Denna uppsats syfte är att analysera hur status förknippad med svenskan och finskan gestaltas i följande två romaner: Susanna Alakoskis Svinalängorna och Kjell Westös Vådan av att vara Skrake. Analysen görs utifrån språkväxling i de olika romanerna och genom en analys av de diskurser som konstrueras kring det finska respektive det svenska. Den valda metoden är en kritisk diskursanalys och i enlighet med denna metod tecknas också en övergripande bild av den historiska relationen mellan Sverige och Finland – den kontext utifrån vilken diskurserna formas. Utöver detta hämtas andra teoretiska begrepp, som attityder, ur sociolingvistiken. Uppsatsen tar avstamp i den tidigare forskning som finns om relationen mellan skönlitteratur och flerspråkighetsförhållanden, men särskiljer sig delvis från denna sett till metodval.Uppsatsens resultat visar att vissa värden tillskrivs, och att vissa diskurser formas kring, det finska och det svenska i romanerna, i och genom språkväxling, karaktärer, handlingar och beskrivningar. På olika sätt gestaltas, generellt sett, en högre status hos det som associeras med det svenska än det finska. Men diskurserna som konstrueras kan inte förstås som separata från övriga diskurser och aspekter – i Svinalängorna sammanblandas de med klass- och genusperspektiv och i Vådan av att vara Skrake kompliceras bilden av ett speciellt sorts berättande.