Jag är intresserad av hypotesen att läsning av skönlitteratur bidrar till bildning, underlättar identifikationsprocessen och skapar mer empatiska människor. Via en litteraturstudie har jag undersökt vad forskningslitteraturen säger om skönlitteratur och om den kan bidra till att skapa empati hos elever. Skönlitteratur ses av tradition som en del av den västerländska bildningstanken. Läsförmågan sjunker enligt undersökningar som PISA och PRLS och skönlitteraturen har inte längre en självklar plats i samhället. I Skolan äger utbildning företräde framför tanken om bildning. Tanken om bildning innebär att en livslång individuell utvecklingsprocess äger rum. Kan skönlitteraturen bidra till denna process? Forskningslitteraturen visar att skönlitteratur kan påverka, den är ett viktigt bidrag till vårt identitetsbyggande och människor som läser skönlitteratur är mer empatiska och känner sig mindre ensamma. Det är skönlitteratur och inte texter i ett vidare begrepp som har denna positiva inverkan. Elever behöver stöd i sin litteraturläsning för att utveckla den och bli medvetna om hur de påverkas av skönlitteratur. Bildning, demokrati och empati tycks främjas av skönlitteratur men området behöver mer ämnesövergripande forskning. Den psykologiska teorin Theory of mind skulle kunna kopplas samman med litteraturdidaktisk forskning för att fastslå vikten av bildning via skönlitteratur.
Svenska