Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som undersöks i läromedelsgranskningar inom religionskunskapsämnet gjorda efter att staten avslutade sin centrala granskning 1991. Fokus är vilket syfte forskarna har med sina läromedelsgranskningar samt vad som undersöks i utvalda granskningar av religionskunskapsläromedel mellan 1991-2015. En jämförelse mellan syftet och vad som undersöks efter 1991 med de riktlinjer staten hade mellan 1938 – 1991 kommer att göras. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har fem granskningar av varierande storlek analyserats där jag systematiskt försökt besvara mina frågeställningar. Hermeneutisk ansats menas att jag som forskare tolkar utifrån min egen förförståelse. Problemet enligt mig är att lärare idag undervisar utifrån en lärobok som inte är granskad. Har man samma trygghet att luta sig mot efter att staten slutade granska läroböcker? Vad undersöks egentligen i dagens läromedelsgranskningar inom ämnet religion? Slutsatsen är att läromedelsgranskningen förändrats över tid och minskat i omfattning efter 1991. Det som undersöks i dagens granskningar är hur man framställer religioner och kulturer i läroboken, det urval som görs, samt lärobokens svårigheter. En annan slutats är att fokus hos granskarna nästan uteslutande ligger på religionerna islam, hinduism och buddhism. Granskningen av kristendomen och judendomen lyser med sin frånvaro.