Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet
Bildning kan ses som en samhällsförsvarande process, där ett mål är att lära sig veta tillsammans (Sörlin, 2019). I presentationen prövar vi att förstå texttolkningsarbete som en gemensam bildningsprocess i en kontext där känslor och läspraktiker av nödvändighet samspelar, nämligen vid iscensättningen av dramatext (jfr. Vygotskij, 1999). Forskningsfrågorna är följande: a) Om bildning får sin betydelse genom ett processorienterat arbetssätt, hur kan kollektiv texttolkning beskrivas? och b) Hur ser det potentiella sambandet ut mellan textarbete i skolan (såsom vid processorienterad dramatexttolkning) och elevers agens i samhällsutvecklingen?
Skolan, liksom svenskämnet, har avestetiserats (t.ex. Dahlbäck & Lyngfelt, 2017; Williams et al., 2018). Samtidigt finns omfattande forskning som uppmärksammar specifika lärandepotentialer och elevers agens i estetiska uttrycksformer (t.ex. Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å., 2018; Franks, 2014). Dramatexter inbjuder till multimodalt tolkningsarbete men forskningsintresset har varit begränsat vad gäller sådan läspraktik.
Priestly, Biesta och Robinson (2013) definierar agens på följande vis: “the way in which actors ‘critically shape their responses to problematic situations’ [där elevers agens] should be understood as a configuration of influences from the past, orientations towards the future and engagement with the present” (s.189). Hur elever agerar i specifika situationer påverkas alltså av deras tidigare kunskaper och erfarenheter, olika föreställningar om framtiden och det specifika sammanhanget, vilket i exempelstudien (Göthberg, 2019) var att gymnasieelever, under två terminer, inom ramen för både litteratursamtal och estetiska uttrycksformer iscensatte Molières De löjliga preciöserna.
Exempelstudiens kunskapsbidrag rör texttolkning genom emotionellt arbete i dramats som-om värld. I dramarolltagandet öppnar deltagarna ett speciellt meningsskapande mellanrum där de sätter textförståelse i rörelse, Dynamiken visar sig produktiv för utveckling av kollektiv förståelse såväl på ett mikroplan inom specifika sociala situationer som longitudinellt i transformationen av dramatext till scentext. Bildning får på så sätt betydelse genom elevers möjligheter till agens i konstnärligt präglat texttolkningsarbete där känslor spelar roll.
Nyckelord: bildning, dramatext, elevers agens, estetiska uttrycksformer, texttolkning.
Martin Göthberg, gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, Göteborgs Universitet. mgh@du.se
Anna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se
Referenser
Dahlbäck, K; Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr69 till Lgr 11. Educare 2017:1. 152-182.
Franks, A. (2014). Drama and the representation of affect – Structures of feeling and signs of learning. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 19(2), 195–207. doi: 10.1080/13569783.2014.895614
Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å. (2018). From drama text to stage text: Transitions of text understanding in a student theatre production. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 247–262.
Priestley, M, Biesta, G. & Robinson, S. (2013). Teachers as agents of change: Teacher agency and emerging models of curriculum. I M. Priestley & G. Biesta (red.), Reinventing the curriculum. New trends in curriculumpolicy and practice (pp. 187–206). London: Bloomsbury Academic.
Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. Stockholm: Natur & Kultur.
Vygotsky, L. S. (1999). On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) (pp. 237–244). Hämtad från https://www.marxists.org/archive/vygotsky/works/1932/actors-creativity.htm
Williams, J., Ferholt, B., Jornet, A., Nardi, B., & Vadeboncoeur, J., (2018) Development: The dialectics of transgression and social transformation. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 187–191. doi: 10.1080/10749039.2018.1490525
2021.
LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk)