Det som undersöks i denna studie är vilka digitala medier och utrustning det finns att tillgå i bildundervisningen, hur de intervjuade lärarna uttrycker sin digitala kompetens när det gäller bildundervisningen med digitala medier och utrustning samt hur de reflekterar kring de erfarenheter elever har från visuella kulturer på digitala medier. Utifrån dessa frågeställningar har jag fört tre kvalitativa intervjuer med 11 frågor (se bilaga A) som handlar om digitalisering i skolan och bildämnet, digital kompetens hos elever och lärare och barns digitala visuella kulturer. Datan som jag har analyserat har jag valt att göra utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv och har därför undersökt hur och vad lärarna uttryckt utifrån de frågor som ställdes och de svar som framkom. Lärarna hade mycket blandade åsikter och i intervjuerna lyfte de fram flera negativa uttryck och utsagor kring digitalisering, digital kompetens och barns digitala visuella kulturer. I dessa intervjuer var det tydligt att det negativa med det digitala lyftes starkare än det positiva, både inom skolan, ämnet, eleverna och samhället med ytterst lite fokus på den potentiellt positiva inverkan den kan ha. Trots det är det digitala nära till hands och utgör en stor del av vardagen för lärarna. Elevernas intressen, digitala kompetensarbeten och de digitala medierna var någonting lärarna önskade förbättra sina kunskaper om och fortsätta bedriva arbeten inom. Deras fortsatta vilja att utveckla sina digitala kompetenser trots negativa åsikter eller upplevelser visar hur relationen till digital teknik kan vara så komplex.