Poesin har haft en undanskymd och tillbakadragen roll i svenskundervisningen under de senaste årtionden. Den senaste utgivna läroplanen, från året 2011, har emellertid haft till följd att genren har givits en mer framskjuten roll i Skolverkets styrdokument. Dikter av olika slag förekommer också frekvent på de nationella provens läsförståelsemoment. Även utanför skolans väggar har poesin fått ett stort genomslag. Framväxten av sociala medier har gett upphov till att poesin har tillgängliggjorts för en bredare publik. Många unga använder Instagram och andra sociala mediekanaler som en digital mötesplats där de samtalar om dikter, delar och får respons på sina egenproducerade dikter. Men trots poesins starka ställning i den aktuella läroplanen och genrens ökande popularitet på sociala medier, visar studier att lärare i svenskämnet på olika utbildningsnivåer avsiktligt väljer bort poesin i lärandet. Många lärarstudenter upplever dessutom att de saknar tillförlitliga poesikunskaper och välgrundade skäl för att kunna legitimera sina poesididaktiska val i framtiden. Att legitimera poesin i skolan är viktig för lyrikens framtid och för att den fortsättningsvis ska betraktas som en relevant och levande litteraturgenre.Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att utveckla mer kunskaper om vilken betydelse som aktuell litteraturdidaktisk forskning anger att poesin har i svenskämnet på gymnasiet. För att besvara detta syfte har följande frågor formulerats; vilka argument framträder i aktuell litteraturdidaktisk forskning för poesins förtjänster och värden i gymnasieskolan och vilka poesididaktiska utmaningar och möjligheter finns beskrivna i aktuell forskningslitteratur? I arbetet användes metoden systematisk litteraturstudie för att identifiera och sammanställa befintlig vetenskapliga forskning inom det aktuella ämnesområdet.I resultatet identifierades främst två utmärkande grupper av argument för poesins förtjänster och värde i svenskundervisningen. Den första gruppen av argument framhåller argument som betonar formmässiga aspekter och textanalys. Det andra argumentet lyfter de upplevelsebaserade, känslomässiga och estetiska dimensionerna av poesiläsning. Resultatet visar även att poesin står inför en rad utmaningar som främst handlar om den övertro på mätningar som präglar dagens skolväsende. I en resultatstyrd skola väljs poesin bort till förmån för andra mer mätbara, kvantifierbara textgenrer. Många unga upplever också att poesin är en elitiskt och svårbegriplig, litterär genre som enbart riktar sig till en liten grupp av belästa människor. Slutligen visar denna systematiska litteraturstudie att unga upplever att arbetet med poesin kan bli meningsfull när de får vara kreativa och kombinera dikterna med andra medieformat och skapande uttryck.
Svenska