Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Att tidigt upptäcka symtom på allvarlig klinisk försämring hos en patient är av

stor vikt för att minska lidande och förhindra allvarliga komplikationer. För detta har flera

skattningsinstrument utvecklats, däribland olika early warning score-system. Dessa har

implementerats på flera håll i världen men det finns indikationer på att det brister i

följsamheten till dessa.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka följsamheten till Early Warning Scores samt de

faktorer som påverkar följsamheten.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar

inkluderades. Studierna hade kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser. Artiklarna söktes

i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. En innehållsanalys av studiernas

resultat genomfördes och resultatet sammanställdes i ett antal kategorier.

Resultat: Följsamheten visade sig vara högre till observationer av patientens vitalparametrar

än till de åtgärdsriktlinjer som finns. Faktorer som påverkar följsamheten var sjuksköterskans

kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, bemanning, felkalkylering, dokumentation

och rapportering.

Konklusion: Följsamhet till EWS brister på många sätt och flera faktorer påverkar

följsamheten. Faktorerna som påverkade följsamheten är sjuksköterskans kliniska erfarenhet,

samarbete mellan professioner, felkalkylering, bemanning, dokumentation och rapportering.

Background: Early recognition of serious clinical deterioration is of great importance for

minimizing suffering and serious adverse events. For early recognition, several physiological

track and trigger systems have been developed, among them the early warning scores. These

have been implemented in many places across the world but there is uncertainty about

adherence to these systems.

Aim: The aim of this study was to investigate adherence to Early warning score-systems and

to evaluate what factors affect this adherence.

Method: The study was conducted as a literature review including 14 articles with

quantitative, qualitative and mixed-methods approaches. Searches were made in the PubMed,

CINAHL and Web of Science databases. Content-analysis was used to identify themes.

Results: Adherence seems higher to observations than to clinical responses. The main

factors affecting adherence are the clinical experience of nurses, collaboration between

professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting.

Conclusion: Adherence to EWS is lacking in many ways and several causes for this have

been accounted for. Factors affecting adherence was the clinical experience of nurses,

cooperation between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting.