Dalarna University's logo and link to the university's website

Because the recognition process can be considered arbitrary, it creates uncertainty regarding what factors are actually applied or actualised in recognition practice. What determines whether a state recognises a de facto state and thereby admits it to the international community?

This thesis examines the factors that influence sovereign states' propensity to recognise de facto states as independent states. More specifically, it examines, with support from Bridget Coggins' theoretical dimensions, how geopolitical proximity, formal alliances, colonial history, and democratic and social stability influence the likelihood of de facto state recognition.

By testing these theoretical dimensions, this study contributes to the knowledge regarding the partial recognition of de facto states, which, with their de facto status, are in an international limbo.

The aim was concretised by asking the following research questions:

1)        Which external factors have the greatest impact on the attainment of international recognition for de facto states?

2)        What external factors may hinder the international recognition of de facto states?

Thus, the case in this study is the sovereign states of the international system. To illustrate the recognition propensity of sovereign states in the international system, three de facto states will be used for exemplification: Western Sahara, Palestine, and Kosovo.

Two methods of analysis were used to answer the research questions: descriptive statistics and logistic regression.

The results show that formal alliances with great powers tend to influence states’ propensity to recognise a de facto state. If a great power in which a state is allied recognises a de facto state, the state in question will also recognise the de facto state, and vice versa. The other factors studied did not appear to increase or decrease the likelihood of recognition.

Hogskolan Dalarna har antagit en ny vision (2016-2019) med fokus pa bland annat studentaktiva och kollaborativa undervisningsformer. I visionen poangteras att sadana former omskapas och utforskas for nasta generations larande och forskning. En ambition ar att visionen ska overga till en realitet. Som ett bidrag till denna process har en grupp for pedagogisk utveckling tillsatts dar olika akademier ar representerade. Som en del i detta har projektet ”Aktivt och kollaborativt larande –undervisningsformer och larmiljoer” inletts. Projektet kommer att paga under hosten 2015 till och med hosten 2016 och syftar till att oka kunskap och framja samverkan om aktivt och kollaborativt larande och dess koppling till pedagogisk utveckling. Gruppen utgar fran iden om att aktivt och kollaborativt larande innebar att studenten aktivt och sjalvstandigt tillagnar sig nya kunskaper och fardigheter (enskilt eller i grupp). Larandet ses saledes inte framst som en individuell process utan som en social process som bygger pa samarbete. Aktivt och kollaborativt larande paverkar alltsa sjalvklart och i hogsta grad universitetslarares arbetsmiljoer.

Projektet tar sin utgangspunkt i en omvarldsanalys gallande denna typ av undervisningsformer samt av tidigare ideer och erfarenheter inom omradet, bade utom och inom Hogskolan Dalarna. Initialt kommer projektet fokusera pa att kartlagga och utvardera undervisningsformer, larmiljoer och lararroller kring aktivt och kollaborativt larande (bade som campus- och natbaserad). Kartlaggning och utvardering kommer att ske:

- genom att folja upp och sprida tidigare projekt (projekt som genomforts sedan 2010 av kollegiet vid Hogskolan Dalarna med fokus pa natbaserad undervisning) som ar relevanta for omradet;

- genom intervjuer med larare och studenter kring hur de arbetar med och vad de har for erfarenheter av aktivt och kollaborativt larande;

- genom att studera ett urval av nationella och internationella initiativ pa omradet.

Syftet ar darefter att ta fram och sprida forslag pa undervisningsformer inom det aktiva och

kollaborativa larandet och pa sa satt stimulera den pedagogiska utvecklingen gemensamt over de olika akademierna. Detta kommer att ske i olika former som exempelvis gemensamma workshops och seminarier.