uppfattningen om den digitala distraktionen jämfört med det faktiskt beteendet. Skillnaderna kan förklaras utifrån studiens teorier, där technostress tillsammans med interruptedness och COR är bidragande faktorer. Vidare visas att det finns ett statistiskt samband mellan digitala avbrott och technostress, där technostressen ökar med ett ökande antal avbrott. Den konceptuella modellen har synliggjort hur digitala avbrott kan relateras till interruptedness, COR och technostress.

Användningen av AI-skrivverktyg ökar snabbt och förändrar förutsättningarna för digital kommunikation. Studien syftar till att undersöka hur användningen av AI-skrivverktyg påverkar upplevelsen av autenticitet i digital kommunikation, sett från både avsändarens och mottagarens perspektiv, ett dubbelt perspektiv som är relativt outforskat. Studien bygger på en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag, genomförd med 49 respondenter i Sverige. Enkäten kombinerade Likertskalor med öppna fritextsvar för att fånga både övergripande attityder och mer nyanserade upplevelser. Resultaten visar att avsändare upplever starkast känsla av autenticitet och ägandeskap när de aktivt redigerar och formar AI-genererade texter, snarare än när AI producerar hela texten. För mottagare handlar autenticitet i grunden om upplevd ansträngning och omtanke snarare än hur texten faktiskt producerats. När ett meddelande upplevs som generiskt eller opersonligt tolkas det som bristande engagemang, oavsett om AI faktiskt använts eller inte. Studien identifierar också en transparensparadox, där varken att dölja eller att öppet redovisa AI-användning bevarar autenticiteten fullt ut. Dold användning riskerar att öka mottagarens misstänksamhet, medan öppen användning straffas genom det som beskrivs som AI Disclosure Penalty. Avsändaren hamnar därmed i ett dilemma utan tydliga rätta vägar. Slutsatsen är att AI-verktyg verkar förändra inte bara hur texter formuleras, utan även ha en påverkan på de sociala förutsättningarna för digital kommunikation. Studien bidrar med ett dubbelt perspektiv i en svensk kontext och pekar på behovet av fortsatt forskning om hur normer kring AI-användning utvecklas över tid.

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges klimatutsläpp. Borlänge kommun har som mål att bli klimatneutrala till år 2030 och i ett led för detta harombyggnationsprojektet Skogstäppan upphandlats med prioritering på att återbruka så mycket byggmaterial som möjligt. Skogstäppan bedrevs tidigare som en förskola, som sedan byggde som till korttidsboende och daglig verksamhet inom LSS. Aktörer som var medverkande i ombyggnationen var Borlänge kommun, Skanska som totalentreprenör, Energismeden Re-eko AB som sakkunnig inom återbruk samt övriga underentreprenörer.

Studien grundar sig i att undersöka entreprenörens, underentreprenörernas samt yrkesarbetarnas upplevelse av återbruk av byggmaterial i projektet. Det som undersöks är involverade aktörers upplevelser på hur återbruk påverkar byggproduktionen samt hur arbetssätt och produktionsprocesser kan anpassas för att underlätta återbruk i byggprojekt. Vidare syftar studien till att identifiera fördelar och utmaningar med återbruk för att belysa förbättringsmöjligheter för liknande projekt i framtiden.

Denna studie har genomförts med en webbaserad enkätundersökning samt intervjuer med utvalda respondenter, jämnt fördelade mellan yrkesarbetare och tjänstemän. Kunskapsinhämtning har skett genom granskning av facklitteratur och källor från internet.

Resultatet visar på både positiva och negativa upplevelser med återbruk i byggproduktion, samt en del skillnader mellan tjänstemännen och yrkesarbetarnas upplevelser. De flesta negativa upplevelserna handlar om logistiken, med bristande transporter och hantering av det återbrukade materialen när det kom till platsen, snarare än själva återbruket i sig. De positiva upplevelserna handlar övergripande om det fungerande samarbetet samt att synen på återbruk i grunden är positiv på grund av den minskade miljöpåverkan. Resultatet visar även på att krav från beställare är viktigt för ett ökat återbruk, samt att beställaren tar på sig garantiansvaret för att arbetet med återbruk ska fungera.

Studien visar att återbruk har stor potential inom byggbranschen, men att utvecklade arbetssätt, ökad erfarenhet och förbättrad logistik krävs för att återbruk ska kunna integreras effektivt i byggproduktionen.

Detta examensarbete undersöker vilka krav och behov som ställs på Sveriges transportinfrastruktur ur ett totalförsvarsperspektiv, med fokus på vägar och broar. Bakgrunden till studien är det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa ochSveriges medlemskap i Nato, vilket har ökat betydelsen av robust och tillförlitlig transportinfrastruktur för både civila och militära transporter. Arbetet har utförts på uppdrag av Skanska Sverige AB.

Studien bygger på en kvalitativ metod där dokument- och litteraturstudier kombinerats med semistrukturerade intervjuer, observationer och en teknisk dimensioneringsanalys. Intervjuer har genomförts med respondenter från Försvarsmakten, Nato, Trafikverket och Skanska som utvald entreprenör för studien. Som ett tillämpat exempel på dimensionering av vägöverbyggnad för militär belastning, används området Myran i Falun där Dalregementet I13 planeras att möjligen etableras.

Studien visar att robust transportinfrastruktur inte enbart handlar om hög bärighet, utan även om redundans, återställningsförmåga och organisatorisk samverkan. Resultatet visar även att ett mer robust transportsystem förutsätter att beredskap och totalförsvar i större utsträckning integreras i ordinarie verksamhet hos både myndigheter och entreprenörer.

Skanska har förutsättningar och drivkraft att bidra med teknisk kompetens och resurser. Däremot efterfrågar de en tydligare nationell samordning och ansvarsfördelning, där incitament klargörs för ett långsiktigt arbete. Studien visar även att förberedande arbete kring beredskap och stärkt dialog mellan entreprenörer och upphandlare/beställare kan bidra till ökad motståndskraft. Det ger även bättre förutsättningar att möta framtida beslut inom området.

Studien utgår från ett förebyggande perspektiv där robust transport infrastruktur utvecklas redan i fredstid, i syfte att minska sårbarheter och öka samhällets förmåga att upprätthålla viktiga transportflöden vid störningar.

Artificiell intelligens (AI) har på kort tid blivit en allt större del av rekryteringsprocessen och används idag för att effektivisera arbetsuppgifter såsom CV-screening, annonsering, urval och kandidatkontakt. Samtidigt som AI skapar nya möjligheter väcker den även frågor kring hur den påverkar den mänskliga delen av rekryteringsarbetet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur rekryterare inom rekryteringsbolag upplever användningen av artificiell intelligens i rekryteringsprocessen. Studien har utgått från två frågeställningar: hur rekryterare beskriver användningen av AI i rekryteringsprocessen och motiven bakom denna användning, samt vilka möjligheter och utmaningar rekryterare upplever med AI. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika rekryteringsbolag. Materialet analyserades tematiskt genom en deduktiv-induktiv ansats, där JD-R modellen utgjorde ett teoretiskt stöd.

Resultaten visar att användningen av AI varierar mellan olika rekryteringsbolag samt mellan enskilda rekryterare. De möjligheter som identifieras är effektivisering, kostnad- och tidsbesparing, ökad motivation, snabbare kandidatkontakt och mer enhetliga bedömningar. Samtidigt framkommer utmaningar som arbetsbelastning och minskad motivation. Utmaningar framkommer även i relation till tekniska begränsningar, risk för bortsållning av kandidater på grund av CV-format och språkbarriärer, samt en minskad mänsklig interaktion i processen. Sammanfattningsvis visar studien att AI i rekryteringsprocessen inte bör förstås enbart som en möjlighet eller utmaning. I stället beror dess påverkan på hur AI används i rekryteringsbolagen och i relation till rekryterares handlingsutrymme.

Boverkets nya byggregler (BBR31), även kallad Möjligheternas byggregler, trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär en förändring i hur byggstandarder används i Sverige. Regelverket går från detaljstyrda krav till ett mer funktionsbaserat system. Målet är att skapa större utrymme för innovation inom tekniska lösningar, byggmetoder och material samt att bidra till tydligare kommunikation och en mer effektiv bygglovs- och byggprocess.

Studien undersökte hur de nya byggreglerna påverkat arbetssättet för projektörer och bygglovshandläggare genom intervjuer med två kommuner och tre företag i Dalarna. Syftet med studien var att undersöka hur de nya reglerna i dagsläget påverkat frågor om ansvarsfördelning, funktionskrav och kommunikation i byggprocessen. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer för att dokumentera erfarenheter och kunskap från aktörer inom bygg. Vidare genomfördes en fallstudie av ett nybyggnadsprojekt för att undersöka hur de nya byggreglerna tillämpas i praktiken.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur idrottslärare resonerar kring sina didaktiska val i undervisningssituationer där tävlingsinslag används. Studien fokuserar på vilka kunskaper, värden och attityder som lärarna menar kan utvecklas genom tävlingsmoment, samt hur dessa motiveras i relation till undervisningens organisering och genomförande. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem idrottslärare verksamma i gymnasieskolan. Intervjuerna inkluderade vinjetter för att fånga lärarnas resonemang i relation till konkreta undervisningssituationer. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med stöd i Biestas utbildningsfunktioner: kvalificering, socialisering och subjektifiering. Resultaten visar att tävling inte förstås som ett självändamål, utan som ett didaktiskt verktyg som kan bidra till flera samtidiga syften i undervisningen. Tävlingsmoment används för att utveckla rörelseförmåga och taktisk förståelse, men också sociala värden och attityder kopplade till exempelvis ansvar, samarbete, prestation, motgång och elevers förhållningssätt till konkurrens. Samtidigt framträder tävling som en komplex och potentiellt riskfylld praktik, där starka känslor och sociala spänningar kan uppstå. Dessa situationer beskrivs dock även som betydelsefulla lärandetillfällen, särskilt när läraren aktivt ingriper och vägleder elevernas reflektion. Studien visar att tävlingens pedagogiska betydelse inte är given i dess form, utan formas genom lärarens didaktiska val i undervisningen. Tävling framträder därmed som ett didaktiskt spänningsfält där möjligheter och utmaningar samexisterar, vilket ställer krav på lärarens professionella omdöme.

Denna studie undersöker under vilka transportförutsättningar återbruk av byggmaterial är klimatmässigt och ekonomiskt fördelaktigt jämfört med nyproduktion. Studien omfattar tre stommaterial: stålbalkar, korslimmat trä (KL-trä) och håldäckselement. En beräkningsbaserad jämförande analys genomfördes med hjälp av klimatdata från miljövarudeklarationer (EPD:er), emissionsfaktorer för transporter samt ekonomiska data från litteratur och branschaktörer. Analysen fokuserar på hur ökande transportavstånd påverkar återbrukets klimatpåverkan och kostnader. Resultaten visar att återbruk av stålbalkar har störst klimatmässig och ekonomisk fördel eftersom nyproduktion av stål medför höga utsläpp. KL-trä och håldäckselement uppvisar också tydliga fördelar vid återbruk, men når sina brytpunkter vid kortare transportavstånd. Studien visar att materialens klimatpåverkan vid nyproduktion, vikt, transportegenskaper och hanteringsbehov har stor betydelse för när återbruk förblir ett hållbart och konkurrenskraftigt alternativ inom byggsektorn.

Studien syftar till att få djupare insikter kring hur idrottslärare uppfattar att elevers kroppsideal påverkar elevers lärande i undervisningen i idrott och hälsa. Vidare syftar studien till att, utifrån tidigare forskning och teorier, reflektera och diskutera hur olika undervisningsmoment påverkar deltagandet i undervisningen kopplat till kroppsideal samt vilka strategier lärare använder för att mötas dessa utmaningar. Resultatet visar att kroppsideal främst påverkar elevers deltagande, snarare än deras förmåga att lära. Elever tenderar att undvika moment där kroppen exponeras, vilket begränsar deras möjligheter till lärande. Lärarna beskriver strategier som att skapa trygga lärmiljöer, anpassa undervisningen och minska exponering, men också att i vissa fall aktivt arbeta med att utmana kroppsideal.

Denna studie undersöker hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 beskriver att de tolkar och transformerar kursplanens skrivningar om psykisk hälsa i sin undervisning. Studien undersöker även hur sambandet mellan rörelse och psykiskt välbefinnande beskrivs av lärarna samt vilka didaktiska överväganden och utmaningar som aktualiseras i arbetet med detta innehåll. Det teoretiska ramverket utgår från läroplansteori med fokus på transformering, realisering, ramfaktorer och lärares tolkningsutrymme. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa. Materialet har analyserats med reflexiv tematisk analys.

Resultatet visar att lärarna tolkar psykisk hälsa som en relevant del av ämnets breda hälsouppdrag men att kursplanens skrivningar upplevs som öppna och i behov av konkretisering. Psykisk hälsa finns i undervisningen men främst på ett indirekt sätt. Lärarna beskriver psykisk hälsa genom trygghet, relationer, delaktighet och elevers möjlighet att uppleva rörelse som meningsfullt. Psykisk hälsa behandlas också mer uttalat i vissa undervisningsinslag, exempelvis genom teorilektioner, träningsplaneringar och samtal om stress, sömn, kroppsideal och mående. Sambandet mellan rörelse och psykiskt välbefinnande beskrivs som starkt och ofta självklart av lärarna, men det görs inte alltid synligt för eleverna. Arbetet med psykisk hälsa formas av lärarnas tolkningsutrymme, ramfaktorer och lokala undervisningsvillkor, vilket kan påverka hur tydligt och likvärdigt innehållet blir för eleverna.

Den ökande användningen av artificiell intelligens (AI) och automatiserade system inom Human Resource Management (HRM) har påverkat hur organisationer hanterar de inledande faserna av rekrytering, i synnerhet kandidaturval (screening). Denna studie utforskar AI-baserad CV-screening från ett informatiskt och socio-tekniskt perspektiv, med fokus på faktorer som påverkar adoption, upplevda förändringar i professionella roller samt etiska spänningar förknippade med automatiserade urvalsprocesser.En kvalitativ komparativ forskningsdesign tillämpades, baserad på 16 semistrukturerade intervjuer med tre intressentgrupper: organisationer som använder AI-baserad screening, organisationer som förlitar sig på manuella urvalsprocesser, samt arbetssökande. Det empiriska materialet analyserades genom tematisk analys inspirerad av Braun och Clarke (2012).Resultaten indikerar att AI-baserad screening primärt uppfattas som ett verktyg för att förbättra administrativ effektivitet och hantera stora ansöknings volymer. Samtidigt uttryckte flera deltagare oro relaterad till transparens, förklarbarhet och automatiserade systems förmåga att ta hänsyn till kontextuella eller ickestandardiserade bakgrunder hos kandidater. Arbetssökande rapporterade även att de anpassar sina ansökningsstrategier baserat på antaganden om hur automatiserade screeningsystem fungerar.Studien visar att AI inom rekrytering generellt betraktas av deltagarna som ett komplementärt beslutsstöd snarare än en ersättning för mänskligt omdöme. Resultaten bidrar till en socio-teknisk förståelse för hur automatiserad screening upplevs och hanteras av olika aktörer inom rekryteringsprocessen.

Denna studie undersöker relationen mellan självskattad och prestationsbaserad informationssäkerhetskompetens hos IT-personal inom svenska regioner. Bakgrunden till studien är att offentlig sektor hanterar stora mängder känslig information samtidigt som organisationer ofta förlitar sig på självskattningar för att bedöma kompetensnivåer inom informationssäkerhet. Tidigare forskning visar dock att självskattad kompetens inte alltid överensstämmer med faktisk prestation.Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsdesign där 62 deltagare från svenska regioners IT-avdelningar besvarade en självskattningsenkät samt genomförde ett momentbaserat kompetenstest via en egenutvecklad webbapplikation. Testet omfattade områden som phishing, incidenthantering, informationshantering och systemhantering. Resultaten analyserades genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys och parat t-test. Resultaten visar en generellt låg överensstämmelse mellan självskattad och prestationsbaserad kompetens. Den totala korrelationen mellan självskattning och testresultat var mycket svag. Det största kompetensgapet identifierades inom incidenthantering, där deltagarna skattade sin förmåga betydligt högre än vad deras prestation i testet visade. Även inom informationshantering framkom en tydlig överskattning. Däremot uppvisade deltagarna högre överensstämmelse inom phishing och systemhantering, där prestationerna i flera fall översteg självskattningen.Resultaten indikerar att lång yrkeserfarenhet och hög, teknisk kompetens inte nödvändigtvis innebär god förmåga att följa administrativa säkerhetsprocesser och regelverk i praktiska situationer. Studien pekar därmed på ett behov av mer praktiskt och scenariobaserat säkerhetsarbete inom offentlig sektor, särskilt inom incidenthantering och regelefterlevnad. Vidare visar studien att självskattning bör kompletteras med prestationsbaserade metoder för att ge en mer tillförlitlig bild av faktisk informationssäkerhetskompetens.

The study examines cultural content representation in Mandarin Chinese as a Foreign Language (CFL) podcast lessons through the analysis of 100 lesson-accompanying PDFs and their dedicated ‘Cultural Insight’ sections from ‘ChineseClass101.com’ distributed across four proficiency levels. A directed content analysis is conducted using Chastain’s (1988) Big‘C’ / Small ‘c’ framework, operationalised through categories adapted from Byram (1993), Tomalin and Stempleski (1993), and the CEFR (Council of Europe, 2001), aiming to identify recurring distributional patterns. Findings indicate a sustained predominance of Small ‘c’cultural content (75%), marked by emphasis on everyday practices, social conventions, and value systems. Proficiency-related variation includes a gradual increase in Big ‘C’ content, introducing institutional, economic, and historical dimensions while retaining secondary status. Distributional patterns further indicate concentration within a limited range of Big ‘C’ topics alongside a more expansive scope of Small ‘c’ domains, accompanied by a transition from practical cultural orientation to more structurally complex forms of representation.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur högutbildade migranter upplever statusförlust i samband med migration, med särskilt fokus på kulturellt, socialt och symboliskt kapital före och efter migration. Hur det kan leda till liminalitet (mellanposition) samt påverkar identitet, tillhörighet och position i vardags- och arbetsliv. Vi vill med denna studie bidra med kunskap och förståelse för hur migration innebär en omställningsprocess. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem personer i åldern 40–50 år med olika bakgrund och anledning till migration. Resultatet av undersökningen visar att migration inte enbart innebär materiell och social förlust, utan även påverkar individens identitet och känsla av tillhörighet. Studien framhåller även att migration innebär en förändringsprocess där tidigare social status, yrkesidentitet och erkännande får en mindre framträdande roll i det nya landet. Detta framkommer även i tidigare studier medan vår studie bidrar med en fördjupad förståelse för migrationens identitetsmässiga, sociala och emotionella konsekvenser samt betydelsen av erkännande och institutionella strukturer i etableringsprocessen.

Urban water systems face growing challenges from climate change, ageing infrastructure, and public concern about water-related risks. Social media offers insight into how citizens emotionally respond to these challenges and how such responses may inform policy and planning. This thesis analyses online discourse about urban water systems in Stockholm and Bursa using five emotion categories: anger, fear, mistrust, hope, and neutral.

The study applies a mixed-methods framework to examine online water discourse across emotional, thematic, spatial, and contextual dimensions. A dataset of 1,976 comments from Twitter/X, Reddit, YouTube, Flashback, and Ekşi Sözlük was collected for 20222025. To identify the most suitable approach for classifying emotions in multilingual social media comments, three methods were evaluated: supervised machine learning, zero-shot XLM-RoBERTa, and a hybrid lexicon-based model. Linear SVM achieved the strongest performance and was applied to the full corpus. BERTopic identified themes, and the results were visualised through a Leaflet-based map as a prototype socialemotional layer for exploratory urban water governance analysis.

The findings show that the two cities differed not simply in overall emotion levels, but in the dominant framing of water-related concerns. Stockholm discourse was mainly characterised by mistrust, institutional criticism, and technical reasoning, while Bursa discourse was dominated by fear linked to water scarcity, crisis experience, and environmental conditions. Spatial analysis showed broader fear-oriented patterns in Bursa and more heterogeneous location-specific patterns in Stockholm.

Overall, the thesis shows how multilingual NLP and spatial visualisation can be used to identify emotional, thematic, and place-related patterns in online discourse about urban water systems. The interactive map integrates these results as a prototype socialemotional layer for exploratory analysis of public concerns. 

Gemenskapsodlingar har blivit en populär strategi för att möta miljömässiga och sociala mål i städer. Samverkan kring gemensamma mål kan bidra till sociala och ekologiska värden som är grundläggande för ett välfungerande och hälsosamt samhälle. I denna studie undersöks ett odlingsprojekt i ett samarbete mellan en handelsträdgård och ett bostadsbolag i Falun. Genom en fallstudie undersöks hur projektets formulerade syften omsätts i praktiskt genomförande, och vilka effekter det har på socialt liv och välmående. Resultatet visade att sociala interaktioner, samarbete, kunskapsutbyte och inspiration påverkades positivt samtidigt som gemenskap inte är något som ska tas förgivet i odlingsprojekt. Slutsatsen är att projektets utformning och genomförande påverkar hur väl formulerade mål och syften kan uppnås.

Ödehus är en outnyttjad resurs som står och förfaller inför våra ögon, där värdet inte endast är relevant för fastighetsägarens plånbok utan är en del i ett större perspektiv där dess immateriella värde har stor påverkan på dess samhälle och medborgare. Vare sig man ser på frågan ur ett micro, meso eller macro perspektiv så är den av stor relevans.  

Sveriges kommuner står med underskott på bostäder samtidigt som dom brottas med en förändrad demografi där glesbygden lämnas urholkad på kompetens, verksamheter och ekonomi. Då en följd av detta blir en sjunkande attraktivitet i området och en avvecklad infrastruktur så blir resultatet övergivna fastigheter.

Då lite forskning utförts inrikes i frågan kring ödehus så är det kommunernas ödehusprojekt som är det empiriska arbete som finns att analysera. I denna studie har en lucka hittats kring ett sammanställt verktyg som underlättar hanteringen och arbetet kring dessa fastigheter. För att systematisera och främja ett proaktivt arbete kring denna resurs behövs ett operationaliserbart verktyg. Syftet med denna uppsats är att titta på möjligheten att ta fram ett sådant verktyg som kan bli en del i att aktualisera ödehus runt om i landet där dom får nytt liv och bidrar till en levande landsbygd.

Denna uppsats undersöker hur bibliotek som offentlig mötesplats kan användas för att stärka människors sociala kapital. Syftet är att analysera vad biblioteken bidrar med idag och hur de kan utvecklas för att stärka det sociala kapitalet.  

Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats där tre bibliotek i Dalarnas region studeras genom en jämförande fallstudie. Fokus ligger på människans möjlighet till att kunna stärka sitt sociala nätverk genom bibliotekens verksamhet, vad de bidrar med idag och vad som saknas.

Resultatet visar att biblioteken bidrar med sociala mötesplatser samt evenemang för att främja sociala möten. Samtidigt finns det önskemål om mer evenemang som ordnas av bibliotek samt önskemål om förbättrad design för mer frekventare besök och möjlighet till att träffa människor.  

Slutsatsen är att biblioteket hyser stor potential för utveckling som social mötesplats inomhus och med det bidra till människans sociala kapital. Men det krävs även ett engagemang hos kommuner, verksamheter och ideella organisationer i att ordna fler kontinuerliga aktiviteter och evenemang för allmänheten. Detta kräver en stadig budget och god planering och ett långsiktigt tänk.

Social hållbarhet har länge varit den bortprioriterade dimensionen av hållbar utveckling, men har på senare år fått mer uppmärksamhet i såväl planeringsteori som praktik. Eftersom sociala fenomen är subjektiva och kontextberoende, finns det svårigheter med inramning och operationalisering av begreppet. Den här studien undersöker hur platsers sociala hållbarhet kartläggs i nulägesanalyser. Genom en kvalitativ innehållsanalys av litteratur identifierades relevanta sociala värden för analys av plats, vilket sammanställdes i en matris. Matrisen applicerades på två nulägesanalyser och två analysverktyg, för att undersöka vilka sociala värden av plats som behandlas. Utifrån ett interpretivt perspektiv diskuteras därefter nulägesanalysens potentiella roll för  att hantera platsers sociala värden i planering. Från studiens första frågeställning angående vilka aspekter av social hållbarhet som är relevant för nuläegsasanalys av en plats, konstateras följande fem grundpelare: Social rättvisa, Community, Koppling mellan hållbarhetsdimensionerna, Basic human needs och Sense of place. Utrifrån strudiens andra frågeställning angående hur väl de undersökta materialet belyser de sociala värdena identifierade i litteraturen, så upplevs social rättvisa som starkt och koppling mellan hållbarhetsdimensioner som svagare belyst. Vidare konstatarar studien att mätning av sociala värden är strakt plats, tid och kontextberoende och kan inte förstås genom endast objektiva mätningar, utan ett interpretivt angrepsätt är viktigt samt att förstå de subjektiva upplevelserna.

Syfte: Att kartlägga befintlig kunskap om tjejers utsatthet i vänskapsrelationer i Sverige.

Metod: För att undersöka detta genomfördes en scoping review med explorativ ansats, en narrativ syntes användes för att identifiera återkommande teman i datamaterialet. Resultaten analyserades och diskuterades utifrån intersektionella perspektiv.

Resultat: Tre teman identifierades: Utsatthetens uttryck, Multipel utsatthet och utsatthetens konsekvenser. Skolan och nätet var centrala arenor där tjejer upplevde utsatthet. Multipel utsatthet lyfte att tjejer ofta utsattes i flera sammanhang samtidigt, exempelvis genom både traditionell och nätmobbing, samt social exkludering. Konsekvenserna var betydande, särskilt för den psykiska hälsan och vissa grupper löpte större risk att utveckla självskadebeteenden. Tjejer med funktionsvariation var särskilt utsatta.  

Slutsats: Utsatthet i tjejers vänskapsrelationer är ett komplext fenomen som inte berörs i tillräcklig utsträckning i forskning. Genom att synliggöra detta område och öka kunskapen om vänskapsrelationer kan aktörer inom socialt arbete i högre grad uppmärksamma samt bemöta utsatta tjejer. 

Denna studie undersöker hur behandlare som arbetar med behandling riktade mot våldsutövare beskriver spänningen mellan att skapa och upprätthålla en relation med klienten samtidigt som man arbetar mot att förebygga att mannen utsätter sin partner för ytterligare våldshandlingar. Studien undersöker även behandlarnas beskrivningar av sin professionella roll i mötet med klienten. Sju behandlare intervjuades och det insamlade materialet har sedan analyserats genom en abduktiv tematisk analys. För att analysera materialet har kritiskt socialt arbete med inslag av feministisk teori använts. Studiens resultat och analys presenteras i tre huvudteman och fem subteman och visar att behandlarna beskriver en komplex balansgång mellan att skapa tillit och allians med klienten samtidigt som våldet behöver synliggöras och ansvar tydliggöras. Vidare framkom att behandlarna använder olika strategier i förändringsarbetet, såsom kartläggning av klienternas våldshandlingar, arbete med känslor och ansvarstagande.