Sedan år 2011 har söktrycket till det estetiska gymnasieprogrammet sjunkit med nära 32%
enligt Skolverket. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i den svenska musikbranschen
ökat med 43% över samma tidsperiod, mellan åren 2011 och 2015. Tidigare forskning visar
att en utbildningsnorm växt fram i den svenska skolan i linje med så kallade rätta
gymnasieval. I denna uppsats har gymnasieelever från ekonomiskt samt estetiskt program,
genom fokusgruppsamtal som metod, fått berätta om hur de tror att deras omgivning och
bakgrund kan ha format deras syn på estetiskt gymnasieprogram och musik som yrke.
Eleverna märker enligt dem själva denna förändring i söktrycket. Ett av de viktigaste
resultaten är att gymnasieeleverna som medverkade i undersökningen har en svag bild av
vilka yrken som ryms inom musikbranschen. Resultatet tyder även på att det estetiska
programmet präglas av lågt anseende, och ett generellt rykte att vara lättare än andra
gymnasieprogram, och att detta lockar mindre ambitiösa elever som helst vill ha roligt under
gymnasietiden. Detta skulle enligt respondenterna bygga på tron om att utövande av en
kulturell hobby på skoltid inte stimulerar till lärande på samma sätt som ett
gymnasiegemensamt ämne. I analys- samt diskussionskapitlen kommenterar jag resultaten
med hjälp av tidigare forskning samt Bourdieus teorier om kapital och habitus. Dessa teorier
används för att studera de typer av kapital respondenterna värderar högt respektive lågt, samt
deras livsbakgrunders påverkan på deras val.
2017.