Dalarna University's logo and link to the university's website

National school authorities frequently introduce policies intended to shape local pedagogical practices in preschools. One example is the Swedish National Agency for Education’s improvement initiative Collaboration for Better Schools (CBS). Our aim is to generate knowledge about how professionals participating in this initiative have experienced and been affected over time, and to deepen understanding of improvement efforts in educational practice.Earlier research shows that improvement initiatives are shaped by local conditions (Olsson & Fredriksson, 2024). However, there is limited knowledge about how professionals experience large-scale, long-term initiatives such as CBS (Nordholm et al., 2022), especially in preschools. The CBS initiative includes policy elements and is understood in the study through policy enactment (Ball et al., 2012), focusing how actors interpret, reinterpret, and handle such initiatives. This study draws on qualitative data from eleven semi-structured interviews with professionals in four preschools, and leaders in one municipality. The first analytical step is inductive; the second applies the concept of interpretative repertoires—clusters of terms, descriptions, and metaphors (Wetherell & Potter, 1992)—and explores relations between them. institutional ethical approval was obtained. Informed written consent was obtained, participation was voluntary, and anonymity was ensured. Participants report improved pedagogical practice and positive professional development. The initiative was, however, interpreted inconsistently across organisational levels, contributing to a gap between preschool staff and municipal actors. Across Europe, national initiatives exist and understanding how centrally formulated policies are locally enacted can support dialogue about shifting expectations in pedagogical practice.

Nationella skolmyndigheter introducerar återkommande policyer som syftar till att förbättra den lokala pedagogiska praktiken i förskolor. Ett exempel är Skolverkets förbättringsinitiativ Samverkan för bästa skola (SBS). Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur professionella som deltagit i detta initiativ erfarit och berörts av satsningen över tid, samt att diskutera hur förbättringssatsningar kan fortleva i utbildningspraktiker. Tidigare forskning visar att förbättringsinitiativ formas av lokala förutsättningar (Olsson & Fredriksson, 2024), men kunskapen är begränsad om hur professionella erfar storskaliga och långsiktiga initiativ som SBS över tid (Nordholm m.fl., 2022), särskilt gällande förskolan. SBS-satsningen inbegriper policy och förstås i studien genom begreppet policy enactment (Ball m.fl., 2012), med fokus på hur professionella tolkar, omtolkar och hanterar en sådan satsning. Studien bygger på kvalitativa data från elva semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal verksamma vid fyra förskolor samt med förvaltningspersonal i en kommun. Skriftligt samtycke, frivillighet och konfidentialitet liksom pseudonymisering säkerställdes. Av studiens resultat framgår att förskollärare och rektorer beskriver en förbättrad pedagogisk praktik med ett stärkt fokus på barnens behov och på arbetssätt kopplade till deras språkutveckling. På flera förskolor verkar SBS-arbetet ha fortlevt efter satsningens formella avslut, men framstår även som sårbart för personalförändringar. Förvaltningspersonalen beskriver att satsningen har inlemmats i befintliga strukturer och etablerat ett långsiktigt arbetssätt med kvalitetsutveckling som en del av verksamheten. Satsningen uppfattas dock olika på olika organisatoriska nivåer, något som tycks ha skapat glapp dem emellan. Detta indikerar behovet av dialog och samordning mellan professionella inom hela utbildningsorganisationen för att förbättringssatsningar ska få önskad genomslagskraft.

I vår studie fokuseras ”Samverkan för bästa skola” (SBS), ett statligt initiativ för att stärka kvalitet och likvärdighet i svensk skola och förskola (U2019/03786/S). Förskolan påverkas av globala diskurser om ständig förbättring och nationella satsningar som svar på internationella kunskapsmätningar (Moss, 2014). SBS kan förstås som en satsning i spänningsfältet mellan statlig kontroll och lokalt professionellt ansvar (Rogberg et al., 2021).  Givet att professionella påverkas av både nationella intentioner och lokala förutsättningar (Adolfsson & Håkansson, 2019; Prøitz, 2021), är det väsentligt att undersöka hur förskolepersonal tolkar och hanterar SBS.   Syfte och problemformulering  Syftet med studien är att bidra med fördjupad förståelse av hur förskolepersonal skapar mening om, hanterar och iscensätter SBS för att utveckla den förskolepedagogiska verksamheten i socioekonomiskt utsatta områden. Följande forskningsfråga adresseras:  Hur framträder möjligheter och svårigheter för att utveckla förskoleverksamheten i relation till dess omgivande villkor och förutsättningar?    Teori  Vi har använt Billigs (1991) teoretiska och metodologiska begrepp ideologiska dilemman som teoretisk referensram och analysredskap. Ideologiska dilemman är, enligt Billig, övergripande och återkommande dilemman i samhället, däribland utbildningssammanhang. Genom referensramen har olika ideologiska positioner samt dessas överskridande, framträtt.    Metod  Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre rektorer, nio förskollärare och nio barnskötare vid fyra förskolor som varit involverade i SBS. Analysen har gjorts i två steg. 1) Mönster och teman har urskilts (t.ex. Graneheim och Lundman, 2003) rörande deltagarnas uppfattningar om och erfarenheter av möjligheter och svårigheter för verksamhetsutveckling. 2) Spänningar kom att framträda, exempelvis rörande styrning ovanifrån och inflytande underifrån, vilka förstods som ideologiska dilemman.    Preliminära resultat Förskjutning av styrningen från en tydlig styrning ovanifrån under det första året till inflytande underifrån under de följande två åren blir synligt i analyserna. Koppling till pågående arbete i förskolorna rörande språkutveckling, ansvars- och arbetsfördelning samt mötesstrukturer anges ha betydelse för att utveckla verksamheten. Ett gemensamt arbete med fokuserade innehållsfrågor över tid framstår som en framgångsfaktor. Samtliga deltagare uttrycker stort engagemang.  Deltagarna poängterar även betydelsen av rektorn som en lokal nyckelperson för satsningens genomförande. Rektorernas roll inom ramen för SBS tycks ha tolkats och tagit sig uttryck på skilda sätt. Skillnader indikerar att nyckelpersonens roll har blivit personbunden vilket riskerar att motverka robusta effekter av det nationella förbättringsinitiativet. Avseende förbättringsarbetet framträder ett glapp mellan olika nivåer i kommunen trots SBS:s uttryckta ambition avseende att involvera samtliga nivåer för att skapa en holistisk syn på förbättringsarbetet.   Implikationer för teori och praktik Teoretiskt bidrar artikeln med fördjupad förståelse för hur komplicerad en nationell idé om förbättrad kvalitet kan te sig i en lokal förskolepraktik.   För pedagogisk praktik visar de preliminära resultaten att SBS som nationellt förbättringsinitiativ riskerar att lägga ansvaret på lokala aktörer och därmed dölja övergripande politiska och ekonomiska frågor riktade mot förskolor i socioekonomiskt utsatta områden (jfr Kronqvist Håård, 2024).  Om ansvaret för att skapa en likvärdig förskola enbart läggs på personalen i enskilda verksamheter, kan det till och med bli motverka satsningens syfte.  

Denna rapport presenterar ett forskningsprojekt där vi har undersökt hur rektorer, förskollärareoch barnskötare i fyra förskolor med stora utmaningar skapat mening om och iscensattförbättringsinitiativet Samverkan för bästa skola (SBS). SBS riktar sig till förskolor med svåraförutsättningar och syftar till ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Projektet har genomförtsunder 2024—2025 och bygger vidare på en tidigare studie.Satsningens inledning kännetecknas av en tydlig styrning från Skolverket, med fokus på attidentifiera brister i de aktuella förskolorna. Det lokala inflytandet framstår som begränsat, ochbarnskötare hade initialt en passiv roll. Under de två följande åren verkar dock satsningen haanpassats till den lokala kontexten. Deltagarna beskrev hur de utövade ett större inflytande övervilka områden som skulle prioriteras, med fokus på barns språkutveckling. Barnskötarnainvolverades i högre grad, vilket tycks ha bidragit till förbättrad kontinuitet i arbetet.En central framgångsfaktor tycks vara att arbetslag utvecklade en gemensam förståelse omverksamheten och använde befintliga mötesstrukturer för reflektion och planering. Rektoreroch förskollärare med särskilt uppdrag verkar ha fungerat som nyckelpersoner för att drivaprocessen framåt. Dock framstår ledarskapet som personbundet, vilket kan skapa sårbarhetvid personalomsättning. Bland de största utmaningarna identifieras ett glapp mellan förskolansoch kommunens nivåer, vilket riskerar att insatser inte sprids inom organisationen.Även om förbättringssatsningar är lovvärda, vill vi lyfta frågan om nationella initiativ riskerar attlägga ett oproportionerligt stort ansvar på enskilda lokala aktörer. I så fall kan övergripandepolitiska och ekonomiska frågor med betydelse för barn i socioekonomiskt utsatta områdenhamna i skymundan.Projektet bidrar till fördjupad förståelse av hur en nationell satsning iscensätts lokalt och visarpå vikten av delaktighet för samtliga yrkesgrupper för hållbara förbättringar. Fortsatt forskningbehövs om barnskötares roller inom förbättringsinsatser.

In this article, we examine assessment practices during the school placement component of teacher education, focusing on how school-based placement supervisors evaluate and report information about student teachers’ professional skills to the university. While previous studies have shown that universities employ various methods to collect such information, this research has predominantly emphasised oral discussions. This study investigates how supervisors articulate student teachers’ professional skills in written evaluations, which serve as the basis for grading. Theoretically, the study is grounded in Ball’s theory of policy enactment. A qualitative thematic analysis was conducted on 62 written assessments from the final placement of a preschool teacher education programme at a university in Sweden. The findings reveal that the supervisors highlight professional skills by: (1) referencing students’ development over time, (2) drawing on their own interpretations of professional competence, (3) aligning with learning objectives and assessment criteria, and (4) describing how students demonstrate the competencies outlined in these frameworks. The study shows that supervisors are enacting policy in diverse ways that results in varying degrees of consistency and legal certainty in the assessment of student teachers’ placement performance.

“I Mean, if a Healthy Body Gets Close to a Sick Body, Then It Will Get Sick Too, I Think” – Children’s Meaning-Making of COVID-19 in the Final Stage of the Pandemic

This article aims to investigate how children make meaning of events that both rapidly and extensively affect society and the lives of the children themselves, in the case of this study, the spread of Covid-19. The study material consists of group interviews involving 20 children aged four to six. The results of the study demonstrate that children make meaning of Covid-19 by focusing on the relationship between the disease and the body. Four categories of meaning-making were identified: (1) the body’s proximity to and distance from other bodies, (2) physical symptoms as central, (3) the body as a carrier of infection, and (4) germs on andin the body.

This study investigates an under-researched Swedish national improvement initiative called “Collaboration for the Best School Possible” (CBS), regarding preschool. The aim of this article was to develop knowledge of preschool teachers’ and head teachers’ conceptions and experiences during the initial phase of CBS. The data are based on semi-structured interviews with 14 preschool professionals. A qualitative content analysis guided by the concept of ideological dilemmas was conducted. The results show imbalances regarding the dilemmas of “a linear logic” versus “a complex practice” and “the top-down governance” versus “the bottom-up influences”. The linear logic for improvements, to which it seemed the preschool professionals had adapted, appears to lack place for complexities. The professionals also appeared subordinated to representatives of National Agency for Education and a specific language use, supposed to be spoken at the agency, “Skolverkiska” as well as a perceived focus on deficiencies. Risks are pointed out for an overly narrow view of the practice in which its conditions are neglected. This article shows the importance of further discussions regarding why, for what and for whom an educational practice needs to be improved.