Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Undervisningen i samhällskunskap på gymnasieskolan ska enligt anvisningarna i ämnesplanen bedrivas ”med utgångspunkt i samhällsfrågor”. Vad innebär det? I denna licentiatuppsats diskuteras ämnet samhällskunskap och dess potential, analyserat utifrån samhällsfrågor som didaktiskt begrepp. Studien är en sammanläggning av tre artiklar som bygger på tre studier. I den första studien analyseras begreppet samhällsfrågor i styrdokument över tid. Den andra studien bygger på en enkät som 74 gymnasielärare i samhällskunskap besvarat. Den tredje studien är slutligen en intervjustudie med sju av de lärare som medverkat i enkätstudien. Studiens design medger en successiv förflyttning av fokus från struktur till aktör.

När analysen riktas mot samhällsfrågor som didaktiskt begrepp framträder samhällskunskapsämnet som ett ämne som är öppet för det oväntade och som låter såväl aktuella händelser som elevers genuina frågor forma ämnet. I uppsatsen diskuteras argument för att undervisning som sker med utgångspunkt i samhällsfrågor kan motverka ett instrumentellt förhållningssätt till ämnet.

Göran Morén är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Han har tidigare erfarenhet som samhällskunskapslärare i gymnasieskola. Sedan 2013 har han ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Karlstads universitet och Högskolan Dalarna.

This licentiate thesis examines and discusses the potential of the subject social studies by way of an analysis of the concept social issues. It comprises three articles which are based on three separate studies. The first was a discourse analysis on the concept of social issues in steering documents for social studies in upper secondary school from the 1960’s until the current curriculum. The second was a questionnaire in which 74 social studies teachers answered questions regarding their understanding and teaching of social studies, specifically in relation to the concept of social issues. The third study was based on interviews with seven teachers who had completed the questionnaire.

The study allows for a shift in focus between structure and agency. Whereas the structure dominates the analysis in the first article the teachers, with agency, gradually move into the foreground in the other articles. With a social-constructionist perspective, phenomena like a school subject and teaching practice are seen as formed by both structure, such as discourse, and agents, in this case professional teachers.

The text analysis shows that social issues as a didactical concept is shifting in its meaning and didactical function for the subject depending on the discourse. It is argued that social issues, in the current steering documents, are downplayed in relation to concepts like “core content” and “knowledge requirements”. The questionnaire that followed showed that teachers had an understanding of social issues that challenged the logic of the previous discourse analysis. They seemed to find it possible to combine “teaching with social issues as the point of departure” with the predefined content and knowledge requirements of the subject syllabus. Based on the results of the final interview study the third article argues that the subject social studies, when seen through the lens of social issues, is one that is open, strives beyond the limitations of  core content and calls for  authentic, sometimes controversial content.

The conclusion of the licentiate thesis is that the concept of social issues carries the potential to create a subject that is meaningful for students and that challenges the risk of school becoming instrumental.