Syftet med denna studie är att undersöka hur representationen och framställningen av de nationella minoriteterna och minoritetsspråken ser ut samt hur uppgiftsinstruktioner påverkar representationen i ett urval av läromedel i svenska för åk 7-9. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ läromedelsanalys och analysen utfördes med hjälp av sociokulturell teori, critical literacy och innehållsliga framställningstyper. Resultaten visar att det finns representation av de nationella minoriteterna och /eller minoritetsspråken i alla aktuella läromedel även om den skiljer sig åt. Även den innehållsliga framställningstypen skiljer sig åt mellan texterna som analyserats och resultatet visar att den mest dominanta framställningstypen är den konstaterande typen, vilket ger korta och koncisa texter som saknar fördjupning och inte leder till diskussion. Studien bidrar med ökad kunskap och förståelse för hur olika läromedel ger olika förutsättningar i undervisningen, både för elever och lärare vilket i förlängningen skapar en diskussion som rör likvärdig skola.