Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Det är väl känt att en hälsosam och säker arbetsmiljö med anständiga arbetsvillkor är avgörande för både individers hälsa och välbefinnande som för företags och organisationers framgång. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är tillsammans med delaktighet och inflytande två viktiga utgångspunkter för att skapa attraktiva, hälsosamma och hållbara arbetsmiljöer och för att främja verksamhetsutveckling. Dessutom är det en lagstadgad skyldighet genom arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) som bland annat föreskriver kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1). Forskning har dock visat på dålig efterlevnad och uppföljning vad gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vidare verkar införandet av lagar och regler inte vara tillräckligt för att påverka medarbetarnas aktiva deltagande i arbetsmiljöarbetet. Flera studier har i stället visat på att motivation har en avgörande roll för medarbetarnas följsamhet till rutiner och riktlinjer samt engagemang och deltagande i arbetsmiljöarbete. 

Arbetsmiljöproblemen som finns inom svensk hästnäring är förhållandevis välkända. Däremot var kunskapen om effektiva praktiska metoder och verktyg och tillämpningen av dessa för att uppnå ett framgångsrikt systematiskt arbetsmiljöarbete bristfällig. Resultatet bygger på erfarenheter från två avslutade forskningsprojekt; Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg (2018–2022) och Säker hästnäringen (2020–2023).

Syfte: Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om hur ett långsiktigt förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete praktiskt kan integreras och vara kontinuerligt fungerande inom den svenska hästnäringen.

Metod: En interventionsstudie på sex ridskolor och sex travstall med det specifika syftet att utveckla och utvärdera metoder och verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete anpassat för hästnäringens behov, med särskilt fokus på att främja motivation. Datan samlades in genom enkäter, observationer och semistrukturerade intervjuer både med medarbetare och chefer. 

Resultat: Projekten gav insikter om framgångsfaktorer för ett hållbart arbetsmiljöarbete, där de viktigare var medarbetarnas motivation och delaktighet, kunniga och intresserade chefer, en tillåtande kultur med en öppenhet till förändring samt tillräckliga resurser i form av personal, tid, ekonomi, och utrustning. Resultatet visade även på att det fanns ett signifikant samband mellan ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, enligt de bestämmelser som finns framskrivna i föreskriften, och en hög grad av motivation för arbetsmiljöarbete bland medarbetarna. Det kan förstås som att ett systematiskt arbetsmiljöarbete är ett användbart arbetssätt för att öka medarbetarnas engagemang och motivation för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Likväl är medarbetarnas delaktighet helt avgörande för utfallet av det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Projektet resulterade i några användbara och uppskattade metoder och arbetssätt för att öka motivation för och kunskaper om arbetsmiljöarbete, exempelvis Visit, SAM-pusslet och Ergonomiplanschen. Metoderna, som utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) och Belastningsergonomi (AFS 2012:2), är lättillgängliga, enkla att använda för praktiken och anpassade till branschens förutsättningar.

Ett intressant resultat var att de arbetsplatser som lyckats med sitt arbetsmiljöarbete inte exakt följde det som föreskrifterna kräver (exempelvis vad gäller dokumentation, skriftliga rutiner och riskbedömningar). De hittade andra arbetssätt som passade deras verksamheter. Framgångsfaktorer var istället att arbetsmiljöarbetet genomsyrade hela verksamheten och involverade alla medarbetare.

The Swedish equine sector is considered a high-risk work environment, with relatively high injury rates and high severity of injuries. General safety research has identified a correlation between the safety performance and safety culture, but little is known about the intricacies of the safety culture in the Swedish equine sector, especially concerning managers’ and employees’ perceptions of their work environment. The safety climate assessment is recognised as an effective tool for identifying potential problems in the workplace, thus enhancing safety behaviour and decreasing the frequency and severity of injuries. The aim was to evaluate the safety climate at riding schools and trotting stables through the Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50) diagnostic tool, and to get a better understanding of the workers’ perceptions regarding safety and safety management at their workplace through complementary interviews. The results showed that the safety climate was generally positive and that employees were aware of the risks relating to their work. Riding schools commonly had routines in place for risk assessment and work environment management, but such routines were often lacking at trotting stables, indicating inadequate prioritisation of safety by the management. The main area that should be targeted to improve safety in the sector is employees’ prioritisation and non-acceptance of risks. Proactive instead of reactive safety management should be promoted, where safety is an integral part of daily work and all employees are encouraged to identify factors contributing to occupational injuries and develop strategies for injury prevention.

Den här studiens syfte var att öka kunskapen om hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård upplever sitt arbete genom att identifiera vilka faktorer (attribut) som anses viktiga för att arbetet ska upplevas som attraktivt på lång sikt. Ett andra syfte var mer metodologiskt att visa ett exempel på förändringsarbete med avsikt att uppnå det första syftet.

Samverkan och den metod som tillämpades bygger på deltagande aktionsforskning vilken kan ses som en experimentell forskningsmetod för interventioner, utveckling och förändring med huvudsakligt syftet att producera ny kunskap tillsammans med praktiken. Studien omfattar ett antal, delvis parallella insatser. De fyra huvudsakliga stegen var förankring, mätning, kunskapsväxling och uppföljning.

Förankring genomfördes genom fysiska träffar mellan Högskolan Dalarnas projektgrupp och en ledningsgrupp i Avesta kommun bestående av förvaltningschef även resultatenhetschef för Vård och Omsorg, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, enhetschef för Sjuksköterskeenheten/hemsjukvården och en HR konsult. Nästa steg innebar insamling av data dels via enkäten Attraktivt arbete och dels genom intervjuer med sjuksköterskorna. Kunskapsväxling genomfördes genom två workshopar med personalen där resultat från mätningarna diskuterades. Uppföljning genomfördes regelbundet med projektets ledningsgrupp.

Resultaten visar på totalt åtta faktorer som betydelsefulla för arbetets attraktivitet och viljan att stanna kvar. Fyra av dessa faktorer; relationer, eftertraktad, lojalitet och fysisk arbetsmiljö, var förhållandevis välfungerande i det nuvarande arbetet och benämndes som framgångsfaktorer för ett attraktivt arbete. Övriga fyra faktorer; arbetstid, arbetstakt, stimulans och adekvat utrustning, var mindre välfungerande i det nuvarande arbetet och benämndes därför som mindre välfungerande faktorer för ett attraktivt arbete. Metoden har visat sig vara lämplig för förändringsarbete i en kommunal verksamhet.