Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Hög fysisk belastning är en av de främsta arbetsrelaterade orsakerna till problem i rörelseorganen, funktionsnedsättningar och sjukskrivningar. Riskfaktorerna för arbetsrelaterade belastningssjukdomar är väl kända och innefattar tunga lyft, repetitiva rörelser och obekväma arbetsställningar. Organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön har också en betydande inverkan på riskerna. För att kunna identifiera relevanta åtgärder för att minska risken för belastningsskador hos anställda, krävs en riskbedömning av den fysiska belastningen. Att objektivt och kvantitativt mäta belastningen har tidigare varit praktiskt svårt och tillförlitligheten hos subjektiva observationer och expertbedömningar har visat sig vara låg. Smarta arbetskläder är en relativt ny metod för att kvantifiera fysisk belastning under arbete. Tekniken består av ett trådlöst system som automatiskt samlar in, analyserar och riskbedömer belastningar i överkroppen via en t-shirt med integrerade sensorer som mäter vinklar och rörelser i överarmar och rygg. Metoden ger säkrare resultat och är mindre tidskrävande jämfört med traditionella bedömningar av fysisk belastning och den kräver inte tillgång till tränad expertis för bedömningarna. I Sverige finns ca 425 ridklubbar som bedriver ridskoleverksamhet. Ridskolornas anläggningar har ofta låg mekaniseringsgrad och stallarbetet utförs vanligtvis manuellt och kännetecknas av tungt, ensidigt arbete och besvärliga arbetsställningar. Trots att det är känt att anställda på ridskolor har en hög förekomst av belastningsbesvär, främst i axlar, ländrygg och nacke, är riskexponering, arbetsrelaterade skador/sjukskrivningar samt förebyggande åtgärder för denna yrkesgrupp ännu relativt outforskat.

Syfte: Syftet med studien är dels att utvärdera användbarheten av en metod med en smart tröja för att kvantitativt mäta arbetsställningar, dels att öka kunskapen om arbetsställningar och belastning samt relaterade riskfaktorer hos yrkesverksamma på ridskolor.

Metod: I studien har 8 ridskolor ingått, som representerar olika grad av mekanisering och organisering av arbetet. Datainsamlingen inkluderar kvantitativa mätningar av arbetsställningar och rörelsehastighet för bål och överarmar samt av puls med hjälp av en smart tröja (Wergonic). Systemet kan med hjälp av algoritmer och vetenskapligt framtagna rekommenderade gränsvärden ge en riskbedömning för en hel arbetsdag. Parallellt med dessa mätningar har forskarna gjort observationer av arbetsmoment och forskningspersonerna har fått skatta sin ansträngning i olika arbetsmoment enligt Borgs RPE-skala. Efter varje arbetsdag fick forskningspersonerna skatta sin stress- och energinivå. De ridskoleanställda har fått svara på frågeformuläret COPSOQ, som bidrar till en förståelse för respektive arbetsplats organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

Resultat: Analysen av data är pågående och avser att beskriva arbetsställningar och riskexponering hos ridskoleanställda under olika arbetsuppgifter och över hela dagar. Resultatet kommer relateras det till deltagarnas upplevda arbetsförmåga, arbetstempo och fysiska ansträngning. Data inkluderar 44 personer och 75 heldagsmätningar. En preliminär analys för rygg och överarmar indikerar att urvalsgruppen generellt sett låg inom acceptabla ergonomiska gränsvärden, även om vissa risker kan ses. Resultatet för enskilda personer belyser individuella avvikelser vilket, trots acceptabla genomsnittliga nivåer, understryker vikten av riktade insatser för att effektivt hantera risker för specifika individer.

Bakgrund: Det är väl känt att en hälsosam och säker arbetsmiljö med anständiga arbetsvillkor är avgörande för både individers hälsa och välbefinnande som för företags och organisationers framgång. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är tillsammans med delaktighet och inflytande två viktiga utgångspunkter för att skapa attraktiva, hälsosamma och hållbara arbetsmiljöer och för att främja verksamhetsutveckling. Dessutom är det en lagstadgad skyldighet genom arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) som bland annat föreskriver kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1). Forskning har dock visat på dålig efterlevnad och uppföljning vad gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vidare verkar införandet av lagar och regler inte vara tillräckligt för att påverka medarbetarnas aktiva deltagande i arbetsmiljöarbetet. Flera studier har i stället visat på att motivation har en avgörande roll för medarbetarnas följsamhet till rutiner och riktlinjer samt engagemang och deltagande i arbetsmiljöarbete. 

Arbetsmiljöproblemen som finns inom svensk hästnäring är förhållandevis välkända. Däremot var kunskapen om effektiva praktiska metoder och verktyg och tillämpningen av dessa för att uppnå ett framgångsrikt systematiskt arbetsmiljöarbete bristfällig. Resultatet bygger på erfarenheter från två avslutade forskningsprojekt; Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg (2018–2022) och Säker hästnäringen (2020–2023).

Syfte: Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om hur ett långsiktigt förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete praktiskt kan integreras och vara kontinuerligt fungerande inom den svenska hästnäringen.

Metod: En interventionsstudie på sex ridskolor och sex travstall med det specifika syftet att utveckla och utvärdera metoder och verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete anpassat för hästnäringens behov, med särskilt fokus på att främja motivation. Datan samlades in genom enkäter, observationer och semistrukturerade intervjuer både med medarbetare och chefer. 

Resultat: Projekten gav insikter om framgångsfaktorer för ett hållbart arbetsmiljöarbete, där de viktigare var medarbetarnas motivation och delaktighet, kunniga och intresserade chefer, en tillåtande kultur med en öppenhet till förändring samt tillräckliga resurser i form av personal, tid, ekonomi, och utrustning. Resultatet visade även på att det fanns ett signifikant samband mellan ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, enligt de bestämmelser som finns framskrivna i föreskriften, och en hög grad av motivation för arbetsmiljöarbete bland medarbetarna. Det kan förstås som att ett systematiskt arbetsmiljöarbete är ett användbart arbetssätt för att öka medarbetarnas engagemang och motivation för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Likväl är medarbetarnas delaktighet helt avgörande för utfallet av det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Projektet resulterade i några användbara och uppskattade metoder och arbetssätt för att öka motivation för och kunskaper om arbetsmiljöarbete, exempelvis Visit, SAM-pusslet och Ergonomiplanschen. Metoderna, som utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) och Belastningsergonomi (AFS 2012:2), är lättillgängliga, enkla att använda för praktiken och anpassade till branschens förutsättningar.

Ett intressant resultat var att de arbetsplatser som lyckats med sitt arbetsmiljöarbete inte exakt följde det som föreskrifterna kräver (exempelvis vad gäller dokumentation, skriftliga rutiner och riskbedömningar). De hittade andra arbetssätt som passade deras verksamheter. Framgångsfaktorer var istället att arbetsmiljöarbetet genomsyrade hela verksamheten och involverade alla medarbetare.

The working conditions in the equine sector have been described as labor-intensive with physical, mental, and emotional strain. Much of the work tasks are still performed manually with old-fashioned equipment. Thus, the work continues to involve heavy lifting, awkward work postures, and repetitive work, all identified risk factors for developing musculoskeletal disorders. Furthermore, studies have shown a high prevalence of musculoskeletal complaints for employees at riding schools. 

The overall aim is to increase the knowledge of postural exposure and related risk factors in the equine sector to reduce hazardous exposure, which could reduce musculoskeletal symptoms and work-related sick leave within horse-related occupations in the long run. 

The study will be conducted at nine riding schools in Sweden. All riding school employees are asked to answer a questionnaire covering questions about the psychosocial work environment. Full-day postural exposure will be registered for some employees using the Smart Workwear System (Wergonic AB, Stockholm, Sweden). The system is designed as a t-shirt with embedded pockets where inertial measurement units are placed, registering arms and trunk angles and a chest band for heart rate measurements. The researchers will register work tasks, stress rates and perceived physical exertion.

The data collection is ongoing, and preliminary results will be presented and discussed at the conference. By understanding the full-day postural exposure of the employees and relating it both to the work environment (physical, organizational and social) and the employees’ workability, measures to promote decent and sustainable working conditions can be identified.

Introduction

The workplace should be seen as an arena for health and well-being and resuming participation in meaningful contexts is an important part of recovery after stroke. Return to work can therefore be described as an important strategy for creating and/or maintaining a sense of belonging and participation for people with stroke. Despite the knowledge of the difficulties in maintaining and long-term coping with the challenges of working life after stroke, studies are few. The aim of this study was therefore to explore and describe important aspects for a sustainable return to work after a stroke.

Methods

The study is part of a larger project where the overall aim is to increase knowledge about how participation and a sense of belonging in society are created. In this case study, the focus is on how experiences of how participation and belonging are created and maintained specifically in working life. The empirical material includes interviews and observations with participants with lived experience of remaining at work after suffering a stroke. A total of five participants were recruited, three women and two men, with an average age of 49 years.

Results

The data has been collected but the analysis is ongoing. The results will be presented and discussed at the conference. 

Conclusions

The project will contribute relevant, useful and practical results from real environments that are expected to be important for work-oriented rehabilitation and create a basis for employers and occupational health care to enable a sustainable return to work after stroke.

SUMMATIVE STATEMENT: 

The work environment in the equine sector has been described as labor-intensive with physical, mental, and emotional strain. Furthermore, stable work includes hazardous postural work exposure and studies have shown a high prevalence of musculoskeletal symptoms for employees at Swedish riding schools. The objective of this study is to evaluate the usefulness of a novel method using smart workwear to measure and to quantitatively describe postural exposure during work with horses. The over-all aim is to increase the knowledge of the postural exposure and related risk factors in the equine sector to reduce hazardous exposure, which should decrease musculoskeletal disorders and work-related sick leave.

PROBLEM STATEMENT: 

Globally, the costs of work-related illnesses and accidents are estimated to be 4 percent of a country's gross domestic product annually. For Sweden, this corresponds to approximately SEK 164 billion. Physical strain is one of the most common work-related causes of musculoskeletal disorders, functional impairments, and sick leave. Work-related musculoskeletal disorders can occur when the body is exposed to repetitive movements, heavy lifting, hazardous work postures and/or vibrations. Even though the risk factors are known, too many people still work in unhealthy work conditions that put them at risk of work-related disorders and illnesses.

Employees in the Swedish equine sector is an important empirical setting for exploring and describing postural work exposure and ergonomics. Much of the work tasks in horse stables are still performed manually with old-fashioned equipment and methods. Thus, the work in horse stables continues to involve heavy lifting, awkward work postures, and repetitive work, all identified risk factors for developing musculoskeletal disorders, and studies have shown a high prevalence of musculoskeletal complaints for employees at riding schools.

Over the years, risk assessment methods have been developed and improved. However, these have been largely based on observation, something that has hampered reliability and credibility of the results. Technical measurements have previously been too complicated and resource-demanding for practical usage. With smart work clothes, measuring postural work exposure throughout working days at the workplaces should be easier.

OBJECTIVE/QUESTION: 

The overall aim is to increase the knowledge of postural exposure and related risk factors in the equine sector to reduce hazardous exposure, which could reduce musculoskeletal symptoms and work-related sick leave within horse-related occupations in the long run. By enabling simple objective full-day registrations of, e.g., back and arm angles, during the performance of different activities, specific measures to reduce exposure can likely be identified and evaluated.

The specific aims of this study are to 1) evaluate the usefulness of a novel method to measure and quantitatively describe postural exposure during work, 2) map the work postures and hazardous postural exposure, in different work tasks, for employees in riding schools, and 3) relate the work postures and hazardous postural exposure to factors related to the physical work environment (e.g., mechanization and tools) and the organizational and social work environment (e.g., management, stress, and variation in work).

METHODOLOGY: 

The study will be conducted in 8-10 riding schools, and it will include approximately 40 employees involved in stable work. The riding schools have been selected to represent a range of technically advanced facilities and variations in work organization. The participants will be asked to answer the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ), a validated questionnaire covering questions about e.g., organization and content of work, relationships, leadership, health and well-being. Full-day postural exposure will be registered for all participants using a technical measurement system, the Smart Workwear System (Wergonic). The Smart Workwear System is designed as a t-shirt with embedded pockets where inertial measurement units (IMUs) are placed. The t-shirt can be worn comfortably during the whole workday while registering the arms and trunk angles. In parallel, the participants will wear sensors for heart rate measurements. The researchers will registrate work task durations during the workday as well as stress rates and perceived physical exertion.

RESULTS:

The data collection is ongoing, and preliminary results will be presented and discussed at the conference. The result intends to describe working postures and postural exposure of riding school employees during various work tasks, the full-day exposure, and variation over the day, and relate it to the participants’ perceived work ability, work pace, and physical exertion. The project is also expected to indicate associations between the organizational and social work environment and the physical work environment. The results will aid in identifying potential measures to improve the work environment and thereby, thereby, the health and well-being of equine professionals. Since limited research has been conducted on this subject, it is important to disseminate the results to other researchers nationally and internationally. The results will be relevant to multiple sectors as the novel method to measure work postures can be used in any context.

Background The Swedish Physical Activity on Prescription (PAP-S) is a method for healthcare to promote physical activity for prevention and treatment of health disorders. Despite scientific support and education campaigns, the use has been low. The aim of this study was to perform a process evaluation of an implementation intervention targeting the use of the PAP-S method in primary healthcare (PHC). Specifically, we wanted to evaluate feasibility of the implementation intervention, and its effect on the implementation process and the outcome (number of PAP-S prescriptions).

Methods This was a longitudinal study using the Medical Research Council guidance for process evaluation of a 9-month implementation intervention among healthcare staff at three PHC centres in Sweden. Data was collected by: participatory observations of the implementation process; questionnaires to the staff before, after and 6 months after the implementation intervention; interviews after the implementation intervention; and number of PAP-S prescriptions.

Results During the implementation intervention, the workplaces’ readiness-to-change and the healthcare staff’s confidence in using the PAP-S method were favourably influenced, as was the number of PAP-S prescriptions. After the implementation intervention, the number of PAP-S prescriptions decreased to about the same number as before the implementation intervention, at two out of three PHC centres. Four of the six implementation strategies appeared to impact on the implementation process: external facilitation; leadership engagement by a committed workplace management; local PAP-S coordinator taking a leading role and acting as local champion; educational outreach concerning how to use the PAP-S method.

Conclusion The implementation intervention was not sufficient to produce sustained change of the healthcare staff’s behaviour, nor did it achieve favourable long-term outcome on the number of PAP-S prescriptions. The healthcare staffs’ sparse knowledge of the PAP-S method prior to the implementation intervention hampered the implementation. More hands-on education in how to use the PAP-S method introduced early in the implementation process is imperative for successful implementation of the PAP-S method. The findings also suggest that committed workplace management and local PAP-S coordinators, taking leading roles and acting as local champions, need to be firmly established at the PHC centres before the external facilitator withdraws.

This thesis considers the nature of lifestyle-oriented work, i.e. making a livelihood based on leisure interest or personal lifestyle, and focuses on the perspective of employees within the Swedish equine sector. The purpose was to gain an increased understanding of the characteristics of lifestyle-oriented work and the consequences for health and well-being. 

The thesis has a case study research design with two embedded units, riding schools and trotting stables, and a mixed methodological approach based on questionnaires and interviews. 

The findings show that employees experienced their work as both important and attractive with loyalty, relations, and stimulation being important factors for work attractiveness (Paper I). The employees found their work meaningful and worked primarily to achieve self-realization and quality of life. Person–environment fit, task significance, and occupational culture emerged as important factors for meaningfulness. However, the work had an inherent duality as the same factors both promoted and challenged the experiences of work attractiveness and meaningfulness (Paper II). The safety climate was found to be relatively good, despite some risk acceptance (Paper III), although the results indicated shortcomings regarding occupational health and safety management (OHSM) (Papers III and IV). Moreover, motivation, management, occupational culture, and resources affect both participation and compliance in OHSM (Paper IV).

Lifestyle-oriented work within the equine sector can be described as double-sided, i.e. both satisfying and demanding. The work is characterized by attraction, meaningfulness, prosocial behavior, and a strong occupational culture but also an acceptance of challenging working conditions, overwork and deficient conditions for OHSM. A systematic OHSM, where both health-promoting factors and risk factors are considered, is necessary to enhance employee health and well-being and to create attractive and sustainable employment.