Dalarna University's logo and link to the university's website

Aim: The aim of the study was to map the levels of motivation and psychological well-being among students attending National Sports Education (NIU) in football at two schools, and to investigate the relationship between these variables. The aim was also to reflect on different types of motivation in relation to well-being. To deepen the understanding of the quantitative results, semi-structured interviews were also conducted.

Research questions:

1. What are the levels of motivation and psychological well-being among students attending National Sports Education (NIU) in football?

2. Is there a relationship between the students’ motivation and their psychological wellbeing?

3. How do the students themselves describe the relationship between their motivation and their well-being?

Method: The study was conducted using an explanatory sequential mixed methods design in which quantitative data were collected first and subsequently complemented with qualitative interviews. Data collection was carried out at two NIU football (Gymnasium) in Sweden. A total of 28 students participated in the survey. Motivation was measured using the Sport Motivation Scale-II (SMS-II), and psychological well-being was measured using the WHO-5 Well-Being Index. The results were analysed using descriptive statistics, Cronbach’s α, and Spearman’s correlation analysis. Semi-structured interviews were conducted and analysed using thematic analysis.

Results: The results showed that the students generally experienced relatively high well-being and a high degree of self-determined motivation. Intrinsic motivation had the highest mean score, while amotivation had the lowest. No statistically significant relationship between motivation and well-being could be demonstrated. The qualitative analysis resulted in four themes: influence and responsibility, development, community and belonging, and support and communication. The interviews showed that the opportunity to influence one’s situation, experience development, feel a sense of belonging, and receive support from coaches and significant others were perceived as important factors for both motivation and well-being.

Conclusion: The conclusion of the study is that students attending NIU football generally experience good motivation and good well-being. The results suggest that a supportive sports environment that promotes autonomy, competence, and relatedness may contribute positively to the students’ experiences. At the same time, further research with larger samples is needed to more clearly examine the relationship between motivation and psychological well-being among young elite athletes. 

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga nivån av motivation och psykiskt välbefinnande hos elever på Nationell idrottsutbildning (NIU) i fotboll på två skolor, samt att undersöka sambandet mellan dessa variabler. Syftet är också att reflektera över motivationstyper relaterat till välbefinnande. För att fördjupa förståelsen av de kvantitativa resultaten genomfördes även semistrukturerade intervjuer.

Frågeställningar:  

1. Hur ser nivån av motivation och psykiskt välbefinnande ut hos elever på nationell idrottsutbildning (NIU) i fotboll?

2. Råder något samband mellan elevernas motivation och deras psykiska välbefinnande?

3. Hur beskriver eleverna själva sambandet mellan sin motivation och sitt välbefinnande?

Metod: Studien genomfördes utifrån en förklarande sekventiell mixed method design där kvantitativa data samlades in först och därefter kompletterades med kvalitativa intervjuer. Datainsamlingen genomfördes på två NIU-fotbollsgymnasium i Mellansverige. Totalt deltog 28 elever i enkätundersökningen. Motivation mättes med Sport Motivation Scale-II (SMS-II) och psykiskt välbefinnande med WHO-5 WellBeing Index. Resultaten analyserades med deskriptiv statistik, Cronbach’s α och Spearmans korrelationsanalys. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys.

Resultat: Resultatet visade att eleverna generellt upplevde ett relativt högt välbefinnande och en hög grad av självbestämmande motivation. Inre motivation hade högst medelvärde medan amotivation hade lägst. Något statistiskt signifikant samband mellan motivation och välbefinnande kunde inte påvisas. Den kvalitativa analysen resulterade i fyra teman: inflytande och ansvar, utveckling, gemenskap och tillhörighet samt stöd och kommunikation. Intervjuerna visade att möjligheten att påverka sin situation, uppleva utveckling, känna samhörighet och få stöd från tränare och närstående upplevdes som viktiga faktorer för både motivation och välbefinnande.

Slutsats: Studiens slutsats är att elever på NIU-fotboll generellt upplever god motivation och gott välbefinnande. Resultaten tyder på att en stödjande idrottsmiljö som främjar autonomi, kompetens och tillhörighet kan bidra positivt till elevernas upplevelser. Samtidigt behövs vidare forskning med större urval för att tydligare undersöka sambandet mellan motivation och psykiskt välbefinnande hos unga elitidrottare.