Dalarna University's logo and link to the university's website

Recent language policy developments in Sweden emphasize the importance of developing students’ plurilingual competence within English as a Foreign Language (EFL) education. However, it remains unclear how such perspectives are interpreted and enacted by teachers in early primary classrooms. This study aims to explore how primary school EFL teachers in Sweden understand plurilingualism and how their beliefs relate to their teaching practice. Two research questions guided the study: (1) how teachers in grades 1–3 describe their beliefs about plurilingualism in relation to their teaching, and (2) how different orientations towards language are reflected in their descriptions of plurilingualism in EFL teaching.

The study adopted a qualitative design with a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were conducted with five primary school EFL teachers. The interview data were analysed through qualitative content analysis to identify recurring patterns in teachers’ beliefs. Ruiz’s (1984) framework of language orientations (language as problem, language as right, and language as resource) was subsequently used as an analytical lens for examining how different perspectives on language were reflected in the teachers’ descriptions.

The findings indicate that teachers generally express positive attitudes towards plurilingualism and acknowledge students’ linguistic resources as supportive for participation and comprehension. At the same time, English remains the dominant language of instruction. The analysis further shows that different language orientations may coexist both across teachers and within the same teacher’s descriptions depending on context and pedagogical considerations.

The study suggests that plurilingual perspectives in early EFL education are negotiated within an English-dominant instructional tradition rather than implemented as a systematic pedagogical approach. The findings also highlight a gap between policy ambitions and classroom practice, pointing to the importance of stronger preparation for plurilingual pedagogies within teacher education.

På senare år har förändringar i den svenska läroplanen betonat betydelsen av att elever utvecklar sin flerspråkiga förmåga inom engelskundervisningen. Samtidigt är det oklart hur dessa perspektiv tolkas och omsätts i praktiken av lärare i de tidiga skolåren. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i engelska i årskurs 1–3 i Sverige förstår flerspråkighet och hur deras föreställningar relaterar till deras undervisningspraktik. Studien utgår från två forskningsfrågor: (1) hur lärare beskriver sina föreställningar om flerspråkighet i relation till sin undervisning, samt (2) hur olika språkorienteringar kommer till uttryck i lärarnas beskrivningar av flerspråkighet i engelskundervisningen.

Studien har en kvalitativ forskningsdesign med fenomenografisk ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem lärare som undervisar i engelska i de tidiga skolåren. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys för att identifiera återkommande mönster i lärarnas föreställningar. För den andra forskningsfrågan användes Ruiz (1984) ramverk för språkorienteringar: språk som problem, språk som rättighet och språk som resurs -som analytiskt verktyg för att tolka lärarnas beskrivningar.

Resultaten visar att lärarna generellt uttrycker positiva attityder till flerspråkighet och uppfattar elevers språkliga resurser som stöd för delaktighet och förståelse. Samtidigt framträder engelska fortsatt som det dominerande undervisningsspråket. Analysen visar också att olika språkorienteringar kan samexistera, både mellan olika lärare och inom samma lärares beskrivningar, beroende på sammanhang och pedagogiska överväganden.

Studien indikerar att flerspråkiga perspektiv i engelskundervisningen i de tidiga skolåren i stor utsträckning förhandlas inom en engelskspråkigt dominerad undervisningstradition snarare än genom ett systematiskt flerspråkigt arbetssätt. Resultaten synliggör även en möjlig diskrepans mellan läroplanens intentioner och klassrumspraktik, vilket pekar på behovet av starkare och mer systematiskt stöd för flerspråkig pedagogik inom lärarutbildningen.