Denna studie undersöker lärares motiveringar till valet av skrivverktyg i svenskundervisningen. I och med den ökade digitaliseringen i läroplanen intensifieras pressen på lärarna att välja och styrka valet av handskrift, datorskrift eller en kombination av dem. Tidigare forskning indikerar att handskriften genererar en större kognitiv process hos eleverna och tenderar att få dem att minnas det skrivna bättre än vid digitalt skrivande. Däremot visar forskningen att digitala verktyg oftare motiverar elever till skrivande. Lärare känner att de inte har nog kompetens för att undervisa skrivundervisning med olika verktyg. Det är främst de digitala verktygen som många lärare upplever som svåra att förmedla. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där fokus ligger på begreppen mediering och den proximala utvecklingsnivån. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har sex lärare i årskurs 1–3 intervjuats, för att få inblick i lärares inställning till valet av olika skrivverktyg. Studiens resultat pekar på att samtliga lärare utgår från den senaste revideringen av läroplanen och implementerar mer digitala verktyg i skrivundervisningen än förut. Lärarna motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen, tillgänglighet, erfarenhet och tidigare forskning. Sammantaget uppger lärarna att de önskar en kombination av de olika skrivverktygen.
Svenska