Spridningen av covid-19 ställer människor i världen inför en samhällskris. Utifrån religionspsykologiska teorier om att människor i kris kan ta stöd i religiositet, så undrar denna undersökning om religionens plats i pågående samhällskris. Syftet med undersökningen är att undersöka närvaron av religion i några gymnasieungdomars möte med världspandemin som orsakats till följd av covid-19. En kvantitativ metod har använts genom en webbenkät. 145 gymnasieungdomar från 8 olika regioner i Sverige har deltagit i undersökningen. Svaren har analyserat i en klusteranalys. Resultatet visar att de ungdomar som positionerats som religiösa tenderar att fundera oftare på områden som kan påverkas av coronaviruset. Samtidigt visar resultatet en hög orosnivå bland samtliga deltagare, endast 8% har svarat att de inte alls känner sig oroliga. Ett svarsmönster skiljer hur ungdomar i olika religiösa positioner har svarat i tre av sju olika förklaringar till coronas närvaro. De flesta ungdomar har svarat att corona i första hand kan förklaras genom naturvetenskapliga teorier, samtidigt som 47% av ungdomarna är öppen till en förklaring utanför det naturvetenskapliga området. Undersökningen visar svarsskillnader kring hur ungdomar från religiösa och icke-religiösa hem svarat kring religiöst agerande under pandemin, medan inga skillnader funnits mellan ungdomarnas svar vid frågor som rör rekommendationer från myndigheter eller omtänksamhet. Undersökningens slutsats är att religion och orosgrader kring coronaviruset inte uppvisar någon korrelation till varandra men att religion tycks spela en betydande roll under coronapandemin för en minoritet av religiösa ungdomar som deltagit i undersökningen genom förklaringar till coronas närvaro, stödsamtal och vikten av religiös praxis.