I vår studie fokuseras ”Samverkan för bästa skola” (SBS), ett statligt initiativ för att stärka kvalitet och likvärdighet i svensk skola och förskola (U2019/03786/S). Förskolan påverkas av globala diskurser om ständig förbättring och nationella satsningar som svar på internationella kunskapsmätningar (Moss, 2014). SBS kan förstås som en satsning i spänningsfältet mellan statlig kontroll och lokalt professionellt ansvar (Rogberg et al., 2021). Givet att professionella påverkas av både nationella intentioner och lokala förutsättningar (Adolfsson & Håkansson, 2019; Prøitz, 2021), är det väsentligt att undersöka hur förskolepersonal tolkar och hanterar SBS. Syfte och problemformulering Syftet med studien är att bidra med fördjupad förståelse av hur förskolepersonal skapar mening om, hanterar och iscensätter SBS för att utveckla den förskolepedagogiska verksamheten i socioekonomiskt utsatta områden. Följande forskningsfråga adresseras: Hur framträder möjligheter och svårigheter för att utveckla förskoleverksamheten i relation till dess omgivande villkor och förutsättningar? Teori Vi har använt Billigs (1991) teoretiska och metodologiska begrepp ideologiska dilemman som teoretisk referensram och analysredskap. Ideologiska dilemman är, enligt Billig, övergripande och återkommande dilemman i samhället, däribland utbildningssammanhang. Genom referensramen har olika ideologiska positioner samt dessas överskridande, framträtt. Metod Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre rektorer, nio förskollärare och nio barnskötare vid fyra förskolor som varit involverade i SBS. Analysen har gjorts i två steg. 1) Mönster och teman har urskilts (t.ex. Graneheim och Lundman, 2003) rörande deltagarnas uppfattningar om och erfarenheter av möjligheter och svårigheter för verksamhetsutveckling. 2) Spänningar kom att framträda, exempelvis rörande styrning ovanifrån och inflytande underifrån, vilka förstods som ideologiska dilemman. Preliminära resultat Förskjutning av styrningen från en tydlig styrning ovanifrån under det första året till inflytande underifrån under de följande två åren blir synligt i analyserna. Koppling till pågående arbete i förskolorna rörande språkutveckling, ansvars- och arbetsfördelning samt mötesstrukturer anges ha betydelse för att utveckla verksamheten. Ett gemensamt arbete med fokuserade innehållsfrågor över tid framstår som en framgångsfaktor. Samtliga deltagare uttrycker stort engagemang. Deltagarna poängterar även betydelsen av rektorn som en lokal nyckelperson för satsningens genomförande. Rektorernas roll inom ramen för SBS tycks ha tolkats och tagit sig uttryck på skilda sätt. Skillnader indikerar att nyckelpersonens roll har blivit personbunden vilket riskerar att motverka robusta effekter av det nationella förbättringsinitiativet. Avseende förbättringsarbetet framträder ett glapp mellan olika nivåer i kommunen trots SBS:s uttryckta ambition avseende att involvera samtliga nivåer för att skapa en holistisk syn på förbättringsarbetet. Implikationer för teori och praktik Teoretiskt bidrar artikeln med fördjupad förståelse för hur komplicerad en nationell idé om förbättrad kvalitet kan te sig i en lokal förskolepraktik. För pedagogisk praktik visar de preliminära resultaten att SBS som nationellt förbättringsinitiativ riskerar att lägga ansvaret på lokala aktörer och därmed dölja övergripande politiska och ekonomiska frågor riktade mot förskolor i socioekonomiskt utsatta områden (jfr Kronqvist Håård, 2024). Om ansvaret för att skapa en likvärdig förskola enbart läggs på personalen i enskilda verksamheter, kan det till och med bli motverka satsningens syfte.