Dalarna University's logo and link to the university's website

Syftet med studien var att undersöka om det finns ett signifikant samband mellan utbildningskostnader per elev och lärares förutsättningar för kompetensutveckling i svenska kommunala högstadieskolor. Detta är ett område som tidigare inte har analyserats kvantitativt inom en svensk kontext, trots att ekonomiska begränsningar har lyfts fram som ett hinder för lärares kompetensutveckling (Skolverket, 2019; OECD, 2019). En kvantitativ metod valdes för att möjliggöra en övergripande analys av sambandet. Data samlades in genom en enkät riktad till lärare samt genom offentlig statistik från Skolverket över kommuners utbildningskostnader per elev. För att undersöka sambandet mellan variablerna användes en regressionsanalys, där kommunerna delades in efter invånarantal. Resultatet visade att medelvärdet för utbildningskostnader per elev var 131 320 kr i kommuner med färre än 20 000 invånare och 143 870 kr i kommuner med mellan 20 000 och 100 000 invånare. Lärarnas förutsättningar för kompetensutveckling, mätta på en skala från 8 till 50, uppgick till 27,8 respektive 25,8 poäng i dessa kommunstorlekar. Det fanns inget signifikant samband mellan utbildningskostnader per elev och lärarnas kompetensutvecklingsförutsättningar. Det innebär att utbildningskostnader per elev, som ekonomiskt mått, inte i sig kan förklara kommunala högstadielärares förutsättningar till kompetensutveckling i Sverige. Det bör dock understrykas att det låga antalet respondenter begränsar studiens generaliserbarhet och att vidare forskning med ett större urval kan bidra med mer tillförlitliga resultat.

The aim of the study was to examine whether there is a significant relationship between educational expenditure per student and teachers’ opportunities for professional development in Swedish municipal lower secondary schools. This is an area that has not previously been analyzed quantitatively in a Swedish context, despite economic constraints being highlighted as an obstacle to teachers’ professional development (Skolverket, 2019; OECD, 2019). A quantitative method was chosen to enable a comprehensive analysis of the relationship. Data were collected through a survey directed at teachers and through public statistics from Skolverket on municipal educational expenditure per student. To investigate the relationship between the variables, a regression analysis was conducted, in which municipalities were categorized by population size. The results showed that the average educational expenditure per student was SEK 131 320 in municipalities with fewer than 20,000 inhabitants, and SEK 143 870 in municipalities with between 20,000 and 100,000 inhabitants. Teachers’ opportunities for professional development, measured on a scale from 8 to 50, amounted to 27,8 and 25,8 points respectively in these municipality size categories. No significant relationship was found between educational expenditure per student and teachers’ professional development opportunities. This suggests that educational expenditure per student, as a financial indicator, does not in itself explain municipal lower secondary teachers’ opportunities for professional development in Sweden. However, it should be emphasized that the low number of respondents limits the generalizability of the study, and further research with a larger sample may provide more reliable results