Dalarna University's logo and link to the university's website

At the heart of this chapter is a call for teachers, academics and researchers to understand and investigate the relationship between critical literacy, fictionality, meaning making and power, in order to undertake, promote and illustrate the potential of contemporary literatures for transformative learning that contributes to a more equitable social order. The chapter begins with an instance of learning in the classroom. From this vignette, we identify key concepts we feel represent what it means to work with contemporary literatures from a critical literacy perspective. After identifying significant issues and the critical work needed with contemporary literatures, the chapter then discusses the pedagogical and research implications of these issues. We also address the responsibilities and knowledge about and around contemporary literatures required by academics to most effectively enact critical literacy. We end the chapter with a call to action in the form of recommendations for future research and praxis.

Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet

Bildning kan ses som en samhällsförsvarande process, där ett mål är att lära sig veta tillsammans (Sörlin, 2019). I presentationen prövar vi att förstå texttolkningsarbete som en gemensam bildningsprocess i en kontext där känslor och läspraktiker av nödvändighet samspelar, nämligen vid iscensättningen av dramatext (jfr. Vygotskij, 1999). Forskningsfrågorna är följande: a) Om bildning får sin betydelse genom ett processorienterat arbetssätt, hur kan kollektiv texttolkning beskrivas? och b) Hur ser det potentiella sambandet ut mellan textarbete i skolan (såsom vid processorienterad dramatexttolkning) och elevers agens i samhällsutvecklingen?

Skolan, liksom svenskämnet, har avestetiserats (t.ex. Dahlbäck & Lyngfelt, 2017; Williams et al., 2018). Samtidigt finns omfattande forskning som uppmärksammar specifika lärandepotentialer och elevers agens i estetiska uttrycksformer (t.ex. Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å., 2018; Franks, 2014). Dramatexter inbjuder till multimodalt tolkningsarbete men forskningsintresset har varit begränsat vad gäller sådan läspraktik. 

Priestly, Biesta och Robinson (2013) definierar agens på följande vis: “the way in which actors ‘critically shape their responses to problematic situations’ [där elevers agens] should be understood as a configuration of influences from the past, orientations towards the future and engagement with the present” (s.189). Hur elever agerar i specifika situationer påverkas alltså av deras tidigare kunskaper och erfarenheter, olika föreställningar om framtiden och det specifika sammanhanget, vilket i exempelstudien (Göthberg, 2019) var att gymnasieelever, under två terminer, inom ramen för både litteratursamtal och estetiska uttrycksformer iscensatte Molières De löjliga preciöserna. 

Exempelstudiens kunskapsbidrag rör texttolkning genom emotionellt arbete i dramats som-om värld. I dramarolltagandet öppnar deltagarna ett speciellt meningsskapande mellanrum där de sätter textförståelse i rörelse, Dynamiken visar sig produktiv för utveckling av kollektiv förståelse såväl på ett mikroplan inom specifika sociala situationer som longitudinellt i transformationen av dramatext till scentext. Bildning får på så sätt betydelse genom elevers möjligheter till agens i konstnärligt präglat texttolkningsarbete där känslor spelar roll. 

Nyckelord: bildning, dramatext, elevers agens, estetiska uttrycksformer, texttolkning.

Martin Göthberg, gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, Göteborgs Universitet. mgh@du.se

Anna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se 

Referenser

Dahlbäck, K; Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr69 till Lgr 11. Educare 2017:1. 152-182.

Franks, A. (2014). Drama and the representation of affect – Structures of feeling and signs of learning. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 19(2), 195–207. doi: 10.1080/13569783.2014.895614

Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å. (2018). From drama text to stage text: Transitions of text understanding in a student theatre production. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 247–262.

Priestley, M, Biesta, G. & Robinson, S. (2013). Teachers as agents of change: Teacher agency and emerging models of curriculum. I M. Priestley & G. Biesta (red.), Reinventing the curriculum. New trends in curriculumpolicy and practice (pp. 187–206). London: Bloomsbury Academic.

Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. Stockholm: Natur & Kultur.

Vygotsky, L. S. (1999). On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) (pp. 237–244). Hämtad från https://www.marxists.org/archive/vygotsky/works/1932/actors-creativity.htm

Williams, J., Ferholt, B., Jornet, A., Nardi, B., & Vadeboncoeur, J., (2018) Development: The dialectics of transgression and social transformation. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 187–191. doi: 10.1080/10749039.2018.1490525